Jung Podcasts
-
I detta spännande avsnitt av Chefspodden stiftar vi bekantskap med Jung och våra skuggor. Gäst i podden är Ann Askenberger som har lång erfarenhet av ledarutveckling och coachning av chefer. Vi pratar om vilka olika roller vi spelar som personer och chefer, hur vi får syn på det omedvetna och tar vara på våra skuggor för att skapa balans. Under sin masterutbildning på Insead i Paris har hon arbetat med ledare och ett sätt att ta vara på skuggorna för att utvecklas. Vad har vi formats av och vad har vi stoppat undan i vår dolda säck? Hur påverkar det oss?
Programledare: Hanna Broberg. Producent: Sanna Rundqvist. -
Victoria kärleksbombar Christer och jämför till och med sin äkta make med Gandhi. Vad är det frågan om? Christer har snöat in på Sonja Kovalevsky och Victoria lyckas självklart komma in på Jung på ett eller annat sätt. Välkomna hem till oss och avsnitt 37!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Avsnittet gästas av komikern och poddaren Bianca Meyer. Vi talar om politik och skönhet i konsten samt Jung och modersarketypen. Men först en liten essämonolog om utvecklingen på twitter.For more info: https://bit.ly/DK_BiancaMeyerSTÖTTA DEKONSTRUKTIV KRITIK på:SWISH 0046768943737paypal.me/ARONFLAMDKs Patreon: bit.ly/ARONFLAMDKBitcoin: 3EPQMEMVh6MtG3bTbGc71Yz8NrMAMF4kSHEdited by Marcus Blomgren Intro by: Intractable by Kevin MacLeod is licensed under a Creative Commons Attribution license (creativecommons.org/licenses/...) Source: incompetech.com/music/royalty-... Artist: incompetech.com
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Den 28e Oktober närmar sig och vi pratar om vad ensamhet, CG Jung och Jailbreak Oskarshamn har med varandra att göra!
Tryck på delaknappen där du lyssnar och lägg till i din händelse
Kram från oss
-
Gränsen mellan geni och vansinne är hårfin, brukar man säga. Kanske också den mellan vetenskap och mystik? Helena Granström berättar om ett möte i rationalitetens tassemarker, i denna essä.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2021-10-27.
Det var ett välkänt faktum bland det tidiga 1900-talets fysiker att så snart Wolfgang Pauli kom in i ett laboratorium, så kollapsade mätutrustningen. Fenomenet var så etablerat att det hade ett namn: Pauli-effekten. Hans i övrigt inte direkt vidskepliga kollegor på Universitetet i Göttingen kände sig lättade när de tyckte sig finna denna mystiska effekt vederlagd: När en avancerad apparat på institutionen plötsligt sluta fungera utan synbar anledning, var deras otursförföljde kollega inte ens i stan. Incidenten hade onekligen Pauli-effektens prägel, sade de till varandra, men den här gången var det uppenbarligen något annat som låg bakom.
Senare skulle det visa sig att Pauli hade varit på resande fot just denna dag, och i samma minut som haveriet ägde rum hade hans tåg gjort ett kort stopp – i Göttingen.
Utöver denna helt ofrivilliga koppling till det paranormala, var Pauli åtminstone i början av sitt liv vad man måste kalla för en utpräglad rationalist. Och inte nog med det: en tämligen surmagad sådan, känd för att avfärda sina fysikerkollegor med förolämpningar i stil med att deras vetenskapliga teorier var så undermåliga att de "inte ens var fel".
Pauli själv var en skarp matematisk begåvning som under några decennier på 1900-talet bidrog till flera centrala resultat inom kvantmekanik och partikelfysik. År 1945 tilldelades han Nobelpriset i fysik för sin upptäckt av det som går under namnet Paulis uteslutningsprincip: en egenskap hos vissa partiklar, däribland elektroner, som bland annat utgör en delförklaring till atomers stabilitet.
Men det var nu varken den kvantmekaniska uteslutningsprincipen eller den mystiska Pauli-effekten som förde Wolfgang Pauli samman med den berömde psykologen C.G. Jung, utan någonting mycket mer prosaiskt: Helt vanligt psykiskt lidande.
Carl Gustav Jung var läkare och psykolog, samtida med Sigmund Freud – men den praktik han så småningom kom att grunda, den så kallade analytiska psykologin, skilde sig på flera punkter från den freudianska.
