Atlas Podcasts
-
I den personliga berättelsen Korsvägar beskriver Ardalan Shekarabi sin väg från Iran till livet i Sverige. Han berättar om barndomens vardag i den iranska diktaturen och människors kamp för demokrati och frihet. Om familjens flykt till det nya hemlandet och tiden som gömd i väntan på det beslut som låter dem stanna. Om det politiska engagemang som tagit honom till posten som minister i Sveriges regering. Men det handlar också om de punkter längs vägen som kunde gjort att resan – och livet – tagit helt andra vägar. Det är en bok om identitet och om att hitta sig själv i ett nytt land.
Korsvägar är skriven i samarbete med Jesper Bengtsson, journalist och författare, förlagschef på Atlas och chefredaktör för Dagens Arena. Ardalan Shekarabi, född 1978, är utbildad jurist och har varit riksdagsledamot för Socialdemokraterna sedan 2013. Han var Sveriges socialförsäkringsminister 2019-2022.
Samtalet spelades in på ABF-huset i Malmö, 11 januari 2023.
I podden RÖRELSE tar du del av föreläsningar, samtal, kultur och musik. Det varje avsnitt har gemensamt är den enkla påminnelsen: Allt går att förändra och allt är i rörelse. Vi är din stabila röda röst – från rörelsen, rätt in i öronen.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
170.000 PER KVADRATMETER - det var vad Amanda Treutiger sålde en etta i Atlas området för i början av året. Men hur är marknaden nu? Och vad tror hon om framtiden? Lyssna och lär från denna stjärna!
-
Kambi, verkstad och banker / God morgon från Paretodesken 27 april
Tung rapportdag idag och vi pratar om Kambi, Alfa Laval, Assa Abloy, Atlas Copco och SKF
Bli kund och ta del av all vår analys:
https://paretosec.com/se/bli-kund
Disclaimer:
”Informationen i denna podd ska inte ses som investeringsråd. Tänk på att placeringar i värdepapper alltid medför en risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i värdepapper kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Det är viktigt att fortlöpande bevaka sitt innehav och vid behov ta initiativ till åtgärder för att minska risken för förlust.”
http://www.paretosec.com/download/compliance/disclaimer.pdf
-
Idag pratar vi verkstad och Alfa Laval, Atlas Copco samt Sandvik med Anders Roslund
Bli kund och ta del av all vår analys:
https://paretosec.com/se/bli-kund
Disclaimer:
”Informationen i denna podd ska inte ses som investeringsråd. Tänk på att placeringar i värdepapper alltid medför en risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i värdepapper kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Det är viktigt att fortlöpande bevaka sitt innehav och vid behov ta initiativ till åtgärder för att minska risken för förlust.”
http://www.paretosec.com/download/compliance/disclaimer.pdf
-
Atlas Copco, Sandvik och SKF säljer utrustning till ryska tillverkare av kärnvapen
Svenska verkstadsbjässarna Atlas Copco, Sandvik och SKF har sålt utrustning som använts i Rysslands kärnvapentillverkning, enligt Expressen som hänvisar till dokument och avtal från ryska upphandlingar.
Bland annat kom den ryska federationens nukleära center att under förra året göra flera upphandlingar för att köpa in utrustning från bolagen.
Atlas Copco bekräftar försäljningen och säger att man brustit i sina kontroller.
”Här har vi brustit i våra kontroller då vi innan försäljning ska säkerställa att vår leverans endast avser civila ändamål i de fall kunden verkar både inom civil och militär industri”, sade kommunikationsdirektören Sara Hägg Liljedal till Expressen. Atlas Copco har inlett en utredning.
Från Sandviks håll konstateras det att återförsäljarna inte levt upp till reglerna. Samtidigt rapporterar Dagens industri om att bolagets vändskär använts i tillverkningen av raketartillerisystemet Grad. Detta tillverkas vid en vapenfabrik i ryska Perm och har använts i Ukrainakriget.
Sandvik förnekade inte affärsrelationen när Di tog upp kontakten. Svaret till tidningen blev att man ”genomför i dagsläget inga leveranser eller tecknar nya avtal i Ryssland”.
Till förvåning för ingen alls i dessa dagar...
#CarlNorberg #DeFria
De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!
