Episodi
-
Att skämta med sin omgivning kan vara både förlösande och riskabelt. Ett skämt kan både inkludera och exkludera och den som skojar besitter en särskild sorts makt. Men det är mottagaren av skämtet som avgör om det blir succé eller platt fall.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Humorn har också en viktig plats inom vården. En svårt sjuk patient som kan få läkaren att skratta åt dens skämt kan återerövra makten för en stund, känna sig mer som sig själv. Och även i terapirummet kan ett skämt om något som uppstår i rummet leda till ett förlösande skratt som jämnar ut maktbalansen mellan patient och terapeut.
Sjukhusclownen Susanne jobbar på en avdelning för svårt sjuka barn på Huddinge sjukhus.
- Det här är en känslig scen - ingen har kommit hit för att se clowner. Ibland är vi med som avledning, vid till exempel provtagning. Ofta placerar vi oss längst ned i hierarkin för att ge barnet en känsla av kontroll, berättar Susanne.
Och självklart tar Kropp & Själ sig även till en lika älskad som hatad scen - ståuppkomikerns. Ett ställe där samspelet mellan komiker och publik är helt avgörande.
Medverkar i programmet gör Per Naroskin, psykolog, författare, ståuppkomiker och föreläsare. Hanna Söderlund, universitetslektor vid Umeå universitet som forskar om makt. Peter K Andersson, historiker och författare.
Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Clara Lowden är producent
-
Att sträcka ut handen till en ännu okänd kärlekspartner är en balansgång. Att visa vem man är och vad man söker är centralt. Hur presenterar vi oss själva när vi vill locka till oss en livskamrat?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Varje ord måste vägas på guldvåg, oavsett om det handlar om en text på en dejtingapp eller en klassisk kontaktannons i tidningen. Det blir tydligt hemma i soffan hos Johnny.
- Alla tjejer som heter Therese är bra människor.
Johnny är singel och har varit ute i dejtingdjungeln i fem år. Han sitter med telefonen i handen och har precis svajpat fram en tjej han gillar. Therese.
Men så kommer meningen. De där orden i presentationstexten som får Johnny att än en gång tappa hoppet och lägga ifrån sig telefonen.
- Hon skriver ”Jag vill att vi ska vara det där paret som vännerna kallar självklara”. Nu blir det så där igen. Jag tycker att det är synd liksom. Varför måste det vara så svart på vitt hur det ska vara? Där blev det tyvärr stopp för mig, suckar Johnny.
Medverkar i programmet gör bland andra Minna Höggren, journalist och författare till boken Kärleksgapet, samt Josefin Englund, historiker som skrivit en avhandling om kontaktannonser.
Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Clara Lowden är producent
-
Episodi mancanti?
-
Ångestklump i magen varje måndag eller lätta steg till morgonbussen? Jobbet är en central del i många människors liv, men hur ska man göra för att trivas? Och är det viktigt att det är meningsfullt?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vissa människor tycker att arbetet är så pass meningsfullt att de inte kan sluta jobba. Sadelmakarmästaren Rolf Stenberg har jobbat i 75 år. Han fyllde 90 år förra veckan och har inga planer på att pensionera sig.
– Ingen av mina jämnåriga kamrater finns längre. De gladde sig när de fick pension, tog det lugnt och nu är de borta, säger han till vår reporter vid ett besök i läderbutiken där han jobbar tillsammans med sin dotter.
Det är förstås inte alla förunnat att känna samma arbetsglädje som Rolf, men en sund inställning till sitt jobb bidrar till en ökad livskvalitet.
– Någonstans tycker jag i grunden att det är viktigt att man ska göra bra ifrån sig på jobbet. Men jag tycker men tycker det är viktigt med gränssättning, jobbet ska inte flyta ut över fritiden, men man är skyldig att göra sitt bästa under de timmar man är på jobbet, säger Nicolas Jacquemot, som skrivit boken Meningen med arbetslivet – handbok för dig som vill vidare.
Medverkar gör Nicolas Jacquemot, aktuell med boken Meningen med arbetslivet – handbok för dig som vill vidare, Mats Ekdahl, författare som skrivit boken Jobbet och Roland Paulsen, sociolog vid Lunds universitet.
Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
-
Hur är det att leva olika liv beroende på om det är udda eller jämn vecka? När ett hem ska bli två kan det vara mycket logistik och planering för att få allt att rulla smidigt men också känslor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det har funnits mycket diskussioner om hur barnen mår av att flytta mellan två hem. Men på senare tid har forskare kommit fram till att växelvis boende kan skydda barnen i en separation. Men det finns såklart andra saker som är viktiga att tänka på som förälder.
– Det absolut överordnade när det kommer till att ge barn bra förutsättningar är att man begraver parrelationen och eventuella stridsyxor i den. Istället ska man satsa på att bygga ett stabilt föräldraskap tillsammans, säger barnpsykologen Malin Bergström.
Det är svårt att komma ifrån att en separation innebär mycket känslor för alla parter – skuld, sorg och längtan. Hur kan man som vuxen förälder hantera sina känslor så att de inte går ut över barnet?
– Just apropå längtan måste man fråga sig själv, när man ringer till barnet hos den andra föräldern för att säga godnatt, om det är hjälpsamt för mitt barn att jag ringer eller om det är hjälpsamt för mig, säger psykologen Maria Farm, aktuell med boken Vardag med varannan vecka.
Medverkar gör Maria Farm, psykolog, aktuell med boken Vardag med varannan vecka och Malin Bergström, barnpsykolog.
Med i programmet är också Orvar Löfgren och Jonas Frykman professorer emeriti i etnologi vid Lunds universitet som skrivit boken Kärlek och kärnfamilj i folkhemmet och Caroline Uggla, doktor i evolutionär antropologi och docent i demografi vid Södertörns högskola och Stockholms universitet och aktuell med boken Familjeformeln.
Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Reportrar Ninos Chamoun och Simon Sarnecki
Producent Alice Lööf -
Överallt pratas det om att vi ska äta mer baljväxter det är bra för vår hälsa, vår plånbok och för klimatet. Men hur bär man sig åt för att få in ärtor och bönor i vardagskosten?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Där har jag ett jätteeffektivt knep, säger journalisten Jenny Damberg som skrivit böckerna Bönor ärtor linser” och ”Ärtor, bönor & linser”.
– Då ska man göra såhär: Man tar en större mängd bönor än vad man tänkt äta nästa dag och så blötlägger man dem över natten, sen kokar man bönorna nästa morgon när man äter frukost och låter de stå över dagen, så är de klara till middagen!
Resten av bönorna kan man ställa in i kylen där de håller i en vecka, säger hon. Allt detta för att bönorna ska vara tillgängliga, då kan man slänga i dem i lite vad som helst; en sallad, en gryta eller ugnsrosta.
Men även om fördelarna med baljväxterna är många är det inte alla som kan njuta av dem – för ju mer vi äter dem, desto fler blir allergiska.
– Det kommer många fler patienter till mig nu än för 20 år sedan, säger barnallergologen Caroline Nilsson.
Medverkar gör Jenny Damberg, journalist som skrivit två böcker om baljväxter, Caroline Nilsson, barnallergiläkare vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset samt forskare vid Karolinska institutet, Pernilla Tidåker, universitetslektor vid Sveriges Lantbruksuniversitet och Linda Bakkman, näringsfysiolog.
Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent Alice Lööf -
Vill man få en förändring i sitt liv så kan man inte fortsätta i gamla hjulspår. Det låter logiskt - men hur gör man?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Man ska inte alltid göra tvärtom. När man mår bra är det ofta bra att följa sin magkänsla, säger psykologen Stefan Pagréus, aktuell med boken Tvärtom.
– Men när vi mår sämre brukar vi få impulser som får oss att må ännu sämre, till exempel brukar vi jobba ännu hårdare när vi är stressade, fast det vi egentligen skulle behöva är återhämtning, säger han.
Någon som utmanar den rådande samhällsidén, och tänker tvärtemot gemene man om hur länge vi ska leva, är filosofen Patrick Linden, som vägrar acceptera döden.
– Jag vill inte se ett slut, säger han.
