Mari Podcasts
-
Zlatan oo caawa u safan doona qaranka Sweden iyada oo ciyaar kululi ey dhex mari doonto Sweden iyo Beljimka. Dhallinyaradda Sweden ee u arka nolosha in aysan micno lahayn oo aad u badan iyo 20 meeyo jir loo soo qabtay dil haweeney 43 jir.
-
Hösten 2021 dör 32-årige Anton i samband med ett polisingripande på ett vandrarhem i Nybro. Hans mamma Mari undrar vad det var som hände.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
De senaste tio åren har minst 85 personer dött i samband med polisens ingripanden. Det visar siffror från Rättsmedicinalverket och Polisen. Händelserna betraktas som olyckor, utredningar har lagts ned och nästan ingen har ställts till svar för det som hände.
Dog när polisen ingrepEn av personerna bakom statistiken är Anton. I november 2021 larmas SOS om att en kvinna tros ha tagit en överdos på ett vandrarhem i Nybro. Polis skickas för att bistå ambulans på plats då SOS fått besked om att kvinnans pojkvän, Anton, är våldsam. Poliserna får ner Anton, men han kämpar emot. Dagen efter får hans mamma Mari besked om att hennes son dött i samband med ett polisingripande.
P1 Dokumentär Miniserie söker svaren om vad som orsakade Antons död.
Våldsmonopolet är en serie i tre delar av Sigrid Edsenius.
Producent: Anna Frey [email protected]
Slutmix: Tor Sigvardson -
Mari Andersson berättar hur hon tänkte kring paren under VM-kvalet och hur hon kan använda sig av det till världsmästerskapet. Vi får veta vem i landslaget som har en framtid som komiker och får hela laget att skratta. Förbundskaptenen förklarar även sitt val att ta med Sandra Örtevall i truppen och vilka som har en framtid inom damlandslaget. Dessutom pratar Mari om hur det var att ha med världspelaren Carolina Navarro Björk i truppen och vad hon tänker kring Sveriges padel-framtid. Tillsammans med Mari gläds vi över ungdomslandslagets framgångar i Spanien.Tack veckans sponsorer: https://www.aceropadel.se/ och https://smasha.se/
-
I veckans avsnitt får vi träffa sists forskaren Mari Zetterqvist Bolkhuis. Mari har en lång bakgrund med att undersöka hur ryttaren sitter på hästen och har spenderat många år för att lära sig mer.
I detta avsnitt pratar vi om vilken forskning som finns på ryttarens sits och hur vi ska använda den forskningen för att förbättra vår sists.
Vi pratar om hur komplex sitsen är och att till och med olika duktiga tränare kan tycka helt olika om en viss ryttares sits.
Vi pratar också om vad en ryttaranalys hos Riderspositionen är och hur den kan hjälpa dig att få en bättre sists
Mari och också skrivit boken sitsskolan som finns att köpa online
Glöm inte följa Equipodden på sociala medier.
-
Carro som driver Instagramkontot @konmagimedcarro är utbildad Kon Mari-konsult. Hon berättar vad det innebär att rensa/organisera med hjälp av metoden och delar med sig av insikter och erfarenheter från sin egen resa. Vilka är fördelarna med att tänka annorlunda i samband med rensning och på vilka sätt är Feng Shui och Kon Mari lika? Vi är rörande överens om att en grundlig rensning är omvälvande och life changing!
Glöm inte att gilla podden och dela avsnitten om du uppskattar det du hör!
Köp boken "konsten att städa" t.ex. HÄR.
Kontakta mig via Instagram (@skoogliving) eller hemsidan skoogliving.se
-
Idag berättar vi om de olika örter som passar bäst till olika underlivsbesvär när vi introduceras in i snippsaunans värld.
Vi delar med oss av våra olika klimakteriet besvär och kommer fram till att det är bra att ha en man i huset ibland.
Mari och Yvonne berättar om sin resa och deras gemensamma liv, som dem delat i 30 år.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Idag går vi faktiskt ur våra vanliga skor och provar ett par andra.
Det var nämligen dags att få läsa upp historier från er lyssnare.
Men oroa er inte. Nästa vecka är Michaela Schmidt tillbaka igen!
Tills dess får ni dessa två händelser från våra lyssnare Märta och Mari.
