Skottland Podcasts
-
I humlepoddens 5 avsnitt i säsong 2 pratar vi om öl från Skottland, Wales och England. Vad man dricker i de olika länderna och hur de olika ländernas ölhistoria ser ut.
1. Bryggårslöftena 2022 och nya bryggårsutmaningar 2023
2. Skottlands öl och ölhistoria
3. Smakar Highland Jock Strong Scottish Ale
4. Wales öl och ölhistoria
5. Smakar Evan Evans Welsh Dark Mild
6. Englands öl och ölhistoria (Fokus: Ale vs. öl)
7. Humlemästerskapen 2023: Öl från Storbritannien
*Oliver, Gerrett. 2011. The Oxford companion to beer. Oxford: Oxford University Press.
*Wikipedia, Beer in Scotland: https://en.wikipedia.org/wiki/Beer_in_Scotland (hämtad 2022-12-06)
*Wikipedia, Skara Brae: https://en.wikipedia.org/wiki/Skara_Brae (hämtad 2022-12-06)
*AvIan Spencer Hornsey, A History of Beer and Brewing(hämtad 2022-12-06)
*Thomas Pennant, A Tour in Scotland and Voyage to the Hebrides: (hämtad 2022-12-06) R: Gruitale.com, A Short Treatise on Homebrewing & the Meaning of Gruit: https://www.gruitale.com/art_treatise_on_brewing.htm (hämtad 2022-12-07)
*Ancient Laws and Customs of the Burghs of Scotland: A. D. 1124-1424: https://books.google.se/books?id=CUpkgY6ivDoC&pg=RA1-PR40&redir_esc=y#v=snippet&q=brew&f=false (hämtad 2022-12-06)
*Scottish Brewing, The Shilling System: http://www.scottishbrewing.com/history/shilling.php (hämtad 2022-12-07) R: Visit Scotland, Craft Beer & Brewery Tours in Scotland – A Map: https://www.visitscotland.com/see-do/food-drink/breweries-craft-beer/map/ (hämtad 2022-12-07)
*Källa engelsk öl: www.beerdaybritain.co.uk/; https://shbf.se/ol/oltypsdefinitioner-shbf/; https://www.systembolaget.se/ol/ursprung/engelsk-ol/
*Musik källa, "Flash back ljud - harpa" av sidequesting: https://freesound.org/s/541546/
*Musik källa, säckpipa av shelf-employed: https://freesound.org/s/628573/
*Musik källa, Beginning of Mass with organ and choir.wav https://freesound.org/s/635083/
*Musik källa, Punk av zagi2 https://freesound.org/s/230362/
-
Utrikeskrönikan 7 december 2022
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
London, onsdag.
Landets gator är nu pyntade med kulor, färg och ljus.
På marknaderna säljs glögg, christmas pudding och granar till varje hus.Såhär i jultider får ni en krönika på rim, det ska nog gå – men jag ber på förhand om ursäkt för ett nödrim eller två.
För att ha koll på allt som händer här i landet i december har vi bytt ut julkalendern mot en brittisk strejk-kalender.
Efter varje dags lucköppning vi vet, vilka som just denna dag tänker ställa in sin verksamhet.
Tågpersonal har strejkat i månader och kräver högre lön, fler och fler fack har nu anslutit sig till den kön.Vi får väl se vad tomten i år väljer för fordon när klapparna ska delas ut.
Brevbärare strejkar också, så posten har försenats efter fackets beslut.Ambulanspersonal och sjuksköterskor har också sagt nej till föreslagna löneavtal.
Efter besparingar och pandemi har sjukvården gått på knäna i åratal.Fack och arbetsgivare sätter nu hårt mot hårt.
En kall vinter råder, där många har det svårt.När mycket av pengarna äts upp av en rekordhög inflation, finns knappt nåt över till klappar, kalkon eller annan jultradition.
Om ens räkningarna för el och gas gått att betala - konsekvenserna för hushåll runtom i landet är kolossala.
Hos många familjer råder ingen julefrid.
