Mustafa Can Podcasts

  • Navid pratar med författaren, programledaren och språkhistorikern Fredrik Lindström. De pratar om varför det är så svårt att prata om vad svenskhet är, varför alla svenskar är som nyinflyttade i sitt egna land, varför Fredrik är som Mustafa Panshiri fast för svenskar och vad begreppet statsindividualism betyder egentligen.Lyssna på samtalet, ta del av länkarna på www.hurkanvi.se för mer information och om du anser att vi har sagt något felaktigt eller saknar information så välkomnar vi konstruktiv kritik och kompletteringar av det vi har missat på [email protected] du höra hela samtalet? Gå in på www.patreon.com/hurkanvi och bli Patreon. Har du inte råd att bli Patreon? Hör av dig till oss på [email protected] så löser vi det.Gillar du det Hur kan vi? gör och vill stötta med en engångssumma så swisha till 123 124 77 33.Vill du boka Navid som samtalsledare, moderator eller föreläsare? Gå in på www.navidmodiri.com/bokaFör att fortsätta samtalet, gå med i gruppen "Hur kan vi? - Eftersnack" på Facebook:https://www.facebook.com/groups/hurkanvi Alla avsnitt av podden och kontaktuppgifter hittar du på https://www.hurkanvi.se.

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Skribenten om hur ett fotografi och dödshot reser tankar om vår tids brännande frågor.

    Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.

    Författaren och journalisten Mustafa Can blev dubbelt prisbelönad för sitt första Sommarprogram där han talade om kärleken till sin mor. Ett tema som återkom i den kritikerhyllade boken ”Tätt intill dagarna”.

    Mustafa Can har publicerat många uppmärksammade litterära reportage i stora nordiska tidningar och magasin, om allt ifrån politik och poesi till krigen i Irak och Syrien.

    Om sitt Vinterprogram säger han:
    – Utifrån ett dödshot på det enda offentliga fotografiet på min dotter och mig, undrar jag varför vår tid är så präglad av rädsla och misstänksamhet. Så besatt av kultur och identitet. Och varför jag blir så fett provocerad av – inte hatet och dödshoten – men av särskrivningar, som tycks vara ett signum för många av de fosterlandsvänner som bryr sig om att skriva till mig.

    Om Mustafa Can:

    Journalist, författare, 52 år

    Född i turkiska Kurdistan, uppväxt i Skövde,

    Bosatt i Stockholm

    Tidigare Sommarvärd 2003, 2005, 2014, Vintervärd 2014

    Producent: Bibi Rödöö

  • Lyssna när årets Vintervärdar presenteras

    Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.

    Programchef Bibi Rödöö presenterade vilka som blir Vintervärdar i år. 

    Årets värdar är:

    25 december - Åsa Larsson, författare

    26 december - Antje Jackelén, ärkebiskop

    27 december - Olof Wretling, skådespelare

    28 december - Bianca Kronlöf, författare och komiker

    29 december - Mikael Niemi, författare 

    30 december - Bi Puranen, forskare

    31 december - Rickard Söderberg, operasångare

    1 januari - Mustafa Can, journalist och författare 

  • Många anser att lukter är kopplat till själ och minnen. Men vad händer när man inte kan känna lukt och smak? Lukten är ett sinne som sällan hamnar i centrum. Men i och med covid-19 har vikten av ett fungerande luktsinne blivit allt mer uppmärksammat.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Gäster: Johan Lundström doftforskare och docent i psykologi vid Karolinska institutet, Jonas Olofsson docent i psykologi som forskar på luktsinnet, Mustafa Can, författare.

  • Programledaren Claes Elfsberg om sorg, ålderism och de kommande 50 åren.

    Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.

    Claes Elfsberg inleder sitt program med att berätta om den stora sorgen som drabbade honom  när hans 30-åriga dotter Hanna dog i livmoderhalscancer för snart tre år sen. Han understryker att sorg finns nästan överallt, men att många tappat bort förmågan att prata om sorgen.

