Episodi
-
Nils-Tore vaknar varje morgon av att rösterna skriker i hans huvud. Att möta andra människor i grupp och dela med sig av sina rösterfarenheter kan hjälpa, att gå i en rösthörargrupp.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nils-Tore presenterar sig inför de andra mötesdeltagarna. De är utspridda över landet och möts via länk. Alla bär de på olika historier men de har en sak gemensamt – de hör röster. För Nils Tore har dessa rösthörar-möten blivit en viktig del i hans liv. Han försöker göra det obegripliga lite mer begripligt genom att dela sina upplevelser av röster med andra med liknande erfarenheter.
Nils-Tore har idag sjukdomsinsikt. Han får medicin regelbundet och när han känner att sjukdomen håller på att ta över så lägger han in sig i psykiatrin. Det brukar bli någon gång per år.
Han lever med rösterna inuti huvudet, de blir han inte av med. Varje morgon när han vaknar skriker de i hans huvud. Från början uppfattade han att rösterna kom från nazister och från dåvarande sovjetiska säkerhetstjänsten, KGB. Men sedan förändrades rösterna. De blev politiska partier, som skriker i hans huvud.
I den här serien berättar fem människor om sin verklighet, om hur det är att ha huvudet fullt av främmande röster som ingen annan kan höra.
Rösthallucinationer är ett gemensamt symtom för schizofreni och andra psykiatriska sjukdomar, men förekommer också hos de som inte har någon psykiatrisk diagnos.
Det kan vara svårt att berätta om, risken är att man klassas som galen och onormal, kanske till och med otillräknerlig. I den här serien hör du människor som valt att berätta öppet om sina röster.
Det är hemska röster som är elaka och trakasserande, men det finns också hjälpsamma röster som fungerar som livsguider eller kommer och tröstar på natten.
Dokumentärserien görs av Stina Näslund och produktionsbolaget Filt för Sveriges Radio P1.
Medverkande i avsnittet:
Nils-Tore Krusenblad
Åsa Höij, deltagare i rösthörargruppen
Predrag Petrovic, docent och överläkare i psykiatri vid Karolinska Institutet och Region Stockholm
-
Ibland är de flera och tycker olika. De lägger sig i mitt under ett samtal och kan påverka stämningen i rummet, berättar Annelie om sina röster.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Annelie jobbar som journalist och bor i storstaden i en ljus trerummare. Här bor hon med sin tioåriga dotter och deras katt. Hennes ”vänröster” hjälper henne. De talar om vad hon ska skriva, sätter rubrik på artiklarna. De fungerar som livsguider och hjälper henne med vardagliga ting.
Men så har det inte alltid varit. I 25-årsåldern fick Annelie en psykos, och hörde röster dygnets alla vakna timmar. Hon kände sig förföljd och styrd. Till slut blev hon inlagd och fick medicin. Numer lever hon ett bra liv, med jobb, familj och vänner. Medicinen gör att rösterna inte tar över och inte är lika hemska.
I den här serien berättar fem människor om sin verklighet, om hur det är att ha huvudet fullt av främmande röster som ingen annan kan höra. Det är hemska röster som är elaka och trakasserande, men det finns också hjälpsamma röster som fungerar som livsguider eller kommer och tröstar på natten.
Rösthallucinationer är ett gemensamt symtom för schizofreni och andra psykiatriska sjukdomar, men förekommer också hos de som inte har någon psykiatrisk diagnos.
Det kan vara svårt att berätta om, risken är att man klassas som galen och onormal, kanske till och med otillräknelig. I den här serien hör du människor som valt att berätta öppet om sina röster för att minska stigmat.
Dokumentärserien görs av Stina Näslund och produktionsbolaget Filt för Sveriges Radio P1.
_______________________________________________
-
Episodi mancanti?
-
Rösterna är som värst på kvällarna, berättar Mats. Han stålsätter sig och lyssnar inte på dem. Om han lyssnar på rösterna kan det bli som för en av hans kompisar, som just nu ligger inlagd på psyket.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När Mats är 19 år gammal blir han deprimerad. Det känns som att allting håller på att gå sönder. Han stiger på tåget för att göra lumpen i Luleå när han hör den första rösten, som kommer genom tågväggen. Efter en vecka i lumpen har han fått sin första djupa psykos.