Befinner vi oss i Charles Dickens "En Julsaga" i modern tid?
När föräldrar sitter med tomma fat för att barnen ska kunna få mat.Andra berättar hur de inte har råd att slå på värmen hemma.
Alla får samlas under filtar i ett rum – även om man bor i en femma.Jag inser att det är en deppig bild jag målar opp, men det finns ljusglimtar i mörkret – sånt som ger hopp.
Som bagaren som öppnat sina dörrar för de som behöver värma sig – en eldsjäl.
Butiker som ger rabatter, hjälporganisationer, grannar som vill varandra väl.Ett minst sagt omvälvande år går mot sitt slut: två premiärministrar, Johnson och Truss, har sparkats ut.
Efterträdaren Rishi Sunaks premiärministerskap börjar nu ta form, frågan är om han kan rida ut denna politiska och ekonomiska storm.
Mitt i all turbulens somnade drottning Elizabeth in på slottet i Skottland.
En konstant i det brittiska samhället försvann – nu klipptes historiska band.För första gången på sjuttio år är monarken en kung.
Charles den tredje tillträdde på tronen, 73 år ung.Med öppna strider mellan prinsarna: Harry och Meghan mot William och Kate,
så verkar stämningen inom kungafamiljen inte vara great.När nu släkt och vänner ska samlas runt bordet och fira jultraditioner,
är det kanske skönt att veta att även kungahuset har stela familjerelationer.Jag sätter i alla fall mitt hopp till 2023 när vi snart vänder blad.
God jul, önskar Stephanie Zakrisson från Storbritanniens huvudstad.Stephanie Zakrisson, London
[email protected] -
Ola från whisky.nu gästar Podden om Hantverksbira för tredje gången! Denna gången tar vi oss an att prova två maffiga imp. stouts från Ängöl. Deras Imperial Stout Romfat och deras Imperial Stout Whiskyfat.
Jag fick lite bakgrundsinfo från Johan på Ängöl: Det är samma brygd i de båda flaskorna, bryggd i januari 2021. Efter sex veckors jäsning och sekundärjäsning delades den upp på sju fat. Två romfat från Panama, två romfat från Jamaica och tre Laphroaig-fat från Islay, Skottland. De båda romfatan blandades innan buteljering, och Laphroaig-faten fick en egen buteljering. Lagringen på fat pågick mellan mars 2021 och oktober 2021.
Håll till god och kom gärna med feedback på avsnittet.
Jag kan locka er med att till nästa avsnitt så har en ny mikrofon införskaffats. Så bättre ljud utlovas framöver!
Cheers!
-
Uppsalas skyttedrottning Nicole Robertson gästar Klackarna i taket. Hon berättar om säsongen och succén i Uppsalatröjan, men också om sin fotbollsresa i både Danmark och Skottland. Dessutom summerar hon säsongen och blickar framåt mot det stundande kvalet. Robertson berättar också varför hon inte vill återvända till USA efter karriären utan eventuellt bosätta sig i Sverige.
-
Sedan inspelningen har en hel del hänt för denna gäst. Stina Dahl Forslund har kritat på ett nytt kontrakt med IFK Norrköping och har en tuff avgörande match som väntar mot Skottland i EM-kvalet (25/10/2022). I detta avsnitt pratar dock 16-åringen om hennes vinnarskalle, varför Cristiano Ronaldo varit viktig för henne i sin anfallsroll och varför mängder med timmar av teknikträning har gett effekt. Kosovare Asllani, Erling Haaland och rutinen i Smedby AIS är bara några av fler spännande teman som tas upp i detta samtal!
