Riksbankens Podcasts
-
Riksbankens chef säger att man inte ska lita på deras prognoser och bekräftar det vi alla vet: ingen vet vad som kommer hända i ekonomin. Återstår att ta rygg på Erik Thedéens privatekonomi.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Handelskrig och spionballonger, men samtidigt så skickar i princip hela den kinesiska överklassen sina barn till USA för att studera. Vi pratar om den toxiska relation mellan Kina och USA med kinakommentatorn Hanna Sahlberg.
Dessutom reder vi ut allt kring swish-etikett med Svenska Dagbladets etikett-expert Sofia Larsson.
Programledare: Katherine Zimmerman
Bisittare: Jonas Bonnier
Producent: Amanda Rydman -
Inflationen har vänt nedåt i USA, konstaterar experterna i Makrorådet. Frågan nu hur långt den faller och om Europa följer efter trots energikris? Anna Hammer, investeringschef på Länsförsäkringar, och Olof Manner, senior rådgivare på Swedbank analyserar läget. De diskuterar även den kraftiga smittspridningen i Kina och vad det kan leda till och hur Riksbankens agerande påverkas av att två nya ledamöter kliver in vid årsskiftet.
Vi får också en förklaring till veckans begrepp – "IRA - Inflation Reduction Act" – samt experternas spaningar.
Programledare: Di:s makroexpert Viktor Munkhammar.
-
Riksbanken höjer styrräntan med 0,75% hur ska man klara sig i vinter? Sparekonomen Frida Bratt förklarar riksbankens besked, hur det påverkar oss och hur vi ska klara oss. Frida delar med sig av sina bästa tips angående lån, räntor och sparande. Går det att binda sin ränta idag? Hur förhandlar man med banken? Är det värt att köpa produkter under Black Friday?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Torbjörn Averås Skorup styr MP-skutan! Margret Atladottir bjuder på ett kontroversiellt spartips. Sparekonomen Frida Bratt lär oss allt om räntor, börsen och sparande efter riksbankens chockhöjning av räntan. Babs Drougge på P3 Nyheter rapporterar om de ofrivilliga spermadonatorerna och rymdstensfejden som avgörs i domstol. Kodjo Akolor (!) ger oss det senaste från Fotbolls-VM: Japanerna städar efter matchen mot Tyskland. Dessutom: Kendall Jenner bär ENBART strumbyxor (på underkroppen alltså).
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: Torbjörn Averås Skorup, Margret Atladottir och Kodjo Akolor (David Druid är ledig)
-
John Hassler är professor i ekonomi och har varit lärare åt både statsminister Magdalena Andersson och f.d. finansminister Anders Borg. Idag är han även ledamot i Kommittén för Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. John forskar på miljöekonomi och har varit ordförande i Finanspolitiska Rådet som granskar, och kontrollerar, regeringens finanspolitik.
John gästar för att prata om inflationen, Riksbankens ränteläget, geopolitikens påverkan på ekonomin, energipolitiken, bostadsmarknaden, börsens fall, coronapanedmins effekter på dagens inflationskris och varför John inte tror på en större lågkonjuktur 2023. Och hur har den kyliga relationen till Magdalena Andersson utvecklats sedan vi sågs 2020? Om ni vill lyssna på vårt första samtal med John Hassler i LoungePodden från maj 2020 finns avsnitt nummer 91 här.
Gillar du LoungePodden?
Stötta gärna på Patreon:
https://www.patreon.com/taimaz
Swish: 0761 401 401
❤️ Tack för ditt stöd! ❤️
Mer info på https://www.loungepodden.se
Följ Taimaz
Instagram: https://www.instagram.com/taimazghaffari/
Linkedin: https://se.linkedin.com/in/taimaz-ghaffari-22789b21
Youtube: https://www.youtube.com/channel/UCLKiCeQSPOfRmhXA_1m9M2A
-
Andreas förbereder dig inför nästa lönesamtal genom förklaring av hur reallön och nominallön skiljer sig åt tack vare riksbankens tjuvaktiga inflaterande.
https://www.mises.se/2022/04/03/okar-verkligen-vara-loner/ -
BOPOLPODDEN | Riksbankens och Finansinspektionens stabilitetsrapporter visar oro för fastighetsföretagens och hushållens skuldsättning, men de ger fel råd. Hyresgästföreningens förslag om hyresavdrag är ett feltänk. Däremot välkomnas initiativet Bygg i tid, som visar att kommunernas planarbete tar allt längre tid. Vår expertkommentator Stefan Attefall vill se mer av politiskt ledarskap i kommunerna.
