Folgen

  • Om den mäktiga turkiska underrättelsetjänsten MIT:s hemliga operationer i och utanför Turkiet. Vad är det för underrättelsetjänst som Sverige åtagit sig att arbeta närmre för att få gå med i Nato?

    Medverkande: Cemil Aygan, tidigare PKK-sympatisör och efter det agent inom den turkiska underrättelsetjänsten, anonym, tidigare högt uppsatt inom den turkiska staten, Berivan Firat, PKK-sympatisör i Paris, Guillaume Perrier, tidigare korrespondent för Le Monde i Turkiet, författare till boken "Les loups aiment la brume" (ung "Vargarna älskar dimma") om den turkiska underrättelsetjänstens hemliga operationer i Europa, Abdullah Bozkurt, turkisk journalist som lämnade efter kuppförsöket 2016 och nu bor i Sverige där han driver sajten "Nordic Monitor" tillsammans med Levent Kenes, Murat Aslan, turkisk underrättelseexpert vid den Erdogannära tankesmedjan SETA, Nate Schenkkan, senior forskningschef vid Freedom House mfl

    Programledare: Fernando Arias
    [email protected]

    Reporter: Filip Kotsambouikidis

    Tekniker: Tim Kellerman och Jacob Gustavsson

    Producent: Anja Sahlberg
    [email protected]

  • Vilka personer och länder står egentligen i vägen för fred och demokrati i Sudan?

    Ryska fraktplan som smugglar illegalt guld för att finansiera kriget i Ukraina. En geopolitisk duell om Nilens värdefulla vatten. Och legosoldater som kommit hem från andra krig med fickorna fulla av pengar – för att nu strida på hemmaplan. Konflikten i Sudan är långtifrån perifer. Det är en kris som stormakter i hela världen varit med om att skapa. Och mitt i allt står vanliga människor.

    Medverkande: Ebo Krdum, musiker, Rawia Elamin, Eltayeb Hamid, Fadwa Elamin, Naila Elhassan, Eltayeb Elamin, svensksudaneser, Hala Al-Karib, kvinnorättsaktivist i Khartoum, Kamal Elgemeil, svensksudanesisk läkare som blev fast i Wad Madeni, Al Balola, byggnadsingenjör i Khartoum, Johan Brosché, docent i freds- och konfliktvetenskap på Uppsala Universitet, Hala, Faiza och Yassin el-Feel, sudaneiska flyktingar i Egypten mfl

    Programledare: Lotten Collin
    [email protected]

    Reporter: Edgar Mannheimer

    Producent: Anja Sahlberg
    [email protected]

    Tekniker: Elin Hagman

  • Fehlende Folgen?

    Hier klicken, um den Feed zu aktualisieren.

  • Om ett Europa vars gränser flyttas söderut, bortom Medelhavet, ner mot ekvatorn. EU satsar stort på att migranterna ska hanteras av andra.

    Vi följer en mans försök att ta sig från Sydsudan till Europa. Längs vägen mot Medelhavet finns många hinder, smugglare, miliser och gränsvakter. Och vissa av de här hindren är finansierade av EU - som den libyska kustbevakningen som varje år lyckas hindra tiotusentals migranter från att ta sig över havet mot Europa. I Libyen riskerar de övergrepp och kan säljas som slavar.

    EU-fonder, som Sverige bidrar till, har gynnat icke-demokratiska regimer som Sudan och Libyen. Och den libyska kustbevakningen försöker nu dra tillbaka migrantbåtarna innan de når europeiskt vatten.

    Räddningsflyg hotas med luftvärnsrobotar

    Vi följer med räddningsflyget Seabird som vakar över vattnen men hotas av luftvärnsrobotar när den libyska kustbevakningen tycker att de stör. Räddningsfartygen är få utanför den italienska ön Lampedusa, flera hjälporganisationer har skrämts iväg av rättsprocesser, hot och trakasserier.

    Men migranter och flyktingar fortsätter att komma över havet. Europas politiker förbereder sig för en situation som liknar den stora flyktingsommaren 2015. Gränserna stärks. Samtidigt som livräddarna uppgivet fortsätter att bärga både levande och döda.