Tack för att ni lyssnar och skicka gärna in era egna berättelser och upplevelser på [email protected] alternativt på facebook eller instagram. Vill ni stötta podden kan ni göra det genom att swisha 0733838361 (Mathilda Sandström) och även få chansen att få erat namn tackat i podden! -
Succéförfattaren Mari Jungstedt gästar Benjamin Andrée i detta avsnitt av ”Deckarförfattarna”.
Mari berättar hur det var att hålla i första bok för allra första gången och vagga den som en baby. Har alla pengar hon tjänat förändrat författarskapet? Det blir prat om processen, sittfläsk och deadlines.
Hur gick det till när Mari blev antagen av Albert Bonniers Förlag? Om Gotland som miljö för sina böcker… och relationer och författarskap.
”Deckarförfattarna – från debut till succé” sponsras av Storytel. KLICKA HÄR för att få prova tjänsten helt gratis i 20 dagar!
Av och med: Benjamin Andrée
Producent: Jeannette ConteMusik: Alexander Klintberg
Foto: Sarah Saverstam
”Deckarförfattarna – från debut till succé” produceras av Poddagency -
MDhO: Galma Qabsoo Bilisummaa Oromoo fi Carraa Oromiyaaf Hafte
MDhO: The Goal of Oromo National Liberation Struggle and Its Ultimate Opportunities
Ibsa Ejjannoo Yaa’ii Gurmuu Hayyoota Oromoo 5ffaa.Adoolessa 17, 2021
Akkuma hubatamu, haalli siyaasaa naannoo Gaanfa Aafrikaa, addatti immoo impaayara Itoophiyaa keessatti saffisaan jijjiiramaa jira. Haala kana keessatti adeemsa Qabsoo Bilisummaa Oromoo (QBO) keessa deebi’anii ilaaluun; qabsichi galma gahuu kan hanqateef rakkoo fi dadhabbiin turan maal akka tahan gadi fageenyaan xiinxaluun, akkasumas uummata Oromoo irratti maaltu dhufuuf akka jiru tilmaamuun barbaachisaa fi murteessaa dha. Akkasumas QBOn galma isaa akka gahu maaltu hojjetamuu akka qaban marihachuu fi Oromiyaan Walaboomte attamiin akka ijaaramtu eeruun dhimma belbeltuu qoratamuu qabuu dha. Kanaaf, yaa’iin mata dureen isaa „Galma Qabsoo Bilisummaa Oromoo fi Carraa Oromiyaaf Hafte“ jedhu Adoolessa 17 bara 2021 gaggeeffame.
Dhimmootni ijoo fi hangafa ta’an kan yaa’ii kana keessatti hayyootaan ibsamanii fi bal’inaan irratti mari’ataman qabxiilee armaan gadii ti:
1) QBOn hanga hardhaa maaliif milkaahuu akka dadhabe;
2) Qabsoon haqaa kun galma isaa akka gahu maaltu hojjetamuu akka qabu fi kana keessatti hojiin yeroo gabaabaa fi sagntaan yeroo dheeraa maal ta’uu akka qaban;
3) Milkaa’uu Mootummaa Ce’umsaa Biyyoolessaa Oromiyaa (MCBO) dhihoo kana labsameef maal godhamuu akka qabu.
Nuti, hirmaattotni Yaa‘ii Gurmuu Hayyoota Oromoo (GHO) 5ffaa Seminaara kanarratti barumsa hayyootni Oromoo nuuf dhiheessan cinatti, marii bal’aa fi xiinxala yeroo godhuudhaan erga hubannee wal hubachiisne booda ibsa ejjannoo armaan gadii sagalee tokkoon dabarsina.
A) Seenaa fi dhugaa lafarra jiru hubachuu fi wal hubachiisuu
1. Itiyoophiyaan, Moototni Habashaa ummatoota naannoo Gaanfa Afrikaa ollaa Abisiiniyaa jiraatan weeraranii gabroomsuun kan uumamte, impaayera koloneeffataa ti. Ummatootni cunqurfaman, kan akka Oromoo, bilisummaa fi walabummaa sarbaman deebisaanii gonfachuuf waldhaansoo godhaniin, mootummoota imaayeraa kana yeroo 3 kuffisanus, sirnicha hundeerraa buqqisuu hanqachuu irraan kan ka‘e, giti-bittuu impaayara kanaa bifa biroon wal ijaaree deebisee angoo dhuunfatuun, isa duraa irra caalaatti gita shororkeessaa fi saaminsaa tahee uummata gidirsaa hardha gaheera.