    - Och ändå är det faktiskt ganska lite som behövs, vet jag numera. Det räcker ofta med att fråga hur den sörjande mår, hur hon har det och sen kanske lyssna på vad hon har att berätta, säger han.

    Han  tar upp ”ålderismen” som han menar är utbredd i Sverige och som  innebär att äldre människor behandlas med fördomar och diskriminerande attityder.

    Och så spelar han musik som var viktig för sin dotter Hanna, några låtar som hans fru tycker om, men framför allt ger han plats för röster som han själv blir berörd av.

    Om Claes Elfsberg:

    Journalisten Claes Elfsberg har i höst uppmärksammats mycket för sin tv-dokumentär ”Sorgen och jag”, om tankarna och känslorna efter 30-åriga dottern Hannas död.

    Claes Elfsberg kallas ibland för ”Mr Rapport”. Med start 1975 ledde han nyhetsprogrammet i SVT i nästan 30 år.

    Född och bosatt i Stockholm.

    Producent: Mustafa Can.

    Programmet sändes 29 december 2020.

  • Internationellt känd amerikansk författare med norska rötter, senast aktuell med romanen Minnen av framtiden. Om sin mor som dog i oktober och om moderskap i allmänhet.

    Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.

    Moderskapet – en kulturell tvångströja

    Författaren Siri Hustvedt pratar i sitt Sommarprogram om moderskap och om sin mor Ester Vegan Hustvedt som födde fyra flickor, genomlevde nazisternas ockupation av Norge och gifte sig i USA. Modern dog 2019 och Siri säger i programmet:

    - Hon var en mor som på många sätt uppfyllde fantasin om hur moderskapet skulle vara i efterkrigstidens Amerika. Hon arbetade hemma tills alla barnen började skolan och hade aldrig ett eget ”yrke”.

    Siri Hustvedt var 30 år när hennes egen dotter föddes, lika gammal som hennes mor var när hon fick Siri.  I programmet pratar Siri om synen på moderskap och att den förändrats genom historiens gång.

    - Moderskapet har drunknat i så mycket sentimentalt trams med så många regler för hur man ska bete sig och känna att det varit som en kulturell tvångströja, och fortfarande är, menar hon.

    Ester Vegan Hustvedt var 17 år när hon väcktes av sin mamma 9 april 1940 med orden ”stå upp, det är krig”.  Siri berättar att modern demonstrerade mot nazisternas ockupation och blev intagen till förhör:

    - Hon fick välja mellan att betala en bot på 30 kronor eller tillbringa nio dagar i fängelse. Mor valde fängelset.

    I programmet frågar sig Siri Hustvedt:

    - Vad hade hänt om min mor fötts in i en annan historisk period, tidigare eller senare? På vilket sätt hade hennes moderskap sett annorlunda ut?

    Om Siri Hustvedt

    Författare, 65 år. Född i Minnesota, USA, bosatt i New York. Debuterar som Sommarvärd.

    Internationellt känd amerikansk författare med norska rötter, senast aktuell med romanen Minnen av framtiden.

    Undersöker i den uppmärksammade boken Den skakande kvinnan den egna sjukdomsbilden med krampanfall och migrän. Föreläser och undervisar blivande läkare i ”narrativ psykiatri”, om att ta tillvara människors livsberättelser.

    Debuterade som poet 1981 och slog igenom stort med romanen Vad jag älskade 2003. Har översatts till över 30 språk och fått en rad utmärkelser.
    Har en doktorsexamen i litteraturvetenskap.

    Kopplar av med trädgårdsarbete och meditation.

    Jag ska prata om min mor som dog i oktober men också reflektera över moderskap i allmänhet, vilket innefattar en del vetenskap om hur embryon och foster utvecklas under graviditeten.

    Producent Mustafa Can

  • Hyllad svensk filosof vars bok "This Life" har fått enormt genomslag i USA.

    Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.

    Varför måste själen vara dödlig för att vara levande?

    Med avstamp i sin egen familj visar Martin Hägglund, professor på Yale University, åt hur filosofin och litteraturen skapar en ny förståelse av existentiella frågor om liv och död, men även av politiska frågor om hur vi skall förvalta vår gemensamma tid.