En central skillnad hade att göra med det omedvetna: Medan Freud förstod det som ett inre rum där den enskilda människans bortträngda drifter, i synnerhet de sexuella, hopades, var Jungs uppfattning en annan. Det omedvetna, menade han, är inte ett individuellt fenomen, utan ett kollektivt. Det befolkas av betydelsemättade symboler – så kallade arketyper – som existerar oberoende av kulturellt sammanhang, och det är enbart genom dessa, ansåg Jung, som människans inre värld och dess samspel mellan medvetet och omedvetet kan göras begriplig.
Jung var en beläst, kraftfull och karismatisk man, som i synnerhet tycktes utöva en stark lockelse på kvinnor. Hans fru Emma var tvungen att stå ut med hans systematiska otrohet: "förutsättningen för ett gott äktenskap är rätten att vara otrogen", som Jung själv formulerade det i ett brev till Freud. Varje gång Emma konfronterade sin make med hans utomäktenskapliga affärer inte bara förnekade han dem emellertid, utan drabbades dessutom plötsligt ofelbart av stor trötthet, sjukdom eller kanske rentav en fallolycka så att hans fru blev tvungen att släppa sina anklagelser, och istället övergå till att pyssla om honom där han låg ömklig och utslagen i sängen. En metod som i sig tyder på god fingertoppskänsla för det mänskliga psyket, om än av ett mindre hedervärt slag.
Och faktiskt var det också just Jungs air av kvinnokarl som fick fysikern Pauli att vända sig till honom för hjälp. Pauli hade under flera år upplevt neurotiska besvär, som bland annat inbegrep problem med kvinnor. Han hade, som han uttryckte det själv, långt mycket lättare att uppnå framgång inom sitt vetenskapliga arbete, än med det motsatta könet. Jung blev förtjust: Inte bara hade han här en framstående vetenskapsman, som senare skulle figurera frekvent i hans skrifter som "den briljante unge forskaren", utan också en vars psyke var proppfullt av arkaiskt material, just den sortens arketypiska symboler på vilka hela hans eget psykologiska tänkande vilade.
Det kom att bli början på en omfattande kontakt, inte minst i brevform, i vilken de två tänkarna utifrån Paulis detaljerade redogörelser för sina drömmar utsatte fysikerns inre liv för djupgående analys, men också påbörjade strävan mot det anspråksfulla målet att förena fysik och psykologi.
Samtidigt med diskussioner av Paulis undertryckta feminina sida, hans fadersrelation och hans känslomässiga hämningar, formulerade de båda männen frågor som ytterst syftade till att förstå världen och medvetandet: Finns det underliggande arketyper som styr även det matematiska tänkandet, och kan fysikens teoribildningar i så fall ses som gestaltningar av dem? Föreligger en dold koppling mellan vårt universums naturkonstanter, och de särskilda tal som genom historien upptagit mystikers sinnen? Kanske kunde Paulis egen upptäckt att de så kallade kvanttal som beskriver en partikel inte är tre utan fyra, förstås som en återupprepning av den uråldriga alkemiska strävan efter helhet?
Tillsammans fördjupade sig fysikern och psykologen i österländsk filosofi och medeltida mystik och alkemiska skrifter, till dess att inte bara Paulis drömliv utan hela hans vetenskapliga gärning framträdde för honom som en iscensättning av den gåtfulla fras som formulerades av alkemisten Maria Profetissa för närmare tvåtusen år sedan: "En blir till två, två blir till tre, och ur den tredje kommer den enda som den fjärde."
Och möjligen är det ingen slump att det var just en kvantteoretiker som inledde denna märkvärdiga strävan efter förening av psykiskt och fysikaliskt, tillsammans med en man vars psykologiska övertygelser omfattade tron på tankeöverföring och astrologi. För trots allt är den subatomära värld som kvantmekaniken beskriver en där logikens och förnuftets instinkter i viss mening har satts ur spel, och den som likt Pauli rör sig tillräckligt djupt in i den kommer nästan med nödvändighet att förr eller senare ställa sig frågan vad som ska träda i deras ställe.