Kanaafuu, Impaayarri tun akka jirtu kanatti ittifufuun ishii saboota, sablammoota fi uummattootaaf balaa guddaa waan taatuuf, sirni ishii kun hundeedhaan yoo buqqa’e malee nagaa waaraan jiraachuu akka hin dandeenye amanna.
2. Impaayerri kun sirna Habashootaa irratti kan ijaarame; afaan, aadaa fi eenyummaa saboota biroo dhabamsiisee kanneen Habashaa dagaagsuuf; akkasumas olaantummaa saba tokkoo ijaaruuf kan carraaqaa ture yoo tahu, humni hardha aangoo mootummaa dhuunfatee jirus kaayoodhuma kana mirkaneessuuf hojjechaa jira. Kanaafuu humni kuni fi deeggartootni isaa diina sabootaa fi sablammootaa, addatti immoo diina saba Oromoo waan ta’eef, humni kuni diigamu malee nagaan jiraachuu akka hin dandeenye amanna.
3. Impaayara tana diimookraatessuuf yoo xinnaate yeroo lamaa sadi yaaliin godhamee jira. Haa ta’u malee, Impaayara suphuu fi diimookraatessuun projaktii hin milkoofne waan ta’eef, yaaliin kun yeroo xumuraatiif fashalee jira. Kana booda yaalii haaraa godhuun gonkumaa waan hin danda’amneef, qabsoo bilisummaa fi haqaa kallattiidhaan gara hiree ofii murteeffannaa sabootaa, sablammootaa fi uummattootaatti adeemsisuu qofaatu fala fi furmaata xumuraa ta’a jennee amanna. Qabsoon Bilisummaa Oromoos qaamuma qabsoo haqaa kana waan ta’eef, galmi isaas abbaa-biyyummaa Oromoo mirkaneessuu akka ta’u guutumaa guutuutti amanna.
4. Lolli ykn waraanni Tigraayi irratti Sadaasa bara 2020 labsame fi dhihoo kana humna ittisaa Tigraayi (TDF) fi gargaarsa uummata isaaniitiin injifatame kun dura kan calqabe Oromiyaa kes
Support the show
-
Välkommen att möta Anita Helgesdotter från Norberg. Anita är en riktig eldsjäl när det gäller läsning och böcker, bland annat. I avsnittet får vi bland annat höra hur det gick till när Kvinnoakademin i Norberg bildades och hur Anita som liten mötte Emilia Fogelklou för första gången. Vi får också höra om Fruntimmersdagarna som Anita startat upp och arrangerat i över 20 år. Anita har mycket att berätta så vi får höra om mycket mer...
Ett aktuellt tips i Norberg är "Sommarbok i Bergslagen" som hålls i Tingshusparken/Engelbrektsparken 21-23 juli 2021.
(Angående tekniken, Anita hörs väldigt väldigt bra, min röst är lite svag men det är Anita som är viktigast, god lyssning! Nästa avsnitt har jag ny teknik med två mikrofoner.)
Anita kommer in på författare som:
Claque - Anna Lisa Wärnlöf, romanerna om Pella och Boken om Agnes
Hjalmar Bergman, En flicka i frack
Madeleine Gustafsson, Påminnelser: om böcker, människor och ord
Martha Sandvall-Bergströms Kulla-Gulla
Kaj Beckman, Måns och Mari
Helene Hanff, Brev till en bokhandel, 84 Charing Cross Road
Selma Lagerlöf
Fredrika Bremer
Bang
och många fler...
Välkommen in att lyssna! -
Mari och Emelie tar sig an serier ännu en gång. I avsnittet reder de på nytt ut om begreppet serieroman verkligen är det bästa att använda om serier.
Böcker som presenteras i avsnittet:
Roller girl av Victoria Jamieson
Diana och Charlie av Elias Ericson
Living with Mochi av Gemma Gené
Fangs av Sarah Andersen
Heartstopper volume one av Alice Oseman -
Emelie Lundahl
MARTIN NILSSON
2020-04-20
Emelies Lundahls bok Från forna dagar och flydda år är en av de första berättelserna av hur missionsarbetet i Eritrea började.