    Medverkande: Puot från Sydsudan på flykt i Nordafrika, Jorrit Rijpma, juridikprofessor vid Europa Institute of Leiden Law School i Nederländerna, Olivier Wilmart, pilot för den räddningsorganisationen Seawatch, Tamino Böhm, koordinator för Seawatch, Ingo Werth som är kapten på ett av frivilligorganisationen ResQships fartyg, Giovanni d’Ambrosio och Emma Giacomo vid den katolska organisationen Mediterranean Hope, Migrationsminister Maria Malmer Stenergard, moderaterna.

    Reportrar: Anna Roxvall och Johan Persson.

    Programledare: Fernando Arias
    [email protected]

    Producent: Ulrika Bergqvist
    [email protected]

    Tekniker: Jacob Gustavsson

  • Hur mycket och hur länge ska vi arbeta? Vad är vårt arbete värt om vi inte kan leva på det?

    Medverkande: Joseph Stiglitz, ekonomiprofessor och Nobelpristagare, Jesper Roine, nationalekonom, Jenny Karlsson, ensamstående mamma med dubbla jobb, Anissa, Suline och Ali, studenter som protesterar mot Frankrikes pensionsreform, Albane Branlant, talesperson för "Unga för Macron", Michaël Zemmour, fransk ekonom, Nebila och Mohammed, föräldrar till Ali som har svårt att se hur de ska orka jobba till 64 år, Peter Dowd, brittisk parlamentsledamot för kortare arbetsvecka mfl

    Konflikt träffar den ensamstående mamman Jenny Karlsson i Haninge utanför Stockholm, som i dag tvingas jobba dubbla städjobb när lönen äts upp av inflationen och månaderna inte går ihop. En bild av Sverige 2023.

    Fransk ilska mot Macrons nya pensionsreform

    I Frankrike har protesterna mot president Emmanuel Macrons och regeringens pensionsreform kokat över. Vad handlar protesterna om egentligen? Reformen är nödvändig för att pensionssystemet ska hålla i framtiden när befolkningen blir allt äldre, men ekonomen och Nobelpristagaren Joseph Stiglitz tycker att politikerna borde tänka om. Exklusiv intervju.

    Fler argumenterar för 4-dagarsvecka

    Om vi nu ska orka arbeta längre, för att vi i allmänhet lever längre, så är det kanske arbetslivet som ska förändras? Diskussionen om 4-dagars arbetsvecka har vaknat på flera håll, inte minst i Storbritannien.

    Programledare: Lotten Collin
    [email protected]

    Reportrar: Ulrika Bergqvist, Stephanie Zakrisson, François-Xavier Legrand

    Tekniker: Maria Stillberg

    Producent: Anja Sahlberg
    [email protected]

  • Om en värld i upprustning och ett Norden i Nato:s tecken. Neutraliteten som idé ifrågasätts nu på flera håll i Europa.

    Ett år av fullskaligt krig i Ukraina har skakat om det mesta, även hela länders syn på sin roll i världen. Vi följer med svenska förband och amerikanska marinkåren under den största övning försvarsmakten hållit på mer än 25 år, Aurora23. Samtidigt går demonstranter i protesttåg i Göteborg för att försvara Sveriges neutralitet. Både militärer och Nato-motståndarna tror på fred, men inte riktigt på samma sätt.

    Sverige är ett klassiskt exempel på ett land som varit neutralt på grund av brist på andra alternativ, säger Pascal Lottaz som forskat kring hur neutrala länder manövrerat politiskt genom historien. Han blev inte särskilt förvånad när Sverige valde att ansöka om medlemskap i Nato.

    Vem är neutral?

    Hans eget hemland, Schweiz har neutraliteten inskriven i sin grundlag men där debatteras begreppet flitigt nu. Vad betyder det egentligen att vara neutral? Landet pressas att ta ställning efter det stora anfallskriget mot Ukraina och det här har varit ett omskakande år för schweizare som ser neutraliteten som en del av sin identitet, lika naturlig som schweizer-ost.

    Krigets svallvågor har nått hela vägen till Östasien och Japan som nu satsar stort på sitt försvar. Landet har länge valt att förhålla sig neutralt till konflikter men nu ifrågasätts gamla premisser.