Nu är det längesedan Mats hade en psykos. Han får hjälp av sin syster Åsa att medicinera och klara vardagen. Mats ser rösterna i huvudet och sjukdomen schizofreni som en del av hans kreativa sinne. Lidandet kan bli vackra målningar.
Det kan vara svårt att berätta att man hör röster. Rädslan för att bli klassad som galen eller onormal är stor. Funk i P1 handlar denna säsong om just röster inuti huvudet och i den här serien hör du människor som valt att berätta öppet om sina röster. Det kan handla om hemska röster som är elaka och trakasserande, men det finns också hjälpsamma röster som fungerar som livsguider eller kommer och tröstar på natten.
Dokumentärserien görs av Stina Näslund och produktionsbolaget Filt för Sveriges Radio P1.
-
För Carina är röster något som hör vardagen till. Hon är tacksam över det idag. Men så har det inte alltid varit.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Carina bor i en etta i stan men hennes lägenhet är full av djur och natur. Hon kallar sig shaman och upplever att hon har kontakt med avlidna personer. De kan till exempel komma till henne och ge tröst när hon behöver det. Men en gång blev det för mycket, hon fick hon en psykos och upplevelserna blev istället fasansfulla.
Det är inte självklart att man vågar berätta om att man hör röster. Rädslan för att bli klassad som galen eller onormal är stor.
Funk i P1 handlar denna höst om just röster inuti huvudet. Vi träffar människor som valt att berätta öppet om sina röster. Det kan handla om hemska röster som är elaka och trakasserande, men det finns också hjälpsamma röster som fungerar som livsguider eller kommer och tröstar på natten.
I den här serien berättar fem människor om sin verklighet, om hur det är att ha huvudet fullt av främmande röster som ingen annan kan höra. Dokumentärserien görs av Stina Näslund och produktionsbolaget Filt för Sveriges Radio P1.
-
En kväll vinner de elaka rösterna över de goda rösterna. Julia är ensam hemma i lägenheten. Rösterna i hennes huvud säger åt henne att hon ska samla ihop alla vassa föremål och skada sig själv.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I flera år har Julia levt med en obehandlad psykossjukdom. Hon har glidit in i andra verkligheter och hört röster som ibland har varit fruktansvärt skrämmande. Rösterna kan uppmana henne till att skada sig. De får henne att tro att hon är förföljd. Först när Julia är 26 år gammal får hon hjälp, och hennes liv kan på riktigt börja. Idag är hon konstnär och författare.
I den här Funk-serien berättar fem människor om sin verklighet, om hur det är att ha huvudet fullt av främmande röster som ingen annan kan höra. Rösthallucinationer är ett gemensamt symtom för schizofreni och andra psykiatriska sjukdomar, men förekommer också hos de som inte har någon psykiatrisk diagnos.
Att berätta om sina rösthallucinationer kan vara läskigt eftersom omgivningen kan döma ut en och klassa en som galen och onormal, kanske till och med otillräknerlig. I den här serien hör du människor som valt att berätta öppet om sina röster i huvudet. Det är hemska röster som är elaka och trakasserande, men det finns också hjälpsamma röster som fungerar som livsguider eller kommer och tröstar på natten.
Den här säsongen av Funk i P1 går under rubriken Röster inuti huvudet och först ut är Julias berättelse – Rösterna hör till det sjuka.
Dokumentärserien görs av Stina Näslund och produktionsbolaget Filt för Sveriges Radio P1.
-
När Ulf Karlsson var 22 år, miste han sin högerarm i en fartygsolycka. Det dröjde tills han blev 40 år, innan han kände sig hel igen, med en av världens första, viljestyrda robotarmar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Alla säkerhetsåtaganden var gjorde men fartygets stora fläkt startade ändå av någon anledning när Ulf utförde underhållsarbete på den. Halva hans högra arm trasades under några sekunder sönder av de stora fläktbladen.
Hans kollegor på båten gjorde vad de kunde för att stoppa blodflödet och han transporterades till ett sjukhus på land men Ulfs arm kunde inte räddas. Länge valde Ulf att leva vidare utan någon protes. Den han hade provat, var inte till någon större praktisk hjälp och Ulf kände sig mer bekväm att leva som enarmad. Men 2017 så fick han en chans att få ta del av en unik teknisk uppfinning - en robotarm som med avancerade operationer kan styras av Ulfs egna vilja. Ulf blev då en av fyra personer i hela världen med en sådan robotarm, ett hjälpmedel som kom att förändra allt för honom.
