Danmark Podcasts
-
I veckans avsnitt får vi träffa Lovisa Wessblad som är en ung lovande dressyrryttare.
Lovisa berättat om sin resa från att börja på ridskola, första egna hästen, young rider landslaget till att flytta till Danmark för att arbeta som beridare på Helgstrand Dressage.
Vi pratar om vilka nyckelfaktorer som varit viktiga för Lovisa när hon tagit sig från ridskolan upp till eliten och att alla kan!
Vi pratar också om träning såklart och Lovisa berättar om sitt arbete med de unghästar hon rider till vardags. Vi pratar om hur man ska förvalta en unghäst med målet mot grand prix och hur man i tidig ålder kan börja leka fram de svåra rörelserna.
Vi hinner också prata lite om tävling och Lovisa delar med sig av sin erfarenhet och tips när det kommer både till arr förbereda hästen och ryttaren.
-
Studio Allsvenskan finns även på Patreon, där du får ALLA våra avsnitt reklamfritt direkt efter inspelning. Dessutom får du tillgång till våra exklusiva poddserier där vi släpper avsnitt tisdag till fredag varje vecka. Bli medlem här!
Det är måndag och Studio Allsvenskan är tillbaka med ett klassiskt RINGRACE! Det var ett tag sedan sist.
Först ringer vi Elfsborgs nyförvärv André Boman som konstant befinner sig i Portugal. Hur var det att vara med landslaget? Hur resonerade han i valet mellan klubb och varför det blev Elfsborg? Och hur ska han konkurrera ut Johan Larsson?
Därefter slår vi en signal till Hasse Larsson på Listerlandet. Sportchefen som nyligen gjort en rekordförsäljning när Noah Persson såldes till Schweiz. Vad letar Mjällby nu?
Och slutligen kopplar vi upp oss mot Kalmar för att snacka med den nye huvudtränaren Henrik Jensen. Vad saknar han med Danmark? Hur långt fram är KFF i Jensens taktiska process? Och varför är han så sur på svensk talangutveckling?
Missa inte Studio Allsvenskans Ringrace!
Följ Studio Allsvenskan på sociala medier:
Twitter!Facebook!Instagram!Youtube!TikTok!Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Baslinjeutbildningen - hela Sveriges tennisutbildning! Idag ska vi prata om tempo. Hur skapar man ett högt tempo i sitt spel? Vad är ett högt tempo? Hur anpassar man sig till det om motståndaren spelar i ett högre tempo än man är van vid. Hur kommer framtidens tennis se ut? Är ett högt tempo lika med att vara en bra spelare? Frågorna är många - idag får vi svaren av Patrik Langvardt och Bijan Saidizand. Patrik Langvardt, erfaren tränare som idag jobbar i Danderyds Tennisklubb samt driver Viljan Tennis.
Langvardt spelade själv professionellt på 90-talet och representerade Danmark i Davis Cup under många år. Han har som coach bland annat coachat Wimbledonsegraren i dubbel Frederik Nielsen. Bijan Saidizand är tränare i UTK för elitspelarna och gjort flera uppdrag för både region och förbund i Sverige.
Stötta gärna podden genom att bli supporter HÄR! -
Barn behöver röra på sig mer. Barns inaktivitet är ett problem över hela världen - och vi svenskar är inte så duktiga som vi tror.
De unga kallas av vissa för den mest stillasittande generationen när barn o unga väljer spelkonsoler och sociala medier på mobilen framför rörelse, lek och aktivitet. Frågan är hur detta kommer att påverka de ungas framtida liv, och hur kan vi aktivera dem som sitter stilla. Skolbarn i Sverige rör inte på sig tillräckligt mycket, långt ifrån faktiskt. Sverige hamnar nämligen i botten när Världshälsoorganisationen jämför hur pass fysiska barn är i 45 olika länder.Medicinera små barn med överviktFölj med vår hälsokorrespondent Sara Heyman till Fiji som brottas med ett stort antal barn med fetma. Vi hör även hur Nya Zeeland jobbar med att få in rörelse i läroplanen. I USA finns stora problem med övervikt bland barn och unga. Vår korrespondent Cecilia Khavar berättar om det amerikanska läkarförbundets nya rekommendationer som föreslår att små barn med fetma ska medicineras, och att barn ska erbjudas fetmaoperationer. Rekommendationer som lett till en het debatt. I Danmark uppmanas barn till ''risky play''. Där ska barn utmanas och fatta egna beslut under leken. Det kan handla om att klättra högt i träd eller leka med yxor. Vår Danmarkskorrespondent Samuel Larsson förklarar vad syftet är med denna riskabla lek. Hälso och idrottsforskare Ann-Christine Sollerhed ger sin bild av varför barn blir allt mer stillasittande och berättar vad som krävs för att få dem i rörelse igen. Och så får vi svar på frågan hur barn kan komma att påverkas i ett vuxet liv av att röra sig för lite som barn. -
60 människor har fallit offer för dödsskjutningar i Sverige under 2022 – ett dystert rekord – och ställde det i skarp kontrast till Norges fyra, Danmarks fyra och Finlands två skjutvapendöda.