Lärarinnan Emelie Lundahl föddes på Söder i Stockholm. Fadern var slaktare, men avled när Emelie var liten. Modern fick arbeta hårt för att försörja fyra döttrar och en son. För att kunna arbeta fick hon anställa gotländskan Mari som var hemma med barnen.
Hösten 1864 började Emelie på seminariet och efter tre år fick hon en tjänst som biträdande lärarinna vid en elementarskola för flickor i Norrköping. 1872 blev hon antagen som adjunkt vid folkskolelärarinneseminariet i Stockholm.
Efter tre år vid seminariet kom en dag en missionär och bad rektorn att få höra på undervisningen. Rektorn skickade honom till Emelies klass.
»Jag hade hört talas om honom förut, att han förestod ett barnhem i Massaua, att hans hustru dött och att han kommit hem för att söka sig en hjälp för livet. Då det sedan blev bestämt, att jag skulle bli denna hjälp, sade rektorn, att om han vetat, att missionär Lundahl var ute i sådant ärende, hade han icke släppt in honom i seminariet.«
Detta skriver Emelie i sin bok Från forna dagar och flydda år. Boken fick jag kännedom om när Ingrid Kågedal arbetade med sin bok om Gustava von Platen som var Bengt Petter Lundahls första hustru. Idag har jag upptäckt att boken, som kom ut när hon var 80 år, har sin grund i de artiklar som hon skrev i fem nummer (1899–1917) av årsskriften Varde Ljus. Somliga avsnitt känns direkt igen i boken medan andras innehåll kommer på ett samlat sätt i boken.
Emelie Lundahl var en av de första kvinnliga missionärerna som kom till Eritrea. Hon fick bevittna en missionsstation som byggdes upp och många liv som blev förvandlade av evangeliet.
Emelies bok är en av de första kvinnornas berättelse av hur det började, särskilt i Massaua, Monkullo och Bellesa. Hon skriver på ett målande sätt om hur det var:
»Då regnet kom och öste ned över oss, fanns inte något tak i Massaua som stod emot. Det började så småningom att regna inne också och fortsatte därmed en stund, sedan det slutat ute, tills hela huset var genomdränkt. Vid ett sådant tillfälle tröstade en av gossarne mig med att Abraham, Isak och Jakob bodde i tält de, men vi hade ett hus vi.«
Undervisningen gav resultat och snart ville »gallabarnen« resa tillbaka med evangeliet som de fått kunskap om. Från Massaua sändes Negusie, Johannes Emanuel och hans nyvigda hustru Elisabeth som varit missionär Månssons första lärjunge i flickskolan som de startat. Den 8 november 1877 bröt de upp från Massaua och i januari 1885 anlände brev från dem att de nått fram till Djimma.
Bengt Petter Lundahl drabbades 1878 svårt av sjukdom.
»Vi hade nämligen alla i hemmet blivit förgiftade av getmjölk. Getterna hade ätit giftiga örter, och mjölken förorsakade häftiga, våldsamma uppkastningar. Endast min man gick fri, men det lade sig i stället på levern. Det blev bestämt att han skulle resa hem och jag stanna hos barnen med infödda läraren (kes) Terfu som medhjälpare.«
När maken kom tillbaka från Sverige var han frisk och hade med sig Emilies lillasyster Mimmi som skulle hjälpa till i gosskolan och Hulda Hellgren i flickskolan.
Redan 1875 hade Bengt Petter vid Sverigeresan varit hos arkitekten och kompositören Stenhammar som gjort ritningar för den nya stationen i Monkullo (Imkullo).
»Han brukade ställa upp sina utkast på pianot och spela för att få idéer. Min man var just uppe hos honom och hörde honom spela över vår ritning, och han tänkte, där han satt, att om vårt hus bleve så vackert, som han spelade, då skulle det bli något underbart.«
Elever vid Lundahls skola år 1884.
Missionsstationen i Monkullo. På skissen står det noterat att huset skulle målas ljusgult och ha bruna fönsterbågar och gröna persienner. Trävirket på verandan skulle målas mycket ljusgult.
Missionsstationen i Monkullo. På skissen står det noterat att huset skulle målas ljusgult och ha bruna fönsterbågar och gröna persienner. Trävirket på verandan skulle målas mycket ljusgult.