En transkriberad version av avsnittet finns under artikeln.
Tionde avsnittet i serien ”Hjälpmedlet som ändrade allt”, om personer som lever med en skada eller en sjukdom, och om upptäckterna som förbättrade deras liv.
Av: Alice Edwards
Producent: Roger Dackegård
Slutmix: Astrid Ankarcrona -
För fem år sen levde Emilia Dexhav sitt drömliv. Hon skulle starta företag och leva på hästar. Men så ändrades allt. I en bilolycka miste Emilia sitt högerben. Nu har hon istället fem olika ben.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En transkriberad version av avsnittet finns under artikeln.
Nionde avsnittet i serien ”Hjälpmedlet som ändrade allt”, om personer som lever med en skada eller en sjukdom, och om upptäckterna som förbättrade deras liv.
När Emilia vaknar upp på intensivvården förstår hon först inte hur allvarligt skadad hon är. Men det är så illa att hennes högerben måste amputeras och plötsligt måste 19-åriga Emilia ställa sig en rad frågor om vad detta innebär för hennes drömmar och mål i livet. Emilias största intresse innan olyckan var att rida, skulle det ens vara möjligt nu? Hon bestämmer sig tidigt efter operationen att benprotesen ska bli hennes bästa vän och att amputationen av hennes ben inte skulle stoppa de mål hon har i livet. Och i dag rider Emilia dagligen med målet inställt på Paralympics.
Av: Alice Edwards
Producent: Roger Dackegård
Slutmix: Astrid Ankarcrona -
När Greta bara var tio år gammal, vaknade hon av att hon fick en stroke. Vägen tillbaka har varit svår, och den pågår fortfarande. Men med den elektriska dräkten, hittar hon orken att kämpa.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En transkriberad version av avsnittet finns under artikeln.
Åttonde avsnittet i serien ”Hjälpmedlet som ändrade allt”, om personer som lever med en skada eller en sjukdom, och om upptäckterna som förbättrade deras liv.
Greta Svantesson fick en allvarlig stroke när hon var 10 år. Efter det så är livet sig inte likt. Greta har nu konstant huvudvärk och hjärntrötthet på grund av den hjärnskada som uppstod efter hennes stroke.
”Det är som att någon hela tiden knackar mig i tinningen. Alla intryck blir för starka och jag kan sova hur länge som helst, liksom gå in i dvala.”
Men när Greta är 13 år finner hennes pappa en forskningsstudie som söker efter personer som ska testa ett helt nytt hjälpmedel - en helkropps-dräkt med elektroder som stimulerar musklerna. Dräkten hjälper Greta och lindrar den konstanta huvudvärken. Hennes muskler kan, när hon har på sig dräkten, slappna av och hennes kroppsrörelser blir mjukare.
Av: Alice Edwards
Producent: Roger Dackegård
Slutmix: Astrid Ankarcrona -
Linus Johansson, 23, har ungefär en procent syn kvar. Det kan komma en dag då han blir blind. Men det känns inte längre lika skrämmande, tack vare talsyntesen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En transkriberad version av avsnittet finns under artikeln.
Sjunde avsnittet i serien ”Hjälpmedlet som ändrade allt”, om personer som lever med en skada eller en sjukdom, och om upptäckterna som förbättrade deras liv.
När Linus var 12 år gjorde han en skrämmande upptäck. Han kunde inte se någonting med sitt ena öga. Hans synnerv hade skadats så mycket på grund av grön starr att synen till slut försvann på hans vänstra öga. Det högra ögat kunde han fortfarande se med, fast våren 2023 blev även synen på det ögat kraftigt försämrat.
Men när Linus kom i kontakt med hjälpmedlet talsyntes – förändrades allt för honom.
”För mig betyder talsyntesen oerhört mycket. Jag orkar med betydligt mer om dagarna. Jag är liksom inte helt slutkörd på kvällarna efter att ha hållt på med telefonen hela dagen”, säger Linus.
Talsyntes är namnet för tekniken som skapar artificiellt tal för att efterlikna människans röst skapat med datorer. Talsyntes kan implementeras både i programvara och maskinvara.
