Episodes

  • Dataspelens politiska sprängkraft

    · 00:55:49 · Konflikt

    Om dataspel som blivit en viktig del av samtidskulturen och nu även av politiken. Hör om Pewdiepies bittra humor, Gamergates koppling till Trump, och det kontroversiella med att skjuta nazister. Spelvärlden är en värld som är okänd för många men som i takt med att den växt sig både stor och inflytelserik kommit att få inflytande långt ifrån spelhallar och unga killars sovrum. Konflikt börjar med att berätta om den svenska 28-åringen Felix Kjellberg, mer känd som youtubern Pewdiepie och en av spelvärldens allra största stjärnor med nära 60 miljoner följare. Vad säger Pewdiepies provokativa humor och hur den humorn blivit alltmer uppmärksammad och kritiserad om spelkulturen, och hur den rimmar med resten av samhället? I takt med spelvärldens växande inflytande har den kommit i kontakt och konflikt med resten av samhället och världen och, i takt med det, även politiserats. Den plats där det här gått ojämförligt längst är USA, genom en händelse som kallas Gamergate en händelse som började som ett obskyrt kulturkrig i chattforum och på sociala medier för några år sen men som fått effekter ända in i Vita Huset. Vi har pratat med några av de viktigaste inblandade, som Anita Sarkeesian, Angela Nagle och Allum Bokhari på Breitbart. Ett spel som sugits in i den politiska virvelvinden i USA är Wolfenstein 2, där spelaren ska skjuta nazister. Just det att nazister är fienden har visat sig kontroversiellt i dagens USA. Wolfenstein 2 är utvecklat av det svenska företaget Machinegames, och Konflikt åkte till Uppsala för att höra hur utvecklarna ser på sin roll i ett så politiserat landskap. Slutligen får vi från Malmö höra om ett konkret initiativ för att motarbeta de mörkare sidorna av spelkulturen. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Stephanie Zakrisson stephanie.zakrisson@sr.se

    starstarstarstarstar
  • Missing episodes?

    Click here to refresh the feed.

  • Dataspelens politiska sprängkraft

    · 00:56:07 · Konflikt

    Om dataspel som blivit en viktig del av samtidskulturen – och nu även av politiken. Hör om Pewdiepies bittra humor, Gamergates koppling till Trump, och det kontroversiella med att skjuta nazister. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Stephanie Zakrisson stephanie.zakrisson@sr.se

    starstarstarstarstar
  • Efter IS skräckvälde – finns rättvisa?

    · 00:55:59 · Konflikt

    Om hämndbegär efter kallblodiga terrorattentat. Om misstankar om utomrättsliga avrättningar. Och om rättsstatens principer. När IS fästen faller hur ska rättvisa kunna skipas? Går det ens? Programmet börjar i Frankrike där folkopinionen är hård mot islamistiska extremister efter alla terrordåd. Det märks i rättssalarna vi har besökt en högprofilerad rättegång i en specialdomstol för terrormål och det märks i hur Frankrike hanterar de hundratals IS-anhängare som fortfarande finns kvar i Syrien och Irak. Om franska jihadister försvinner i striderna - desto bättre, säger Frankrikes försvarsminister. Från Sverige får vi offrens perspektiv, de som tvingats fly på grund av IS terrorvälde. Hur kan de få upprättelse? Vad krävs för att de ska våga vittna? Vi hör offer, psykiatriker och åklagare om chanserna att skipa rättvisa och en intervju med utrikesminister Margot Wallström (S). Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

    starstarstarstarstar
  • Efter IS skräckvälde -- finns rättvisa?

    · 00:56:12 · Konflikt

    Om hämndbegär efter kallblodiga terrorattentat. Om misstankar om utomrättsliga avrättningar. Och om rättsstatens principer. När IS fästen faller hur ska rättvisa kunna skipas? Går det ens?

    starstarstarstarstar
  • Klimathotet: Barnen som stämmer staten

    · 00:55:07 · Konflikt

    Om barnen som stämmer sina regeringar och tar klimathotet till domstol - i Sverige, Norge och USA. Vad har egentligen kommande generationer för rätt att bestämma i klimatfrågan? Världen över tar barn och unga klimatfrågan till domstol. Konflikt berättar om fall från USA, Norge och Sverige där barn hävdar sin rätt till framtida liv - genom att stämma sina regeringar för klimathotet. Vi börjar i Uruguay där vi följer med Latinamerika-korrespondent Lotten Collin till en miljövänlig skola och träffar barn som engagerar sig för klimatet. Därefter blickar vi mot USA. Vi hör 12-åriga Avery McRae från Oregon som stämt staten och president Donald Trump för bristande arbete för miljön. Från USA hör vi också Michael Burger, chef för Sabin-centret för klimatlag vid juridiska fakulteten på Columbia University i New York om varför vi ser fler och fler sådana här rättsfall. Tillbaka i Sverige träffar vi Pia Björstrand, juristen som representerar de ungdomar som stämt svenska staten för försäljningen av Vattenfalls brunkolsverksamhet, i det sk Magnoliamålet. Vi beger oss också till nordligaste Norge där konflikten mellan framtida generationers välmående och stora ekonomiska intressen ställts på sin spets i en strid mellan ungdomar och norska staten om oljeborrning. Vi frågar Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet, om vilka problem som kan finnas med att fler och fler privatpersoner stämmer staten. Från Norge hör vi också Kirsten Sandberg, professor vid institutet för offentligrätt i Oslo och medlem i FN:s barnkommitté. Om vikten av barnperspektivet i den nationella och globala miljöpolitiken. Programledare: Stephanie Zakrisson stephanie.zakrisson@sverigesradio.se Producent: Simon Moser simon.moser@sverigesradio.se

