Latinamerika Podcasts
-
Det handlar både om gåtan Alfred Nobel, dynamitkungen som genom sitt testamente plötsligt förvandlades till mänsklighetens välgörare, och om Svenska Akademiens försök att tolka hans tankar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kulturredaktionens Mattias Berg gör en personlig resa genom Nobelhistorien och radioarkivet.
TESTAMENTETOm Alfred Nobels sensationella testamente som förvandlade Dynamitkungen till vår store välgörare.
Om förklaringen som brukar ges till hur han kunde få ihop de där ytterligheterna. Kriget och freden, massförstörelseindustrin och mänsklighetens framåtskridande.
Om Bertha von Suttner, kvinnan bakom Alfred Nobels förvandling.
Om den kvarstående dubbelheten. Namnet som än i dag är ett varumärke för både fredpris - och försvarsindustri.
Ulla Billquist sjunger "Jag bygger ett luftslott" och kanonerna mullrar vid Bofors år 1946.
Det är Ingvar Kjellson och Margaretha Byström som spelar Alfred Nobel respektive Bertha von Suttner i radioteaterföreställningen "Dynamitkungen" från 1982, varifrån även uppläsningen av hans militära patent är hämtade. Uppläsningen ur boken "Ned med vapnen" är från programmet Boktornet 1996.
Nyheten om förundersökning om mutbrott i den så kallade Boforsaffären kommer från en Eko-sändning 1987.
STRIDERNAOm hur krig och fred fortsatte att spöka i litteraturprisets historia. Hur Hermann Hesse plötsligt prisades som den store humanisten 1946, första fredsåret, efter att under många år ha avfärdats som alltför svartsynt.
Om den bokstavliga striden kring just "Krig och fred". Brevet från ett antal svenska kulturpersonligheter direkt till Leo Tolstoj, efter att han 1901 inte fått det första priset.
Om alla andra strider kring litteraturpriset. Sartre, som lugnt tände en cigarett i väntan på ostbrickan och sade att han inte ville ha det. Harry Martinson som begick självmord efter priset. Rushdie-affären, förstås.
Och om vad spåkvinnans aria i Maskeradbalen kan ha med saken att göra.
Irene Minghini-Cattaneo sjunger Ulricas aria i en inspelning av "Maskeradbalen" från La Scala-operan i Milano 1930.
Peter Sandberg läser upp brevet från de svenska kulturpersonligheterna till Leo Tolstoj 1901. Och Magnus Faxén rapporterar från Paris om Sartres vägran att motta Nobelpriset 1964.
Karl Ragnar Gierow heter den ständige sekreterare i Akademien som tillkännager att Harry Martinson och Eyvind Johnson får Nobelpriset 1974. Tidningskrönikan om Olof Lagercrantz svar till Lars Gyllensten kommer ur Ekot 1978.
Intervjun med Kerstin Ekman kring Rushdie-affären är hämtad från Kulturnytt 1989 - och enkäten från programmet Efter tre samma år.
KVINNORNAOm den sorgliga historien. Hur få kvinnor som fått priset. Hur många män.
Om den första kvinnliga litteraturpristagaren, Selma Lagerlöf, som talar om "dödsskuggans dal" trots att hon hyllades som få andra kvinnor i sin tid.
Om hur en ung Artur Lundkvist hånade den andra kvinnliga pristagaren, italienska Grazia Deledda.
Om att det inte blev mer än en handfull kvinnliga mottagare under Nobelprisets första 45 år. Och att det sedan blev ännu värre: bara en enda under de nästa 45.
Och om att Nobelpristagaren Sigrid Undset därför hade fel när hon talade vid Verner von Heidenstams begravning - bara några månader efter Selma Lagerlöfs död.
Vi hör Sven Jerring rapportera från Selma Lagerlöfs jordfästning 1940.
Ingemar Sjödin är uppläsare av det Artur Lundkvist skrev om Nobelpristagaren Grazia Deledda - liksom Märta Ekström och Inge Waern läser Gabriela Mistrals respektive Nelly Sachs dikter i svensk översättning.
Citatet av Pearl Buck kommer från hennes Nobelföredrag 1938. Inslaget om Nadine Gordimers litteraturpris är hämtat från Kulturnytt 1991 och telefonintervjun med Doris Lessing från Kulturradion 2007.