Av: Alice Edwards
Producent: Roger Dackegård
Slutmix: Astrid Ankarcrona -
Malin Gerdle, 31, har en ovanlig sjukdom som gör att hon är i konstant, intensiv smärta. Men med sitt bästa hjälpmedel vid sin sida, smärthunden Melker, känns livet uthärdligt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En transkriberad version av avsnittet finns under artikeln.
Sjätte avsnittet i serien ”Hjälpmedlet som ändrade allt”, om personer som lever med en skada eller en sjukdom, och om upptäckterna som förbättrade deras liv.
När Malin Gerdle, 31, öppnar dörren till sitt hus, kommer en vitlockig spansk vattenhund inspringande i full fart. Han heter Melker, och sprudlar av energi.
Men när Malin tar på honom hans arbetsväst, den gula där det står ”assistanshund” på, blir han genast helt stilla.
”När han får på sig den så vet han vad det är som gäller”, säger Malin.
Och vad som gäller? Det är att ha fullt fokus på Malin, för att kunna hjälpa henne att hantera sin smärta.
För Malin har ont, konstant.
”På natten och på dagen och... Jag får aldrig, aldrig, vila. Det är tufft”.
Malin har en ovanlig diagnos som heter CRPS, komplext regionalt smärtsyndrom. Det är en sjukdom där ditt nervsystem signalerar till din hjärna att du har ont, oavsett om du är skadad eller inte.
”Smärtan är oftast väldigt, väldigt intensiv. Men i perioder är den ännu starkare. När den är som allra värst så ligger jag ner och vet knappt vad det är för dag eller tid på dygnet. Jag kan få minnesluckor”.
Och när man känner så intensiv smärta, alla timmar på dygnet och i flera år, blir man expert på att ignorera den. Det är här Melker kommer in.
”Han hjälper mig genom att säga ifrån att 'nu har du för mycket smärta, nu måste du vila', och han säger det genom att luta sig mot mig. Om jag då lägger mig ner så kommer han och lägger sig på mig, vilket gör mig lugn. Och efter ett tag brukar smärtan lugna sig”.
Men det fanns en tid, då Malin inte hade ont. Det hela började i gymnasiet då Malin tränade inför en halvmaraton. Hon fick ett löparknä, alltså, att utsidan av knät blir överbelastat. Det gör ont, men ska gå över efter ett par dagar.
Men för Malin, slutar det aldrig. Istället eskalerar det, och börjar gå ut över jobb och livet. När hon är 24 år gammal får hon sin diagnos. Men det är för sent för att rädda hennes knä, CRPS, har gjort att vävnaden dog- och de måste amputera från knät nedåt.
Det är också då som hennes läkare föreslår att hon borde skaffa hund. Hon får Melker, precis innan amputationen, och sen dess är de bästa vänner.
Och efter fyra år tillsammans, beslutar hon sig för att utbilda honom till smärthund.
Malin kommer förmodligen att leva med smärtan i resten av sitt liv, men med Melker vid sin sida, känns det hela mer uthärdligt.
”Du betyder allt för mig Melker. Precis allt”, säger Malin och borrar ner ansiktet i den vitlockiga pälsen.
Av: Alice Edwards
Producent: Roger Dackegård
Slutmix: Astrid Ankarcrona -
Matilda Ahdrian, 28, låg på dödens rand som sjuttonåring på sjukhuset. Hennes inflammerade tarm hade lämnat henne med sömn- och näringsbrist. Men med en stomipåse på magen, fick hon livet tillbaka.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En transkriberad version av avsnittet finns under artikeln.
Femte avsnittet i serien ”Hjälpmedlet som ändrade allt”, om personer som lever med en skada eller en sjukdom, och om upptäckterna som förbättrade deras liv.
28-åriga Matilda Ahdrian i Göteborg, har en påse, som sitter fast på magen. Tar hon av påsen, som sitter fast med ett klister, ser man en bit av insidan på hennes tunntarm.Hon har döpt honom till Gunnar.
”Jo, men de själva min stomi, heter ju Gunnar. Sen så byter vi ju påse varje dag. I så fall är det uppe på Gunnar 3000… någonting.”, säger hon.
En stomi är en slags operation, där man gör en öppning på magen där man för ut yttersta delen av tarmen och syr fast den. Sen fäster en påse över öppningen också går man på toaletten i påsen.