-
TACK FÖR TÅLAMODET! Vi älskar att hata hybridpannor, men varför? Dr. David försöker förklara. Ordet för veckan är shook och destilleriet David (också) har fat på är Toulvaddie. Glad fredag, för tusan!Vad var det i glaset?Mathias drack Ardnamurchan cask strength som nyligen släpptes på Systemet: AD.02:22 cask strength:https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/208250/ardnamurchan-ad0222David körde med Ledaig 10: https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/ledaig-8539001/Jeroen hade High Coast Berg:https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/high-coast-8237502/Margaritas ante porcos, alltså pärlor för svin: https://www.encyclo.co.uk/meaning-of-margaritasanteporcosDet här med hybridpannaVi börjar med en artikel som täcker ungefär alla slags pannor i Skottland: Teemu Strengell, ”Scottish pot still variations”, 24/9 2015: http://whiskyscience.blogspot.se/2015/09/scottish-pot-still-variations.htmlPiggot, Robert, ”From pot stills to continuous stills: flavor modification by distillation”, i K. A. Jacques, T. P. Lyons & D. R Kelsall, red., The alcohol textbook: A reference for the beverage, fuel and industrial alcohol industries, 4 upplagan (Nottingham: Nottingham University Press, 2003), 255–264. Den kan laddas ned här: https://www.academia.edu/35217123/THEALCOHOLTEXTBOOK4THEDITIONTHEALCOHOLTEXTBOOK4THEDITIONAreferenceforthebeveragefuelandindustrialalcoholindustriesAreferenceforthebeveragefuelandindustrialalcohol_industriesDavids hjärnsläpp om kondensering i kolonnpannor Nu undrar David om inte den wash (mäsk) som ständigt matas in i kolonnen ovanifrån kondenserar spritångorna samtidigt som spritångorna som stiger uppåt i kolonnen i sin tur värmer upp mäsken, vilket betyder att man inte har behov av extern kondensor…? Whisky Castle Smoke spelt fat nummer 453 förblir det äckligaste David har smakat: http://tjederswhisky.se/den-vidrigaste-whiskyn/Se också följande arga smaknoter från herr Tjeder, med resonemang kring hybridpannor: https://tjederswhisky.se/rouget-de-lisle-pur-malt/https://tjederswhisky.se/broger-burn-out/https://tjederswhisky.se/en-vidrig-whisky-fran-liechtenstein/http://tjederswhisky.se/caste-hill-doublewood/Några ganska extrema exempel på hybridpannor: https://www.thevintnervault.com/distillation-equipment-hybrid-stills/https://revivalstillworks.com/products/stills/hybrid-stills/http://tjederswhisky.se/wp-content/uploads/2020/05/Rouget-de-Lisle-Holstein.jpegVeckans destilleri: ToulvaddieHemsida:https://www.toulvaddiedistillery.com/homeEn gammal artikel från 2016 om att Toulvaddie drar igång 2017: https://scotchwhisky.com/magazine/latest-news/11980/toulvaddie-distillery-claims-historic-first/Byggandet av destilleriet, där det visar sig att de har den sorts pannor som är pot stills men som också brukar kallas alembic stills: https://www.youtube.com/watch?v=LtubS2wGW_ULite om Nc’nean som grundades av Annabel Thomas vilket David inte kom på vid jämförelsen med Heather Nelson: https://scotchwhisky.com/magazine/interviews/five-minutes-with/23235/annabel-thomas-ncn-ean/https://ncnean.com/Veckans ord: shookHär kan man läsa lite: Teemu Strengell (igen!): http://whiskyscience.blogspot.com/2011/02/coopering.html…som dock 2011 när han skrev hade fel i att man fortfarande normalt plockade isär fat till shooks, eftersom förskjutningen mot att transportera fat hela då var i full sving. Redan 2003 skrev nämligen den alltid väl insatte Ian Wisniewski att praktiken hade gått tillbaka kraftigt de senaste 10–15 åren: https://whiskymag.com/story/lets-do-the-char-charHär når du oss:En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky)Maila till oss på [email protected] blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se)Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhiskyBli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960
-
Gabriel berättar om Afrikas största språk och Åsskar får lära sig vad uppskatta betyder innan dom hittar en lista med några av världens tokigaste stadsnamn! Dom berättar om staden i Wales med det rekordlånga namnet, om tråkiga staden i Danmark, försvunna staden i Skottland, den besvikna ön och mycket annat. Därefter förklarar Gabriel varför det är en historisk dag i svensk politik och berättar om Sveriges nya statsminister. Åsskar skickar uppmuntran och stöd till oroliga lyssnare, samt förbereder förslag att skicka in till utbildningsdepartementet!