    Programledare: Fernando Arias
    [email protected]
    Producent och reporter: Ulrika Bergqvist
    [email protected]
    Reportar: Tilda Johansson, Daniel Alling och Björn Djurberg
    Tekniker: Lisa Abrahamsson.

  • Privata företag, som den ljusskygga firman Team Jorge, kombinerar cyberövervakning och påverkansarbete och har skapat en helt ny typ av desinformationsmonster, kapabla att påverka val runtom i världen.

    Konflikt berättar detaljerna om journalistnätverket Forbidden Stories avslöjande om den ljusskygga israeliska firman Team Jorge, som officiellt inte existerar. För internationella journalister som gått under cover berättar "Jorge" om hur hans team kan manipulera val på olika håll i världen, genom att hacka sig in på telefoner, placera vinklade nyheter i etablerade medier och sprida nyheterna med hjälp av så kallade avatarer.

    Privata trollfabriker hot mot demokratin

    – Genom att kombinera cyberövervakning med expertis inom påverkansbranschen har privata företag de senaste åren skapat ett "desinformationsmonster" som vi nu dagligen har att göra med, säger Laurent Richard, grundare av journalistnätverket Forbidden Stories.

    Medverkande: Frédéric Métézeau, Israel-korrespondent för Radio France, Omer Benjakob, journalist på tidningen Haaretz, Laurent Richard, grundare av Forbidden Stories, Cécile Andrzejewski, grävjournalist på Forbidden Stories, Mikael Östlund, kommunikationschef på Myndigheten för Psykologiskt Försvar

    Programledare: Lotten Collin
    [email protected]

    Reporter: Fernando Arias

    Tekniker: Alma Segeholm och Jakob Lalér

    Producent: Anja Sahlberg
    [email protected]

  • Vad händer när våra allra mest intima uppgifter läcker till ett av världens största techbolag Facebook? Ekots grävreportrar Sven Carlsson och Sascha Granberg söker svar.

    Svenska bankkunders, patienters och omkring en miljon apoteksbesökares personuppgifter har läckt till Facebook via deras verktyg Facebook Pixel. Konflikt skildrar hur spårningen på nätet växte till en miljardindustri, söker svar om vad som hänt med uppgifterna som läckt, och frågar sig vad politikerna i Bryssel gör när hälsoinformation blivit en handelsvara.

    Medverkande: Lou Montulli, entreprenör och fd anställd på Netscape, Göran Arvinius, tidigare vd för Doubleclick Scandinavia, Philip Eriksson, programmerare och P1-lyssnare, Arash Gilan, vd för Viva Media, Max Schrems, aktivist och grundare av NOYB, Abir Al-Sahlani, EU-parlamentariker för Centerpartiet

    Reportrar: Sven Carlsson och Sascha Granberg

    Programledare: Lotten Collin
    [email protected]

    Tekniker: Christer Tjernell, Lisa Abrahamsson, Maria Stillberg

  • En tidigare försvarsminister står åtalad för landsförräderi i Danmark. I Finland har journalister dömts för att ha röjt statshemligheter.

    Med ett krig inpå knuten och en ansökan till militäralliansen Nato står Sverige inför nya utmaningar. Elbolag och myndigheter tvingas fundera över vad som nu ska hemlighållas från framför allt Ryssland. Samtidigt läggs allt mer av vår statsbudget på saker som rör Försvarsmakten.

    De som ska granska makten behöver ha extra koll på var gränsen går mellan vad som är hemligt - för att skydda landet - och vad det går att ifrågasätta och berätta.

    Hög spionchef inför rätt för landsförräderi

    Den där gränsen för vad som ska klassas som en statshemlighet testas just nu i våra grannländer. I Danmark träffar vi den tidigare försvarsministern Claus Hjort Frederiksen som nu står åtalad för landsförräderi för att ha bekräftat ett underrättelsesamarbete med USA. Även landets tidigare högste chef för den militära underrättelsetjänsten, FE, står åtalad för att ha röjt statshemligheter till journalister.