    starstarstarstarstar_outline
  • Kvinnovrålet och tystnaden

    · 00:56:21 · Konflikt

    Om tystnadskulturen runt sexuella övergrepp. Vad upprätthåller den och vad kan bryta den? Hör advokater i New York, "järnladyn" från Kongo och professionella "krokodiljägare" i Malmö. I Kongo sjunger Salima Katana Nono kvinnors berättelser om sexuella övergrepp och under hashtaggen #MeToo har miljontals kvinnor världen över delat med sig av sina erfarenheter av sexuella övergrepp och trakasserier på sociala medier. Konflikt tittar närmare på hur tystnadskulturer kring sexuella övergrepp upprätthålls och vad som bryter dem. Vi börjar på Sergels torg i Stockholm där hundratals människor tar hashtaggen #MeToo från internet och ut på gatorna. Konflikts Sara Olsson var där. I USA är sexuella övergrepp och trakasserier i strålkastarljuset efter anklagelserna mot filmproducenten Harvey Weinstein. Från Boston hör vi författaren och aktivisten Jaclyn Friedman om de amerikanska sekretessavtalen som köper kvinnors tystnad. På telefon från New York hör vi också Mariann Meier Wang, advokaten som företräder Summer Zervos - kvinnan som stämt självaste Donald Trump. Tillbaka i Sverige går vi på "krokodiljakt" i Malmö med Jeanette Paludan, VD och grundare av ett konsultbolag som hjälper företag och myndigheter att komma tillrätta med sexuella trakasserier på arbetsplatsen genom bland annat rollspel. I en studio på Münchenbryggeriet i Stockholm möts kvinnorättsaktivisterna Gégé Katana Bukuru från Kongo, Anu Kumar, Indien, och Shahira Amin från Egypten i ett samtal om sexuellt våld, tystnadskulturer och hur man kan bryta dem. Sist en krönika från en underklädesmarknad i Kairo om mäns syn på kvinnor, trakasserier och maskuliniteter av Cecilia Uddén. Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

    starstarstarstar_halfstar_outline
  • Blodsband, lojalitet och medborgarskap

    · 00:54:58 · Konflikt

    Om medborgarskapet som politiskt slagfält. Följ med till Berlin, Skärholmen och Riksdagen och hör om statslöshet, lojalitetsförklaringar och medborgarskapet i mångfaldens tid. Behöver man veta vem Selma Lagerlöf är, när kvinnor fick svensk rösträtt eller hur länge man får sitta anhållen i Sverige - för att få bli medborgare? Moderaterna har nyligen föreslagit medborgarskapsprov, och Sverigedemokraterna har velat ha det sedan länge. Konflikt testar några medborgare och politikers kunskaper i det här programmet som handlar om medborgarskapets betydelse, politik och historia.  Varför har medborgarskapet blivit ett politiskt slagfält? I Tyskland har debatten om lojalitet och rätten till dubbelt medborgarskap ställts på sin spets det senaste året, vilket särskilt påverkar den stora gruppen turkar i Tyskland. Och vad betyder ett medborgarskap och ett pass - för den som inte har något? Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Stephanie Zakrisson stephanie.zakrisson@sverigesradio.se

    starstarstarstarstar
  • Nazisterna och demokratin

    · 00:56:17 · Konflikt

    Om nazisternas hat och hot och demokratiska ovilja. Var går gränsen för vad ett demokratiskt samhälle kan acceptera? Om val och vägval när nazisterna blir mer synliga och tar sikte på politiken. Detta avsnitt av Konflikt tar avstamp i Nordiska Motståndsrörelsens demonstration i Göteborg och det faktum att extrema gruppers hot mot demokratin har hamnat på högsta politiska nivå. Konflikt utgår från debatten i Sverige om hur vi hanterar den här typen av grupper här. Vi besöker Kungälv som arbetat aktivt mot våldsbejakande extremism sedan mordet på John Hron på 90-talet, Kungälv som också är en av tre kommuner där NMR ställer upp i kommunval nästa år. Vi intervjuar också justitieminister Morgan Johansson på Rosenbad. Hur hanterar man liknande antidemokratiska grupper i andra länder? I Finland har Polisstyrelsen väckt talan mot NMR för att pröva i domstol om hela organisationen ska förbjudas och i Grekland pågår en rättegång mot nazistiska Gyllene Gryning, en rättegång som blir avgörande för om de kommer att kunna ställa upp i val igen. Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

    starstarstarstarstar
  • Den tysta döden

    · 00:55:58 · Konflikt

    Om nya droger som ökar dödligheten enormt i USA. Nu hotas Sverige. Följ med till ett motellrum i Martinsburg, ett labb i Linköping och en mörk lägenhet i Köping, där döden var en viskning bort. Veckans Konflikt fokuserar på dödsdrogerna fentanyl och karfentanil, som nu snabbt sprids över världen. Det är en sorts droger som tagits fram bland annat för att söva elefanter men som även har andvänts som kemiskt stridsmedel. Vi möter ambulanspersonal i USA, kemister i Sverige och tullpersonal i Kina, som alla på olika sätt försöker stoppa drogerna att skörda liv. Medverkande är bland annat: Peter Konradsson, professor i organisk kemi och Johan Dahlén, docent i forensisk kemi, bägge vid Linköpings universitet.   I studion har vi socialdemokraternas narkotikapolitiska talesperson, riksdagsledamoten Yasmine Larsson och Markus Heilig, som är professor i psykiatri på Linköpings universitet.   Programledare: Ivar Ekman. Ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Simon Moser. Simon.moser@sverigesradio.se