-
I dagens episode hører vi Ludvig og Marcus som har besøk av Elina! Hun har bodd i Finland, Åland, Sverige, Norge og Danmark. Det blir litt av alt! Skjærgårdshistorier, Åland, nordjobb, identitet, festival. Hør hør!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Idag undrar vi om du delar Netflix med någon, eller om du är den som snyltar på andra. Dessutom lyssnar vi på Danmarks topplista med Erik och så blir någon frustrerad i Smartast i Morrongänget.
-
Kungamakten har organiserat samhällen sedan det forntida Egypten för 5000 år sedan till modern tid. Trots industrialisering, förödande världskrig och demokratisering är en betydande andel av de mest demokratiska samhällena på jorden konstitutionella monarkier.
Att vara kung har varit ett av de farligaste yrkena på jorden. Kungamakten har ofta utmanats av äregiriga adelsmän, generaler, andra kungar eller folkliga uppror. Därför har det varit livsviktigt för kungamakten att skaffa sig legitimitet – ofta från gud – men också från traditionen, ritualer och symboler.
I den nymixade reprisen av avsnitt 106 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikerna Erik Petersson som bland annat skrivit biografier om Karl IX och Kristian II. Han aktuell med boken Kungar – En världshistoria - som tar in hela världshistorien med fokus på kungamakten.
Länge var historia kungarnas historia, ett perspektiv som fått ge vika för en bättre genomlysning av hela samhället. Samtidigt går det inte att blunda för hur central kungamakten varit för världshistorien i tusentals år.
När hövdingar utvecklades till kungar vilade fortfarande kungamakten på relationer mellan kungen och underlydande män och länsherrar. Senare i historien utvecklades en byråkrati och stående armé som blev stommen till en enväldig kungamakt i Europa och kejsardömet Kina.
Kungamakten har regelbundet utmanats från alla håll i samhällena, men den största utmaningen har visat sig vara stålet som i grunden förändrade krigsföringen i världen. De mest livskraftiga monarkierna var de som under 1900-talet hade förmågan att anpassa sig till ett mer demokratiskt samhälle.
Foto: Gabriella Eriksson
Bild: Nio kungar på Edward den VII:s begravning. Stående, från vänster till höger: kung Haakon VII av Norge, tsaren Ferdinand av Bulgarien, kung Manuel II av Portugal, Kaiser Wilhelm II av det tyska riket, kung George I av Grekland och kung Albert I av Belgien. Sittande, från vänster till höger: kung Alfonso XIII av Spanien, kung-kejsaren George V av Storbritannien och kung Frederick VIII av Danmark. Bilden är tagen 20 maj 1910.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Avsnitt 14 är här! Tilde berättar om sin sparkskada som visade sig vara lite värre än hon först trott. Lina pratar om förberedelser inför Danmark och guidar oss i viktiga saker man behöver veta innan man reser med häst. Det tas dessutom upp en hel del roliga hästpass-anekdoter, är tjejerna vimsigare än andra eller är det här sånt som händer alla hästägare? You tell me!
Detta avsnitt vill ni inte missa!
Följ med in i stallet med Lina Dolk & Tilde de Wrang!
Lina Dolk är en av Sveriges största ryttarinfluencers och bjuder nu in till stallsnack tillsammans med groom Tilde de Wrang. I podcasten kommer ni få ta del av allt inom ridsport, från träning och tävling till vardagsreflektioner från sadeln. En avskalad och äkta hästpodd - för hur svårt kan de va?