Matilda har en stomi för att lindra sin sjukdom, som kallas Ulcerös Kolit. Det är en slags blödande inflammation i tjock- och ändtarmen och som man har resten av livet. Och hennes var så pass aggressiv att man tillslut opererade bort hela hennes tjocktarm. Och liksom, kopplade ur hennes ändtarm.Hon har haft ”Gunnar”, sen hon var sjutton år gammal.
”Men Gunnar har har gett mig mitt liv tillbaka. Hade jag inte fått den hade jag inte kommit ut ur sjukhuset levande”.
Men Gunnar, som känns så självklar för Matilda idag, brukade vara helt otänkbar. När hon fick sina första skov som femtonåring, berättade läkarna att det var den allra sista utvägen.
”Men bilden man får av stomi när man får höra om det är, är mer såhär, okej, men där ska inte jag hamna”.
Men efter två år av svåra magsmärtor, näringsbrist och sömnbrist, är hon på dödens rand på sjukhuset.
Och när läkarna meddelar den då sjuttonåriga Matilda att de måste akut operera bort hennes inflammerade tarm och ge henne stomi, är det inte längre en sista utväg, det är en räddning. Matilda gråter tårar av lättnad under sjukhusfilten.När hon vaknar, har hon inte längre någon tjocktarm, och istället en påse på magen.
”Egentligen så fort jag vaknade från narkosen och då var det så här 'Den heter Gunnar', och då kan man inte ändra på det”, säger hon.
På två år hade Matilda ätit 6726 medicintabletter för sin ulcerös kolit. Sen hon fick Gunnar på magen, har hon inte tagit en enda.
”Men Gunnar betyder ju egentligen att det är mitt kvitto på att jag lever och det är mitt namn. Det är min chans till livet”, säger Matilda.Av: Alice Edwards
Producent: Roger Dackegård
Slutmix: Astrid Ankarcrona -
Birgitta Strandberg, 68, kämpar med en sällsynt sjukdom där hennes kropp stelnar i ett extra skelett. Men hon är i konstant rörelse, tack vare sin specialbyggda rullator.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En transkriberad version av avsnittet finns under artikeln.
Fjärde avsnittet i serien ”Hjälpmedlet som ändrade allt”, om personer som lever med en skada eller en sjukdom, och om upptäckterna som förbättrade deras liv.
I Liatorp, Småland, lyfts 68-åriga Birgitta Strandberg från sin specialbyggda stårullator, till sin specialbygga ståfåtölj. Birgitta kan inte sitta eller böja på sig, hon är fast i en stående position.
”Jag är stel som en skyltdocka, det är en bra förklaring på mitt handikapp tycker jag!”
Birgitta har en av världens mest sällsynta sjukdomar, som heter Fibrodysplasia Ossificans Progressiva (FOP). Där muskler, senor och ligament förvandlas till ben och kroppen låses i olika positioner. Processen kan triggas igång av så lite som ett myggbett.
När hon var 50 år, stelnade Birgitta så pass att hon inte längre kunde gå. Och det var då som jakten började på rätt hjälpmedel.
”Det har varit så mycket genom åren!”
Efter många bortslösade timmar på britsar och liftar, insåg man tillslut att inget massproducerat kommer att passa Birgittas stela kropp. Det var då man byggde hennes specialgjorda stårullator.
”Helt perfekt”.
Den gör det lätt för att skjutsa henne såväl inomhus som utomhus- och utomlands.
”Jag har varit på Teneriffa 39 gånger, det hade jag inte kunnat gjort utan den!”.
Det är en vanlig rullator från början, där man byggt en bräda mellan hjulen och en båge runt höfterna, som hennes assistenter håller i för att skjutsa henne framåt.
”Jag vill inte vara i stillhet. Och utan den hade jag inte kommit någonstans. Den betyder livet”.
Av: Alice Edwards
Producent: Roger Dackegård
Slutmix: Astrid Ankarcrona -
Chulle förklarades dövblind vid 27 års ålder. Men efter en operation med något som kallas kokleaimplantat, fick hon en ny hörsel och ett nytt självförtroende.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En transkriberad version av avsnittet finns under artikeln.
Tredje avsnittet i serien ”Hjälpmedlet som ändrade allt”, om personer som lever med en skada eller en sjukdom, och om upptäckterna som förbättrade deras liv.