    starstarstarstarstar
  • Syriens kvinnor och flykten

    · 00:55:55 · Konflikt

    Om rädslan att gå på toaletten i ett flyktingläger utanför Raqqa. Om flyktingflickor i brudklänningar. Om traditionella strukturer som utmanas. Om styrka. Och om att kunna välja sitt eget liv. Om att vara kvinna på flykt undan krigets Syrien. I detta avsnitt av Konflikt berättar vi syriska kvinnors historier om livet under och efter flykten. Programmet börjar i Strängnäs, i ett kök hemma hos Sohair Chkair. Tidigare var hon en berömd syrisk sångerska, som sjöng på arabvärldens största scener. Sedan kom kriget och som miljontals andra syrier tvingades hon fly. Hur påverkas en människas identitet av flykten? Konflikts Firas Jonblat träffade Sohair Chkair i Strängnäs. Vi möter också 32-åriga Nemat Hamshoo i Oskarshamn. För henne innebar flykten från en konservativ del av staden Aleppo till Sverige att hon lyckades fly från en identitet som hon aldrig riktigt trivts med. På en fest i Göteborg tog hon av sig sin hijab, ett beslut som förde henne närmre sig själv, men som också fick svåra konsekvenser. Konflikts May Alekhtyar träffade henne i Oskarshamn. I Syriens grannland Libanon syns krigets konsekvenser tydligt. FN har i år slagit larm om att barnäktenskap blivit allt mer vanliga där i krigets spår. En anledning är att syriska flykting familjer har svårt att försörja sina döttrar. Radions tidigare mellanösternkorrespondent, Katja Magnusson, tar med oss till en syrisk flyktingfamilj i norra Libanon. Mellan fem och sju miljoner människor befinner sig på flykt inom Syriens gränser, en stor majoritet av dem är kvinnor och barn. Vi får en bild från flyktinglägren utanför Raqqa, som Ingy Sedky från Internationella Röda Korset nyligen besökte. Vi hör också om flyktingkvinnors styrka och beslutsamhet, som organisationen Women Now for Development möter i olika center runtom i Syrien. Maria Al Abdeh, som leder organisationen från Berlin, intervjuas av Anja Sahlberg. Gäster i Konflikts studio är May Alekhtyar, bloggare och ingenjör, och då och då medarbetare på Konflikt, Katja Magnusson, radions tidigare mellanösternkorrespondent och Lena Ag, generalsekreterare på Kvinna till Kvinna. Programledare: Firas Jonblat firas.jonblat@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

    starstarstarstarstar
  • Apokalypsen i politiken

    · 00:55:55 · Konflikt

    Om tidens slut, och längtan efter en bättre människa i en ny värld. Varför är den längtan så stark just nu? Följ med på jakten efter undergången, från Vita huset via Syrien till Jerusalem. I såväl världsreligionerna som många politiska ideologier finns föreställningar om de sista dagarna och vad som ska hända vid tidens slut. Det verkar som att det finns en grundläggande mänsklig vilja att föreställa sig ett slut, en apokalyps, en rening något som ska bereda vägen för en pånyttfödd bättre mänsklighet. Och det verkar som tanken på undergången just nu påverka politiken mer än på länge. Vi träffar den judiska extremisten  Gershon Salomon, som är förbjuden att vistas på tempelberget i Jerusalem efter det att han 1990 bar fram en hörnsten till ett nytt judiskt tempel och orsakade upplopp. Då betraktades han som en galen extremist i Israel, närmast som ett skämt. Idag är situationen annorlunda och alltfler pratar om templet som skulle innebära annekteringen av tempelberget och de muslimska heliga platser som ligger där idag som en realistisk möjlighet. Vi pratar med historikerna Meir Margalit och Anita Shapira som berättar om framväxten av en rörelse som vill frammana de sista dagarnas ankomst. I Syrien berättar vi om den så kallade Islamiska Statens tro på apokalypsen. I sin propaganda har IS lyft fram att deras strid är den sista stora striden, åtminstone fram tills för ett år sedan. För vad händer när profetian inte uppfylls? Hör religionsprofessorn David Cook, sociologen Evin Ismail och Salahuddin Barakat, vid Islamakademin i Malmö. Slutligen berättar vi om USA, och hur inflytelserika eskatologiska och apokalyptiska idéer hamnat i dagspolitiken där. Bland amerikanska evangelikala kristna finns många som tror att Donald Trump är den som ska frigöra USA så att landet med kraft kan delta i den strid som förebådar Kristus återkomst. Trump fick också 81 procent av dom vita evangelikalas röster. Vi pratar med Matthew Sutton, historieprofessor vid Washington State University och författare till boken American Apocalypse.   I reportaget om Tempelberget sägs att Klippdomen/klippmoskén är en moské. Det stämmer inte. Det är en muslimsk helgedom. Det sägs också att judarna väntar på att Messias ska komma tillbaka, enligt judendomen har Messias aldrig kommit.       Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Simon Moser simon.moser@sr.se