"Hur svårt kan de va?" är en podcast från Media House by RF.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Att vara tonåring handlar inte sällan om att pröva gränser och pendla mellan myndigt och barnsligt beteende, med jämnåriga. Malin Krutmeijer ser hur människor och andra djur förenas i vuxenblivandet.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad den 19 februari 2020.På en tågresa hem från Tyskland slog sig en grupp ungdomar ner i fyrsätet bredvid mitt. De var tre tjejer och en kille, gissningsvis 18-19 år gamla. De kastade sig över ett paket chokladkex som hungriga vargar. Deras intensiva samtal varvade snabbt upp till tordönsnivå, avbrutet endast av våldsamma fnissattacker. En tjej löste upp sin hästsvans och slängde sin praktfulla hårman rätt över mittgången så att den, utan att hon märkte det, nuddade smörgåsen som jag med vuxen diskretion satt och mumsade på.Folk omkring började utbyta blickar och smacka ogillande med tungan.Sedan fick en annan av flickorna telefon, och då gav hon plötsligt direktiv i luren på ett oerhört professionellt sätt. Det lät som att det var någon från jobbet som ringde, och betraktade henne som en auktoritet. Efter telefonsamtalet började hon, skrikande och skrattande, skojbrottas med killen som satt bredvid henne.De var med andra ord fyra helt normala ungdomar i fasen mellan pubertet och vuxen. Inte bara det: om vi ska tro evolutionsbiologen Barbara Natterson-Horowitz och vetenskapsjournalisten Kathryn Bowers så var de väldigt lika de flesta djur i samma livsfas. Alltifrån pingviner till knölvalar, apor och människor går igenom denna mognadsperiod, då de framstår som ömsom yviga och våghalsiga, ömsom vuxna och balanserade, och väldigt orienterade mot andra jämnåriga.I sin bok Wildhood: an epic journey from adolescence to adulthood in humans and other animals driver författarna tesen att ungdomstiden är artöverskridande och universell. Adolescensen definierar de som den sociala och mentala mognadsprocess som fortsätter i flera år efter puberteten. Boken dignar av exempel från djurriket, alla baserade på forskningsstudier. Författarnas jämförande infallsvinkel är inspirerad av antropologen Margaret Mead, särskilt hennes klassiker Coming of age in Samoa från 1928.Men Natterson-Horowitz och Bowers tar alltså det komparativa perspektivet vidare, och inkluderar djurens värld. Det är smått revolutionerande, men mot fonden av annan forskning om djurs kommunikation, känsloliv och intellektuella förmågor så är det kanske inte så anmärkningsvärt ändå. De senaste årens populärvetenskapliga litteratur berättar saker som att grisar kan reflektera över sin individuella existens, och att bläckfiskar pratar med varandra genom komplicerade färgsignaler. Så varför skulle deras ungdom inte kunna dela många grundläggande drag med vår?Författarna identifierar fyra centrala färdigheter som ungdomar av alla arter behöver tillskansa sig. De måste hålla sig i säkerhet, kunna navigera i sociala hierarkier, lära sig att uttrycka sin sexualitet och förstå sexuella signaler, och klara av att lämna boet och försörja sig själv.För att träna på allt detta ger de sig ut på äventyr, helst ihop med andra i samma ålder. Och man kan säga att det var just dessa saker som ungdomarna bredvid mig på tåget höll på med.De var tyskar på väg till Danmark ett litet äventyr en bit hemifrån. De reste i grupp, och var därför mycket tryggare än om de hade gett sig iväg var för sig. Om någon hotade dem skulle de till exempel kunna göra som unga laxar: vända sig om i en koordinerad formation och skrämma bort angriparen.Tjejen som fick telefon från jobbet försörjde kanske redan sig själv. Hon framstod också som en oomstridd ledargestalt i gruppen. Det var hon som pratade med tågkonduktören, och det var hon som tog initiativ till kortspel och chokladkexätande.Det var dessutom hon som skojbrottades med gruppens kille och finns det något mer klassiskt beteende bland halvstora däggdjursvalpar än skojbrottning? Min egen hund strålade av lycka när han i ettårsåldern umgicks med en lika muskulös och brottningssugen tik i samma ålder. Så tränar, enligt Wildhood, unga djur inför strid men också konflikthantering. De skapar starka band med varandra när de brottas. Man skulle kunna lägga till att det ibland också kan vara ett sätt att aningen klumpigt signalera sexuellt intresse.En annan sak som unga gör är något som Natterson-Horowitz och Bowers kallar predator inspection, att undersöka rovdjur eller mer generellt faror. När fladdermöss i den här åldern hör ett varningsrop från en vuxen artfrände kan de reagera med att flyga rakt mot faran. De vill se vad det är.Själv tänker jag osökt på hur jag och mina kompisar i början av 80-talet ringde den så kallade Heta linjen. Det var ett primitivt förstadium till sociala medier, där alla som ringde kunde prata samtidigt med varandra i telefon. Givetvis kryllade där av snuskiga gubbar, tyvärr just en typ av fara som flickor i tonåren behöver lära sig att identifiera. Vi inspekterade så att säga rovdjuren tillsammans, på avstånd och i trygg gemenskap.Den här tendensen att söka upp faror oroar vuxenvärlden, åtminstone den mänskliga. De vuxna kungspingviner som skildras i Wildhood tittar däremot inte ens när deras avkomma kastar sig i havet som är fullt av pingvinätande sjöleoparder.Men den mänskliga adolescensen har traditionellt varit kringgärdad av kontrollinstanser. Det kan handla om alltifrån passageriter där ungdomarna möter olika utmaningar under kontrollerade former, till att tvinga väldigt unga flickor in i äktenskap.I samtida, uttalat moderna samhällen är balansgången delikat på ett annat sätt. Det finns en förväntan på ungdomar att de ska vara kreativa och rebelliska, men de får ju å andra sidan helst inte göra revolution eller bli helt depraverade.Minns utbrotten av så kallad moralpanik över dansbanorna, videovåldet, hårdrocken och dataspelen. Plötsligt känner sig vuxenvärlden alltför främmande för ungdomskulturen och drabbas av panik i regel förgäves.Natterson-Horowitz och Bowers är för sin del mest oroade över internet och sociala medier. Där pågår, menar de, dag och natt en stenhård statuskamp bland unga, som de aldrig får vila ifrån. I djurens värld varierar det mellan arterna hur hierarkisk deras sociala värld är, men alla behöver lära sig hur man navigerar bland rangordningar och statusmarkörer.Den mest fantastiska historien i boken är den om hyenavalpen Shrinks klassresa. Hyenor lever i starkt hierarkiska flockar, och Shrink föddes på botten. Hans mamma var mycket ranglåg, och till råga på allt hade han en dominant tvillingsyster. Faktum var att Shrink låg illa till för att dö av svält.Men när han hamnade i ett slags ungdomslya, där hyenaföräldrar placerar sina valpar när de nått en viss ålder, började han omedelbart ta initiativ till så kallade vänskapspromenader. Att gå på tur ihop är ett viktigt sätt för hyenor att skapa sociala band, och Shrink blev en uppskattad promenadpartner bland sina jämnåriga.Efter ett tag lyckades han dessutom övertala flockens obestridliga ledare, hyenadrottningen kallas hon i boken, om att han också skulle få dia jämte hennes egen valp. Shrink fick nu näringsrik mat och många vänner. Han kom att leva ett bekvämt liv någonstans i mitten av flockens hierarki.Vad ska vi då dra för slutsatser av allt det här? Att social kompetens i vissa lägen kan rädda ens liv. Att bakom ungdomars påfrestande stökighet döljs en avancerad mognadsprocess. Och att snart sagt varje ny forskningsstudie om djurs beteenden och förmågor för dem närmare oss människor.Malin Krutmeijer, kulturjournalistLitteraturBarbara Natterson-Horowitz och Kathryn Bowers: Wildhood an epic journey from adolescence to adulthood in humans and other animals. Förlag: Scribner. -
Var biskopsmössan ett kvinnoplagg från början, vad betyder de liturgiska färgerna, och vad har drottningen av Danmark med saken att göra? I årets första avsnitt pratar Omar kyrklig dräkthistoria med Mikael Mogren, biskop i Västerås stift och medförfattare till den nyutkomna boken Manligt mode – en okänd historia.
Spelar kläderna roll för heligheten? Hör av dig på Instagram till @samtalisakristianpodden och tyck till!
-
i dagens Börsmorgon blir det nordiska aktier, försäkring och lax. Finland, Danmark och Sverige - varför kostar börserna olika? Och så ska vi ladda inför Alleima och snacka om gruvsektorn. Gäster är Marie Karlsson, förvaltningschef Nordea och Peter Lagerlöf, nordenförvaltare på Lannebo. Programledare är Gabriel Mellqvist.
-
Dags för det andra avsnittet med Oscar Alsenfelt. Det som helt och hållet fokuserar på hans karriär. Pantern, tiden i Danmark, Växjö, Leksand, Modo och Malmö. Varför det inte blev fler matcher med Sverige. Och mycket mer.
-
Vendela har promille i kroppen sedan gårdagen, Samuel tycker att han blir subtilt mobbad och Olivia är förstoppad i Danmark. Vi pratar Beyonces Dubai-spelning! Är Ross i Vänner problematisk? Och hur känns det egentligen för killar utan kondom vs med kondom? Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices
-
Idag ställer vi in kompassen på vårt härliga grannland Danmark och avhandlar hastigheter, bro & färjeavgifter och tipsar om ställen vi kan åka till samt smarta appar för att att hitta dit.
Vi har fått en fråga om att husbila med siktet inställt på golf.
Här får vi ett omdöme från en notorisk golfare som testade detta för första gången sommaren som gick.
Följ gärna Stora Husbilspodden på Facebook, där hittar du också länkarna till bland annat restipsen. Våra Husbilsresor och Our Backyard Europe kan du också följa på Youtube, Facebook och Instagram. Har du en fråga, fundering eller vill tipsa oss om något, maila: [email protected]
Charlottenlund Fort Camping
https://campingcopenhagen.dk
Camp Möns clint på MØN
https://campmoensklint.dk
Sandkaas familjecamping
https://www.sandkaas-camping.dk - Se mer
