Liberalerna Podcasts


  • Den här veckan kommer frågan från två olika lyssnare som båda undrar vad som egentligen skiljer Liberalerna från Centern. Kommer de någonsin gå samman? Maggie Strömberg, Henrik Torehammar och Torbjörn Nilsson har svaren och längs vägen nämns partikultur, stödröster, småkakor och Bengt Westerberg.


  • SD och Liberalerna är i luven på varandra igen. Alla väntar på Moderaternas medling – men vad vill M egentligen, nuförtiden? Viktor Barth-Kron och Tomas Nordenskiöld om det senaste i svensk politik.

  • Vad menar sossarna med att Sverige måste bli Sverige igen? Hur små kan Liberalerna bli? Kan man förvänta sig fungerande samhällsservice var man än bor i landet? Varför är det viktigt med folkräkning? Och vem är landets Donald Trump? Ni har frågat – Lena och My har svaren. Programledare och producent: Olivia Svenson. Experter: My Rohwedder och Lena Mellin. Kontakt: [email protected]

  • Utbildning är viktigast för att få ner arbetslösheten, säger arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L). Så varför skär regeringen ner på vuxenutbildningen?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Johan Pehrson är arbetsmarknads- och integrationsminister och partiledare för Liberalerna. Han intervjuas av Cecilia Strömberg Wallin.

    Med höga inflation och svag konjunktur väntas arbetslösheten stiga framöver. Redan idag är 340 000 personer inskrivna på Arbetsförmedlingen. Samtidigt är det brist på arbetskraft på många håll inom industrin och vården.
    Vad är din huvudingrediensen i ditt recept för att mota arbetslösheten?

    – Det är att fokusera på utbildning, att göra människor anställningsbara för de jobb som finns lediga. Det finns många arbeten i Sverige som är lediga, vi saknar ju busschaufförer, vi saknar tågchaufförer, poliser, människor i vården, säger Johan Pehrson.

    De här matchningsproblemen har ju funnits länge. Vad kommer ni göra annorlunda än den förra regeringen?

    – Vi tror att det är centralt att det är ett fokus på effektivitet i arbetsmarknadspolitiken, de insatser som görs ska vara väldigt arbetsplatsnära och det ska finnas förväntan att de ska leda på reguljära jobb i förlängningen, därför fokuserar vi t ex väldigt mycket på Nystartsjobb istället för Extratjänster som den förra regeringen var lite förälskade i. Vi fokuserar på Etableringsjobben som en del av omställningsstöden. Och vi satsar på praktikplatser.

    Men ni dar samtidigt ner på arbetsmarknadspolitiska program som man brukar säga behövs mer av när det är lågkonjunktur, så varför gör ni det? Det är för dem som står längre från arbetsmarknaden som behöver hjälp.

    – De insatser vi gör vi på arbetsmarknadsprogrammen och insatserna och lönebidrag och Samhall är på rätt många miljarder. Man ska komma ihåg att nu har vi haft en konjunktur som har gått åt rätt håll efter pandemin, där många har kommit in på arbetsmarknaden, etableringstiden har t ex kortats. Det är ju vi glada för och många reformer ligger bakom detta. Men avgörande är också att Arbetsförmedlingen ska få möjlighet att jobba med de personer som står längst från arbetsmarknaden. Och då har man tillför det här med kompletterande aktörer, de avlastar väldigt mycket, och det omställningsstöd som nu de facto är på plats som gör att personer både rustas och skyddas innan av människor som då är i jobb. Och om man då hamnar i arbetslöshet finns det mycket mycket hjälp till omställning utanför Arbetsförmedlingen.

    Mindre pengar till vuxenutbildning

    I regeringens statsbudget har man minskat det statliga stödet till vuxenutbildning med mer än en en miljard jämfört med förra året. Varför drar ni ner på pengar till utbildning om det är så viktigt?
    – Vi delar den bedömning som den tidigare regeringen gjorde som sade att nu är det dags, år 2023, att avsluta de omfattande satsningar som har gjorts för att hantera pandemin och nu återgår vi till nivåer som är mycket höga för både yrkeshögskolor och folkbildning i det breda perspektivet. Men det är klart att det är en minskning jämfört med pandemin. Men det borde ju vara rätt okontroversiellt, säger Johan Pehrson.