Dagens ord: uppskatta
Produceras av Frälsningsarmén
www.kylskåpsradion.se
-
Passningen ställer sig frågan efter diverse inlägg på sociala medier.
Det blir en hel del annat med. Interkontinental resa till Svärtinge via Las Palmas i Skottland, Binottos och Ferraris clownerier för att nämna lite. Och en Storgodispåse såklart!
Väl mött! -
Drottning Elizabeth II har somnat in på Balmoral i Skottland.
I det här avsnittet av Aftonbladet Daily så berättar Jenny Alexandersson om drottningens liv och betydelse. Jenny berättar också om vad vi vet så här långt kring begravningen och när Kung Charles III tar över.
Lyssna gärna och håll utkik efter ett nytt specialavsnitt från Kungligt.
Med Jenny Alexandersson och Jenny Ågren.
-
På ljungheden Culloden Moor nära Inverness i Skottland utkämpades ett på många sätt avgörande slag den 16 april 1746. Slaget blev en brutal och blodig kamp som avslutade det sista verkliga försöket från den skotska monarkin att återupprätta Skottland som självständigt kungadöme.
På heden mötte den sista klanarmén sitt öde mot en väldrillad och vid det laget erfaren brittisk armé. 1 500 – 2 000 klansmän stupade i det som blev deras sista frontala desperata anfall.
I det nymixade avsnitt 11 av Militärhistoriepodden talar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om skottarnas sista uppror och kamp. Diskussionen kommer även in på klansamhällets säregna militära organisation och stridstatik vid tiden för upproret i mitten av 1700-talet.
Vägen till slagfältet vid Culloden började med att Charles Edvard Stuart ”Bonnie Prins Charles” sonson till den avsatte Jakob II av England och arvtagare till den skotska kronan inledde ett franskstött uppror mot engelsmännen. Upproret var illa förberett och fick aldrig det stora stöd bland högländernas klaner. Många ville inte längre ha en skotsk kung eller trodde att det var möjligt att återupprätta ett katolskt kungadöme i Skottland. Tiden hade runnit ifrån både de skotska kungarna och det skotska klansamhället.
Idag kan vi romantisera över det skotska klansamhället, men det var mycket ojämlikt och brutalt för dem som levde på samhällets botten. I strid slogs klanen uppställd i socialrangordning. Det våldsamma frontala anfallet efter en kort eldförberedelse var den primitiva stridstaktiken. Det våldsamma anfallet med bredsvärd chockade i inledningen av upproret de engelska soldaterna. Men vid Culloden hade de lärt sig och resultatet blev ett skotskt blodbad.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I detta avsnitt besöker vi Skottland och England samt gör en djupdykning i Spökwebbens över 20 år gamla arkiv av svenska folkets egna upplevelser och berättelser!Vill du dela med dig av en berättelse? Kontakta oss på [email protected]
Hemsök oss gärna!Hemsida: https://www.spokwebben.seFacebook: https://www.facebook.com/spokwebbenInstagram: https://www.instagram.com/spokwebben.se/
-
Många är vi som säkert vill svalka oss i våra sjöar och tjärnar just nu. Men vilka sjöar borde vi undvika för att inte råka väcka sällsamma odjur nere i djupen? I detta stora sommaravsnitt med hela 2 gäster och 19 st spännande historier inlästa av Eva, undersöker vi detta! 😎 Vår gäst Sanna Händén-Svensson är doktorand inom humanekologi vid Lunds universitet och gör sitt examensarbete om Storsjöodjuret. Vi får en exklusiv inblick i hennes forskning och arbete med de oerhört många observationer kring landets kanske mest kända sjöodjur. Vi får även höra om ett spännande möte med odjuret! 😮 Men Storsjön är inte den enda platsen i Sverige som sägs inrymma ett sjöodjur, liknande berättelser finns från stora delar av landet knutna till specifika sjöar där många av dessa till och med är namngivna. I det här avsnittet undersöker vi traditioner, kulturhistoria och berättelser om olika sjöodjur i Sverige, men vi gör också utblickar till liknande traditioner från andra länder som Norge, Island, USA, England och Skottland. Förvänta er ett fullmatat avsnitt om olika sjöodjur och många inlästa vittnesmål och sägner! Som vanligt kan ni hitta källmaterial och lästips på vår hemsida: www.oknytt.com/podcastPatreon för den som vill stödja oss i vårt poddarbete och ta del av spännande bonusavsnitt: www.patreon.com/narmantalaromtrollenVi har även Swish för en valfri donation: 073-801 64 49Intromusiken är producerad av Marc Jungermann.