Stöd oss:
SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
PATREON: https://patreon.com/defria_se
HEMSIDA: https://defria.se
FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se -
Atlas Copco, Sandvik och SKF säljer utrustning till ryska tillverkare av kärnvapen Svenska verkstadsbjässarna Atlas Copco, Sandvik och SKF har sålt utrustning som använts i Rysslands kärnvapentillverkning, enligt Expressen som hänvisar till dokument och avtal från ryska upphandlingar. Bland annat kom den ryska federationens nukleära center att under förra året göra flera upphandlingar för att köpa in utrustning från bolagen. Atlas Copco bekräftar försäljningen och säger att man brustit i sina kontroller. ”Här har vi brustit i våra kontroller då vi innan försäljning ska säkerställa att vår leverans endast avser civila ändamål i de fall kunden verkar både inom civil och militär industri”, sade kommunikationsdirektören Sara Hägg Liljedal till Expressen. Atlas Copco har inlett en utredning. Från Sandviks håll konstateras det att återförsäljarna inte levt upp till reglerna. Samtidigt rapporterar Dagens industri om att bolagets vändskär använts i tillverkningen av raketartillerisystemet Grad. Detta tillverkas vid en vapenfabrik i ryska Perm och har använts i Ukrainakriget. Sandvik förnekade inte affärsrelationen när Di tog upp kontakten. Svaret till tidningen blev att man ”genomför i dagsläget inga leveranser eller tecknar nya avtal i Ryssland”. Till förvåning för ingen alls i dessa dagar... #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
-
Rymden har alltid varit en plats för drömmar och utopiska projekt. Men något tycks ha förändrats. Dan Jönsson funderar på vem som får plats i rymden när det börjar kännas trångt på jorden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Om det är så att världen, som vi känner den, snart kommer att gå under. Om det är så att den här planeten till stora delar i en någorlunda nära framtid kommer att bli obeboelig. Om det är så att det kommer att föra med sig svältkatastrofer och inbördeskrig, som i sin tur kommer att orsaka enorma flyktingströmmar från de obeboeliga delarna av världen till de delar som fortfarande kommer att vara någotsånär beboeliga, vilket förmodligen, nej helt säkert kommer att skapa oro och resursbrist även i dessa relativt lyckligt lottade delar av världen, som även de till slut ska nås av undergången: om det är så – ja, då är det ändå en fantastisk tur att rymden finns.
Tanken på rymden kan få också den mest nervösa riskkapitalist att känna en ström av lättnad och tillförsikt genom kroppen. Rymden är kall och oändlig: den är med andra ord rent fysiologiskt själva motsatsen till och svaret på klimatkrisen, ett vidsträckt fält av möjligheter där bara resurserna och teknologin sätter gränserna. Och det allt längre bort från vår hemplanet, som bekant. Vid årsskiftet 2022 skickades det nya rymdteleskopet James Webb upp från en raketbas i Guyana – ett gigantiskt instrument som astronomerna hoppas ska kunna hjälpa oss att se nästan till tidernas begynnelse och universums födelse. Ett halvår tidigare gick den engelske entreprenören Richard Branson ombord på sin egen rymdfarkost, döpt till Eve efter hans mor, för att skjutas upp mot atmosfärens yttre gräns. Branson är långtifrån den förste mångmiljonär att köpa sig en stunds illusorisk befrielse från jordens dragningskraft, knappast den siste heller, och skuttet ut ur gravitationen är i själva verket bara början för dessa rymdkapitalismens pionjärer. En annan av dem, Elon Musk, planerar redan för kolonier på Mars inom ramarna för sitt projekt SpaceX.
Rymden är den moderna världens fortsättning på himmelriket. En plats hinsides den jordiska existensens knappa villkor, de rättfärdigas asyl från den hotande apokalypsen. Som väl har stått för dörren ungefär så länge människan har funnits; jordens undergång har blivit henne förutskickad i järtecken eller som idag i vetenskapens rön, och hon har trott sig kunna undkomma den genom antingen botgöring eller flykt. Den tyska filosofen Hannah Arendt skriver i sitt förord till Människans villkor 1967 om rymdfärderna som just ett uttryck för den moderna människans främlingskap inför existensen, och de grundläggande livsvillkor som trots allt än så länge binder oss vid det jordiska. För henne hör månfärder och raketuppskjutningar till samma kategori av vetenskapliga fåfängligheter som drömmarna om mänsklig genförädling, evigt liv och artificiell intelligens. ”Denna framtida människa”, skriver hon, ”förefaller vara besatt av ett uppror mot den mänskliga tillvaron så som den är henne given, en gåva från ingenstans som hon verkar vilja byta ut mot något hon själv skapat”.