    Förhållandet mellan kroppen och själen är som förhållandet mellan ögat och seendet. Ögat är kroppen och själen är seendet.

    - Allt du ser – allt du fäster dig vid – kan gå förlorat. Men att fästa blicken är också förutsättningen för att kunna gripa ditt liv innan det är för sent.

    Det är ingen tillfällighet att vi konsumerar som om vi hade fyra jordklot istället för ett. Vi vet att vår produktion och konsumtion måste förändras radikalt för att lösa den ekologiska krisen, men vi vet också att en sådan förändring skulle innebära ekonomisk kris, eftersom den inte skulle vara lönsam för vinstdrivande företag.

    Om Martin Hägglund

    Filosof och litteraturforskare, 43 år. Uppväxt i Viksjö utanför Stockholm och vid Höga kusten, bosatt i New York. Debuterar som Sommarvärd.

    Svensk filosof som hyllas för boken This Life som ifrågasätter både religion och kapitalism. Boken har fått enormt genomslag i USA och ges ut på svenska i höst med titeln Vårt enda liv: Sekulär tro och andlig frihet.

    Är professor i litteraturvetenskap och filosofi vid Yale University och medlem i Society of Fellows vid Harvard University.
    Har skrivit fyra böcker översatta till ett tiotal språk, är föreläsare och skribent, i bland annat The New York Times.

    Har tilldelats Guggenheim Fellowship, Schückska priset av Svenska Akademien och det internationella René Wellek-priset.

    2020 listades Martin Hägglund som en av samtidens 50 främsta tänkare i brittiska magasinet Prospect.

    Mitt program sträcker sig från Norrland till New York och handlar om hur min passion för filosofi har tagit mig från den svenska skolan till Harvard och Yale. Jag vill gestalta varför filosofiska frågor angår oss alla och kan belysa grunden i vår tillvaro – från existentiella erfarenheter av liv och död till politiska frågor om hur vi ska förvalta vår gemensamma tid.

    Producent: Mustafa Can

  • En av våra mest framstående skådespelare med hemvist på Dramaten och även regissör. Om musiken genom vilken jag upplevt rus av glädje och mörkaste förtvivlan.

    Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.

    Hur kan man veta vem man är?

    Hur påverkar orden oss och vad är ett hem, det är frågor som skådespelaren Lena Endre ställer i sitt Sommarprogram.

    Vi får möta några av Lenas vänner som hon haft genom livet. De är poeter allihop – i text och i musik och ibland i vänskap. Nästan alla är döda, så hon har inte känt så många av dom heller.

    Lena Endre berättar om miraklet som hände när hon skulle uppträda tillsammans med Tomas Tranströmer, i Leksands kyrka. Vi får höra om civilisationen som hon mötte i södra Mali, och så ställer hon frågan vart tog den allmänna solidariteten vägen?

    Dikter i programmet: Södergran ”JAG”, Tranströmers långa: ”ROMANSKA BÅGAR”, Bruno K Öijer ”VARSEL”, Kristina Lugn (den långa) ur Dikter 1972-2003, T S Elliot ”DE FYRA KVARTETTERNA 1”, T S Elliot ”Klippan”, Stagnelius ”VÄN! I FÖRÖDELSENS STUND”, Gunnar Ekelöf ”DEDIKATION”.

    Om Lena Endre

    Skådespelare, 65 år. Född i Härnösand, bosatt i Stockholm. Tidigare Sommarvärd 1995 och 2007.

    En av våra mest framstående skådespelare med hemvist på Dramaten och även regissör. Under våren aktuell i filmen Min pappa Marianne, i klimatthrillern Tunn is i TV4 och som regissör för Boys and Girls vid Nye Teater i Oslo. Föreställningen hade premiär i slutet av maj med endast 50 personer i salongen på grund av coronapandemin.