    starstarstarstarstar
  • Inkomstklyftan och apatin

    · 00:55:56 · Konflikt

    Om ojämlikheten som ökar i stora delar av västvärlden. Hur problematiskt är det? Och vad är kopplingen till politiken och den politiska utvecklingen med missnöje och politisk apati? Programmet börjar i Tyskland, där valkampanjen är inne i sin slutspurt. Radions korrespondent Daniela Marquardt rapporterar från Bremen, där den blomstrande ekonomins baksidor syns tydligare än på andra håll i Tyskland. Där fnyser invånare åt kanslerkandidaten Angela Merkels valslogan "ett Tyskland där vi lever gott och gärna". Arbetslösa och låginkomsttagare kan verkligen inte leva gott. Och det är knappast gärna som människor hankar sig fram i den här tillvaron. Varje dag är en kamp från det att man vaknar, säger 54-åriga Frank Höpfner i stadsdelen Neustadt. Finns det ett samband mellan ökad ojämlikhet och sviktande valdeltagande? Och hur problematiskt är det egentligen med växande inkomstklyftor? Konflikts Anja Sahlberg försökte få svar från akademiska experter. Jesper Roine, nationalekonom på Handelshögskolan i Stockholm, berättar om the million dollar question, hur pass stor inkomstklyfta är bra för ett samhälle? På Skype från London School of Economics ger professor Simon Hix en bild av ett sviktande valdeltagande i Europa, och vilka det är som röstar i allt lägre utsträckning: unga, låginkomsttagare och lågutbildade. Professor Valentino Larcinese, från samma universitet, berättar om vad forskningen vet om sambandet mellan ökade inkomstklyftor och lägre valdeltagande och varför han menar att ökad ojämlikhet kan vara ett problem för demokratin. Det har gått cirka tio år sedan den ekonomiska krisen i Europa. Spanien drabbades hårt, ett land som har bland de största skillnaderna i inkomst i Europa. Inte minst landets unga befolkning har märkts av krisåren. Frilansjournalisten Anna Gjöres träffar människor som tvingas gå hungriga och 28-åriga Charly Lopez, som är välutbildad, men som inte får ett jobb. Precis som många i samma ålder har han gett upp hoppet om politiken.   Ibland tänker jag att det skulle ha varit bra om krisen hade slagit ännu hårdare. Om fler folk var helt desperata, skulle de kanske kämpa mer för att ändra samhället, säger Charly. Här i Sverige pratar politikerna, både till höger och vänster på den politiska skalan, allt mer om ökade klyftor. Vad menar dem? Och vad vill de göra åt det? I studion möts Fredrik Olovsson från Socialdemokraterna, som är Finansutskottets ordförande, och Ulf Kristersson, Moderaternas ekonomisk-politiske talesperson. Konflikt träffar också två svenska nationalekonomer, Anna Almqvist på LO, Malin Sahlén, i dag konsult, men tidigare knuten till den högerorienterade, liberala tankesmedjan Timbro, för att prata om inkomstklyftor och ojämlikhet ur ett svenskt perspektiv.   Programledare: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

    starstarstarstarstar
  • Rasismens politiska kraft

    · 00:55:15 · Konflikt

    Om Charlottesville, den omedvetna rasismen och frågan ifall rasistiska idéer anno 2017 kan vara en framgångsrik politisk strategi? Dagens Konflikt ska med avstamp i det som hänt och händer i USA försöka förstå RASISMEN som politisk kraft. Det har ju länge funnits ett antagande att med historiens erfarenheter i ryggen och med vetenskapens framsteg som grund - så är rasismen en kraft som i politisk mening för en tynande tillvaro. Men stämmer det? Eller kan Donald Trumps förskjutning av dom politiska gränserna vara en framgångsrik strategi? Vi ska börja med att betrakta den här frågan med psykologins glasögon, för att förstå vem som är och kan bli rasist. Den psykologiska forskningen, inte minst i USA, har nämligen under dom senaste decennierna börjat tala om begreppet implicit bias, undermedveten fördomsfullhet. Vårt psyke styr oss automatiskt i riktningar som gör oss mer fördomsfulla. Det här tyder alltså på att det finns en liten rasist inom oss alla. Hör Marie Nilsson Boijs reportage där du bland annat får stifta bekantskap med självhjälpsgruppen Rasists Anonymous. Övriga medverkande: Jens Agerström, docent i psykologi vid Linnéuniversitetet i Växjö, Nazar Akrami, docent i psykologi vid Uppsala Universitet och Reverend Nathan King, pastor i Trinity united church of christ i Concord North Carolina. Stephen Rappaport hade läst in 12-punktsprogrammet för Anonyma Rasister. Det brukar ju ofta sägas att rasismen är en kraft på dekis, på väg ut, otidsenlig. Stämmer det, i ett amerikanskt sammanhang? Stämmer det som den förra presidenten Barack Obama brukade säga, att historiens långa kurva sluttar mot rättvisan - och, med andra ord, bort från rasismen? Ivar Ekman ringde upp historikern Ibram Kendi, som är professor i både historia och internationell politik på American University i Washington DC och författare till den uppmärksammade och prisbelönta boken Stamped from the beginning- a definitive history of racist ideas in America. Och Ibram Kendi menar att tanken om framsteg i rasrelationerna i USA stämmer - men att det bara är halva bilden. Hur ser det egentligen ut för rasismens konkreta manifestationer på marken i USA? Hur går det för vit maktrörelsen och högerextremismen? Konflikts reporter Simon Moser, ringde upp Brian Levin vid Center for the Study of Hate and Extremism, vid California State University i San Bernadino, vars forskning visar att den stärker sina positioner. De senaste två åren har det sammanlagt varit fler vit makt-möten än under de tidigare 20 åren. Medverkar gör även Ruth Ben-Ghiat, professor i historia vid New York University, som menar att tonen i det offentliga samtalet har blivit råare. Gäster i programmet: Anderas Johansson Heinö, statsvetare som är förlagschef på den liberala, marknadsvänliga tankesmedjan Timbro och Christer Mattsson, biträdande föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs Universitet, ett kunskapscentrum för förebyggandet av våldsutövande extremism. Kan Sverige dra några lärdomar från det amerikanska exemplet? Ivar Ekman träffade en av dom ledande aktivisterna i Black Lives Matter-rörelsen som var på tillfälligt besök till Sverige, juridikprofessorn Justin Hansford och resonerade med honom om rasismens allmängiltighet. Programledare: Ivar Ekman Producent: Marie Nilsson Boij

    starstarstarstarstar
  • USA:s mörka tvilling?

