Palmeutredningen Podcasts

  • Utredningen av mordet på Olof Palme började med oreda på brottsplatsen och slutade med ett orimligt utpekande av en död man som mördare. Däremellan inträffade det ena misslyckandet efter det andra: fixeringen vid PKK, Ebbe Carlsson-affären, de fåfänga försöken att få Christer Pettersson fälld. Hans-Gunnar Axberger, jurist och tidigare Justitieombudsman, huvudsekreterare i Granskningskommissionen (1996-99), analyserar historien i den nyutkomna boken Statsministermordet och söker svaret på frågan varför det aldrig blivit klarlagt vem gärningsmannen var. Vad betydde spänningarna mellan åklagare och polis och den politiska inblandningen i förundersökningen? Varför lever det offentliga Sverige hellre med sina misstag än lär av dem? Hans-Gunnar Axberger diskuterar med programledaren PJ Anders Linder.

  • Efter det misslyckade tillslaget Operation Alfa ger sig Hans Holmér in för en sista strid med åklagarna. Holmér tänker inte släppa taget om PKK-spåret i första taget.

    Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play.

    Regeringen, med statsminister Ingvar Carlsson i spetsen, agerar medlare. Men Hans Holmér och hans spaningsledning får sparken. Samtidigt sitter han kvar som länspolismästare i Stockholm. Kritiken mot honom, och de metoder som använts av polisen under utredningen PKK-spåret, ökar. Och efter en månad avgår Hans Holmér även som länspolismästare. 

    Hemliga intervjuer med Hans Holmér i bankfack.

    I bankfacket har DN-journalisten Ann-Marie Åsheden drygt 90 intervjuer med Hans Holmér, men vad hon ska göra med det materialet har hon plötsligt ingen aning om.

    Hon gör en sista intervju med Holmér i juni 1987. Då säger han att det finns saker i utredningen som det finns fog för att ifrågasätta, som publiceringen av fantombilden. 

    Efter att Holmér avgått har Mårten och Lisbeth Palme bett om ett sista sammanfattande möte. Resultatet av det mötet gör Mårten och hans mamma upprörda. 

    På drygt ett år har Holmér gått från hyllad till hånad. “Det var ett år som förändrade honom väldigt mycket”, säger hans dotter Pia Holmér Pettersson. 

    Hösten 1988 publicerar Ann-Marie Åsheden en lång artikel i Dagens Nyheter om PKK-spåret. Det leder till att Justitekanslern kallar Ann-Marie Åsheden till förhör i Stockholms tingsrätt, eftersom DN publicerat utdrag ur de hemligstämplade bröllopssamtalen. Ann-Marie Åsheden riskerar tre månader i häkte om hon inte dyker upp i rättssalen. 

    För de kurder som blev utpekade som Palmemördare i PKK-spåret sitter traumat i än idag, också för deras familjer. “Det är ingenting man skulle vilja bli kopplad till egentligen, men tyvärr ser ut så”, säger Yusuf, vars pappa Ismet Celepli var en av de huvudmisstänkta. 

    Medverkande: 

    Ann-Marie Åsheden, journalist.

    Christina Jutterström, fd chefredaktör Dagens Nyheter.

    Leif Hallberg, fd presstalesman för spaningsledningen och Hans Holmér.

    Pia Holmér Pettersson, dotter till Hans Holmér.

    Hans Wranghult, fd bitr. spaningsledare.

    Mårten Palme, son till Olof Palme.

    Yusuf, son till Ismet Celepli.

    Medverkande:
    Solveig Riberdahl, åklagare.
    Ann-Marie Åsheden, journalist.
    Yusuf, son till Ismet Celepli.
    Kerim, en i kretsen kring det kurdiska bokcaféet.
    Halis Ikincisoy, tidigare belagd med så kallad kommunarrest.
    Hans Wranghult, fd bitr. spaningsledare.
    Leif Hallberg, fd Holmérs presstalesman.
    Tommy Lindström, fd chef för Rikskriminalen.
    Hans Holmér, fd spaningsledare (från kassett/arkiv).
    Annika Hagström och Jan Mosander, SVT (från arkiv).