Programledare: Anna Bellman
Kontakta oss på:
[email protected]
www.bostadspolitik.se
www.facebook.com/bostadspolitik.se/ -
Tänk om alla program bara funkade. Om allt var enkelt, överskådligt och sorterat. Viljan till standardisering och ordning är gammal, men kan vara både farlig och ineffektiv, varnar David Wästerfors.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
”Kan vi inte hålla oss till en plattform?”, tänker jag en stressig dag. Kan vi inte slippa allt hoppande mellan olika system och alla installeringar och ikoner som flimrar så ilsket bara för att man haft fräckheten att försumma dem en minut.
Om du känner igen dig i drömmen om en enklare digital hantering – om ett system för meddelanden och ett sätt att identifiera sig – då känner du kanske också igen dig i det här: ”fullständigt kaos” i kommunikationen, ”vilt primitiva förhållanden” och ett ”förvirrande överflöd”.
Det låter som dagens informationssamhälle, som en vanlig dag en bit in på 2000-talet med bortglömda lösenord och pockande uppdateringar i överlappande fönster.
Men det gäller informationssamhället för hundra år sedan. Det gäller pappershanteringen i Sverige 1919, med brevpapper, blanketter, provkartor, kataloger, böcker, tidskrifter och postförsändelser – allt i olika format.
Kontoret för hundra år sedan var översvämmat och oordnat.
Komplexiteten skars ned, enhetlighet uppnåddes. Och informationsmängden tilltog, märkligt nog.
Chefen för riksbankens pappersbruk tillhörde den tidens förespråkare för standardisering. Det var hans ord jag citerade. Ett svällande statsmaskineri krävde rationell organisering, menade denne chef. Enhetsformat för papper – som börjat införas utomlands – var lösningen. Och den lösningen lever vi med idag, nämligen A4-papperet inom det så kallade A-formatet, med sidproportionerna 1 gånger roten ur 2. Det är ett papper stort som en sextondels kvadratmeter.
Så stort är ”ett papper”. Så stort blev ett papper efter standardiseringen som fullbordades först 1946 efter minst tjugofem års debatt.
Nu skulle informationen inte längre anlända i olika format utan i ett och samma. Kuvert, pärmar, mappar, skrivbordslådor, arkivskåp och skrivare – mycket kom att anpassas efter detta format. Komplexiteten skars ned, enhetlighet uppnåddes. Och informationsmängden tilltog, märkligt nog.
För även om standardiseringsivrarna ville motsatsen producerades bara mer och mer information ju bättre kontoren blev på att hantera den. Ett standardiserat pappersformat underlättade standardiserade blanketter som var enklare att fylla i och läsa av. Sedan drog det iväg ordentligt. Byråkratin fann skäl till nya blanketter för snart sagt varje liten uppgift.
”Att minnas och vidarebefordra muntliga meddelanden går endast till en viss gräns”, står det i en kontorshandledning från 1959. ”Sedan måste man tillgripa blanketter”. En ”riktig” blankett skulle ha gröna linjer och grön text för att kontrastera mot det ifyllda svarta och den skulle ha rutor anpassade efter skrivmaskinens tabulator.
Allt det här berättar Charlie Järpvall i sin fyndiga avhandling i mediehistoria, ”Pappersarbete” från 2016. Järpvalls iakttagelser av kontorspapperets 1900-talshistoria bildar en fin mix av igenkänning och främlingskap. Å ena sidan dras man snabbt in i en känsla av ”så är det nu också, fast inte vad gäller just papper”. Å andra sidan känns det som att besöka en annan planet, en pappers- och blankettplanet.
Det är fantastiskt att läsa om debatten som föregrep A-formatets seger, till exempel de estetiska argumenten emot. I en statlig utredning 1943 meddelade Kammarrätten att A4 var ”ur värdighetssynpunkt olämplig”. Och Hovrätten för Övre Norrland invände att folio – ett annat format – var mer ”estetiskt tilltalande” eftersom det överensstämde med det gyllene snittet, ett klassiskt skönhetsideal.
Samma lättnad verkar ha varit förknippad med A4-arket och den rationella blanketten som idag förknippas med till exempel ett inloggningssätt eller ett sökfönster.