Den avståndsverkan mellan kvantpartiklar som Albert Einstein en gång dömde ut som spöklik – där två av dem kan förbli oupplösligt sammanbundna oavsett hur långt ifrån varann vi för dem – visade sig senare vara ett vetenskapligt faktum. Och den probabilistiska natur hos kvantmekaniken som gör att vi aldrig med säkerhet kan förutsäga när en händelse ska äga rum, utan bara ange sannolikheten för att den inträffar, förstod åtminstone Jung som en öppning mot möjligheten att kausalitetens fasta kedja av orsak och verkan vittrar sönder och upplöses på verklighetens lägsta nivå.
Men även om det från somliga av hans kollegors synpunkt säkerligen såg ut som om det var det han hade gjort, var det Pauli främmande att utifrån sådana iakttagelser ta klivet över i okritisk mysticism. Han oroade sig vid flera tillfällen för att genom Jung förknippas med ett missbruk av naturvetenskapen, men kunde själv inte undgå att se den matematiska logikens mystiska underbyggnad, det oförklarligas monumentala närvaro även i det som skenbart är förklarat.
Vägen mellan mysticismens blåa dunster och den sterila rationaliteten, skriver Pauli, är smal och full av fallgropar. På båda sidor om den kan man stupa ned i avgrunden – men det som den som trampar rätt på denna väg till sist ska finna, är ingenting mindre än sanningen.
Helena Granström
-
Bröderna Tom och Henrik har redan hunnit med en Sverigeturné, Sålt ut Circus och samlat på sig över 100 miljoner streams på Spotify. Tom från humorduon Tom & Petter startade tillsammans med sin bror Henrik, Ljung, och sen dess har det endast gått spikrakt uppåt. Välkomna till avsnittet där vi i princip bara garvar och får lära känna dem lite bättre.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Gäst i det här avsnittet är författaren Victoria Larm, aktuell med sin debutroman ”Den nionde kretsen”. En bok vars personteckningar i stor utsträckning är inspirerade av Carl Gustav Jungs tankevärld. Den schweiziske psykiatrikern och religionspsykologen, grundare av den analytiska psykologin, som är en av 1900-talets stora tänkare kring människans själsliv. I avsnittet berör vi några av Jungs centrala idéer, som den om arketyperna, det kollektivt omedvetna och den så viktiga individuationsprocessen. Det blir ett samtal om Guds mörker, om att bli en hel människa, om att lära sig älska sitt öde och säga ett obetingat Ja till det som är.
-
En viktig dramaturgisk regel säger att om man presenterar en pistol i första scenen så måste den avfyras innan berättelsen är slut. Den regeln brydde sig inte Tolkien om när han tog med sig Frodo, Sam, Merry och Pippin in i Gamla skogen. I stort sett alla dramatiseringar och filmatiseringar av Sagan om Ringen har valt bort Tom Bombadill. Sagan funkar ändå. Men Tolkien ansåg att Tom Bombadill står för något viktigt som annars inte hade kommit med i sagan. Vad kan detta viktiga vara? Ja, det är just det vi försöker förstå i den här episoden. I vårt slingrande samtal dyker inte bara Tolkien och hans olika figurer upp, utan även Yoda, CG Jung, Leo Tolstoy, och morfar Kalle i Gula huset.
På slutet berättar vi vad nästa episod kommer att handla om, för den som vill vara med och läsa samma bok som vi läser.
Just nu är det Anna Widerberg och Mattias Kvick som driver den här podden. Om ni blir nyfikna på oss så hittar ni oss här:
annawiderberg.se/
www.mattiaskvick.n.nu/bilder
Vinjettmusik: Summer Fun by Ahjay Stelino mixkit.co/free-stock-music/ -
Nordmark Pod får besök av albumaktuella duon Tom och Henrik Ljungqvist aka Jung!
Det samtalas om och att; Cause In The End You Know That Everybody Dies, vi vet det här, sockervadd, längtan efter mörker, det smakar bajs ytterligare en gång, overkligt äckligt, näsblod direkt, sketch, för sin egna skull, tills jorden sprängs, feedback, skrän, Funny Games, blinka o bråka, farmor o mormor, vi är två, dubbelt så starkt, inte rädd för att vara dåliga, och i slutändan är det vi som bestämmer!..