    · 00:55:55 · Konflikt

    Om den ryska hackningen av presidentvalet i USA, Trumps ryska kontakter, annekteringen av ukrainska Krim. Håller Ryssland på att återta rollen som USAs och Sveriges ärkefiende nummer ett? Konflikt om hot, fiendebilder och ett ryskt hus som stängdes. Vår utsände i Washington Lasse Johansson besöker den egendom i Maryland som var de ryska diplomaternas semesteranläggning. Den stängdes vid nyår av president Obama. Hör grannarna berätta om en liten del av den verklighet, som vid sidan av twitterdiplomati och stökiga presskonferenser, har gjort att Ryssland uppfattas som ett allt större hot i USA. Världen har ägnat mängder av tid åt att diskutera utredningen av Donald Trumps och hans omgivnings kontakter med Ryssland och ryssar.  Men hur tänker man i USA om man också kan mycket om rysk historia och politik. Jesper Lindau ringde upp två kunniga amerikaner för att fråga dem om Ryssland som USA:s mörka tvilling. Sean Guillory, historiker vid University of Pittsburgh, som gör podcasten Seans Russia Blog och Leon Aron, ansvarig för Rysslandsfrågor vid den konservativa tankesmedjan American Enterprise Institute. I Konflikt samtalar sedan våra två första gäster om USA. Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala Universitet, och Maria Georgieva, Svenska Dagbladets Rysslandskorrespondent Sverige har en lång historia tillsammans med Ryssland som innehåller allt från krig och frostiga relationer till handel och samarbeten. Sverige idag är ett möjligen oroligt land. SOM-institutets mätningar av oro visar på att oron för situationen i Ryssland ökade markant när Ryssland annekterade Krim och kriget i östra Ukraina började. Konflikts Simon Moser träffade Marina Davidsson som upplevt effekterna av den oron i sin vardag. Gunnar Nygren som är professor i journalistik vid Södertörns högskola berättar också om den studie de gjort om 2014 under kriget i Ukraina och om hur rapporteringen byggde mycket på ett västligt perspektiv. I Konflikt diskuterar vi sedan bilden av Ryssland i Sverige tidskriften Filters chefredaktör Mattias Göransson och Johan Wiktorin, som är skribent och bloggare och ledamot i kungliga krigsvetenskapsakademin.    Producent: Simon Moser simon.moser@sverigesradio.se   Programledare: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se

    starstarstarstarstar
  • Sverige och de ensamkommande

    · 00:55:56 · Konflikt

    Om de 23 480 ensamkommande unga afghaner som kom till Sverige 2015. Vad har hänt? Med pojkarna och med Sverige? Hör ett valthorn från en göteborgsk nationaldag och om ett samhälle som bytt skepnad. Konflikts första program om ensamkommande afghaner gjordes hösten 2015. Det var under en period när det anlände flera hundra unga afghaner till Sverige varje vecka. Av de mer än mer än 160 000 människor som kom för att söka asyl i Sverige 2015, registrerades 23 480 av Migrationsverket som afghaner med koden BUV: Barn utan vårdnadshavare, de som blev kända som ensamkommande flyktingbarn. Till det här programmet har vi också förberett en grafik som ger svar på några frågor om hur det gått för de ensamkommande. Konflikt har fortsatt att följa den här gruppen nära under de nära två år som gått sedan dess. Vi får ibland frågan varför vi valt att berätta så mycket om just dem? Svaret är att de ensamkommande blottlägger flera av dom allra svåraste politiska, juridiska och mänskliga dilemman som präglar och viss mån plågar migrationssystemet i Sverige. Som att så många av dem befinner sig på gränsen mellan att i juridisk mening vara barn och vuxna. Och att så många av dem faktiskt kommer från ett annat land - oftast Iran - än det som deras asylskäl prövas mot. Sedan finns det faktum att just unga män - för det rör sig nästan uteslutande om pojkar - historiskt sett är en speciell grupp i migrationssammanhang: ett potentiellt problem om dom blir kvar men hamnar utanför samhället - men samtidigt en potentiell enorm tillgång ifall dom snabbt blir del av samhälle. Så, hur har det då gått ? Vår reporter Ulrika Bergqvist har i dagens program återvänt till några av de öden som vi följt under de två år som gått. Mustafa Hosseini och Muhammad Ahmadi mötte vi första gången 2016, när de hade fått lämna Torrekullagården i Mölndal, ett hem för ensamkommande ungdomar. Nu träffar vi Mustafa i Slottsskogen under nationaldagsfirandet. Där träffar vi också den tidigare föreståndaren för Torrekullagården, David Nilsson, tillsammans med flera andra aktivister. Vad säger det som hänt om hur Sverige förändrats sedan 2015? Hur har det påverkat hela det komplexa system som styr vad som händer med människor som kommer hit från andra länder i jakt på ett nytt, bättre liv? Med i studion för att diskutera finns den socialdemokratiske migrationsministern Morgan Johansson och Sanna Vestin, ordförande för Flyktinggruppernas Riksråd.   Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sr.se

    starstarstarstarstar
  • Hur får man freden att hålla?