    Det "kärvar" i förhandlingarna med SD om arbetskraftsinvandring

    Förra året kom 27 000 arbetskraftsinvandrare från tredje land, utanför EU, till Sverige, bland annat IT-tekniker, ingenjörer  bärplockare och kökspersonal.
    Enligt Tidöavtalet ska man höja minimilönen för arbetskraftsinvandrare från runt 13 000 till omkring 33 000 kronor i månaden, den exakta siffran ska en utredning återkomma med. Syftet är att komma tillrätta med fusk och utnyttjande.

    Enligt uppgifter i Dagens Industri har förhandlingarna mellan samarbetspartierna om arbetskraftsinvandringen strandat för att Liberalerna och Sverigedemokraterna inte kan komma överens om vilka yrkesgrupper som ska undantas från det höjda lönekravet. Johan Pehrson säger att förhandlingarna kärvar för att partierna har olika ingångar i frågan.

    – Vi är ju överens om att det ska göras undantag, men det är där vi nu håller på att diskutera, för det vi var överens om mellan samarbetspartierna i Tidöavtalet, det var ju arbetsplanen, nu ska vi in i detaljerna, hur ska det här se ut? Och då vill jag inte föregripa den förhandlingen med dig här i radion. Men vi har de diskussionerna. Men Liberalerna står på industrins behovs sida. Men de kanske fortfarande tycker att det är för hög lönenivå och för få undantag. Men vi ser dem och framförallt hör jag dem.

    Kan Sverigedemokraterna också tänka sig undantag?

    – Ja, vi har ju den formulering som vi har i Tidöavtalet.

    Men nu då?

    – Som sagt, vi ska hedra det där avtalet.

    Gäst: Johan Pehrson (L), arbetsmarknads- och integrationsminister
    Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
    Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot
    Producent: Maja Lagercrantz
    Tekniker: Jacob Gustavsson

  • En sammanfattning om vad som hänt i den svenska politiken under året.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Det har hänt mycket i den svenska politiken under året. Det har varit val. Sverige har fått en ny regering, och en ny statsminister. Men året började med att en partiledare avgick.

    I våras gick det dåligt för partiet Liberalerna. Väldigt få personer sa att de skulle rösta på partiet. I april slutade Nyamko Sabuni som partiledare för Liberalerna. Johan Pehrson tog över. Efter det började det gå bättre för partiet.

    Nu ska det handla om valet.

    Den 11 september var det val i Sverige. Det var tre val samtidigt: kommunval, regionval och riksdagsval. Folk röstade om vilka som ska styra i Sveriges kommuner och regioner och vilka som ska styra i Sveriges riksdag.

    Kommuner bestämmer till exempel om vård av äldre och skolor. Regioner bestämmer över sjukhus och kollektivtrafik, som till exempel bussar. Riksdagen bestämmer om nya lagar och statens pengar. Riksdagen jobbar också med EU-frågor och utrikespolitik.

    På valdagen fick folk stå i kö i flera timmar för att kunna rösta. Det var värst i Stockholm, Malmö och Uppsala. Köerna berodde på en ny regel som gjorde att det tog längre tid att rösta än tidigare.

    Jacob är en av dem som struntade i att rösta för att det var så lång kö.

    – Då var det ju minst två timmars kö. Och då tänkte jag att nej då får det vara.

    Fyra dagar efter valet var alla röster räknade. Partierna till höger vann valet till riksdagen. Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna fick fler röster än Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet. Men resultatet var väldigt jämnt. Partierna till höger fick 176 platser i riksdagen. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet fick 173 platser.

    Socialdemokraterna fick ungefär 30 procent av rösterna och blev det största partiet. Moderaterna har länge varit det näst största partiet i Sverige. Men i årets val blev Sverigedemokraterna näst störst. SD fick ungefär 20 procent av rösterna. Partiledaren Jimmie Åkesson sa att han var stolt över att SD har blivit ett stort parti.

    – Vi är på riktigt ett stort parti idag och jag är så stolt.