VALETOm hur vi alla runt omkring Akademien, det hemliga sällskapet, varje år vid den här tiden försöker att tolka tecknen.
Om hur vi nästan alltid misslyckas. Ryktet om sockervattnet var inte sant. Kanske inte ens ärtsoppan.
Om Nobelkodens dubbla kryptering.
Om hur den inte bara exkluderat kvinnorna, utan till exempel också Latinamerika i 45 år och Afrika i 86 år.
Om Nobels eget ödesdrama, Nemesis. Hans egen inre gåta.
Om vad Wole Soyinka kallade för en grym ödets ironi. Och Giuseppe Verdi för Ödets makt, eller kanske kraft.
Om själva valet. Kort sagt.
Det är Gun Arvidsson som läser citatet från Virginia Woolf i programmet "Vem är rädd om Virginia Woolf" från 1983.
Frågan till Karl Ragnar Gierow om sockervattnet och ärtsoppan. - och hans svar - kommer ur programmet "Vad gör man på Svenska Akademien?" 1967. Kjell Espmarks fundering om kvinnorna och kriterierna är hämtad från programmet Bokfönstret 2001.
Det är Ekot som rapporterar från Wole Soyinkas Nobelföreläsning 1986. Och regissören Richard Turpin intervjuas om urpremiären av Nobels eget ödesdrama "Nemesis" i Kulturnytt 2005.
Professor Arne Westgren talar om att "mänskligheten må besinna det ansvar som följer av gåvan av hans upptäckt". Detta apropå Otto Hahns Nobelpris i kemi vid Nobelhögtiden i december 1945.
Dramatiseringen av Alfred Nobels egna grubblerier är hämtad ur programmet "Förmögen, högt bildad herre…" från 1995. Producent för det var Rolf Hersson.
Ouvertyren till Giuseppe Verdis opera "Ödets makt" spelas av Wien-filharmonikerna 2013.
Slutligen hör vi ett klipp ur programmet "Bofors. Där de svenska kanonerna smidas" från 1943.
Mattias Berg
[email protected]Fotnot: Vid Nobelhögtiden i december 1945 utdelades två kemipris. Det som gick till Otto Hahn - i sin frånvaro, eftersom han och ett antal andra tyska vetenskapsmän då fortfarande internerades i brittiska Farm Hall efter krigsslutet - var 1944 års Nobelpris i efterskott. Först vid Nobelhögtiden 1946 fick Otto Hahn motta medalj och diplom.
-
Här finns Sveriges Radios korrespondenters krönikor i P1 Morgon samlade som podd.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Bogotá, onsdag.
Känner ni igen låtar som ”Whenever wherever” eller ”Waka Waka”? Eller rättare sagt, vet ni vem som sjunger dem. Ja, det är Shakira, colombianskan som rör sig som en ormtjusares kobra på scenen.
Shakiras spruckna förhållande med förra fotbollsstjärnan från Barcelona Gerard Pique har varit den stora snackisen i Latinamerika i flera månader. För tre veckor sen blossade storyn upp rejält i medierna. Anledningen är Shakiras nya låt, som är ett ordentligt verbalt angrepp på både sin ex och hans nya flickvän.
Genom enkla ordlekar där både Piqués och flickvännens namn vävs in i texten levererar Shakira en salva av påhopp som har fått feminister, psykologer och musikhistoriker att reagera.
Versen där Shakira sjunger ”du har bytt en rolex mot en casio” och ”en ferrari mot en twingo” – en jämförelse mellan henne själv och den nya flickvännen – har av de utpekade bolagen använts i marknadsföringssyfte.
Sen låten släpptes har psykologer diskuterat offentligt om det är helande eller destruktivt för Shakira själv att göra så här. Att slänga ur sig ilskan är en sak, säger de, men det är en annan nivå att göra det så att hela världen hör.
Om hon mår bra av det, så fine, säger ena delen av kåren. Hon kan väl inte må bra om hon gör så här, säger den andra delen.