    Slog igenom 1987 i SVT-serien Varuhuset. Har medverkat i en rad filmer, bland annat tio Wallanderfilmer. Tilldelats många priser. Blev Guldbaggebelönad för sina roller i filmerna Jerusalem och Trolösa.

    Hade hedersuppdraget att ringa in nyåret 2020 med Ring, klocka ring på Skansen. Är ambassadör för Greenpeace.

    Jag tror att mitt Sommarprat kommer inspireras av den musik som följt mig genom livet, genom vilken jag upplevt rus av glädje och mörkaste förtvivlan. Kanske även den poesi som märkt mig. Och så livet däremellan.

    Producent: Mustafa Can

  • Skådespelare, regissör, författare, aktuell med debutromanen Sörjen som blev. Om hur det är att vara barn till ett krigsbarn och om varför ridån aldrig går ner för teatern.

    Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.

    Flykten. En livsform med ett alldeles eget språk.

    I sitt Sommar pratar Anna Takanen om sitt ursprung, om att vara barn till ett krigsbarn från Finland.

    - Min pappa är ett av de 70-80 000 barn som skickas till Sverige från Finland under kriget. Han fick fosterföräldrar och nytt efternamn, men han ristade namnet Takanen med en synål på fönsterrutan i köket, i fall hans riktiga mamma och bror kom från Finland för att leta efter honom.

    Anna reflekterar även över alla de många miljoner barn som idag tvingas fly undan svält, krig och förföljelse.

    Anna Takanen pratar om drevet mot Benny Fredriksson, som då var VD för Kulturhuset Stadsteatern.

    - Förtal kan få allvarliga konsekvenser och till och med ödelägga en människas liv.

    Om Anna Takanen

    Skådespelare, regissör, författare, 51 år. Född i Kungsbacka, uppväxt i Falkenberg, bosatt i Stockholm. Tidigare Sommarvärd 2006.

    Aktuell med debutromanen Sörjen som blev om hur det är att växa upp som barn till ett krigsbarn från Finland. Är nu flitigt efterfrågad för att tala om ämnet. Utsågs förra året till Årets Sverigefinne.

    Rosades senast för rollen som Barbro Alving i pjäsen Bang. Har regisserat ett stort antal pjäser, bland annat Fosterlandet och medverkat i filmer och tv-serier.

    Började teaterbanan med Suzanne Osten på Unga Klara. Var i nio år konstnärlig ledare och vice vd på Göteborgs Stadsteater och därefter teaterchef på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm i fem år. Har under sina 30 år på teatrarna haft fokus på att öka jämställdheten inom scenkonsten. Tycker om skärgården och att resa.

    Jag kommer att prata om hur det är att vara barn till ett krigsbarn, och om hur ett ensamt barn anländer till en tågstation i ett främmande land utan att kunna språket. Men också om varför ridån aldrig går ner för teatern och om mina förebilder.

    Producent: Mustafa Can

  • Framgångsrik företagsledare och entreprenör, var bland annat affärsängel i tv-programmet Draknästet. Om maktbalans i näringslivet och om två kvinnor som överlevde allt.

    Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.

    Fattig historia med hedersförtryck möter en västerländsk framtid

    Företagsledaren Gunilla von Platen berättar om två kvinnor: farmor som hade överlevt ett folkmord och mamma som drömde om frihet och överlevde ett mordförsök.

    Gunilla berättar också och om den skeva maktbalansen och sexismen bland näringslivets toppar.

    -Mitt intresse för affärer började tidigt. Jag var den framgångsrika chefen som levererade varje dag och drabbades av avundsjuka.

    -Jag är inte bara kvinna, jag är invandrare, jag pratar för högt, jag går för snabbt och trycker med mina klackar över näringslivets glasgolv.

     -Jag förtjänar respekt och inte att bli behandlad som en prostituerad.

    Om Gunilla von Platen

    Företagsledare, entreprenör, 48 år. Född i Turkiet, bosatt i Stockholm. Tidigare Sommarvärd 2007.

    Framgångsrik affärskvinna som i år gett ut memoarboken Draken i rummet om ett händelserikt liv och vägen till toppen av svenskt näringsliv.