Alldeles riktigt. Så hade till exempel det sovjetiska rymdprogrammet sin utopiska förelöpare bland de så kallade biokosmisterna, en futuristisk rörelse som under tidigt 1900-tal arbetade för att med vetenskapliga metoder avskaffa döden och kolonisera rymden. Den ryska raketforskningens fader Konstantin Tsiolkovskij var en hängiven anhängare av de här idéerna, som senare, i den unga sovjetstaten kunde framställas som den självklara fortsättningen på det revolutionära befrielseprojektet. Att övervinna döden handlade inte bara om att utplåna det radikalt onda, det var också en fråga om rättvisa för alla de tidigare generationer som per definition inte kunde inkluderas i den kommunistiska framtiden – om man inte återuppväckte dem. Koloniseringen av rymden var i sin tur ett sätt att i mänsklighetens namn befria sig från naturens begränsningar. Som Tsiolkovskij uttryckte det: ”Jorden är mänsklighetens vagga, men man kan aldrig stanna i vaggan i evighet.”
Hannah Arendt var alltså av en annan mening. Medan såväl de sovjetiska som amerikanska rymdprogrammen på sextiotalet bars fram av rivaliserande ideologiska berättelser om framåtrörelse, gränsöverskridanden och optimism uttryckte Arendt en sorts fascinerad skepsis. För henne var rymdfärderna en frukt av samma destruktiva pionjäranda som den som skapade atombomben, ett teknokratiskt övermod som låter varje vetenskapligt genombrott rättfärdiga sig självt utan föregående moraliska överväganden. Därmed delade hon ju, kan man säga, biokosmisternas övertygelse att denna diskussion måste vara i grunden politisk. ”Den kan därför”, skrev hon, ”inte överlåtas åt professionella vetenskapsmän eller åt professionella politiker.”
Om 1900-talet alltså blev den rationella optimismens århundrade, så tycks 2000-talet istället ge Hannah Arendt och teknikskeptikerna rätt. Atombomben var bara en symbolisk början; vår tids klimatförändringar och kollapsande ekosystem tycks peka ut den moderna ingenjörskonsten som skyldig i en ekologisk katastrof snart helt bortom kontroll – och det dessutom i en värld som i ideologisk nitälskan gjort allt för att begränsa politikens räckvidd. Professionella vetenskapsmän och professionella politiker står lika maktlösa som gatans demonstranter; rädde sig den som kan. De mycket rika kan numera investera i klimatförändringsresistenta och revoltsäkra skyddsrum på mer eller mindre avlägsna och svårtillgängliga platser. Den kanske mest påkostade av dessa privata ”domedagsbunkrar” heter The Oppidum och är belägen strax öster om Prag i Tjeckien: ursprungligen en gammal militäranläggning, konstruerad för att stå emot en kärnvapenattack, som av fastighetsmiljardären Jakub Zamrazil utrustats med allt från golfbana och swimmingpool till en underjordisk trädgårdsanläggning, och som sägs kunna försörja sina invånare i upp till tio år, även med exklusiva viner.
Men vi mindre bemedlade ska inte misströsta. Amerikanska företag som Atlas och Vivos producerar enklare skyddsbunkrar i halvmiljonersklassen där man åtminstone tillfälligt kan gömma sig undan den väntande apokalypsen. Men sådana tillflyktsorter bleknar jämfört med de riktigt långsiktiga lösningarna som alltså bokstavligen befinner sig bland stjärnorna – och vi som blir kvar på jorden får väl försöka föreställa oss den spillra av vår mänskliga civilisation som i framtidens marsianska kolonier helt kommer att bestå av den telluriska kapitalismens ekonomiska superelit. Den amerikanske sciencefictionförfattaren Kim Stanley Robinson skildrade i sin Marstrilogi från nittiotalet den ordnade flykten från vår förödda hemplanet, med början 2026 när en rysk-amerikansk grupp kolonisatörer under ett FN-mandat upprättar de första bosättningarna på Mars; kolonier som med tiden utvecklas till ett egalitärt och ekologiskt civilisationsprojekt. Denna nära framtid känns redan längesen. Rymdforskningens en gång utopiska löften till den samlade mänskligheten har numera blivit ett privatekonomiskt projekt, ett sätt för rika pojkar att behålla drömmen om en värld där de kan slippa allt som tynger.
Dan Jönsson, essäist och författare
-
I dagens avsnitt:
Blankarrapporten i Evolution iGaming H&Ms rapport Rapportreaktioner (Hemnet, SSAB, Atlas m.fl) Nasdaq-rallyt Abcellera ($ABCL) Alla länder öppnar upp FED Index KryptoTack Vontobel!
Kika in Trade of the Week
https://vonto.be/fillorkill_w5
Ha koll på vår hemsida! www.fillorkill.se
-
Elin och Niklas möter Hans Ola Meyer, som har 22 år som CFO bakom sig. Åren har främst spenderats på Atlas Copco, men ett litet sidosteg har gjorts vilket vi såklart pratar om. Men även cykelställsfrågor, hållbarhet och stora, luddiga papper blir samtalsämnena när vi möter denna erfarna ekonomi -och finansdirektör.