36-åriga Chuleekorn Kawinakevara sitter i sitt vardagsrum i Falun och lyssnar på hur hennes barn leker i rummet bredvid. Men för bara tre år sen, hade hon inte hört någonting av varken barnens lek, eller något annat.
Chuleekorn, som kallar sig Chulle, föddes med skador på både ögonen och öronen. Ju äldre hon blev, desto sämre blev både hennes syn och hörsel. Inga hörselapparater eller ögonoperationer hjälpte.
När hon var 27 år gammal, förklarades hon dövblind.
”Så det slutade med att jag liksom gav upp. Jag orkade inte bry mig. Det kändes som att jag var så utanför världen, vet ingenting vad som hände liksom”.
Då började hennes läkare tjata på henne att hon skulle testa kokleaimplantat, CI.* Chulle säger ja.
Efter operationen blir Chulle en del av den, ibland öronbedövande högljudda världen. Ljud hon aldrig förr har hört strömmar in från alla håll, och hon kan inte använda synen för att avgöra vad det är som låter.
Men trots att hon nu kommer spendera resten av sitt liv med att lära sig ljuden runtom henne, så har hon också fått tillbaka sitt självförtroende.
”Jag kan kommunicera med mina barn, jag kan hänga med, jag kan gå på möte, jag känner att jag kan vara delaktig i kommunikationen. Jag vågar gå ut med, jag vågar träffa andra kompisar, jag skuggar mig inte för sociala livet”.
Av: Alice Edwards
Producent: Roger Dackegård
Slutmix: Astrid Ankarcrona -
Efter en rad livshotande och misslyckade operationer ska rullstolen, som varit med 39-åriga Anders Andrae sedan tonåren, få en helt ny betydelse.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En transkriberad version av avsnittet finns under artikeln.
Andra avsnittet i serien ”Hjälpmedlet som ändrade allt”, om personer som lever med en skada eller en sjukdom, och om upptäckterna som förbättrade deras liv.
Anders Andrae tar sig fram med sin rullstol i höstiga parken Tanto i Stockholm. Stigarna är leriga, men Anders är van vid att ta sig fram i svårt terräng. Han har tagit sin rullstol uppför berg och över fjällmarker.
Men så har det inte alltid varit.
Anders föddes med ryggmärgsbråck, och har använt rullstol sen tonåren. Det var inget han reflekterade närmare på, rullstolen var en självklar del av kroppen.
Men hjälpmedlet och naturen ska komma att få en helt annan betydelse i hans liv. Det börjar med en rad misslyckade operationer, när Anders var 39 år gammal.
”Magsystemet pajade totalt. Allting gick snett. Jag höll på att dö vid flera tillfällen. Jag blev deprimerad och började dricka alkohol”.
Men Anders beslutar sig för att ta sig ur mörkret. Han går till en psykolog som ber honom sätta upp tre mål för framtiden. Ett av dem blev att ta sig upp för sydligaste toppen i Svenska fjällmassivet.
Det var bara startskottet.
Idag har han i flera år tagit ut människor med vitt skilda funktionsnedsättningar i fjäll och skog och jobbat på heltid med att få fler att våga mer.
”Min relation till min rullstol har ändrats jättemycket. Den betyder allt för mig. Den gör att jag kommer ut i skogen, får frihet och gemenskap”.
Av: Alice Edwards
Producent: Roger Dackegård
Slutmix: Astrid Ankarcrona -
Sofia Karlsson, 39, kämpade länge med sin svåra diabetes typ 1. Men en dag så ska allt plötsligt ändras. Hon märker att hennes Chihuahua Vimpan reagerar på när hennes blodsocker svänger.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En transkriberad version av avsnittet finns under artikeln.
Första avsnittet i serien ”Hjälpmedlet som ändrade allt”, om personer som lever med en skada eller en sjukdom, och om upptäckterna som förbättrade deras liv.
I 39-åriga Sofia Karlssons lägenhet i Göteborg, står en liten guldig chihuahua som heter Vimpan- och stirrar på henne.
I munnen håller han en lila fläta som han alltid har redo i sitt halsband. Han försöker visa Sofia, som har diabetes typ 1, att han har känt doften av att hennes blodsocker rasat.
Och han har alltid haft rätt.
”Och då kör vi godis, som vanligt. Bästa lönen om man är en matglad chihuahua”, säger Sofia och plockar fram burken.