Medverkar gör Stefan Pagréus, psykolog som är aktuell med boken Tvärtom, Patrick Linden, filosof som skrivit boken Mot döden och Marika Smith, sexinspiratör aktuell med boken Buffésex.
Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Alice Lööf är producent -
Kan man vara kompis med någon som inte finns på riktigt? Kanske till och med bli kär i en AI-bot? Tidens teknik ställer frågor om vi människor verkligen behöver varandra.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det går i dag att ha relationer med botar, det finns otaliga exempel på människor som coachats, blivit vänner och till och med gift sig med en AI-bot. En av dem är Rosanna Ramos som skapat Eren Kartal.
– Det är bara en kärleksfull relation med någon som inte försöker gaslighta mig, säger hon.
Rosanna har tidigare haft destruktiva relationer och för henne har relationen med Eren varit läkande. Även om hon är medveten om att relationen inte är på riktigt.
Riskerna med AI-relationer är att de blir ensidiga, AI-botarna tenderar att stryka oss medhårs.
– Vi kan känna lycka och njutning när allt går vår väg, men för att känna mening behöver vi motstånd, säger psykologen Siri Helle.
Och kan ensamma människor bli ännu mer ensamma när de inte behöver ta sig ut för att socialisera? Det tror Rosanna Ramos är en risk.
– Folk blir lata, säger hon
Medverkar gör Siri Helle, leg. psykolog, Kalle Grill, docent i filosofi vid Umeå universitet och Markus Furendal, statsvetare vid Stockholms universitet och Institutet för Framtidsstudier.
Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Alice Lööf är producent -
Ge barnet en sömnrutin, glöm inte bort dig själv när man blir pappa översköljs man med råd från olika håll, men det kan vara svårt att navigera i hur man ska värdera dem. Vad rör sig i huvudet på en nybliven pappa?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kropp & Själs reporter Jonatan Loxdal fick barn för ett halvår sedan. Trots alla välmenande råd har han flera obesvarade frågor, och söker upp en person han själv anser är en vettig och bra pappa, för att få svar på dem – sin gymnasielärare Stefan.
Hur ska jag tänka att mitt och min frus förhållande kommer ändras? frågar Jonatan. Om man suddar ut sina behov har man ju tillsist inget förhållande, resonerar han.
– Nej, men ni har ett barn ihop och det barnets behov är mycket större och starkare än vad dina är.
Men måste man sätta sina egna behov helt på paus?
– Nej, det är därför man är två, förhoppningsvis. Är man två kan man balansera det här så man kan få både och, men man kan inte få allt.
Medverkar gör: Stefan & Michael Einhorn, aktuella med boken Handbok i (miss)lyckat föräldraskap, Henning Årman, postdoktor på Stockholms universitet som forskar i projektet Pappa med barn, Elia Psouni, professor i utvecklingspsykologi vid Lunds universitet och Maria Wängqvist, leg. psykolog och docent i psykologi vid Göteborgs universitet.
Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Alice Lööf är producent -
Små partiklar far runt i luften utan att man märker det kemikalierna och gifterna som omger oss. De finns i hemmet, i dammet, i luften och effekterna av dem kan ärvas över generationsgränserna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Tidigare har man fokuserat mycket på hur gravida kvinnors exponering för giftiga ämnen påverkat fostret. Men i toxikologen Oskar Karlssons forskning har han visat att pappornas livsstil och livsmiljö är viktigare än man förut trott. Han menar att riskerna när det gäller pappans exponering varit väldigt nonchalerande.
Att skydda sig mot farliga miljögifter är inte helt lätt eftersom man kan stöta på dem lite varstans. Men störst risk att exponeras för dem löper vi med de gifter vi kan få i oss, enligt toxikologen Mattias Öberg.
– Framförallt via våra livsmedel och dricksvattnet. Men lyssnar man på kostråd och lokala råd från kommuner i områden som är förorenade, kan man skydda sig ganska bra, säger han.
Medverkar gör: Mattias Öberg, docent i toxikologi vid Karolinska institutet, Frida Ramström, inspektör vid Kemikalieinspektionen, Oskar Karlsson, docent i toxikologi vid Stockholms universitet och Leonard Stockfelt, specialistläkare i arbets- och miljömedicin och forskare inriktad på hälsoeffekter av luftföroreningar vid Göteborgs universitet.
Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Alice Lööf är producent -
Den kan göra ont, förstöra hela dagen och hålla dig sittandes på toaletten timme ut och timme in. När magen inte fungerar som den ska påverkar det välbefinnandet både fysiskt och psykiskt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– IBS innebär att det sker en ökad signalering från mag-tarmkanalen till hjärnan från händelser i tarmen som i normalfallet inte ska skicka signaler, säger Perjohan Lindfors, specialist i gastroenterologi och hepatologi och överläkare på Akademiska sjukhuset.
Allt fler som arbetar med IBS-patienter har börjat intressera sig för psykologiska behandlingar, snarare än att bara fokusera på t.ex. kost och livsstil. Psykiskt välmående verkar spela en stor roll.
Brjánn Ljótsson är professor i klinisk psykologi vid Karolinska institutet och har riktat in sin forskning på att undersöka hur exponeringsbaserad KBT kan hjälpa IBS-patienter.
– Patienter som till exempel är väldigt bundna till toaletten kan få börja med ett toaschema som innebär att de bara får gå på toaletten under vissa tidpunkter under dagen, säger han.
Medverkar gör: Perjohan Lindfors, specialist i gastroenterologi och hepatologi, överläkare på Akademiska sjukhuset samt forskare och docent vid Karolinska Institutet, Brjánn Ljótsson, professor i psykologi vid Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet, Rana Eizad, ST-läkare som driver Instagramkontot magdoktorn, aktuell med boken Dumma mage och Gabriel Baldanzi, doktorand som forskar om tarmfloran vid Uppsala universitet.
Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Alice Lööf är producent
-
När man ligger i sängen och inte kan somna känns natten evighetslång. Det kan vara restless legs som stör, måsar som skränar utanför fönstret eller orostankarna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– En sak som kan vara viktig att lyfta fram är att frontalloben blir mindre aktiv när vi är trötta och då är det lättare att känna sig orolig och ledsen och vi får svårare att värdera tankarna och tänka kritiskt, säger Li Åslund, psykolog och sömnexpert.
På natten finns inget att distrahera sig med, det är lugnt och tyst och man vet att alla sover. Negativa tankar ger kroppen ett stresspåslag som gör att vi börjar leta efter fler faror och det skapar en tankekedja.
– När man inte har några distraktioner så spinner det på, säger Li Åslund.
Vad ska man då göra? En sak som kan hjälpa är att tänka att man klarar en dålig natts sömn, menar Li Åslund.
– På så sätt avdramatiserar man insomnandet. Vissa kan även bli hjälpta av att skriva ner de tankarna som snurrar i huvudet och sedan lägga undan blocket.
Medverkar gör: Li Åslund, psykolog och sömnforskare, Jan Ulfberg, docent och specialistläkare.
Medverkar gör också Ulf Ellervik, aktuell med boken Nattens gudar, Kristoffer Bothelius och Christian Benedict, båda sömnforskare vid Uppsala universitet.
Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Alice Lööf är producent -
Chocken av att ha blivit lurad eller bedragen kan ge bestående men. Hur gör man för att ta sig vidare? Hur återfår man tilliten?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Det var inte pengarna som var det värsta, det värsta var insikten att människor kan behandla en så vänligt och samtidigt skära halsen av en mentalt, säger Gitte Pålsson.
Hon blev av med alla sina besparingar i ett mycket sofistikerat och avancerat telefonbedrägeri.
– Det viktigaste att komma ihåg är att bedragarna är mycket skickligare än offren, säger Marcus Nohlberg, bedrägeriexpert.
Vi föreställer oss att det är lätt att undvika att bli bedragen för att vi tänker på enkla bedrägeriförsök utan känlomässig inblandning, menar han. Men om man pratar med de som blivit bedragna, målas situationer upp som skulle vara svåra för vem som helst.
– Det är ett brott där det är socialt accepterat att skuldbelägga offret, säger han.