    · 00:55:59 · Konflikt

    Vad kan den colombianska fredsprocessen lära av Nordirland och Rwanda? Och hur vet man att det är fred - på riktigt? Hör om en nordirländsk Romeo och Julia, om colombianer som spelar teater med fienden och om rwandiern som blev räddad av sin motståndare. Dagens Konflikt handlar om det som händer efter att ett krig har tagit slut - om vad samhällen och individer måste göra för att för att börja leva människor emellan, trots allt som hänt. I Colombia gjorde ett fredsavtal förra året slut på det över 50 år långa inbördeskriget där. Misstron mellan konfliktens olika grupper är fortfarande djup. Men på en teaterscen i Bogotá spelas just nu en pjäs där skådespelarna kommer från just konfliktens olika sidor. Sveriges Radios korrespondent-trainee Filip Kotsambouikidis har varit där. En av de faktorer som får störst inverkan på hur det går i en fredsprocess är tid. Ju längre tid det går, desto starkare är oftast freden. Samtidigt så kan polariseringen leva kvar långt efter konfliktslutet. Ett exempel på det är Nordirland. The Troubles tog slut för 19 år sen och en hel generation har hunnit växa upp i skuggan av sina föräldrars minnen och erfarenheter. Trots att det gått så lång tid sedan konflikten går de allra flesta nordirländska skolbarn med klasskamrater som hör till samma grupp som de själva - irländsk-republikanska eller probrittiska. Men det finns också skolor som försöker bryta det sekteristiska mönstret och aktivt blanda barnen. Konflikts Stephanie Zakrisson har besökt en sådan skola. Ett land som arbetat hårt på att nå försoning efter ett extremt blodigt inbördeskrig är Rwanda. För 23 år sedan begicks ett folkmord där: mellan 800 000 och en miljon människor mördades på bara några månader. De flesta av offren var tutsier och de flesta av förövarna var hutuer. Men också mitt under folkmordet fanns det människor som hjälpte varandra över etnicitetsgränsen. Sveriges Radios Afrikakorrespondent Richard Myrenberg har träffat en av folkmordets överlevare, Jean Louis, som räddades av en kvinna han inte kände från den andra folkgruppen. Gäster i studion: Joakim Kreutz, docent i freds och konfliktforskning vid Stockholms universitet och Mimmi Söderberg Kovacs, chef för Folke Bernadotte-akademins program för forskning och utveckling. Bonusmaterial: Dagens Konflikt handlar ju om konflikter som nått en fredlig lösning och om tiden som kommer efter freden. Men en av vår tids största krig pågår fortfarande. Kriget i Syrien fortsätter att driva miljontals människor på flykt. Konflikts Kajsa Olsson ringde upp Mariam Jalabi från Syrian National Coalition på hennes arbete i FN:s högkvarter i New York. Hon är en av få kvinnor som deltar i de FN-ledda fredsförhandlingarna om Syrien, och hon menar att det är avgörande att kvinnor deltar i fredsprocessen om det ska vara möjligt att skapa en hållbar fred. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Stephanie Zakrisson stephanie.zakrisson@sverigesradio.se

    starstarstarstarstar
  • Little Britain?

    · 00:55:56 · Konflikt

    Om det forna imperiets svåra vägval efter Brexit. Hör röster från ett kungligt skepp, en nordirländsk åker och skotska gator om ett Storbritannien som riskerar att bli allt mindre. Den brittiska unionens bygge är för många ett glamoröst exempel på hur olika nationer under år hundrade lyckas stå enade under ett och samma styre. Men efter att Storbritannien röstade för att lämna den europeiska unionen har nya krav om en skotsk självständighet, och debatten om en irländsk union har lyfts upp till nya höjder. Kan Storbritannien bli Lill-Britannien? Vid den sicksackande gränsen mellan Nordirland och den irländska republiken åker Konflikts Nathalie Rothschild med bonden Robert Moore, som visar var en möjlig hård Brexit kan slå hårdast. Just gränsfrågan skapar känslor av ovisshet, till exempel hos Dermot O'Hara som aktivt jobbar för att behålla den osynlig, och för turistguiden Paul Doherty som vi träffar under en guidad tour i Bogside där blodig söndagen skedde. I Belfast träffar vi företagare David Hoey som tycker inte att Brexit kommer negativt påverka internationellhandel, medan 21-årige Amy Murphy på Hammer Youth Club bryr sig inte om allt det; hon är bara glad att som katolik kunna bo och trivas i det protestantiska området The Shankhill. Till Edinburgh åker Konflikts programledare Firas Jonblat för att hitta det brittiska i Skottland, och ber taxiföraren Mike om hjälp med att hitta det. Det blir skeppet Britannia som var under 44 år drottningen Elisabeths hem på vattnet. Där träffar han James McGregor som är stolt över att han liksom skeppet kommer från Glasgow, medan Eilidh McKenzie bakom kassan i souvenirbutik är stolt över att vara just brittisk. Londonbor Katen Patel är engelsman och tycker att det som är bra med Skottland får ofta en brittisk identitet som till exempel Harry Potter. I Edinburgh slottet träffar vi guiden Jan Horne som är stolt över sin skotska identitet. Hennes kollega Tim Coates som kommer från Nordirland säger att han är irländsk trotts att han har ett brittiskt pass. Så var finns det brittiska i Skottland? Professor emeritus David McCrone som har forskat i identitetsfrågan säger att det brittiska är ett smältande isberg, och kvar finns bara i England. En av de viktiga frågor under Brexit-kampanjen var internationell handel, och tanken är att med ett Storbritannien fritt från EU begränsande handelsregler så kommer landet att återuppliva gamla globala partnerskap, något som Chandrika Kaul, expert i brittiska imperiets historia på St. Andrews universitetet i Skottland avfärdar som en ren illusion när Konflikts producent Jesper Lindau ringer henne. I studio för att prata mer om ämnet sitter Magdalena Frennhoff-Larsen, statsvetare och specialist på Brexit på Westminister University, och Sveriges Radio korrespondent i Storbritannien, Staffan Sonning. Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se Programledare: Firas Jonblat firas.jonblat@sverigesradio.se

    starstarstarstarstar
  • Vad kan rädda EU?