Musikhistoriker har skyndat sig att gräva fram andra exempel på artister som sjungit ut sin vrede mot den svikande partnern. De har funnit massa med exempel, men de flesta präglas ändå mest av sorg. Det gör inte Shakiras låt.
Låten har även fått den starka feministiska rörelsen i Latinamerika att reagera, även här är åsikterna tudelade. De som nu hejar på Shakira hänvisar till den vers i låten som säger: Kvinnorna gråter inte längre, de bara skickar fakturan.
Men andra feminister kritiserar Shakira för att hon har gett sig även på den nya flickvännen, en syster som inte kan anklagas för mannens otrohet och svek. Det är han, Piqué, som är skurken, inte hon, säger de.
Hittills har jag inte hört någon säga att Shakira möjligen bara är en duktig affärskvinna. Hennes låt släpptes den 11 januari och slog rekord på Youtube med över 50 miljoner visningar på 24 timmar. Det spekuleras att sångerskan kammade hem nästan en miljon kronor på bara några få timmar.
Ivan Garcia, Bogotá
[email protected] -
I ”Drömmarnas tid” berättar Axel Odelberg utifrån unikt arkivmaterial en närgången skildring av Axel Johnson som utvecklades från ambitiös yngling till affärsgeni. Nathan Shachar i ”Johnsonslinjen och Latinamerika” beskriver hur Axel Johnson startade rederiet Nordstjernan och efter en trevande start knöt norra Europa och södra Amerika samman i ett storslaget handelsnät. Lotta Gröning samtalar med författarna.
-
Det har dykt upp ett foto från 80-talet på tidigare försvarsministern Peter Hultqvist (S), iförd luciakrona. Betyder det slutet för de svenska luciabråken?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I dag leder Louise Epstein programmet med Johar Bendjelloul som bisittare.
AI-författad pjäs
Scenkonstgruppen Revet har låtit en AI skriva pjäsen "Nattygsbordet" åt dem. Hur ser slutsatserna ut - kan en dator ha en uppfattning om människans medvetande och hennes drömmar? Och kommer dramatik skriver av människor konkurreras ut inom kort av det textrobotar producerar? Gäster: Dan Andersson, regissör och Ellinor Jonsson, skådespelare.Ny mittenregering i Danmark!
Efter en rekordlång regeringsbildning har Danmark fått en ny regering bestående av Socialdemokraterna, borgerliga Venstre och nystartade socialliberala Moderaterne. Frågan är bara om samarbetet kommer hålla? Gäst: Samuel Larsson, Sveriges Radios korrespondent i Danmark.Territoriebråk i karibiska havet
Ögruppen San Andrés och Providencia, med kritvita stränder och turkost vatten, tillhör formellt Colombia även om den ligger närmare Nicaraguas kust. De två länderna har länge varit oense om vem som har rätt till ögruppen och det omkringliggande vattnet, och nu har ärendet hamnat i internationella domstolen i Haag. Hur ska det gå? Gäst: Ivan Garcia, Sveriges Radios korrespondent i Latinamerika.Dessutom: hur ska man se på maktförhållandet mellan människa och schmipans, apropå händelserna omkring Furuviksparken? Och vad kan man dra för lärdomar av den urspårade julfesten på ett kryssningsfartyg där anställda från ett byggföretag slängde ut möbler i Östersjön?
Programledare: Louise Epstein
Bisittare: Johar Bendjelloul
Producent: Olle Björkman -
Utrikeskrönika 1 december 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Bogotá, torsdag.
Till skillnad från Sverige kan politiken i Latinamerika vara så nära liv och död att känslorna lätt tar över.
Därför blir sport och politik här ofta en härlig blandning i vardagssamtalen, särskilt nu när herrarnas VM-fest i fotboll pågår i Qatar.
I Argentina kan man inte undvika frågan vem som är bäst, Messi eller Maradona. Meningarna bland argentinarna är delade och inte sällan dyker argument upp som handlar om saker som inte har med själva fotbollen att göra.
Att Maradona öppet tog ställning för vänstern, blev kompis med Fidel Castro och Hugo Chavez ses av en del argentinare som en del av hans storhet, av andra ses det snarare som naivitet.
Messi har aldrig uttalat sig om politik. Han har heller inte haft problem med droger, brukar fansen påminna.