Medverkar gör: Marcus Nohlberg, lektor i datavetenskap vid Högskolan i Skövde, Maria Farm, psykolog och parterapeut och Bo Rothstein, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Alice Lööf är producent
-
Balansen är något vi tar för givet ända tills den sviker oss. Utan balans är det svårt att överhuvudtaget röra sig. Hur övar man upp och bibehåller balansen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Balansen avgörs av tre huvudfaktorer; synen, balansorganet i örat och ledkänslighet – att vi inte behöver titta på vår arm för att veta om den är böjd eller sträckt.
– Framförallt handlar det om integreringen mellan dessa tre faktorer, säger Wim Grooter, docent, forskare och lektor på fysioterapiutbildningen på Karolinska Institutet.
Ett sätt att öva på att integrera de olika balansdelarna är att gå runt i skogen och testa att förlita sig mer på fötterna än på synen, menar Wim Grooten.
Lindansaren Klara Mossberg lär ut lindans till gymnasieelever på Cirkusgymnasiet.
– En övning går ut på att medvetet isolera vilken del vi balanserar med, t.ex. att stå på ett ben men utan att använda armarna för att hålla balansen och att ha knät rakt, säger hon.
Medverkar gör: Tobias Wibble, läkare och postdoktor vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, Wim Grooten, docent, forskare och lektor på fysioterapiutbildningen på Karolinska Institutet och Klara Mossberg, lindansare och cirkusartist som lär ut balans på Cirkusgymnasiet.
Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Alice Lööf är producent -
Är du den som knäpper med fingrarna för att påkalla servitörens uppmärksamhet eller den som säger ifrån när någon spottar på trottoaren? Hur vet man vad som är okej och inte i det sociala samspelet?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Den bästa utgångspunkten är att komma ihåg att vi delar på det offentliga rummet, säger vett- och etikettexperten Mats Danielsson.
Med det menar han att en bra regel att ha för sig själv är att inte ägna sig åt sådant som vi inte själva kan tolerera att andra gör på publika platser, så som på bussen eller tåget, i en park eller i trafiken.
Hur vi är mot våra medmänniskor visar sig dessutom ha stor betydelse. I alla fall vad det gäller återkommande möten i vardagen. Cecilia Henning har forskat på detta och har myntat begreppet “tunna band”.
– Det är de relationer som inte räknas till vänskapskategorin, utan de möten man har med exempelvis grannar och som innebär att man känner sig mindre ensam, säger hon.
Medverkar gör: Mats Danielsson, vett-och etikettexpert, Jenny Rickardsson, leg. psykolog vid Karolinska institutet och Cecilia Henning, docent i socialt arbete.
Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Alice Lööf är producent
-
Genom historien har präster, orakel och filosofer i olika grad setts som vägvisare, de som sitter på svaren om livets viktiga frågor. Vem står för visdomen idag?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Det är som att psykologer utgör ett nytt sorts prästerskap. De svarar på ungefär samma frågor som präster en gång i tiden fick svara på, menar sociologen Roland Paulsen.
Med det menar han att psykologer fått en stor och betydande roll i dagens offentlighet, där de figurerar i alltifrån frågespalter till dejtingprogram och nyhetssändningar.
Men hur blir man egentligen vis? Är det något som går att öva upp? Ja – är svaret – om du frågar mor och son Kyaga.
– Självreflektion verkar vara det som gör att man utvecklar visdom över tid. Det är ganska naturligt, för vi går genom livet och möter olika svårigheter och om man reflekterar så kan man bli mer och mer vis över tid, säger Simon Kyaga, som tillsammans med Katrin Goldstein Kyaga skrivit boken Visdom för människor i en föränderlig tid.
Medverkar gör: Per Bauhn, professor i praktisk filosofi vid Linnéuniversitetet, Simon Kyaga, överläkare i psykiatri, Katrin Goldstein Kyaga, professor emerita i interkulturell pedagogik och Cecilia Hansson, författare och aktuell med boken Kafkalungan.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Alice Lööf är producent
-
Elak, beräknande och grandios så beskrivs ofta narcissisten i både media och i populärkulturen. Men är det verkligen hela sanningen? Det finns ett stort lidande, säger Peder Björling, överläkare på Psykiatri sydväst.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nu testas det första behandlingsprogrammet för personer med narcissistiskt personlighetssyndrom på Psykiatri sydväst i Stockholm.
