Episodi
-
Den 18e november sände SVT programmet Kampen om stressen, och följde sedan upp med en forskarhearing. Vissa inslag var bra medan andra kräver en djupare förståelse. I programmet sägs att allt fler blir sjuka av stress, men kan man använda sjuktalen för att säga något om hälsoutvecklingen? Hur har andra sjukskrivningar, som för ångest, depression eller smärta, förändrats medan sjuktalen för stressdiagnoser ökat? Vi försöker även reda ut frågor gällande upplevd stress i olika åldersgrupper, mängden arbete i Sverige och hur stressdiagnoser kan behandlas. Medverkar gör medicine doktor Elin Lindsäter och professorerna Ellenor Mittendorfer-Rutz, Göran Kecklund och Hugo Westerlund.
Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander
Piano: Fredrik Ullén
Musik: Mats Lekander -
I Stressforskningspodden har vi genomgående använt kulturen för förstå, diskutera och förmedla kunskap om hälsa. En person som länge arbetat på detta sätt är Sissela Nutley. Sissela berättar i avsnittet om hur hon utnyttjat sin musikaliska bakgrund för att låta forskning komma till uttryck i dramafilm, musikalföreställningar och digitala läromedel för att sprida livsviktig vetenskap om ungas hälsa. I musikalen Det syns inte har hon och medarbetare i den ideella organisationen Arts and Hearts försökt ge unga plats för att förstå det som känns men inte syns.
Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander
Piano: Fredrik Ullén
Musik: Mats Lekander -
Episodi mancanti?
-
Inflammation har fått ökad uppmärksamhet som en bidragande orsak till depressiva symptom. Frågan blir då om inflammationshämmande kosttillskott med omega-3 fettsyror kan användas som behandling vid depression? Daniel Lindqvist och Klara Suneson har gjort omfattande studier i ämnet och berättar om dessa, om vilka drabbade som kan bli hjälpta, och vad de menar med begreppet precisionspsykiatri. Klara berättar även om vad konst kan betyda både för patienter och för henne själv som person och psykiater.
-
Maria Pedersen är överläkare och postdoktor i Norge och jobbar med tillstånd präglade av trötthet såsom ME/CFS (myalgisk encefalomyelit/kroniskt trötthetssyndrom) och post-covid. Hon berättar om erfarenheter av att jobba med dessa illa förstådda och funktionsnedsättande ohälsotillstånd, liksom om vad man bör och kanske inte bör säga om detta i media.
Med i studion hade vi Malin Båth med fotograf från Vetenskapens värld i SVT, som planerar en serie program om stress. Så vill ni poddlyssnare se och höra detta ska ni hålla ögonen öppna kommande höst. Sandra och jag önskar trevlig sommar!
Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander
Musik: Mats Lekander
Piano: Fredrik Ullén -
Det här avsnittet är på engelska.
När Sabina Čehajić-Clancy läste psykologi fick hon The Reader (Högläsaren) av Bernard Schlink av sin handledare. Boken handlar om gruppbaserad skuld, just det område Sabina börjat studera, och närmre bestämt skuldkänslor hos tyskar – något hon själv fick starka erfarenheter av när hon som tonåring flytt till Tyskland från etniska konflikter i sitt hemland. Sabina studerar nu hur man i praktisk forskning kan förbättra relationer mellan grupper, som mellan Israeler och Palestinier eller andra grupper inblandade i långdragna konflikter. Sabina berättar om sin historia och sin framgångsrika forskning som tillämpas i konfliktområden.
Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander
Musik: Mats Lekander
Piano: Fredrik Ullén -
Vi fortsätter samtalet med Robert Johansson om möjligheterna med maskinpsykologi och artificiell generell intelligens. Tankarna tycks svindla när samtalet vindlar sig fram mellan datorsystem, inlärningspsykologi, logik och hur en teori om språk – Relational Frame Theory – visar sig passa utmärkt för maskinpsykologiska studier.
Programledare: Mats Lekander
Musik: Mats Lekander
Piano: Fredrik Ullén -
Maskinpsykologi, artificiell generell intelligens och varat. Gäst: Robert Johansson (#29)
Dagens gäst är Robert Johansson, som vackert kombinerar psykologi med datavetenskap, kryddat med en nypa buddism och två nypor radikal behaviorism. Robert berättar i ett första av två samtal om artificiell generell intelligens, som mer kan efterlikna och simulera en människas fungerande – hennes psykologi – jämfört med artificiell intelligens så som vi möter den i exempelvis ChatGPT. Hur kan en sådan generell intelligens interagera med omgivningen och därmed lära sig saker? Kan vi studera psykologiska fenomen med hjälp av det som Robert kallar maskinpsykologi, och inte minst: kan ett sådant system bli medvetet och skaffa egna drömmar och hotfulla planer, så som Stanley Kubrick gestaltade datorn HAL 9000 i filmen 2001 – ett rymdäventyr?