-
Chefen av Atlas, Amanda Treutiger vem annars? Hon har bara mäklat sen sommaren 2019 och 2021 slog hon 7 miljoner vallen. Hon kommer berätta hemligheterna bakom hur man kan få in mycket försäljningar via sociala medier. Delar också med sig av hur man kommer igång som mäklare och hur du genom kreativa tillvägagångssätt kan jobba med ditt fokusområde.
1. Hur kommer man igång som ny mäklare
2. Hur jobbar man med sitt fokusområden
3. Hur du jobbar med sociala medier
-
Det är många med höga mål och stora drömmar som drömmer om att få sälja sina produkter till utlandet, men som tvekar för att det känns som något som bara storföretag gör. Vi har ett litet Gotlandsföretag som försöker lära sig av Atlas Copcos misstag och framgångar för att lyckas i Kina.
Som chefsjurist för Atlas Copco var Hans Sandberg med och förhandlade exportaffärer över hela världen i fem decennier. Sedan 1983 har han gjort affärer i Kina och i avsnittet berättar han om några av de lärdomar han gjort under nästan fyrtios förhandlingar I Kina och varför han fortsätter vara aktiv trots att han fyllt 75 år. Peg Söderberg, vd för Moving Floor berättar om vad de lärde sig av sin första exportsatsning till Norge och vilken betydelse som erfarenheterna från Atlas Copco haft, vad hon lärt sig om betydelsen av tålamod och det kloka i att rekrytera äldre rådgivare.
Vill du ha fler förklaringar av hur andra företagare jobbar smart när de ska ta nästa steg, följ oss på Instagram: @vvv.foretag När du delar i sociala kanaler, använd #nästasteg
“Nästa steg” är en podd från Vad Vi Vet. Följ oss i dina sociala kanaler för att bli lite smartare varje dag.
Avsnittet är producerat av Jens Back och Per Grankvist. Klippning av Hanna Brandén, och mixning av Stray Dog Studios. Programledare: Per Grankvist.
Podden presenteras av Almi. Läs mer om vad de kan göra för dig på almi.se/tasteget
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Get full access to Vad Vi Vet. at www.vadvivet.se/subscribe -
Ett smakprov på hur det kan låta! Röster från: Odd Bolin (Truecaller), Åsa Bergstöm (Fabege), Hans-Ola Meyer (f.d. Atlas Copco).
-
Hållbarhetsfrågan får allt större utrymme i styrelsrummen. Vi ser hur stora svenska industriföretag som exempelvis Ericsson, ABB, SAAB, Electrolux, Husqvarna, Atlas Copco pumpar ut budskap om åtgärder som genomförs för att motverka klimatförändringarna.
Gemensamt för nyligen nämnda företag är att de är med och utvecklar svensk hållbar industri. En annan gemensamhets faktor är att de ägs av Wallenbergsfärens investmentbolag Investor.
I det här avsnittet pratar vi om utvecklingen av den hållbara industrin och varför påtryckningarna från ägarna ökar allt mer. Hur hållbarhet på allvar blivit en styrelsefråga och vad som händer om intressebolagen inte lever upp till huvudägarnas klimat- och hållbarhetsmål.
Gäst är Investors hållbarhetschef Viveka Hirdman-Ryrberg.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Hållbarhetsfrågan får allt större utrymme i styrelsrummen. Vi ser hur stora svenska industriföretag som exempelvis Ericsson, ABB, SAAB, Electrolux, Husqvarna, Atlas Copco pumpar ut budskap om åtgärder som genomförs för att motverka klimatförändringarna.
Gemensamt för nyligen nämnda företag är att de är med och utvecklar svensk hållbar industri. En annan gemensamhets faktor är att de ägs av Wallenbergsfärens investmentbolag Investor.
I det här avsnittet pratar vi om utvecklingen av den hållbara industrin och varför påtryckningarna från ägarna ökar allt mer. Hur hållbarhet på allvar blivit en styrelsefråga och vad som händer om intressebolagen inte lever upp till huvudägarnas klimat- och hållbarhetsmål.
Gäst är Investors hållbarhetschef Viveka Hirdman-Ryrberg.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Veckans gäst är Marianne Hamilton. En kvinna som har en lång karriär på Atlas Copco bakom sig. När hon slutade där var det som Senior vice president.
Det här är ett avsnitt med henne som är otroligt intressant. framförallt för att det är två generationer med två olika perspektiv som möts. Jag och Marianne har samma mål, men kanske lite olika syn på hur vi ska komma dit. Vilket blev till ett väldigt intressant samtal.
Avsnittet sponsras av: Exsitec AB
Klippning och jingel: Ludvig Gawell
- Mostrar más