Att förhålla sig till A4 på sådana sätt ger en lite hisnande känsla. Detta engagemang över papper! Men ändå är det så igenkännbart, för idag diskuteras ju webbsidor och webbdesign med motsvarande inlevelse. Både på jobbet och privat blir människor upprörda om internet inte ser snyggt ut, om det bidrar till kaos snarare än ordning. Idag annonserar vi efter ”webbredaktör”, inte ”maskinskriverska” eller ”blankettman”.
Blankettman – bara ordet ger overklighetskänsla. På fyrtio- och femtiotalet var det ett yrke.
Beklagandet över förvirring och överflöd i informationssamhället är alltså igenkännbart men också föreställningen om att en gång för alla nå ordning genom en form eller en teknologi. Samma lättnad verkar ha varit förknippad med A4-arket och den rationella blanketten som idag förknippas med till exempel ett inloggningssätt eller ett sökfönster.
Dagens kontorsarbete verkar befinna sig i ett slags prolog till en åtminstone tänkbar framtida standardisering som väl knappast kommer att ledas av staten utan av aktörer som banker, Google, Youtube och Facebook, med ganska otäcka och nästintill totalitära informationsanspråk. Vad skulle vi säga idag i en kontorshandledning? Kanske så här: ”Att minnas och vidarebefordra muntliga meddelanden går endast till en viss gräns. Sedan måste man tillgripa uppkoppling.”
”Det är genom små detaljer som stora system byggs”, skriver Charlie Järpvall. En överenskommelse om var adressen ska placeras på ett kuvert, WiFi i offentliga lokaler – detaljer genererar system. Men som sociala varelser är vi alltför bångstyriga för att enbart falla in i system. Sätt upp en regel och vi kringgår den genast. Formulera en standard och vi ler milt och finner ett undantag. Oordning på en arena kan visserligen ge vika för systematisering men då uppstår snart en annan arena och ordningsproblemet migrerar dit. ”Formatanarkin” för papper är avskaffad men digital anarki finns istället, med vidhängande ambitioner att strömlinjeforma alla appar och sajter.
Men kanske är en universallösning inte lösningen. I Kina finns nästan en universallösning i form av appen WeChat som kombinerar meddelanden, diskussioner, beställningar och betalningar. Men Kina har som bekant bara ett parti och det censurerar förstås appen. Kontrollen blir lättare att genomföra eftersom WeChat samlar så många miljoner användare i samma system.
Man hade upptäckt att det fanns filtar i åtminstone femton storlekar i landet. Denna variation, menade tidskriften, borde i princip kunna reduceras till en normalfilt
Kontorsarbetets ”dagliga plockande och sorterande”, för att låna Charlie Järpvalls ord, var ett sätt att ordna världen. Och idag klickar vi och öppnar, matar in och klickar på nytt. Samtidigt som det finns något utmattande i en mångfald av former finns det också något charmigt.
Min poäng gäller detta växelspel. Det gäller det ofullbordade i ordnandet av information, själva omöjligheten i att få ett slut på det.
Några av iakttagelserna i Järpvalls avhandling om papper handlar om andra och parallella ordningsförsök i början av 1900-talet, till exempel riktade mot hushållet. Folkhemmets vetenskapliga ideal skulle förstås råda även här. I ett nummer av standardiseringstidskriften Slöseri 1928 togs filten på stort allvar. Man hade upptäckt att det fanns filtar i åtminstone femton storlekar i landet. Denna variation, menade tidskriften, borde i princip kunna reduceras till en normalfilt med måtten 150 gånger 200 centimeter. Och normalfilten skulle vara enfärgad, ”neutral” och av ändamålsenlig kvalitet.
Ja, vad säger man? Ett land vars hushåll bara har normalfiltar, det är en både rolig och ryslig tanke. I denna önskan tycker jag mig se det rationella projektets kärna men också dess löjlighet.
Den kan vi väl ha i åtanke – normalfilten – när nästa standardiseringsvåg sköljer över oss, hur mycket avlastning från ”förvirrande överflöd” vi än hoppas på.
David Wästerfors, sociolog
Litteratur
Charlie Järpvall: Pappersarbete– formandet av och föreställningar om kontorspapper som medium. Mediehistoriskt arkiv, 2016.
-
I dagens fördjupande avsnitt fick hjälp av David Vestin från Riksbanken att förstå och diskutera inflation. Vi berör allt från inflation, ränta, deflation, KPI, om man ska binda bolåneräntan, inflationsindex och mycket mer.
Jag vill verkligen betona att det här är ett fördjupande avsnitt som man kan behöva lyssna på både en och två gånger.