    · 00:55:48 · Konflikt

    Om Macrons seger i Frankrike, som ger EU-kramarna hopp. Men är ett starkt och federalt Europa rätt väg för en haltande union? Emmanuel Macron vann det franska presidentvalet bland annat med budskapet att samarbetet i EU måste utvecklas och fördjupas. Om det inte sker nu, under hans fem presidentår, så kommer Front National tillbaka och ett franskt utträde ur EU hotar, sa Emanuelle Macron i samband med tillträdet. Att han vann valet , och vann med så stor marginal, med ett så tydligt EU-offensivt budskap det har, efter åratal av pessimism, gett nytt hopp för dem som drömmer om ett tätare, starkare, mer federalt Europa. Som ungdomarna i organisationen JEF (Young European Federalists) som från ett litet kontor i centrala Bryssel arbetar för ett Europas Förenta Stater. Vår EU-reporter Ci Holmgren åkte dit och intervjuade bland andra Christopher Glück, ordförande i JEF som hoppas att EU de kommande åren går vidare mot en verklig federation - och att Macrons seger i Frankrike kan bidra till det. - Om 20 år, om Storbritannien återinträder i EU, ja då vill jag gärna vara med och förhandla, sägeer Christopher Glück i intervjun. I Berlin intervjuar vår korrespondent Daniela Marquardt en annan federalist. Det är statsvetarprofessorn Ulrike Guérot: - Vi lever i en ödestid för Europa - den europeiska unionen har kommit till vägs ände och många människor föreställer sig en bättre framtid i starkare nationalstater. Men räddningen är inte mer nationalism utan mer Europa, hävdar Ulrike Guérot, som är på ständig turné för att tala om varför tiden är mogen för den Europeiska Republiken, ett medborgarnas Europa istället för regeringarnas Europa. En utveckling som den tyska regeringen snarare bromsat än uppmuntrat. I Konflikts studio svarar Dagens Nyheters EU-korrespondent Annika Ström Melin på programledaren Ivar Ekmans frågor om stödet för federalism i de bägge viktigaste EU-länderna, Frankrike och Tyskland, och även i EU:s huvudstad Bryssel. Sveriges EU-ambassadör i Bryssel Lars Danielsson intervjuas också i programmet. Han säger i samtalet med Konflikts reporter Ci Holmgren att den allmänpolitiska stämningen i Europa just nu inte ger något stöd för ett federalt EU, som därför är mycket avlägset. EU är de halvhyfsade kompromissernas organisation, enligt Danielsson. Om EU:s framtid är oklar så finns för Sveriges del åtminstone en viktig faktor att förhålla sig till i EU-arbetet i fortsättningen: Storbritannien, Sveriges främsta bundsförvant i EU, lämnar unionen. Det gör att Sverige hamnar i ett dilemma, säger Göran von Sydow, forskare vid Sieps, en statlig myndighet inriktad på analys av europapolitik. Hittills har Storbritannien med sina kraftfulla diplomatiska och politiska resurser varit det mest tongivande av de länder som inte har euron. Sverige har dragit nytta av det men får nu svårare att göra sin röst hörd när Storbritannien lämnar EU. De länder som Sverige efter Storbritanniens utträde står närmast i EU är alla medlemmar i euron. Men om eurosamarbetet fördjupas så som Emanuelle Macron föreslår, och som också ordförande för alla de tunga EU-institutionerna föreslagit, så riskerar Sverige och andra som står utanför euron att förlora inflytande i det europeiska samarbetet, menar Göran von Sydow. Han intervjuas av Per Eurenius. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Per Eurenius per.eurenius@sverigesradio.se      

    starstarstarstarstar
  • Vem ska leda Iran?