Då kontrar Maradona-fansen: Nej, Messi talar inte politik, men han GÖR politik, reaktionär politik, säger de –- och pekar på att Lionel Messi får betalt från monarkin Saudiarabiens turistbyrå för att marknadsföra landet.
I grannlandet Brasilien, lika fotbollstokigt och genompolitiserat som Argentina, blir också fotboll politik.
Den högerkonservative Jair Bolsonaros anhängare har gjort landslagströjan och den gröngula flaggan till sina symboler, vänstern – som vann presidentvalet för en månad sen – försöker återerövra flaggan och tröjan. den tillhör oss alla, säger de.
På sistone har striden gällt de två landslagsspelarna Neymar och Richarlison.
Megastjärnan Neymar kampanjade öppet för Jair Bolsonaro inför valet. Han, och flera andra i landslaget samt tidigare brasse-stjärnor så som Romario, Ronaldinho och Kaká.
Halva Brasilien, de som röstade bort Bolsonaro i valet, vill inte att Neymar gör mål i VM … än mindre efter det att fotbollsstjärnan sagt att hans första mål i Qatar kommer han att tillägna just Bolsonaro.
För denna halva i Brasilien blev det en stor lättnad att den som gjorde målen i öppningsmatchen mot Serbien blev en annan spelare – och inte vilken annan spelare som helst.
Det var Richarlison … som är den ende spelaren i landslaget som har stått upp mot Bolsonaro.
Richarlison, som startade en kampanj för inköp av covid-vaccin när presidenten vägrade köpa och hans landsmän höll på att dö som flugor under corona-pandemin …
Richarlison, som stått upp för Amazonas och hbtq-personers rättigheter som han ansåg var under attack under fyra år med Bolsonaro.
En brasiliansk skribent skrev i spanska tidningen El Pais efter öppningsmatchen: Att det var Richarlison och inte Neymar som gjorde målen är kanske ett hoppfullt tecken för framtiden i vårt land.
Ja, fotboll kan vara på blodigt allvar här i Latinamerika, där politiken ofta är på liv och död.
Ivan Garcia, Bogotá
[email protected] -
Vem ska få bestämma om en kvinna ska föda ett barn eller inte? P4 Världen tittar närmare på abortfrågan som är en av vårt tids mest infekterade frågor på många håll i världen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Att bli gravid kan ju vara helt fantastiskt. Men det kan också vara ett skräckscenario, beroende på var man befinner sig i livet. Och för den som råkar ut för en oönskad graviditet spelar det stor roll var man befinner sig i världen - eftersom rätten till abort ser så olika ut.
Hör om det nya beslutet som garanterar att Indiens över 600 miljoner kvinnor nu garanteras samma rätt till abort oavsett om de är gifta eller ogifta. SVT:s Indienkorrespondent Malin Mendel berättar att synen på flickor håller på att förändras i Indien. Indiska familjer har ju föredragit söner framför döttrar, vilket bidragit till att kvinnor gjort abort i en högre utsträckning när de varit gravida med flickor. Flickors status har förbättrats bland annat eftersom de är duktiga i skolan och kan bidra till familjers försörjning i en större utsträckning än tidigare, berättar Malin Mendel.
Samuel Larsson, Sveriges Radios korrespondent i Polen berättar om ett Polen som går i motsatt riktning där i stort sätt ingen får göra abort. Kvinnor i Polen som vill göra abort kan åka utomlands, resor som kommer att försvåras på grund av en ny lag som försvårar abortresor genom att alla graviditeter registreras. Detta skulle kunna innebär att myndigheter kan rikta olika insatser mot kvinnor som gjort abort utomlands, säger Samuel Larsson.
I USA revs ju aborträtten upp i somras. De som är emot abort är ofta religiöst övertygade amerikaner som anser att ett liv börjar vid befruktningen, säger Cecilia Khavar, korrespondent i Washington. Andra anser att demokratin förloras i USA i och med att abort förbjuds. Abortfrågan har blivit en av de viktigaste frågorna inför mellanårsvalet. Demokraterna satsar mycket på att kampanja för rätten för abort.