    Serien "Palmeutredningen inifrån" är gjord av produktionsbolaget Banda, för P3.
    Av: Lovisa Lamm Nordenskiöld.
    Producent: Hugo Lavett.
    Redaktörer: Simon Moser och Robert Barkman.
    Research & reporter: Sonia Hultqvist.
    Exekutiv producent: Jon Jordås.
    Publicerad: 2022.

  • Hans Holmér gör en gryningsräd mot ett stort antal kurder i Sverige. Han döper sitt tillslag till Operation Alfa. Syftet är att äntligen hitta bevis i utredningen om Palmemordet.

    Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play.

    Redan den 6 mars 1986, sex dagar efter mordet på Palme uttalade sig en anonym SÄPO-kommissarie i Svenska Dagbladet och sa att “polisen jagar kurder med blåslampa”. Den lågan har sedan dess blivit varmare och varmare och kommit närmre och närmre.

    Operation Alfa är det största tillslaget i utredningen om Palmemordet.

    "Jag känner nån sorts hat", säger Holmér, när han tänker på de attentat som PKK genomfört på svensk mark.

    Men åklagarna är inte övertygade av den bevisningen som polisen hittills kunnat lägga fram.

    "Här är det vinna eller försvinna", säger Holmér.

    Mårten Palme säger: "Hans Holmér hade sagt i media att han var 95 procent säker på att det var PKK, men till oss sa att han det var 100 procent."

    Men resultatet av Operations Alfa ska visa sig förödande för polismästare Hans Holmér.

    Medverkande:
    Solveig Riberdahl, åklagare.
    Ann-Marie Åsheden, journalist.
    Yusuf, son till Ismet Celepli.
    Kerim, en i kretsen kring det kurdiska bokcaféet.
    Halis Ikincisoy, tidigare belagd med så kallad kommunarrest.
    Hans Wranghult, fd bitr. spaningsledare.
    Leif Hallberg, fd Holmérs presstalesman.
    Tommy Lindström, fd chef för Rikskriminalen.
    Hans Holmér, fd spaningsledare (från kassett/arkiv).
    Annika Hagström och Jan Mosander, SVT (från arkiv).

    Serien "Palmeutredningen inifrån" är gjord av produktionsbolaget Banda, för P3.
    Av: Lovisa Lamm Nordenskiöld.
    Producent: Hugo Lavett.
    Redaktörer: Simon Moser och Robert Barkman.
    Research & reporter: Sonia Hultqvist.
    Exekutiv producent: Jon Jordås.
    Publicerad: 2022.

  • Hans Holmér tar inte semester. Under sommaren kartlägger han kurdernas historia och personkopplingar. I de hemliga intervjuerna berättar han: "Det här är första gången som jag tror nånting. Jag tror att det är PKK."

    Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play.

    Den varma sommaren gör att spaningsledningen flyttar upp på polishusets tak.

    PKK-spåret blir hett.

    Hans Holmér visar upp en stort papper för DN-journalisten Ann-Marie Åsheden. Där framgår de efterforskningar polisen gjort. "Ett rövargäng", säger spaningsledare Holmér. Nu börjar Hans Holmér att skissa på sin stora plan för att slå till mot PKKs verksamhet i Sverige.

    Medverkande:

    Hans Wranghult, fd biträdande spaningsledare.

    Ann-Marie Åsheden, journalist.

    "Yusuf", son till Ismet Celepli.

    Halis Ikincisoy, tidigare belagd med så kallad kommunarrest.

    Charlie Nordblom, journalist.

    Hans Holmér, fd spaningsledare (från kassett/arkiv).