Mäktigt
Produktion av Nordmark
Editering av Nordmark
Mix av Nordmark
-
I veckans redaktionspodd inspelad på Clubhouse är Po Strömberg från podden recensörerna gäst och pratar om poddtips, medieetik och om konsekvenserna av att allas vår Nils van der Poel har ett citat av Jung i början av sitt manifest.
Dessutom om Amnestys nya rapport om övergrepp i Tigray och om informationskriget kring konflikten i Nagorno-Karabach. -
För borgerlig? För populär? För flummig för psykologskrået? Eller är det kanske jungianernas eget fel att Carl Gustav Jungs tankar är så frånvarande inom den etablerade psykologin – samtidigt som de "peakar" inom populärkulturen?
Jakob Lusensky, svensk jungiansk analytiker i Berlin, menar att det finns ett vetenskapskomplex inom psykologin som sätter krokben för Jung. Men han anser också att jungianerna själva behöver tvätta av Jungs persona. -
Det blev tyst i kontrollrummet när Svenska Akademien tillkännagav vem som fått årets nobelpris i litteratur. Få visste vem Abdulrazak Gurnah var. Nu har vi kommit ikapp med läsningen och djupdyker i hans författarskap med fokus på "Paradiset" och "Den sista gåvan".
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi återvänder alltså till Nobelpristagaren med förnyade kunskaper och närläser hans författarskap tillsammans med: Erik Falk, litteraturvetare, Lina Kalmteg, litteraturkritiker och Joseph Knevel på Radioföljetongen i Sveriges Radio, som just nu spelar in "Paradiset" med premiär i P1 den 6:e december 2021. Då släpps alla avsnitt samtidigt digitalt i SR Play.
Översättaren Helena Hansson arbetar just nu med att översätta ytterligare en av Abdulrazak Gurnahs böcker till svenska: "Efterliv" som kommer ut i december. P1 Kulturs reporter Anna Tullberg har talat med henne om de lokala ord och uttryck som Gurnah strösslar sina texter med och som han vill ska förbli oöversatta.
KONST HEMMA HOS
Dessutom har vi sett en utställning med konstnärsduon Nathalie Djurberg och Hans Berg – med de ställer inte ut på ett galleri eller ett museum utan HEMMA HOS en privatperson, som upplåtit sin lägenhet till konsten. Cecilia Blomberg har pratat med Hans Berg som skapar musiken i verken om fördelarna med att ställa ut konst i privata miljöer.
OBS OM MÖTET MELLAN PSYKE OCH RATIONALITET - JUNG OCH PAULI
För många av oss kan naturvetenskapens mer avancerade teorier om tillvarons beskaffenhet uppfattas som ren och skär mystik. Kanske är den upplevelsen inte enbart ett utslag av okunskap? I den här essän redogör författaren Helena Granström för det fruktbara mötet mellan den analytiska psykologins grundare och en nobelpristagare i fysik.
Programledare: Cecilia Blomberg
Producent: Nina Asarnoj -
Mandalor har blivit jätteinne på sistone. Att rita dem, färglägga dem, studera dem. Och ja, nu också att virka dem.
Men det var faktiskt med Jung det började. Precis som med alkemin – som var ämnet i förra avsnittet av Jung-podden – var det Jung som plockade upp den urgamla runda symbolen – mandalan – och dess helande kraft. -
Han brukar ofta omtalas som en av 1900-talets viktigaste tänkare inom allt från psykologi till mytologi. Han var Freuds lärjunge som bröt med sin mästare och skapade en helt egen skola, hela tiden på gränsen mellan vetenskap och andlighet. Men kanske var han framför allt mystiker. En säregen man som nedtecknade sina viktigaste insikter i svarta hemlighetsfulla anteckningsböcker.
Vill du höra mer? Glöm inte att stötta serien via Patreon (patreon.com/myterochmysterier) eller Swish (123 565 3803) -
Han brukar ofta omtalas som en av 1900-talets viktigaste tänkare inom allt från psykologi till mytologi. Han var Freuds lärjunge som bröt med sin mästare och skapade en helt egen skola, hela tiden på gränsen mellan vetenskap och andlighet. Men kanske var han framför allt mystiker. En säregen man som nedtecknade sina viktigaste insikter i svarta hemlighetsfulla anteckningsböcker. Vill du höra mer? Glöm inte att stötta serien via Patreon (patreon.com/myterochmysterier) eller Swish (123 565 3803)
- Show more