I Latinamerika går utvecklingen kring abort åt olika håll, säger Sara Heyman, Sveriges Radios korrespondent för global hälsa. I Argentina legaliserades abort för två år sedan och Colombia är ett av de länder som följt efter. Utvecklingen i Argentina har påverkat kvinnorättsrörelsen i hela Latinamerika men samtidigt har länder i Centralamerika väldigt stränga abortlagar. Abortmotståndet som vi ser i USA och vissa länder i Europa beror bland annat på de konservativa strömningarna som blir allt starkare på flera håll säger Sara Heyman.
En annan viktig kvinnorättsfråga som just nu uppmärksammas världen över är protesterna i Iran. Protesterna har pågått i tre veckor efter att ung kvinna, Mahsa Amini, dog i samband med att hon greps av landets sedlighetspolis. Det påstådda brottet var att hon hade haft sin huvudsjal på fel sätt. Den senaste dagarna har skolflickor börjat protestera i stor utsträckning vilket visar att de identifierar sig med de unga kvinnor som dödats, säger Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén.
- De är oändligt trötta på att de måste bästa sjal varje dag, berättar Cecilia Uddén. Hon säger även att många män tittar på de protesterande kvinnorna med beundran.
-
I en ny bok granskas den svenska adoptionsindustrin och hur barn i vissa fall stals ifrån sina biologiska familjer i Asien och Latinamerika. En av författarna Patrik Lundberg gästar oss.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi ska också tala om Giorgia Meloni, ledare för Fretelli Italia - Italiens bröder - som kommer att bli Italiens första kvinnliga premiärminister. Vem är hon och hur kommer hon att förändra Italien? Gäst: Eskil Fagerström, journalist och författare.
Dessutom: nu ska Nordstreamläckan inspekteras! Ligger u-båtar från Nato respektive Ryssland lurar på varandra nere vid den trasiga gasledningen tro?
Programledare: Thomas Nordegren
Bisittare: Louise Epstein
Producent: Olle Björkman -
Matpriserna har ökat dramatiskt, fisk och mjölkprodukter framför allt. Orsakerna är flera, både kriget i Ukraina och klimatförändringar spelar in.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vad leder de ökade priserna till, och hur hanteras de i olika länder? Finns det till och med saker som har blivit bättre, för att människor fått upp ögonen för att maten är värdeful?
Det pratar vi om i P4 Världen med Sara Heyman, korrespondent för global hälsa, som berättar om försörjningsläget i Afrika, där svält hotar på grund av kriget i Ukraina, och om varningsmärkning mot sjukdomar i spåren av dåliga matvanor i Latinamerika.
Vi hör också Peder Gustavsson i Bangkok om att K-pop nu följs av K-food, och Carina Holmberg om sockerskatten i Norge. Daniela Marquardt, utsänd i Tyskland, berättar om hur omdaningen av livsmedelsproduktionen i mer klimatvänlig riktning försvåras av Ukrainakriget.
Programledare: Kajsa Boglind
Producent: Luise Steinberger
Tekniker: Behzad Mehrnoosh
-
Journalisten om att bryta upp, jaga drömmen och längta hem igen.
Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.
Henrik Brandão Jönsson arbetar som journalist och författare från Rio de Janeiro, där han är bosatt sedan 20 år. Han är Dagens Nyheters korrespondent i Latinamerika, men skriver även för Sydsvenskan och fotbollsmagasinet Offside.
Henrik är utbildad verkstadsmekaniker, men sadlade om till journalist och var med om att starta nöjesbilagan Expressen Fredag i mitten av 90-talet. Under fotbolls-VM i Brasilien 2014 blev han känd hos den breda publiken som expert i SVT:s sändningar.
2020 gav Henrik Brandão Jönsson ut sin fjärde bok, ”Där solen aldrig går ned”, som skildrar den portugisiskspråkiga världen utifrån de sju dödssynderna.
Henrik Brandão Jönsson om sitt Sommarprat:– Mitt Sommar handlar om att bryta upp och jaga drömmen, men också om längtan hem och bort igen och hem igen. Det finns ett ord i portugisiskan för detta. Det kallas ”saudade” och går inte att översätta.