Sofia har alltid haft en svårhanterlig diabetes som lett till dåliga värden och en rad skador på kroppen. En dag, av en ren slump, märkte hon att Vimpan alltid reagerade på när hennes blodsocker svängde.
”Man blir jättetaggad för man inser att det här går ju blir hur bra som helst!”
Efter ett år blev Vimpan färdigutbildad, och Sofias liv har aldrig varit densamma.
”Det har ju inte hänt nåt allvarligt sedan han kom. Mina värden har blivit bättre, mina ögon har blivit bättre. Det har inte behövts några ambulanser och jag klarar mig mer själv”, säger Sofia.
”Vimpan betyder allt för mig. Han är en kär familjemedlem. Han är ett arbetsredskap. Vi har ett band som är svårt att beskriva”.
Av: Alice Edwards
Producent: Roger Dackegård
Slutmix: Astrid Ankarcrona -
I volleybollspelaren Frida Salomonssons liv kretsar allt kring sport. Här finns allt hon älskar. Men en olycka sätter stopp för allt och i ett slag är hela hennes identitet borta.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hela Frida Salomonssons uppväxt präglas av sporten. Vardagen cirkulerar kring volleyboll-träningar och fotbollsmatcher. Sport är samtalsämnet vid middagsbordet hemma och hennes lagkamrater är de vänner hon umgås med jämt.
Men när Frida är 15 år sker en bilolycka som ändrar allt. Hon blir förlamad och rullstolsburen och kan inte längre spela. I ett slag så förlorar hon det hon ser som sin identitet och att hitta en ny är allt annat än lätt, när allt omkring henne fortfarande kretsar kring sport.
-
När Tobias Forsberg får beskedet att han blivit förlamad, stänger han ner och vill inte ta in det. Men känslorna kommer så småningom ikapp.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hockeyspelaren Tobias Forsberg gav allt för hockeyn och stannade sällan upp för att känna efter hur han mådde och att prata om känslor gjorde han knappt alls. 2018 går hockeykarriären bra och han och hans flickvän planerar sitt bröllop. Men på annandagen sker en olycka, inför en fullsatt arena skadar sig Tobias allvarligt och livet kommer aldrig mer bli sig likt. Det kommer också leda till att Tobias för första gången öppnar upp om hur han känner.
-
2016 skadas skicrossåkaren Anna Holmlund allvarligt under ett träningsåk i Italien. I ett slag förändras allt och hennes element kommer att byta form, från snö till vatten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Anna Holmlund satsade allt på skicross och tog sig ända upp på prispallen vid OS 2014. Men under ett träningsåk i Italien två år senare tappar hon balansen i ett hopp och skadar sig allvarligt. Efter flera månader i koma vaknar hon upp till ett liv som ser helt annorlunda ut än tidigare. Hon har nu allvarliga hjärnskador och ingen vet hur hennes framtid kommer att bli.
7 år har gått sen olyckan och Anna berättar själv om vad som hände och om sin kärlek till vatten.
-
Livet blev inte som skidåkaren Thomas Fogdö tänkt sig. Han stod på toppen av sin skidkarriär när han under ett träningspass skadar sig och bryter ryggen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Med högt uppsatta mål och höga krav på sig själv har Thomas Fogdö tagit sig långt inom karriären som alpin skidåkare. 1993 vinner han världscupen i slalom men bara två år senare inträffar en olycka som kommer kasta om allt. Under ett träningspass går allt fel och Thomas bryter ryggen och blir förlamad från midjan och ner.
Nu väntar ett liv där inget blir som han tänkt, men något annat.
-
Dressyrryttaren Annika Taesler är vid 24 års ålder med om en olycka som förändrar hennes liv. Inte minst hur människor, efter olyckan, bemöter henne i samhället.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Stallet och hästarna har sedan barndomen varit en stor del av Annika Teaslers liv och identitet. Men en ridolycka förändrar allt och Annika blir förlamad. Hon som alltid varit självständig och mån om att klara sig själv, behöver nu assistans i vardagen. Assistansen är ett intrång i privatlivet men en förutsättning för att få livet att fungera. Livet kommer aldrig mer bli sig likt och inte heller andra människors sätt att se på henne, när fördomar skymmer folks sikt och dörrar plötsligt stängs.
- Mostra di più