    Serien "Palmeutredningen inifrån" är gjord av produktionsbolaget Banda, för P3.
    Av: Lovisa Lamm Nordenskiöld.
    Producent: Hugo Lavett.
    Redaktörer: Simon Moser och Robert Barkman.
    Research & reporter: Sonia Hultqvist.
    Exekutiv producent: Jon Jordås.
    Publicerad: 2022.

  • Den 28 februari 1986 skjuts Sveriges statsminister Olof Palme ner på öppen gata. Den 55-årige länspolismästaren i Stockholm, Hans Holmér, ställs inför sitt livs största utmaning: att hitta gärningsmannen bakom Palmemordet.

    Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play.

    En vecka in i utredningen av Palmemordet påbörjar DN-journalisten Ann-Marie Åsheden ett projekt som saknar motstycke. I hemlighet ska hon få följa Palmeutredningen inifrån, genom dagliga intervjuer med spaningsledaren Holmér. 

    I 36 år har de 90 kassettbanden med unika inspelningar från Palmeutredningens första år legat inlåsta. Ingen har hört dem. Ann-Marie Åsheden är den enda person som har tillgång till dem. Och för första gången har hon bestämt sig för att släppa på sekretessen.

    Spaningsledare för Palmemordet: Hans Holmér

    I Hans Holmérs förstahandsberättelse får vi höra om 33-åringen, Skandiamannen, och det som blev Hans Holmérs huvudspår: kurdiska PKK.

    Med tiden blir Holmér allt mer ifrågasatt. Men i början är han en superstjärna. Sveriges viktigaste person, som alla lyssnar på.

    På de hemliga kassettbanden berättar han fritt och ocensurerat. Han kastas mellan hoppet om att hitta mördaren, och förtvivlan över att inse att han kanske misslyckas med att lösa Palmemordet.

    Medverkande:

    Mårten Palme, son till Olof Palme.

    Ann-Marie Åsheden, journalist.

    Christina Jutterström, fd chefredaktör, DN.

    Hans Wranghult, fd bitr. spaningsledare.

    Hans Holmér, fd spaningsledare (från kassett/arkiv).

    Serien "Palmeutredningen inifrån" är gjord av produktionsbolaget Banda, för P3.
    Av: Lovisa Lamm Nordenskiöld.
    Producent: Hugo Lavett.
    Redaktörer: Simon Moser och Robert Barkman.
    Research & reporter: Sonia Hultqvist.
    Exekutiv producent: Jon Jordås.
    Publicerad: 2022.

  • Många själar har gått vilse i jakten på sanningen om Palmemordet. Kulturredaktionens Olof Åkerlund reflekterar över teorier som alltid saknar minst en pusselbit.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2021.

    1963 presenterade en trettiofemårig filosof vid namn Edmund Gettier ett par tankeexperiment som fick de akademiska korridorerna att skälva. Ett av dem löd ungefär så här: Personerna Mario och Luigi har båda sökt en tjänst som rörmokare. Mario har av skäl vi inte behöver gå in på mycket starka belägg för två saker:

    1) Det är inte han själv, utan Luigi, som kommer att få jobbet

    och

    2) Luigi har tio mynt i sin ficka.

    Mario tror alltså, på goda grunder, att följande påstående är sant ”den som får jobbet har tio mynt i sin ficka”. Men så händer det, mot alla odds blir det ändå Mario som får tjänsten och även han råkar, utan att veta om det, ha exakt tio mynt i sin ficka. 

    För den som är ovan vid den analytiska filosofins ibland lite krystade exempel är det kanske inte uppenbart varför Gettiers artikel väckte så starka reaktioner. Det beror på att den tycktes motbevisa en populär definition av begreppet kunskap som sann, grundad tro. Det var ju sant att personen som fick jobbet hade tio mynt i fickan. Mario trodde också att en person med tio mynt i fickan skulle få jobbet och han hade därtill en god grund, rent av bevis, för att så skulle ske. Ändå tar det emot att kalla hans sanna, grundade tro för kunskap. Den liknar mer en tillfällighet. Och filosofin tycktes, som så ofta, vara tillbaka på startpunkten: Trots 2400 år av grubblerier fanns det ännu ingen definition av något så grundläggande som kunskap att enas kring.