Producent: Mattias Österlund
Vill du få poddar, nyheter och direktsänd radio på ett ställe, ladda ner appen Sveriges Radio Play via https://sverigesradio.se/artikel/sveriges-radio-play
-
Syfilis följde med Columbus sjömän från den nya världen och fick snabb spridning i Europa. Syfilis smittade främst vid sex och någon riktigt bra behandling kom inte förrän penicillin började användas brett efter andra världskriget. I slutet på 1800-talet drabbade 15 procent av den manliga befolkningen i Europa.
Sjukdomen som orsakar oerhörda plågor hos den drabbade med smärtor, deformationer, förlorade extremiteter och i sitt sista stadium galenskap. I tongivande kretsar som författare och konstnärer var syfilis mycket vanligt, men sjukdom avhandlas ofta kodad form eftersom den var så skamlig.
I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med litteraturvetaren Agneta Rahikainen som skrivit boken Smittans rike: Om syfilis i konst, kultur och kropp.
Listan på kända personer med syfilis kan göras lång från politikern Cesare Borgia i renässansens Italien, till poeten Charles Baudelaire i 1800-talets Paris, filosofen Nietzsche i Tyskland. Kompositören Ludwig van Beethoven i Österrike och konstnären Anders Zorn i Sverige. En del hävdar att Adolf Hitler led av syfilis.
Både Carl-Michael Bellman och Lasse Lucidor diktade om syfilis, men även om samtiden förstod vad sångerna handlade om är det inte alltid tydligt vad som menas med att akta näsan idag när syfilis är en ganska ovanlig och behandlingsbar sjukdom.
Inom dekadenslitteraturens författare på 1800-talet var syfilis inget författarna skämdes för, utan snarare ett bevis på virilitet.
”För en fransman är det otänkbart att uppnå medelåldern utan att fått syfilis och Hederslegionen.” skrev författaren André Gide och hans uttalande visar vilken spridning syfilis hade under 1800-talet och det tidiga 1900-talet.
I Frankrike uppskattades cirka 150 000 personer årligen dö till följd av syfilis och sjukdomen drabbade människor i alla samhällsklasser. De existerande behandlingarna med kvicksilver och malaria kunde ofta döda patienterna.
De första anteckningarna om en syfilisepidemi i Europa gjordes åren 1494/1495 i Neapel, Italien under en fransk invasion och fick först namnet ”Neapolitanska sjukan”, i Frankrike kom den att kallas ”Italienska sjukan”. Efter att ha fått fäste i Frankrike genom att sprida av de återvändande franska trupperna blev den bland annat i Tyskland känd som ”Franska sjukan”; en äldre benämning som fortfarande används. Vid sidan av fransosen är pocker det vanligaste äldre svenska namnet.
Skelett äldre än 1500 e.Kr. som uppvisar syfilis har endast återfunnits på den amerikanska kontinenten. Skelett från precolumbianska gravar i Centralamerika bär till exempel tydliga tecken på sjukdomen. I samtida källor beskrivs också den sjukdom Columbus sjömän hade med sig hem från Amerika 1493.
Lyssna också på När en handfull män erövrade Latinamerika och Smittorna som dödar mer än kulor och granater.
Bild Gustav-Adolf Mossa, The Dead Women (Les Mortes), 1908.
Musik: Beethoven Symphony #9 med Craig Austin, Storyblocks Audio.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I nästan hundra år var Johnsonbåtar en vanlig syn ute på haven. De var med dem som svenska industriprodukter exporterades och gjorde succé runtom i världen, inte minst i Argentina och Chile. Med sig hem hade de kaffe, bananer och massor av andra varor som för alltid förändrade matvanorna hemma i Sverige. Tusentals svenskar färdades med båtarna och både ombord och på land fick de uppleva strapatser och äventyr. Bland passagerarna fanns också kändisar som Greta Garbo och Evert Taube. I det här avsnittet berättar författaren Nathan Shachar om hur rederier som dessa spelade en viktig roll i bygget av det moderna Sverige.
Du finner Johnsonlinjen och Latinamerika samt Bokförlaget Stolpes övriga utgivning hos Bokus.se dessutom till 20 procents rabatt med koden STOLPE20.