Sandra* har precis avslutat sin behandling. Hon har fått många nya insikter.
– Jag har alltid trott att jag hatar människor. Jag har alltid sett mig som någon slags extrem misantrop. Men jag har förstått i min behandling att jag hatar inte människor, jag är jätterädd för dem, säger hon.
Men går narcissism att bota?
– Det att behandla en narcissist, men om det går att bota och ta bort det helt, det är mer osäkert, säger Niki Sundström, psykolog och vårdenhetschef på Psykiatri Sydväst.
– Men att man kan må betydligt bättre efter en behandling tycker jag vår erfarenhet visar.
Gäster i programmet är: Peder Björling, medicinskt ledningsansvarig överläkare på Personlighetsprogrammet Psykiatri Sydväst i Huddinge, Monica Emanell, psykolog och Katarina Howner, rättspsykiatriker vid Rättsmedicinalverket och docent vid Karolinska Institutet.
*Sandra är ett fingerat namn.
Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Alice Lööf är producentProgrammet är en repris från 2023.
-
Den nyinköpta romanen ligger på nattduksbordet, men motivationen att öppna den uteblir. På något konstigt sätt är det mer lockande att scrolla på mobiltelefonen. Känner du igen dig? Du är inte ensam.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Forskning visar nämligen att brittiska kontorsarbetare i dag bara kan hålla fokus på en arbetsuppgift i tre minuter. Det skriver journalisten Johann Hari i sin nya bok “Stulet fokus”.
– Vi befinner oss i en enorm uppmärksamhetskris, där vår uppmärksamhet stulits från oss, säger han.
Hjärnforskare Sissela Nutley som studerat barn och skärmar stämmer in i att det stora problemet inte nödvändigtvis är skärmarna i sig, utan att problemen uppstår när vi försöker multitaska.
– På skärmarna får vi massa information samtidigt; flera olika flikar i webbläsaren, hur mycket klockan är och batteriprocenten till exempel. Och det man har sett är att de personer som ofta multitaskar har svårare att koncentrera sig även när de ska göra en sak i taget, säger Sissela Nutley.
Medverkar i programmet gör Sissela Nutley, hjärnforskare på Karolinska Institutet och Walter Osika, docent i klinisk neurovetenskap.
Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Alice LööfProgrammet är en repris från våren 2024.
-
Vad hjälper dig att hitta din väg i livet? Modern forskning, personliga vittnesmål eller de gamla grekerna? Självhjälpen finns precis överallt men vilken väg ska du välja?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Självhjälp, till skillnad från annan litteratur, har ett syfte – att ge dig kunskap så att du ska kunna ta hand om dina egna problem. Det är en del av vår “expertkultur” menar psykologen och författaren Siri Helle. Men det kan också ställa till det för oss:
– Om man kommer in med rätt kunskap i rätt tid så är det helt fantastiskt. Man får hjälp att hantera sina besvär. Men det kan bli en ond cirkel, en uppsjö av råd pekar i olika riktningar och som inte bygger på forskning. Det blir att man konsumerar mer och mer och blir mer hjälplös och blir ännu mer beroende av experter.
Det centrala för självhjälp är att du på egen hand ska kunna överkomma livets svårigheter. Fokuset ligger på dig som individ, inte på samhället eller en struktur. Samtidigt som det ger en möjlighet så kan det också komma med ett högt pris menar Siri Helle:
– Det låter som att alla är sin egen lyckas smed. Du kan också. Och då blir det verkligen ett skuldbeläggande av de som lever i social utsatthet och mår psykiskt dåligt.
Gäster i programmet:
Siri Helle, psykolog och författare till självhjälpsboken Känslofällan.
Magnus Lindwall, professor i psykologi vid Göteborgs universitet.
David Larsson Heidenblad, docent i historia vid Lunds universitet, aktuell med självhjälpsboken Ta din tid: Gör mindre men bättreProgramledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Shang Imam är producentProgrammet är en repris från 2023.