    · 00:55:52 · Konflikt

    Iran har öppnat sig mot Väst med kärnteknikavtalet. Men Iran är också i krig i Syrien och Irak. Hör röster från Washington, Teheran och Stockholm om Irans presidentval och vägen mellan krig och fred. Dagens Konflikt handlar om konsekvenserna av det iranska presidentvalet där rösterna under sändningens gång är på väg att räknas. Allt tyder på en storseger för den sittande presidenten Rouhani. Men för att förstå vad det är som stått på spel i det här valet börjar vi med att backa bandet några dagar och närma oss den iranska politiken lite utifrån. Över hela världen finns nämligen en gigantisk iransk diaspora, som en följd de dramatiska förändringar som landet genomgått under de senaste årtiondena - framför allt i samband med den iranska revolutionen 1979 och den förföljelse av oliktänkande som varit en stor del av inrikespolitiken sedan dess. Så det är inte så konstigt som det låter att söka svar om iransk inrikespolitik på ett kafé vid Sergels torg - och det var också just vad vår reporter Kajsa Olsson gjorde, där träffade hon Sara som berättar hur livet förändrats till det bättre för hennes mamma de senaste åren, sedan Rouhani tillträdde. I reportaget får vi också höra Ammar Maleki, professor på Tilburg University i Nederländerna och människorättsadvokaten Shadi Sadr som också lever i exil,  tala om om hur lite som hänt när det gäller frihet och mänskliga rättigheter under Rouhanis första mandatperiod. Det område där det hänt mest är i stället relationen till omvärlden och det historiska närmandet mellan Iran och väst som kom till stånd genom kärnenergiavtalet. Detta avtal går ut på att Iran tillåter internationella inspektioner av sin kärnenergiframställning för att säkerställa att det är just energi och inte kärnvapen man framställer. Och i utbyte har landet fått stora lättnader av de sanktioner som tidigare drabbat ekonomin väldigt hårt. Fler länder står bakom avtalet men mest fokus har hamnat på närmandet mellan Iran och USA ,och många menar att det var just förre presidenten Obama som tillsammans med Rouhani gjorde det hela möjligt. Men, nu har vi ju en ny amerikansk president i Vita huset. Under valrörelsen gick Donald Trump hårt åt kärneknikavtalet som han kallade världens sämsta uppgörelse någonsin. Men vad hans egen Iranpolitik egentligen består av är fortfarande oklart. Det tycker två Iranbevakare i USA som SR:s korrespondent i Washington Inger Arenander talade med i veckan: Susanne Maloney på tankesmedjan Brookings och Reuel Marc Gerecht från neokonservativa Foundation for Defence of Democracy i Washington. Samtidigt som rösträkningen pågår i Iran landade Donald Trump på sin första utrikesresa som president. Dom där första resorna brukar vara symboliska, Obama åkte till grannen Kanada, Stefans Löfvéns första officiella besök var hos grannen Finland. Trump har valt Saudi-Arabien. Det är det land som, vid sidan av Israel är USAs klassiska allierade i mellanöstern, ett land som under Obamas tid fick en smärre chock när USA med kärnteknikavtalet närmade sig den tidigare gemensamma fienden Iran. För att förstå den här chocken bättre så ringde Konflikts Jesper Lindau upp den Madawi al-Rasheed saudisk professor vid London School of Economics och känd kritiker av den saudiska ledningen. Hon tecknar en mörk bild av ökade spänningar mellan Iran och Saudiarabien. Sanam Vakil från tankesmedjan Chatham House i London ger sin bild av varför Iran är så öppet expansivt just nu i närområdet genom sitt militära engagemang i Syrien, Irak och Jemen. Gäster: Agneta Ramberg, Sveriges Radios utrikeskommentator på plats i Teheran och Rouzbeh Parsi, universitetslektor vid Historiska institutionen vid Lunds universitet. Producent: Jesper Lindau Programledare: Kajsa Boglind

    starstarstarstarstar
  • Den segregerade skolan

    · 00:55:59 · Konflikt

    Om skolsegregation, rasism och svåra val. Hör röster från New York, Rinkeby och Gävle. De senaste åren har skolan debatterats intensivt i Sverige. Det har varit en spretig, stor, komplicerad debatt, med mängder av begrepp och problem som ska åtgärdas: likvärdigheten, resultatuvecklingen, resursbristen, bland mycket annat. Dagens Konflikt fokuserar på en aspekt av skolans utmaningar, nämligen segregationen. Dels för att segregation är en viktig fråga i sig i den tid och det samhälle vi lever i, men också för att det finns ett intressant land att jämföra med, ett land som länge brottats med segregationen, nämligen USA. Frilansjournalisten Åsa Secher börjar sitt reportage i ett bibliotek i stadsdelen The Bronx i New York, där hon träffar 17-åriga Yacine Fall. En stor skillnad mellan USA och Sverige är hur man pratar om problemen med segregation: "Vita skolor ses som bra skolor", sades till exempel i inslaget från New York. Det här i svenska öron ganska brutala språkbruket har ju förstås sin bakgrund i USA:s mer brutala historia: skolsegregationen i USA har sina rötter i slaveriet, och segregationen var länge inskriven i många delstaters lagar. Det gjorde också att avsegregeringen, som påbörjades på 1950-talet med ett beslut i USA:s högsta domstol, åtminstone i sina intentioner var väldigt tydlig. Domstolen skrev då, 1954, i beslutet Brown vs. Board of Education, att det inte dög med likvärdiga skolor - principen separate but equal, alltså just segregerade men likvärdiga, var inte nog - för, som domarna skrev vidare: "segregerade skolor är till sin natur inte likvärdiga".  I praktiken innebar förstås inte det här beslutet att USA:s skolor automatiskt integrerades. Under några decennier efter 50-talet minskade segregationen, framförallt genom att elever bussades mellan olika områden, men det möttes av hårda protester, framförallt från vita föräldrar. Och på 80-talet började reformerna rullas tillbaka, och segregationen i amerikanska skolor ökade igen. Sverige har ju en delvis annan historia än USA, och ett annat sätt att närma sig det här problemet. Men Sverige har, precis som USA, en multi-etnisk framtid framför sig. För att ta reda på hur den ser ut, och hur den speglas av det svenska skolsystemet, begav sig Konflikts reporter Katarina Helmersson till Stockholmsförorten Rinkeby, för att besöka familjen Jusuf. Segregationen i svenska skolor ökar, men det finns en del försök att bryta den här utvecklingen. Ett hittar man i Gävle, där fyra högstadieskolor slagits ihop till en, bland annat med syftet att skapa en mer integrerad skola. Firas Jonblat begav sig till Gävle, och en gymnastiklektion på Vallbacksskolan. Med i studion för att diskutera segregationen finns Anna Ekström (S), gymnasie- och kunskapslyftsminister, och tills nyligen generaldirektör för Skolverket, och Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Stephanie Zakrisson stephanie.zakrisson@sverigesradio.se

    starstarstarstarstar