    Och i Finland har två journalister på dagstidningen Helsingin Sanomat dömts skyldiga till samma brott efter att ha skrivit en artikel om motsvarigheten till Försvarets Radioanstalt, FRA.

    Här i Sverige har vi nu på kort tid fått flera nya lagar som begränsar både pressfriheten och möjligheten för källor att meddela sig till journalister om oegentligheter. Så var går den där gränsen för vad man får prata om och vad som måste hållas hemligt? Mellan öppenhet och rikets säkerhet.

    Medverkande: Antero Mukka, chefredaktör för tidningen Helsingin Sanomat i Finland, Juuka Rappe, biträdande riksåklagare i Finland, Claus Hjort Frederiksen, tidigare försvarsminister för Venstre i Danmark, Hans Davidsen-Nielsen, författare och journalist på tidningen Politiken i Danmark, Kim Hakkarainen, säkerhetsexpert, Mikael Routsi, lektor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet, Jörgen Berglund, moderat riksdagspolitiker i försvarsutskottet, Ulf Holm, miljöpartist i försvarsutskottet, Hanna Gunnarsson, vänsterpartist i försvarsutskottet.

    Programledare: Lotten Collin
    [email protected]
    Producent: Ulrika Bergqvist
    [email protected]
    Reporter: Fernando Arias
    Tekniker: Adam Alvin

  • Oron breder ut sig bland kurder i Sverige, samtidigt höjer jurister både här och utomlands flera varnande fingrar är den svenska rättssäkerheten hotad när Turkiets Erdogan sätter press om Nato?

    Utvisningen av Mahmut Tat, som är dömd i Turkiet för samröre med den terrorklassade rörelsen PKK, väcker ilska bland jurister runtom i Europa.

    – Det är upprörande. Oavsett om han är skyldig eller inte till brotten han anklagas för vet vi att risken att han får utstå tortyr i fängelse är hög. Säger den brittiske advokaten Ben Keith.

    Är rättssäkerheten hotad?

    Konflikt ringer en rad jurister i Storbritannien, Belgien, Tyskland och Frankrike, som är väl insatta i asylrätt kopplad till kurder som flytt från Turkiet och utvisningar till Turkiet, ingen känner till något fall som liknar den svenska utvisningen av Mahmut Tat. Är den svenska rättssäkerheten hotad när Turkiets Erdogan sätter press i samband med Nato-processen?

    Medverkande: Mahmut Tat, en kurdisk man som utvisades från Sverige till Turkiet i december 2022, Ridvan Altun, en av ledarna för NCDK – Kurdiska Demokratiska samhällscentret, Sidar Yigit, kurd i Sverige, Aishe Didar Göktepe, kurd i Sverige, Ben Keith, brittisk advokat, Jan Fermon, belgisk advokat, Peer Stolle, tysk advokat, Dilane Ayden, fransk advokat, David Andic, fransk advokat, Gabriel Lassort, fransk advokat, Håkan Svenneling, vänsterpartistisk riksdagsledamot, Fredrik Malm, liberal riksdagsledamot, Mikael Westerlund, svensk advokat

    Konflikt har också sökt regeringens chefsförhandlare med Turkiet i Natoprocessen, Oscar Stenström, Johan Olsson, chef för NOA, Magnus Krumlinde, biträdande chef på Säpo och justitieminister Gunnar Strömmer, men samtliga har avböjt en bandad intervju.

    Programledare: Fernando Arias
    [email protected]

    Reportrar: Tilda Johnsson och Besir Kavak

    Tekniker: Tim Kellerman

    Producent: Anja Sahlberg
    [email protected]

  • Fritidsaktiviteter eller ungdomsfängelse. Det pågår en dragkamp om vad samhället ska satsa på för att lyckas vända den grova brottsligheten.

    Konflikt gjorde nyligen ett avsnitt om hårdare straff. Men i bakgrunden pågår en mer lågintensiv kamp med mjuka metoder.

    Vi besöker boxningsklubben Fight For Zero i Vällingby där flera av killarna känner någon som skjutits till döds. Nu får tonåringarna läxhjälp och utbildas att själva hjälpa andra bort från brott.