Men först 1877 fick de löfte om tomt och kunde sätta igång. I mars 1879 var huset så färdigt att de kunde flytta in. Emilie ger en innehållsrik beskrivning av det nya huset och livet där.
»Och i ett land, där alla slags vårdanstalter fattades, blev det ett underbart hus, där de sjuka fingo vård, de förföljda ett hem, de hungrande. Först titta vi in i de små gossarnes rum. Där är allt under den kära Mimmis tillsyn väl ordnat. Hudarna, på vilka de små sova, äro hoplagda på en koffert. I den ena av rummets tre nischer ligga deras filtar och överst därpå deras små gula huvudkuddar uppradade. Tyget till dessa ha de fått som julgåva från vänner hemma och så har de sytt dem under jullovet och fyllt dem med lappar och små hyvelspån från snickeriverkstaden. I den andra nischen stå deras böcker och i den tredje tronar Hanetza, en stor docka också den från vänner hemma, klädd i förkläde samt till och med i röd hjärtvärmare. Snurran, också den hemifrån, är redan igång på golvet.«
Så fortsätter beskrivningen av de olika rummen för barnen, bönerummet, kyrkan, gästrummet, missionärsrummen och flick- och pojkskolan. Beata Carlsson har ett sjuktält på gården och maken Per har sin snickarverkstad under deras veranda. Även gårdsplanen med planterade träd beskrivs.
Flera gallaflickor friköps från slaveriet och kommer till stationen. Emelie skriver:
»Ibland dessa var det en Garrnå som i dopet fick namnet Aster och som sedan gick ut som bibelkvinna till Galla tillsammans med Onesimus och hans hustru. Hon verkar där ännu. En jul redan innan hon döptes, lade Onesimus en helbibel in i mitt rum med påskrift ’julklapp åt Garrnå’. Han sade, att hon fröjdat honom så många gånger med sina svar; nu ville han fröjda henne en gång. Hon gick så tyst med sin hemlighet, att hon ville inviga sitt liv åt Gud. Men hennes kamrater drogo känsel på henne och sade: ’Aster gifter sig aldrig.’«
Det intressanta är att Aster ändå hela livet var med nära Onesimus familj och finns med på flera familjeporträtt.
Vid stationen möts både glädje och sorg. 1885 blev ett smärteår. Den 25 april avled lilla Hanna, 8 månader gammal. Inom några veckor avled två av de större gossarna i tyfoidfeber, Gebra Krisus och Gebra Amlak, båda omkring 15 år.
LÄS MERDu kan ladda ner en pdf av Emelies bok Från forna dagar och flydda år via efsarkiv.nu. Sök på »Emelie Lundahl«.
»Hela sommaren hade Rosa Månsson, som plågades svårt av hettan, varit mycket klen och även hon angreps av den farliga sjukdomen och slutet kom så hastigt, att vi inte kunde fatta, att hon lämnat oss. Sista morgonen ringde hon som vanligt ut sina flickor. De brukade alltid vara klädda och väntade blott på ringningen för att öppna dörrarna och lika en skock duvor sprida sig var och en till sin morgonsyssla. Följande morgon kom hembudet för henne efter en plågsam natt med svår andnöd. Hur obegripligt det syntes oss, att hon skulle sänkas ned i graven med alla sina rika gåvor och sin stora plikttrohet. Mången orkar icke att höra ens om missionen, hon levde sitt liv för den i ett klimat, som dagligen tärde på hennes hälsa, och ännu i sina bästa år bäddades hon ned i Afrikas jord på den öde plats, där hon gjort vad hon kunde för att Guds kunskap skulle spridas på jorden …
I denna farsot insjuknade ock min man den 1 dec, fyra månader efter Rosas död … Den 11 dec blev han »fri«. Det var kl 7 på aftonen och budskapet att Aboi Lundahl var död spred sig snart och alla, som hörde det, strömmade till och deltog i sorgesången.«
Sommaren 1894 måste Emelie resa hem efter en svår bröstsjukdom. Våren 1895 fick hon arbete på Stiftelsen som sekreterarens biträde. Josef var då 12 år och i 15 år fick hon fortsätta på EFS expedition.
-
Mari hade specialskrivit en deckare med Roger, Titti och Ola som huvudkaraktärer