Foto: © Engelsbergs Arkiv/Nordstjernan AB, 2021.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Kriget mot den ukrainska kulturen och språket har pågått länge. Torbjörn Elensky funderar hur språk både koloniserar och frigör, men också hur litteraturen överskrider de pådyvlade gränserna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Det är kanske svårt att tänka sig det idag, men kiltar var länge olagliga, liksom de skotskrutiga mönster, tartan, som kännetecknar dem. Den engelska lagen förbjöd dem under senare delen av 1700-talet, då de förknippades med motståndet mot engelsk övermakt och särskilt det skotska upproret 1745. Det var först 1822, då den skotske författaren Walter Scott, som sedermera blev adlad, tog emot den engelske kungen, som de skotska tygerna och traditionella plaggen blev tillåtna igen – och idag förknippar vi dem med brittisk militär, kungahuset och parader med säckpipor och virveltrummor snarare än med uppror mot centralmakten. Sir Walter Scott var från början poet, innan han tog steget över till att börja skriva något på den tiden så föraktat som historiska äventyrsromaner. I sina dikter hade han ägnat sig mycket åt traditionella skotska motiv. Dessutom samlade han in folklig diktning och var en central företrädare för den romantiska nationalismen redan innan han blev en av 1800-talet bäst säljande romanförfattare, beundrad och imiterad i hela Europa. Samtidigt som han var en skotsk nationalist var han emellertid inte för att Skottland skulle bli självständigt från England. Hans nationalism var kulturell, närmast svärmiskt idylliserande; till skillnad från på de flesta andra håll i Europa efter Napoleonkrigens upprivande av de gamla maktkonstellationerna på kontinenten, där de nationella frihetssträvandena skulle komma att prägla hela seklet.
Den ryske författaren Nikolaj Gogol var en stor beundrare av Walter Scott. Eller ryske förresten. Hans förfäder var ukrainska och han debuterade med flera skildringar av ukrainskt liv och leverne, i såväl novellerna med ukrainska motiv som i den lilla historiska romanen Taras Bulba – vilken handlar om ett kosackuppror mot den tidigare polska överheten. Men han skrev på ryska och förknippas numera snarare med 1800-talets ryska nationalism än med den ukrainska. Ryska kritiker kritiserade honom för att han ägnade sig åt ett så litet, marginellt folk, medan somliga ukrainska intellektuella ifrågasatte att han skrev om Ukraina på ryska. Men vad skulle han göra? Att skriva skönlitteratur på ukrainska skulle ha dömt honom till den litterära marginalen. Ryska, fast färgad av ukrainska motiv, uttryck och talesätt, blev hans uttrycksmedel. Både Walter Scott och Nikolaj Gogol verkade som så många författare in i vår tid, i ett spänningsfält mellan språk och makt, periferi och metropol. Och precis som det skotska införlivats och blivit en del av den brittiska ikonografin så har det ukrainska kommit att förknippas med något äkta och ursprungligt ryskt.
Ryssland är inte en nationalstat i vår mening. Det är ett rike, snarast, vars självbild bygger på en uppfattning om att man bär på ett ansvar som man givits av ödet, motsvarande den amerikanska idén om 'manifest destiny', att samla omgivande länder i en rysk gemenskap. En kulturell och politisk ordning med en självklar rätt till överhöghet över andra nationer. Om länderna och deras folk själva är med på saken är sekundärt. Ukraina har visserligen en komplicerad historia i relation till Ryssland och inte minst till den ryska statens historiska uppkomst. Men ukrainarnas ryskhet, som de ryska imperialisterna ser som en självklarhet idag, är inte något givet historiskt faktum. Den har tvingats fram genom att ukrainska böcker har bränts, språket har förbjudits och de folkliga sederna har förtryckts. Samtidigt som det ukrainska, inklusive de kosacker som Gogol gärna skrev om, införlivades i det ryska kulturarvet så var det också så att ukrainska skolor stängdes, predikningar på ukrainska förbjöds och ukrainsk litteratur beslagtogs och förstördes ända in på 1900-talet. Denna politik, som syftade till att utplåna all ukrainsk nationalkänsla fördes under flera hundra år, med varierande intensitet, av de ryska makthavarna under såväl kejsardömet som kommunistdiktaturen.