Programledare: Mats Lekander
Musik: Mats Lekander
Piano: Fredrik Ullén -
Språkliga uttryck påverkar våra tankar och hur vi förstår både vår egen och våra medmänniskors hälsa. Detsamma gäller rösten och hur vi låter. Vi kan omedelbart känna igen en medmänniska på enbart rösten med hjälp av kännetecken som går långt utanför det språkliga innehållet i sig – något som imitatörer skickligt kan utnyttja. Vi tar oss an det utmanande ämnet språk, hälsa och stress tillsammans med Maria Koptjevskaja Tamm, professor i allmän språkvetenskap, och imitatören, skådespelaren och författaren Rachel Mohlin.
-
Kulturinslag: Edward Munchs avbildningar av sjukdom och låten Fever med Peggy Lee
Gäst: Hugo Besedovsky
I detta avsnitt av Stressforskningspodden får programledaren Mats Lekander själv berätta om sitt eget stora forskningsintresse, nämligen kopplingen mellan immunsystem, hjärna och beteende. Vi lyssnar även på en intervju med Hugo Besedovsky, en av forskarna bakom den banbrytande upptäckten hur immunsystemet kan kommunicera med hjärnan och starta en stressrespons.
Och sist men inte minst - hur känns det att vara sjuk när man vet att sjukdomen är framkallad som del i ett experiment där avdödat bakteriematerial injiceras i kroppen?
Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander
Musik: Mats Lekander
Piano: Fredrik Ullén -
Det påstås att Youtube-besökare ser en miljard timmar uppladdad film varje dag. Från att ha varit ett sätt att förstå världen, blev bild- och filmmediet snabbt ett effektivt sätt att sälja produkter, bedriva propaganda eller manipulera uppfattningar. I filmen And the King Said, What a Fantastic Machine beskrivs denna utveckling från de första fotografierna till dagens explosion av rörlig bild på exempelvis sociala medier. Som mänskliga varelser är vi känsliga för att bli betraktade och utvärderade av andra, så vad gör då bildmediet med oss ur ett stressperspektiv? I dagens avsnitt av Stressforskningspodden samtalar vi med filmskaparna Axel Danielson och Maximilien van Aertryck om bild- och filmmediets roll i att se, synas och att bli betraktad.
-
”Innan slaget är allt möjligt” skriver Jonas Hassen Khemiri i sin novell Sista måltiden. Novellen är skriven ur förövarens perspektiv och beskriver övergången till att bli en som verkligen slår. Men vad utmärker den som slår, och föregås alltid det fysiska våldet av psykiskt våld? Vad är skillnaden mellan relationer med enbart psykiskt våld och sådana där även fysiskt våld förekommer? När kvinnor utsätts för våld är det oftast av en närstående person, som i Hassen Khemiris novell. Mörkertalet är stort, men förekomsten av psykiskt våld är ännu svårare att bedöma. Detta avsnitt spelades in live inför publik under invigningen av campus Albano vid Stockholms universitet. Programledarna Sandra Tamm och Mats Lekander gästades av Anna Lindman, journalist med specialintresse och kunskap kring destruktiva relationer och sekter, och Jens Orback, ordförande i Manscentrum och före detta demokrati- och jämställdhetsminister.
Musik: Mats Lekander
Piano: Fredrik Ullén
Hjälplinjen Välj att sluta: https://valjattsluta.se
Manscentrum: https://www.manscentrum.se
Kvinnofridslinjen: https://kvinnofridslinjen.se -
Varför drömmer vi? Modern hjärnforskning utmanar den traditionella uppdelningen i sömn och vakenhet. Betyder det att man kommunicera med en ”sovande” som har en klardröm och alltså är medveten om att hen drömmer? Och vad händer när drömmar, framför allt mardrömmar, blir ett kliniskt problem? Kan de behandlas? Avsnittet gästas av KI-forskaren Susanna Jernelöv och vi lyssnar på en intervju som Mats och Sandra gjort med den franska forskaren Delphine Oudiette.
-
Tankar om stress-sårbarhetsmodeller för utveckling av psykiatriska tillstånd har varit vanliga i mer än hundra år. Flera riskfaktorer för tillstånd som depression tycks tillsammans verka för att en viss person ska drabbas i slutänden, men kan vi förstå vem som har en ökad risk? Kan man studera samverkan mellan skydds- och riskfaktorer i djurmodeller, och hur i sådana fall? Christophe Bernard från universitetet i Marseille gör forskning som hade sitt ursprung i viljan att förstå sårbarhet för epilepsi. I sina modeller låter han djur utsättas för olika typer av stressorer och mäter beteenden som han kopplar till exempelvis depression. Han har hittat en markör som i hans modeller tycks vara en riskfaktor för sjukdomsutveckling. Christophe berättar om sin forskning i ett samtal med programledarna Sandra Tamm och Mats Lekander.