Tack för den här veckan,
Jan och Caroline
Två rättelser
====
00:10:59 - Här säger vi: "alla andra priser måste falla för att relativpriset på guld ska minska". Det ska vara: "alla andra priser måste stiga"
01:16:49 - Här säger vi: ”head line inflation är ett mått där man rensar bort energi och livsmedel”, Det ska vara: ”core inflation” eller kärninflation inte ”head line inflation”
-------
Länkar:
Avsnitt 221 i vilket David pratar om Riksbankens uppgiftVåra bästa länkar (börja här)Kommentera, fråga eller läs om avsnittet i forumetReklam: Spirecta - verktyget för en välmående ekonomiReklam: RikaTillsammans-programmet-------
Reklam: Sponsra eller stöd RikaTillsammans via Patreon
Om du stödjer oss får du förutom vår stora tacksamhet även bland annat:
mängder av extra-material,allt ordinarie material utan reklamtips och struktur för en bättre ekonomi,inbjudningar till olika event samtett fåtal tips på spekulationer till Lär- och lekhinkenTack till dig som följer och sponsrar oss och därmed gör RikaTillsammans möjligt.
Läs mer om vår community →-------
Disclaimer / Tänk på: Allt sparande är förknippat med risk. Dina investeringar kan både öka och minska i värde. I värsta fall kan det hända att du förlorar hela ditt insatta kapital. Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Alla våra avsnitt är allmän information, ska inte ses som finansiell rådgivning eller ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Läs mer i våra villkor och ansvarsbegränsning.
-------
Innehållsförteckning
00:00:00 - Intro00:06:22 - Vad är inflation?00:12:16 - Riksbankens uppgift00:16:22 - Skillnaden mellan real- och nominell lön00:22:22 - Hur hänger inflation och ränta samman?00:26:04 - En tillfällig produktivitets chock för ekonomin00:30:19 - Deflation är motsatsen till inflation00:34:00 - En negativ spiral00:39:27 - Det kan vara svårt att mäta hur inflationen verkligen rör sig00:47:16 - I KPI finns det med element som relaterar till bostadsmarknaden00:55:32 - Är Riksbanken orolig för de ökade bostadspriserna?01:03:35 - Ska man binda bolåneräntan?01:10:09 - Fattar Riksbanken någonsin fel beslut?01:18:39 - Hur påverkas växelkursen?01:24:32 - Vilket inflationsindex är det rätta?Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Länsförsäkringars investeringschef Anna Hammar och Olof Manner, senior rådgivare på Swedbank diskuterar hur de geopolitiska spänningarna påverkar ekonomin, vad som blir Riksbankens nästa steg och vad som får bostadspriserna att fortsätta upp när allt annat faller – och om det kan fortsätta. De bjuder också på varsin spaning och förklarar veckans begrepp.
Programledare: Di:s makroexpert Viktor Munkhammar.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vad händer med din pension när inflationen stiger. Urholkas värdet på våra pengar? Vad händer med utbetalningarna? Pensionsexperten Tomas Carlsson, Colletum svarar på våra frågor.
-
Vi är tillbaks med nya Velosity nyheter och ett nytt avsnitt samt vårt fröslag på hur vi förbättrar vårt ekonomiska samhälle.
Kurzgesagt Universal Basic Income: https://www.youtube.com/watch?v=kl39KHS07Xc
-
Hur fungerar egentligen företagsobligationsmarknaden och hur hänger det ihop med vad som händer i ekonomin just nu - det är ämnet för veckans podd.
Alex gästas av Fredrik och Emil från Nordic Cross, två förvaltare som sitter och kollar på kreditmarknaden dagligen. Vad händer om kreditmarknaden fryser, kommer riksbankens stimulanser fungera, vad är detta egentligen för typ av investering - detta är några av frågorna som vi besvarar.
Snabb ordbok:
High Yield = företag med sämre kreditvärdighet
Investmentgrade = Företag med bättre kreditvärdighet -
Skatten på ISK höjs! Jag öppnar podden med en snabb kommentar då vi redan spelat in veckans avsnitt, men vi återkommer nästa vecka med mer.
I veckans avsnitt diskuterar vi Nordea-flytten, och huruvida den är bra eller dålig?. Riksbankens stillastående ränta och nya måttet KPIF.
Många lyssnarfrågor hinner vi dessutom besvara, det är hur man ska använda vilka aktier som köpt/sålts senaste månaden, Investera i Nordea- eller Swedbankaktien och hur man ska hantera skatten när man flyttar från Depå till ISK.