    Grundare av kundserviceföretaget Xzakt Kundrelation och idag delägare i det globala kundservicebolaget Transcom Worldwide med 27 000 anställda.

    Var affärsängel i tv-programmet Draknästet. Är idag vice ordförande i UN Woman Sverige och ambassadör för Prins Daniels Fellowship. Bygger nu ett barnhem i Syrien. Håller föredrag på skolor i landet för att inspirera unga att bli entreprenörer.

    Har fått Kungliga Patriotiska Sällskapets Näringslivsmedalj.

    Jag kommer framför allt att berätta om två kvinnor som överlevde allt och som på olika sätt satte sig upp mot den hederskultur som präglade min familj och min uppväxt. Jag kommer också ta vara på tillfället att prata om den skeva maktbalansen i näringslivet, hur du som kvinna inte kan räkna med stöd varken från män eller dina ”medsystrar”.

    Producent: Mustafa Can

  • Skådespelare och journalist, känd som hovmästaren Bellan Roos i publiksuccén Vår tid är nu. Om hur orättvisa har räddat mig och om en tro på Jesus.

    Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.

    Rasmus Troedsson började dricka tidigt för att glömma det som plågade

    -Jag hade en fullfjädrad alkoholists personlighet redan i 15-årsåldern. Alla bygger luftslott. Men bara alkoholister flyttar in.

    -Jag blev inte någon förebild, säger Rasmus Troedsson i sitt Sommarprogram. Jag förbrukade människor runt mig, men insåg det inte. Jag gjorde om min omgivning till publik i min pjäs. Våra liv tillsammans skedde på mina villkor. Jag älskades, men älskade inte tillbaka.

    Rasmus Troedsson, skådespelare och journalist blev känd för svenska folket i rollen som hovmästare Bellan i TV-serien

    ”Vår tid är nu”. Idag är han nykter alkoholist och troende. Han pratar om hur orättvisa räddat honom gång på gång.

    -Kanske handlade min alkoholism om en oförmåga att ta in och läsa av andras känslor, förutse rimliga reaktioner, förstå vad de tänkte och dra slutsatser om vad de menade.

    -Jag var skräckslagen för att någon skulle se ner på mig, inte visa respekt och bakom min rygg fälla de rättrådigas dom.

    Om Rasmus Troedsson

    Skådespelare, journalist, 56 år. Född i Malmö, bosatt i Huaröd, Kristianstad. Debuterar som Sommarvärd.

    Känd för svenska folket som hovmästaren Bellan Roos i publiksuccén Vår tid är nu, som återkommer med en specialsäsong i jul. Är även aktuell i SVT:s kommande dramaserie Jakten på en mördare.

    Har arbetat som skådespelare i över två decennier och haft starka biroller i filmer som Himlen är oskyldigt blå, Svinalängorna och Callgirl samt i tv-serier som Andra avenyn och Lasermannen.

    Har bland annat arbetat som reporter, programledare och producent på Sveriges Radio, SVT och TV4.

    Är troende kristen och nykter alkoholist sedan den 15 december 1996.

    Jag vill prata om hur orättvisa räddat mig gång på gång. Om att uppleva sina mardrömmar och nå bortom sina drömmar med hjälp av vänner, kolleger och chefer. Om en tro på Jesus som jag vet kan vara både fel och osann, men som bär mig dag efter dag.


    Producent: Mustafa Can

  • Det historiska sjätte avsnittet av REVÄRVET med artisten Jason “Timbuktu” Diakité. Om USA-valet, Mustafa Can, att läsa, bokerbjudanden, flerspråkighet, slaveriet, atombomben, Obama, New York, släkten, offerroller. Tambourine-härvan, skrivkramp, nya beats, 5-i-12 rörelsen, skandaler, tjafsa med folk på sociala medier, förintelsen, populistiska partier och givetvis en hel del om damasker. Samtalsledare: Kristoffer Triumf.Producent: David Mehr.Distribution med mera: Acast.

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.