-
Kriget mot den ukrainska kulturen och språket har pågått länge. Torbjörn Elensky funderar hur språk både koloniserar och frigör, men också hur litteraturen överskrider de pådyvlade gränserna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Det är kanske svårt att tänka sig det idag, men kiltar var länge olagliga, liksom de skotskrutiga mönster, tartan, som kännetecknar dem. Den engelska lagen förbjöd dem under senare delen av 1700-talet, då de förknippades med motståndet mot engelsk övermakt och särskilt det skotska upproret 1745. Det var först 1822, då den skotske författaren Walter Scott, som sedermera blev adlad, tog emot den engelske kungen, som de skotska tygerna och traditionella plaggen blev tillåtna igen – och idag förknippar vi dem med brittisk militär, kungahuset och parader med säckpipor och virveltrummor snarare än med uppror mot centralmakten. Sir Walter Scott var från början poet, innan han tog steget över till att börja skriva något på den tiden så föraktat som historiska äventyrsromaner. I sina dikter hade han ägnat sig mycket åt traditionella skotska motiv. Dessutom samlade han in folklig diktning och var en central företrädare för den romantiska nationalismen redan innan han blev en av 1800-talet bäst säljande romanförfattare, beundrad och imiterad i hela Europa. Samtidigt som han var en skotsk nationalist var han emellertid inte för att Skottland skulle bli självständigt från England. Hans nationalism var kulturell, närmast svärmiskt idylliserande; till skillnad från på de flesta andra håll i Europa efter Napoleonkrigens upprivande av de gamla maktkonstellationerna på kontinenten, där de nationella frihetssträvandena skulle komma att prägla hela seklet.
Den ryske författaren Nikolaj Gogol var en stor beundrare av Walter Scott. Eller ryske förresten. Hans förfäder var ukrainska och han debuterade med flera skildringar av ukrainskt liv och leverne, i såväl novellerna med ukrainska motiv som i den lilla historiska romanen Taras Bulba – vilken handlar om ett kosackuppror mot den tidigare polska överheten. Men han skrev på ryska och förknippas numera snarare med 1800-talets ryska nationalism än med den ukrainska. Ryska kritiker kritiserade honom för att han ägnade sig åt ett så litet, marginellt folk, medan somliga ukrainska intellektuella ifrågasatte att han skrev om Ukraina på ryska. Men vad skulle han göra? Att skriva skönlitteratur på ukrainska skulle ha dömt honom till den litterära marginalen. Ryska, fast färgad av ukrainska motiv, uttryck och talesätt, blev hans uttrycksmedel. Både Walter Scott och Nikolaj Gogol verkade som så många författare in i vår tid, i ett spänningsfält mellan språk och makt, periferi och metropol. Och precis som det skotska införlivats och blivit en del av den brittiska ikonografin så har det ukrainska kommit att förknippas med något äkta och ursprungligt ryskt.