    Moderaterna fick 19 procent av rösterna, och blev det tredje största partiet. Partiledaren Ulf Kristersson sa att han var glad över att högerpartierna fick flest röster.

    – Jag är stolt över det förtroende som vi har fått.

    Samma dag sa Annie Lööf att hon kommer sluta som partiledare för Centerpartiet.

    – Jag kommer att avgå som Centerpartiets partiledare.

    Annie Lööf har varit partiledare i elva år. Det är inte bestämt vem som ska bli ny partiledare än.

    Partierna till höger vann alltså valet till riksdagen. Men partierna till vänster tog makten i flera regioner. I till exempel region Stockholm vann Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet. Nu samarbetar de med Vänsterpartiet. Före valet styrde Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. De hade makten i 16 år.

    Det blev också ändringar i vissa kommuner. De nya Partiet Nyans, som riktar sig till invandrare, röstades in i kommunerna Botkyrka och Landskrona.

    Nu ska det handla om regeringens samarbete med Sverigedemokraterna.

    I mitten av oktober fick vi veta vilka partier som kom med i den nya regeringen. Det blev Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Sverigedemokraterna kom inte med i regeringen, men de är med och bestämmer över regeringens politik. Regeringen och Sverigedemokraterna ska samarbeta nära, sa Ulf Kristersson från Moderaterna.

    – Det kommer bli en trepartiregering bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Den regeringen kommer samarbeta nära med Sverigedemokraterna i riksdagen.

    Den nya regeringen och Sverigedemokraterna vill ändra mycket i Sveriges politik. De har kommit överens om ett avtal som kallas Tidöavtalet. Många sidor i avtalet handlar om migration och integration. Partierna har flera förslag på förändringar. De vill till exempel att det ska bli svårare att bli svensk medborgare. Ett annat förslag är att det ska bli svårare för personer som har flyttat till Sverige att ta hit sin familj. Uppehållstillstånden ska vara tidsbegränsade för de som kommer till Sverige som asylsökande, tycker partierna.

    Tidöavtalet har gjort många människor oroliga. En av dem är Rahman Heydari. Han kommer från Afghanistan. Han har bott i Sverige i snart sju år. Han säger att förslagen gör honom rädd.

    – Alltså det är helt hopplöst. Och jag är verkligen jätterädd och tänker så här det kommer självklart bli mycket värre.

    Nu ska det handla om Sveriges nya ministrar.

    Den 17:e oktober valde riksdagen Ulf Kristersson till ny statsminister. Han presenterade också alla ministrar i den nya regeringen. Kristdemokraterna fick sex ministerposter och Liberalerna fick fem. De 13 andra ministrarna är moderater.

    Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch blev vice statsminister. Hon blev också energi- och näringsminister. Hon har ansvar för landets energi, alltså elen, och för företagen.

    Liberalernas partiledare Johan Pehrson blev arbetsmarknads- och integrationsminister. Han har ansvar för jobben, och för att invandrare kommer in i det svenska samhället.

    Moderaten Elisabeth Svantesson blev finansminister. Hon har ansvar för Sveriges ekonomi.

    Moderaten Tobias Billström blev utrikesminister. Han har ansvar för Sveriges utrikespolitik.

    Romina Pourmokhtari från Liberalerna blev Klimat- och miljöminister. Hon är 26 år och den yngsta ministern någonsin i Sverige.

    I slutet av året handlade politiken mycket om pengar.

    I november presenterade den nya regeringen sin första budget. Budgeten är regeringens plan för hur statens pengar ska användas. Finansminister Elisabeth Svantesson från Moderaterna sa att det var svårt att göra budgeten på grund av den ekonomiska krisen.

    – Inflation, hög inflation, samtidigt som vi bedöms gå in i en lågkonjunktur. Det är svårt att bedriva ekonomisk politik då.

    Regeringen ska ändra på flera saker för att spara pengar. De ska till exempel ge mindre pengar till människor som behöver hjälp i fattigare länder, så kallat bistånd. Och mindre pengar ska användas till miljö- och klimatarbete.

    Regeringen ska använda mer pengar till försvaret och till fler platser på fängelserna. De ska även använda pengar för att sänka skatten på bensin och diesel.