Språket är centralt för sammanhållningen i de flesta nationalstater. Konsolideringen av de europeiska nationalstaterna sedan 1500-talet har i hög grad handlat om centralisering inte bara av makten utan minst lika mycket av språket, grammatiken, uttrycksformerna för lagar och religion.
Imperier expanderar genom att breda ut sitt språk – det gäller spanska, engelska och franska såväl som ryska, arabiska och kinesiska – ofta i kombination med att personer som etniskt hör till centralmaktens nationalitet flyttar in. Den ryska inflyttningen i ockuperade och annekterade nationer har lett till att det finns betydande ryskspråkiga minoriteter i nästan alla tidigare delar av det ryska och sovjetiska imperiet. I Ukraina utgör de knappt trettio procent. Men att vara rysktalande är inte detsamma som att vara lojal mot Ryssland, lika lite som de människor, inklusive författare, forskare, journalister och intellektuella som valt att arbeta på tidigare kolonialmakters språk i Afrika, Asien och Latinamerika därför är lojala mot dem. Ändå förblir språkfrågan viktig. För hur ska ett land, som varit del av ett imperium i flera århundraden, egentligen förhålla sig om man vill bevara och kanske till och med utveckla sin särart? För utöver de inflyttade har ju vanligen även den inhemska eliten bytt till centralmaktens språk.
Tänk om Gogol skrivit på ukrainska, Walter Scott på gaeliska – och tänk om alla de indiska och afrikanska författare som är så viktiga idag skulle välja sina lokala ursprungliga språk hellre än engelska eller franska. Den speciella stil, det laddade förhållande till språket, som bidrar till att göra författare med denna typ av bakgrund särskilt intressanta, skulle vi gå miste om. Men vad skulle vi vinna istället? Provinsiella konstnärskap utan större allmänmänskligt intresse eller en ökad rikedom av uttryck och tankeformer?
Språket är alltid centralt för den nationella självständighetssträvan i förhållande till gamla kolonialmakter. Det gäller i Asien, Latinamerika och Afrika såväl som inom Europa. Författare är en del av denna strävan att bygga en egen kultur i resterna av kollapsade imperier. Men litteraturen överskrider också sådana språkliga uppdelningar. Nikolaj Gogol, liksom sir Walter Scott, befann sig i ett spänningsfält där litteraturen fick en särskild laddning och betydelse, just för att den skrevs på tvärs mot de gränser som utgjordes av politiska ambitioner. På det viset går deras verk att förstå som högst aktuella också för att formulera skönlitteraturens potential idag, som en konstform som kan uttrycka den mänskliga erfarenheten just så sammansatt som den verkligen är.
Torbjörn Elensky, författare
Litteratur
Nikolaj Gogol: Taras Bulba. Översättning av Carl Elof Svenning. Norstedts, 2015.
Nikolaj Gogol: Ukrainska noveller. Översättning av Ellen Rydelius (reviderad av Staffan Dahl). Forum, 1969.
Edyta M. Bojanowska: Nikolai Gogol between Ukrainian and Russian nationalism. Harvard University press, 2007.
-
Borde du också testa hypnos?Vill du förbättra ditt självförtroende, relationer och sömn? Lovisa Strömsholm app Powermind, har lanserats i Sverige, Ryssland, Ukraina, Vitryssland samt Kazakstan och siktar nu på Latinamerika.
Hur har hon gjort för att lyckas med det? Hur har hon tänkt? Lyssna på henne i det här fullspäckade avsnittet. Ta även del av Lovisa Strömsholms tre bästa tips när det gäller att komma på vad du vill göra i livet, hur du kan tänka och hur du blir en social stjärna (det är INTE genom att bara prata om dig själv!).
För att komma i kontakt med Lovisa, skriv till [email protected] Du hittar henne också på Linkedin.
-
Från en stökig uppväxt i Umeå, via Thailand och Latinamerika, till pastor i Kumla.
Följ med när Robin Arvidsson, nybliven pastor och föreståndare i Fylstakyrkan, Kumla, i podden berättar för Linalie och Ingemar om sin livsförvandlande resa och vägen till tron.
Evangeliska Frikyrkan: efk.se Podden: efk.se/ettmissionelltliv - もっと表示する