    Samma år som Gettiers artikel publicerades inträffade något som skulle påverka offentligheten betydligt mer än detta filosofiska dilemma: mordet på USA:s president John F Kennedy. Ett attentat som genererat undersökande och spekulativ litteratur av ett omfång som vida överstiger det om Gettierproblemet, bland annat en kritiserad rapport från 1979 där en undersökningskommitté i representanthuset menade att det troligen låg en konspiration bakom mordet. En åsikt som delas av en majoritet av USA:s invånare, medan minoriteten nöjer sig med den ensamme gärningsmannen Lee Harvey Oswald. 

    I dessa poler gömmer sig två av människans djupa och motstridiga önskningar: Längtan efter mening och längtan efter avslut. En instabil ensamvarg utan klara motiv ger inte mening, diffusa sammansvärjningar utan bevisad koppling till brottsplatsen ger ingen känsla av avslut. Många själar har gått vilse i jakt på det ena eller andra.

    I konkurrens med dessa drivkrafter står vår längtan efter sanning och kunskap sig slätt, befarar jag. Det vi uppfattar som den bästa storyn vinner oftast. Det gäller för övrigt även inom filosofin, en disciplin som så gott som aldrig erbjuder avslut. Till exempel var Gettier var egentligen inte först med sitt dilemma. Det hade presenterats i olika varianter sedan medeltiden, men tajming och slagkraftighet gjorde att problemet sedan 1963 bär hans namn.

    Kanske var det längtan efter avslut som fick Stefan Löfven att 2016 offentligt torgföra sin med största sannolikhet felaktiga tro att den ensamme gärningsmannen Christer Pettersson var skyldig till mordet på Olof Palme. Storyn om det som kallats vår motsvarighet till Kennedymordet hade satt sig, det vore på många sätt besvärligt att hitta en ny.

    Inom kort kom dock en sådan. Och det var en i vissa avseenden så pass bra story att Löfven verkade beredd att ändra sig, lite grann åtminstone. Den handlade om Skandiamannen Stig Engström, som verkade ha trasslat in sig i vittnesutsagor som överdriver hans roll minuterna efter mordet. Det är väl åtminstone så de luttrade ser på saken, de som sett PKK-spår och Christer Pettersson-rättegångar komma och gå medan mer suspekta omständigheter och individer aldrig tycks ha blivit ordentligt utredda. Andra tycker att indicierna som förtjänstfullt togs fram i Lars Larssons och Thomas Petterssons böcker – och sedan adopterades av åklagaren – räcker för att tron på Stig Engström som gärningsman ska ha en grund.

    Sann, grundad tro. Definitionen av kunskap som Gettier problematiserade kan spåras tillbaka till Platon och särskilt hans dialog Theaitetos. Där det egentligen heter “Sann åsikt förenat med förklaring”. Men redan där inser huvudpersonen Sokrates att det inte riktigt håller. Kan man ha en riktigt pålitlig förklaring utan att förutsätta åtminstone någon gnutta kunskap? Och sanningen, kan vi lägga till, är inte det kriteriet nog så problematisk? 

    I det svenska språket används sanning ofta som en ungefärlig synonym till ärlighet, motsatsen till lögn och förljugenhet, medan det i mer tekniska definitioner lätt blir en tårta ovanpå en annan: Att något är sant betyder att det liksom, tja, ligger till på det sättet. 

    Platons ord för sanning – aletheia – har däremot mytiska proportioner. Det leder ner i underjorden till glömskans flod Lethe, men den lilla inledande bokstaven alfa gör ordet till en negation. Odoldhet eller icke-glömska skulle man kunna översätta det. Eller om man, likt filosofen Martin Heidegger, har en dragning till det omständliga: Oförborgadhet. 

    För Platon är de sanningar som är värda att ta på riktigt allvar eviga och något våra odödliga själar en gång stått i förbindelse med. Våra kroppar, vår kultur och våra oprecisa sinnesförnimmelser bedrar oss däremot hela tiden, får oss att glömma det vi egentligen vet. Det gör det som vi vanligtvis kallar verkligheten till en dimmig plats fylld av glömska. Och vårt uppdrag: Att med stor möda återskapa det som glömts. Då blir sanningen inte något som slås fast med hjälp av opålitliga vittnesutsagor, utan något tidigare dolt som plötsligt visar sig och som mycket väl kan ha funnits framför våra ögon hela tiden. Lite som Stig Engström, som hela tiden fanns där: i tidningarna, på kvällsnyheterna – och på mordplatsen. Frågan är bara när och i vilken roll.

    Och det är väl så att sanningens betydelse är helt avhängig vad man frågar efter. Den polisiära och juridiska frågan om vem som höll i vapnet är kanske inte ointressant, men ändå bara en öppning för vidare frågor: Varför? Ensam eller i konspiration med någon?

    För även om det är intressant att som Gettier fundera över vad kunskap om ett faktum egentligen är, så är det ju hur allting hänger ihop vi verkligen vill veta. Vi, som törstar efter både mening och avslut.

    Så om vi någon gång får ett riktigt välgrundat svar på frågan om vem som mördade Olof Palme så kommer vi att ha en sanning men ingen kunskap. Eller kanske tvärtom: viss kunskap, men inte hela sanningen? 

    Ja, vi kommer aldrig riktigt hela vägen fram tycks det – varken med sanningen eller med Palmemordet. 

    Återstår alltså lögnen – och Palmeutredningen. 

    För medan mordgåtan på många sätt står och stampar på samma plats den gjorde strax före halv tolv på kvällen den 28 februari 1986, så har envetna granskningar gjorda av personer som Stieg Larsson, Lars Borgnäs och Gunnar Wall satt ljuset på allt från misstag till lögner och nätverk inom polisen, högerextremismen, näringslivet och statens mer dolda sidor. Och så har det olösta mordet, som enligt vissa förändrade Sverige i grunden, blivit inte bara ett slukhål för vilsna själar utan också en skola för dem som likt Platons Sokrates är beredda att misstro de föregivna sanningarna och söka vidare under ytan. Lite icke-doldhet trots allt, i den bottenlösa glömskan.

    Olof Åkerlund, medarbetare på kulturredaktionen

    Litteratur

    Platon: Theaitetos ur Skrifter, band 4. Översättning Jan Stolpe. Atlantis, 2006.

    Gunnar Wall: Mörkläggning – statsmakten och Palmemordet. Bokförlaget Kärret, 2020.


    Om Stig Engström:

    Lars Larsson: Nationens fiende  – Om mordet på Olof Palme. Books on demand, 2016.

    Thomas Pettersson: Den osannolika mördaren – hela berättelsen om Skandiamannen. Offside press, 2021.

    Lars Olof Lampers: Palmemordet  –  tillbaka till Sveavägen. Storytel publsihing, 2021.

  • Christers ekonomi havererar och 1992 är den riktigt dålig. Han tvingar sälja sina tillhörigheter för att klara sig. Under 1993 kommer Palmeutredningen till slut ikapp Christer A och utför ett första telefonförhör.


    FB-gruppen som begär ut dokument: https://www.facebook.com/groups/2685121318391848

    Flashbacktråden om Christer: https://www.flashback.org/t3125412


    Sponsra Palmemordet på Patreon: https://www.patreon.com/palmemordet (NYHET: Nu kan du sponsra oss i svenska kronor)

    Sponsra Palmemordet via Swish: 070-7715864 (märk insättningen "Palmemordet")

    Palmemordet på Facebook: https://www.facebook.com/palmemordet


    Det här är en podd skapad av Dan Hörning. Avsnitten görs omväxlande av Dan och Tobias Henricsson och ibland av bägge.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.