    Före valet sa Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna att de skulle sänka priset på bensin och diesel med minst fem kronor per liter. Efter valet sa regeringen att bensin kommer bli 14 öre billigare och diesel 41 öre billigare. Då blev folk arga. Många skrev i en av Sveriges största facebookgrupper Bränsleupproret. De var besvikna och skrev att de inte gillar politiker, sa gruppens talesperson Peder Blohm Bokenhielm.

    – Det är besvikelse. Det är politikerförakt. Det är väldigt korttänkta men intensiva känslor som kommer ut.

    Budgeten har fått mycket kritik från forskare och miljöorganisationer. De tycker att den är dålig för klimatet och miljön. Oppositionen tycker att budgeten är dålig för jobben och vården också. Regeringen och Sverigedemokraterna lovade att göra på ett sätt före valet och nu gör de på ett annat sätt, sa socialdemokraten Mikael Damberg.

    – Politiker i den nuvarande regeringen och Sverigedemokraterna lovade väldigt mycket innan valet och nu när man tvingas av verkligheten bedriva en ansvarsfull ekonomisk politik som inte ska spä på inflationen, då får man bryta väldigt mycket löften.

    Finansminister Elisabeth Svantesson från Moderaterna tycker att partierna i regeringen har hållit sitt löfte.

    – Så vi gör vad vi sa att vi skulle göra. Men allt finns ju självklart inte med i den första budgeten.

    I december röstade riksdagen ja till budgeten.

  • Hör om paniken som bröt ut i Sverige när svenskarna trodde att EU ville höja priset på snus, om att regeringens första lagförslag mot kriminella gäng egentligen är förra regeringens förslag, om utrikesminister Billströms osäkra politikersvar i hur Natoförhandlingarna med Turkiet går, om vad som händer om Liberalerna vill avbryta samarbetet med regeringen och så hör du David göra Elvis- covers som du aldrig hört dem förr.

  • Riksdagsledamoten, författaren och historiedoktorn Mauricio Rojas gästar gänget. Mauricio har varit alltifrån vänsterrevolutionär i Chile till VD på Timbro i Sverige. Han satt i riksdagen för Folkpartiet men lämnade Sverige under 2008. Idag är han tillbaka som riksdagsledamot för Liberalerna.


    OBS. Det här är inte det hela avsnittet. Vill du få tillgång till hela avsnittet? Stöd oss på Patreon.


    Sista Måltiden Shop: https://sistamaltiden.se


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Riksdagsledamoten, författaren och historiedoktorn Mauricio Rojas gästar gänget. Mauricio har varit alltifrån vänsterrevolutionär i Chile till VD på Timbro i Sverige. Han satt i riksdagen för Folkpartiet men lämnade Sverige under 2008. Idag är han tillbaka som riksdagsledamot för Liberalerna.


    OBS. Det här är inte det hela avsnittet. Vill du få tillgång till hela avsnittet? Stöd oss på Patreon.


    Sista Måltiden Shop: https://sistamaltiden.se

    Är du Patreon och vill få tillgång till alla avsnitt i sin helhet? Vill du bli Patreon för att få tillgång till allt? Tryck här.

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Riksdagsledamoten, författaren och historiedoktorn Mauricio Rojas gästar gänget. Mauricio har varit alltifrån vänsterrevolutionär i Chile till VD på Timbro i Sverige. Han satt i riksdagen för Folkpartiet men lämnade Sverige under 2008. Idag är han tillbaka som riksdagsledamot för Liberalerna.


    Tack för att du är vår Patreon! ❤️


    Sista Måltiden Shop: https://sistamaltiden.se

    Är du Patreon och vill få tillgång till alla avsnitt i sin helhet? Vill du bli Patreon för att få tillgång till allt? Tryck här.

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.


  • 23 november. Johan Pehrson talar om Sverigedemokraterna som “brun sörja”, men ber sedan om ursäkt i enlighet med Tidöavtalet. Hur klarar Liberalerna sin nya roll i svensk politik? Simona Mohamsson och Sofia Nerbrand diskuterar med Andreas Ericson.

  • Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Kodjo Akolor och Linnéa Wikblad.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Qatar förlorade VM-premiärmatchen mot Ecuador, men på Dohas gator finns inga sura miner, enligt vår korrespondent Cecilia Uddén. Under helgen gick också FIFA:s Gianni Infantino till Qatars försvar, och kallade sig själv för både gay, arab och afrikan.

    Sen pratar vi om att det är dålig stämning mellan Liberalerna och SD, efter att Johan Pehrson (L) kallat samarbetspartiet för "brun sörja"och "extrempopulistiskt". SD säger sig ha överseende med påhoppet för den här gången, men de är inte det enda partiet som är sura på Johan Pehrson.

  • I veckans avsnitt av Ålandstidningens Ledarpodd gästas Jonas Bladh av oppositionsföreträdarna Ingrid Zetterman (Liberalerna) och Anders Eriksson (Ålands framtid). De ger sin syn på landskapsregeringens budgetförslag, debatterar bland annat om man ska ha ministerstyre och pengar till tunnelborrningar och är överens om att budgeten inte räcker till. 

  • Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har lagt fram sin första budget. Resultatet av de här fyra partiernas samarbete är smärtsamt tydligt:

    
En nedskärningsbudget som drabbar välfärden och klimatomställningen och lägger bördan för den ekonomiska krisen på vanliga hushåll.

    Om detta snackar vi idag. Gäst i dagens avsnitt är Vänsterpartiets ekonomiskpolitiske talesperson Ali Esbati.

    Här kan man se hela Ali Esbatis inlägg i budgetdebatten.

    Här kan man ta del av presentationen om Vänsterpartiets ekonomiska-politiska plattform.

    Det här snackar vi om idag är en podd som produceras av Vänsterpartiet. Den är möjlig för att du som lyssnar har varit med och samlat in pengarna som möjliggör den här produktionen. Vi vill stärka vår opinionsbildning på nätet och det kostar pengar. Vi har inga miljonärer i ryggen som högern har - men vi är många. Kan du vara en av dem som stödjer vårt arbete? Swisha 100 kronor till 123 041 01 91.

    Ansvarig utgivare: Hanna Gedin

  • Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har lagt fram sin första budget. Resultatet av de här fyra partiernas samarbete är smärtsamt tydligt:

    
En nedskärningsbudget som drabbar välfärden och klimatomställningen och lägger bördan för den ekonomiska krisen på vanliga hushåll.

    Om detta snackar vi idag. Gäst i dagens avsnitt är Vänsterpartiets ekonomiskpolitiske talesperson Ali Esbati.

    Här kan man se hela Ali Esbatis inlägg i budgetdebatten.

    Här kan man ta del av presentationen om Vänsterpartiets ekonomiska-politiska plattform.

    Det här snackar vi om idag är en podd som produceras av Vänsterpartiet. Den är möjlig för att du som lyssnar har varit med och samlat in pengarna som möjliggör den här produktionen. Vi vill stärka vår opinionsbildning på nätet och det kostar pengar. Vi har inga miljonärer i ryggen som högern har - men vi är många. Kan du vara en av dem som stödjer vårt arbete? Swisha 100 kronor till 123 041 01 91.

    Ansvarig utgivare: Hanna Gedin

  • Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har lagt fram sin första budget. Resultatet av de här fyra partiernas samarbete är smärtsamt tydligt:
En nedskärningsbudget som drabbar välfärden och klimatomställningen och lägger bördan för den ekonomiska krisen på vanliga hushåll. Om detta snackar vi idag. Gäst i dagens avsnitt är Vänsterpartiets ekonomiskpolitiske talesperson Ali Esbati.Här kan man se hela Ali Esbatis inlägg i budgetdebatten.Här kan man ta del av presentationen om Vänsterpartiets ekonomiska-politiska plattform. Det här snackar vi om idag är en podd som produceras av Vänsterpartiet. Den är möjlig för att du som lyssnar har varit med och samlat in pengarna som möjliggör den här produktionen. Vi vill stärka vår opinionsbildning på nätet och det kostar pengar. Vi har inga miljonärer i ryggen som högern har - men vi är många. Kan du vara en av dem som stödjer vårt arbete? Swisha 100 kronor till 123 041 01 91.Ansvarig utgivare: Hanna Gedin