-
Kaffedrickandet har djupa rötter i den svenska folksjälen, men nya tider betyder nya vanor. Dryckens rykte har svärtats med tal om cancer och sömnproblem och det har även beskrivits som en drog.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Tidigare trodde man att koffein var farligt för hjärtat men det stämmer inte, säger Bertil Fredholm som är professor emeritus i farmakologi.
– Normala kaffekonsumenter har snarare bättre överlevnad i hjärt-kärlsjukdom än de som inte druckit kaffe alls.
Så hur gick det till när kaffet blev svenskens nationaldryck? Det svarta guldet, som det också kallats, väg hit från de etiopiska högslätterna har en snirklig historia. Men när det väl etablerades i Sverige på slutet av 1800-talet så var det här för att stanna. Vi i Sverige och våra grannar i Finland är de som dricker mest kaffe i världen. Mathistorikern Richard Tellström menar att det finns politiska och religiösa motiv bakom denna kaffe-vurm.
– Vi ser att kaffet ersatte ölet som umgängesdryck och detta var något som var starkt påhejat av både näringslivet, som ville ha nyktra arbetare men även nykterhetsrörelsen som var en stark kraft i slutet på 1800-talet och tidigt 1900-tal. Kaffet fick stå som symbol för det egalitära umgänget.
Länge trodde man att kaffe var skadligt för oss men nu vet vi att det är precis tvärtom, det kan till och med vara hälsofrämjande, särskilt när det kommer till Parkinson. Den upptäckten gjorde Bertil Fredholm i sin forskning.
– Det finns några studier där vi jämför de som dricker kaffe med dem som inte dricker. Det har en positiv effekt vid hjärt- kärlsjukdomar. Men det kan även minska risken för att drabbas av typ 2-diabetes och att insjukna i Parkinsons sjukdom.
Det svarta guldet som är djupt förankrat i den den svenska folksjälen fyller flera viktiga funktioner – som pausförhöjare, vuxensymbol och morgonritual. Men helt ohotat är inte kaffet idag, i en allt snabbare värld där energidrycker av olika slag är omåttligt populära hos den yngre befolkningen. Kommer vi se kaffet knuffas bort som favoritdryck till förmån för energidryckerna?
Gäster i programmet:
Bertil Fredholm, professor emeritus i farmakologi vid Karolinska Institutet.
Richard Tellström, författare och mathistoriker.
Rikard Landberg, professor i livsmedelskunskap vid Chalmers tekniska högskola.
Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Shang ImamProgrammet är en repris från 2023.
-
Synen på de som har Downs syndrom har förändrats mycket över åren, men fortfarande är diagnosen omgärdad av fördomar. Hur kan man leva med Downs syndrom i dagens Sverige? I det här programmet möter vi 7-åriga Liv och 25-åriga Johan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Johan har precis flyttat hemifrån, och han är en av få personer med Downs syndrom som har ett riktigt jobb, på den ordinarie arbetsmarknaden.
Han får frågan om vad det roligaste med hans jobb är.
– Det är att fylla på vattenflaskorna, svarar han.
Johan arbetar som bistrobiträde och förutom att han är ansvarig för vattenflaskorna, plockar han disk. Och att han, trots sin diagnos, kunnat etablera sig på arbetsmarknaden grundar sig i ett starkt engagemang från hans föräldrar.
– Det är en målmedveten satsning från mig och min man. Jag tror Johan var ungefär ett år när jag första gången tänkte tanken ”det måste finnas en plats för honom i det vanliga samhället”, säger Johans mamma Katarina Rahm.
Medverkar i programmet gör:
Solveig Laine, vars lillebror, Dag, med Downs syndrom växte upp på institution på 50 och 60-talet
Mickan Lüning från Svenska Downföreningen
Ulrika Wester Oxelgren, barnläkare och barnneurolog i Uppsala. Hon har varit med och arbetat fram det medicinska vårdprogrammet som finns i Sverige för uppföljning för barn med Downs syndrom.
7-åriga Liv som har Downs syndrom
Livs mamma Karen Flö, hennes storasyster Nora och pappa Daniel Bjugård.
Johan Rahm som i restaurangen på Fotografiska museet, och hans mamma Kristina Rahm.Programledare och reporter Stina Näslund
Producent Alice LööfProgrammet är förinspelat
- Mostra di più