Ryssland är inte en nationalstat i vår mening. Det är ett rike, snarast, vars självbild bygger på en uppfattning om att man bär på ett ansvar som man givits av ödet, motsvarande den amerikanska idén om 'manifest destiny', att samla omgivande länder i en rysk gemenskap. En kulturell och politisk ordning med en självklar rätt till överhöghet över andra nationer. Om länderna och deras folk själva är med på saken är sekundärt. Ukraina har visserligen en komplicerad historia i relation till Ryssland och inte minst till den ryska statens historiska uppkomst. Men ukrainarnas ryskhet, som de ryska imperialisterna ser som en självklarhet idag, är inte något givet historiskt faktum. Den har tvingats fram genom att ukrainska böcker har bränts, språket har förbjudits och de folkliga sederna har förtryckts. Samtidigt som det ukrainska, inklusive de kosacker som Gogol gärna skrev om, införlivades i det ryska kulturarvet så var det också så att ukrainska skolor stängdes, predikningar på ukrainska förbjöds och ukrainsk litteratur beslagtogs och förstördes ända in på 1900-talet. Denna politik, som syftade till att utplåna all ukrainsk nationalkänsla fördes under flera hundra år, med varierande intensitet, av de ryska makthavarna under såväl kejsardömet som kommunistdiktaturen.
Språket är centralt för sammanhållningen i de flesta nationalstater. Konsolideringen av de europeiska nationalstaterna sedan 1500-talet har i hög grad handlat om centralisering inte bara av makten utan minst lika mycket av språket, grammatiken, uttrycksformerna för lagar och religion.
Imperier expanderar genom att breda ut sitt språk – det gäller spanska, engelska och franska såväl som ryska, arabiska och kinesiska – ofta i kombination med att personer som etniskt hör till centralmaktens nationalitet flyttar in. Den ryska inflyttningen i ockuperade och annekterade nationer har lett till att det finns betydande ryskspråkiga minoriteter i nästan alla tidigare delar av det ryska och sovjetiska imperiet. I Ukraina utgör de knappt trettio procent. Men att vara rysktalande är inte detsamma som att vara lojal mot Ryssland, lika lite som de människor, inklusive författare, forskare, journalister och intellektuella som valt att arbeta på tidigare kolonialmakters språk i Afrika, Asien och Latinamerika därför är lojala mot dem. Ändå förblir språkfrågan viktig. För hur ska ett land, som varit del av ett imperium i flera århundraden, egentligen förhålla sig om man vill bevara och kanske till och med utveckla sin särart? För utöver de inflyttade har ju vanligen även den inhemska eliten bytt till centralmaktens språk.
Tänk om Gogol skrivit på ukrainska, Walter Scott på gaeliska – och tänk om alla de indiska och afrikanska författare som är så viktiga idag skulle välja sina lokala ursprungliga språk hellre än engelska eller franska. Den speciella stil, det laddade förhållande till språket, som bidrar till att göra författare med denna typ av bakgrund särskilt intressanta, skulle vi gå miste om. Men vad skulle vi vinna istället? Provinsiella konstnärskap utan större allmänmänskligt intresse eller en ökad rikedom av uttryck och tankeformer?
Språket är alltid centralt för den nationella självständighetssträvan i förhållande till gamla kolonialmakter. Det gäller i Asien, Latinamerika och Afrika såväl som inom Europa. Författare är en del av denna strävan att bygga en egen kultur i resterna av kollapsade imperier. Men litteraturen överskrider också sådana språkliga uppdelningar. Nikolaj Gogol, liksom sir Walter Scott, befann sig i ett spänningsfält där litteraturen fick en särskild laddning och betydelse, just för att den skrevs på tvärs mot de gränser som utgjordes av politiska ambitioner. På det viset går deras verk att förstå som högst aktuella också för att formulera skönlitteraturens potential idag, som en konstform som kan uttrycka den mänskliga erfarenheten just så sammansatt som den verkligen är.
Torbjörn Elensky, författare
Litteratur
Nikolaj Gogol: Taras Bulba. Översättning av Carl Elof Svenning. Norstedts, 2015.
Nikolaj Gogol: Ukrainska noveller. Översättning av Ellen Rydelius (reviderad av Staffan Dahl). Forum, 1969.
Edyta M. Bojanowska: Nikolai Gogol between Ukrainian and Russian nationalism. Harvard University press, 2007.
- もっと表示する