-
Stressforskningspodden gästar Stressforskningsdagen med liveinspelning. Temat för dagen och podden är kris och samtalet kretsar kring gränsdragningen mellan normalpsykologiska reaktioner på yttre kriser och svåra psykiatriska tillstånd. Isabella Lundgren delar med sig av sina erfarenheter kring egna kriser och hur hon gör för att ta sig ur svårigheter när de uppstår. Vi ställer frågor kring vad vården kan och inte kan hjälpa till med, och vad kultur och filosofi kan ha för betydelse.
Musik: Isabella Lundgren (sång) och Mats Bergström (gitarr)
Musikstycken: A Time for Everything (Lundgren & Sturewall), Windmills of Your Mind (Bergman, Bergman & Legrand) och Over the Rainbow (Arlen & Harburg)
Jingel: Mats Lekander. Piano: Fredrik Ullén -
Kulturinslag: Humoralpatologi
Gäst: Barnendokrinologen Anna Nordenström
I detta avsnitt följer vi upp vårt tidigare avsnitt om stressfysiologi, och pratar om det andra stora systemet som är inblandat i stressresponsen, nämligen den s.k. HPA-axeln och slutprodukten kortisol. Vi pratar både om vad som händer i ett system i balans och vad som händer vid kliniska tillstånd så som Cushings och Addisons sjukdomar samt när barn får ett överskott av manliga könshormon om kortisol inte kan bildas. Dessutom försöker vi förstå sambandet mellan psykiatriska tillstånd och HPA-axeln.
Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander.
Musik: Mats Lekander. Piano: Fredrik Ullén -
”Hem ljuva hem” är bara ett av alla exempel på hur hemmet figurerar på väggbonader. Men vad utmärker ett bra hem? Och vad utmärker ett bra bostadsområde? Utöver hemmet är arbetsplatsen den plats där vi spenderar mest tid – men kan arbetsplatsens läge påverka hälsan? Hur lång är den perfekta pendlingssträckan? Avsnittet gästas av Jaana Halonen, forskare vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms Universitet och Helsingfors universitet, Finland.
Musik: Mats Lekander. Piano: Fredrik Ullén -
Kulturinslag: Money, money (ABBA) och If I were a rich man från Spelman på Taket (Jerry Bock/Sheldon Harnick, i uppförande av Zero Mostel)
“So I must leave, I'll have to go
To Las Vegas or Monaco
And win a fortune in a game, my life will never be the same”
Vad är spelberoende, eller hasardspelsyndrom som det kallas som klinisk diagnos? Vilka har störst risk att drabbas och vilka effektiva behandlingar finns? Dessa frågor står i centrum för detta avsnitt som gästas av Anders Nilsson, psykolog och forskare vid Centrum för Psykiatriforskning, KI/Region Stockholm. Vi pratar även om oro för ekonomi och finansiell stress. -
Kulturinslag: Lindy Larsson, Bon Bon Band
Vad är egentligen en fördom och varför har vi dem? Marta Zakrzewska disputerade nyligen på en avhandling om fördomar och reder ut begreppen. Marta berättar om hur hon studerat hur rädsla för okända personer hänger ihop med känslighet för lukter. Kan sådan känslighet vara en del av ett försvarssystem mot sjukdom som bidrar till fördomsfulla och orättvisa bedömningar mot främmande individer eller grupper? Lindy Larsson berättar inledningsvis om sin bakgrund och om den pjäs om identitet han håller på att sätta upp. Intervjun med Marta sker på engelska. -
Kulturinslag: Wolfgang Amadeus Mozart, Requiem: Dies Irae
Vad utmärker stressresponsen rent fysiologiskt? Vi reder ut begreppen med Lotta Arborelius, farmakolog och lärare på Karolinska Institutet och Maria Ahlsén, fysiolog vid Karolinska Institutet och i sitt eget företag Fortasana, och dessutom en av årets folkbildare. Vi fokuserar denna gång på autonoma nervsystemets och ämnesomsättningens roller i stressresponsen, för att i ett kommande avsnitt fokusera på kortisolsystemet. -
Kulturinslag: Vaggvisor
Vad har sömn, emotion och depression med varandra att göra? Och varför är de viktiga att undersöka? I detta avsnitt intervjuar Mats Lekander Sandra Tamm om hennes forskning. Vi pratar framför allt om sömn och emotionell funktion, kopplingen mellan sömnstörningen insomni och depression och behandling av sömnprobem hos psykiatriska patienter. Sist men inte minst pratar vi om sömnmediciner och varför användning av dessa ibland kan motverka sitt syfte. Sandra delar med sig av vilka vaggvisor som används hemma hos henne. - Mostra di più