    Vi träffar 22-årige Munir som precis muckat från ett högsäkerhetsfängelse. Han har åkt in och ut från institutioner sedan han började sin brottsbana som 13-åring. Vad hade kunnat stoppa honom i tid? Kanske ett sommarjobb.

    En folkrörelse mot gängvåldet

    Det är de små sakerna som gör skillnad, säger polismästare Carin Götblad. Hon har följt utvecklingen över tid och efterlyser nu en folkrörelse mot brott.

    Men mjuka metoder kan också slå fel – vi minns värstingresorna till Västindien då unga kriminella gjorde myteri. Nu granskas organisationen Fryshusets avhopparverksamhet. Finns det gränser för hur nära man kan jobba en kriminell miljö?

    Och så hör vi forskaren och polisen i Barcelona där de lyckades bromsa våldet genom att ta hjälp av gäng som Latin Kings.

    Medverkande: Henok Alem, boxningstränare och medgrundare till Fight for Zero, Carin Götblad, polismästare NoA, 22-årige Munir, Maj Petterson, kunskapsområdeschef på Fryshuset, Carles Feixa professor i antropologi och ledare för Trans-Gang projektet i Barcelona, Spanien, Cesar Andrade, gängmedlem i Latin King, Lluis Paradell, polisbefäl med ansvar för underrättelse kring gäng och terrorbrott.

    Programledare: Lotten Collin
    [email protected]

    Producent: Ulrika Bergqvist
    [email protected]

    Reporter: Tilda Johansson

    Tekniker: Jacob Gustavsson

  • Konflikt i exklusiv intervju med företaget bakom spionprogrammet Pegasus, som hittats i journalisters, politikers och dissidenters telefoner världen över. Hör om en industri som växer rekordsnabbt och med det ökade risker för oss alla.

    Spionprogram som Pegasus är ett värdefullt verktyg för brottsbekämpande myndigheter runtom i världen. Men flera avslöjanden visar att Pegasus hamnat i fel händer och använts för att övervaka journalister, människorättsaktivister och meningsmotståndare världen över. Konflikt har som en av få redaktioner fått en intervju med cybervapenföretaget NSO Group och dyker samtidigt djupare ner i frågan om varför Israel blivit så framgångsrikt på det här området, och vilket ansvar landet har för att oliktänkande övervakas i allt större utsträckning.

    Går det att reglera spionprogrammen?

    Skandal efter skandal har rullats upp inom EU, där olika spionprogram hittats i politikers och journalisters telefoner, till exempel den grekiske grävjournalisten Thanasis Koukakis. Går det här att reglera på EU-nivå? Möt Europaparlamentarikern som försöker.

    I Sverige finns numera ett lagrum att använda spionprogram som Pegasus inom ramen för lagen om hemlig dataavläsning, HDA. Hur stor är risken att sådana här program missbrukas även här?

    Medverkande: Chaim Gelfand, en av NSO Groups chefsjurister, John Scott Railton, Citizen Lab, Oscar Martinéz, journalist på tidningen El Faro i El Salvador, som nu har stämnt NSO Group efter att intrång med Pegasus upptäckts i hans och andra kollegors telefoner, Wesam Ahmad på den palestinska MR-organisationen al-Haq, Isac Ben-Israel, chef för Tel Aviv-universitets  cyberforskningscenter, Thanasis Koukakis, grekisk grävjournalist vars telefon infekterats med det israelisktillverkade spionprogrammet Predator, Sophie In’t Veld, nederländsk Europaparlamentariker som försöker reglera spionprogrammens utbredning inom EU, Charlotte von Essen, chef för svenska Säkerhetspolisen, Rolf Rosenvinge, grundare och vd för företaget Paliscope, som hjälper brottsbekämpande myndigheter världen över att analysera och förstå den data som samlats in genom till exempel telefoner

    Programledare: Fernando Arias
    [email protected]

    Reportrar: Edgar Mannheimer, Lotten Collin, Tilda Johnsson

    Tekniker: Tim Kellerman

    Producent: Anja Sahlberg

  • El Salvador har på kort tid vänt våldstrenden med hjälp av hårda straff. Samtidigt sneglar Sverige åt samma håll.

    Konflikt reser till ett land som faktiskt verkar ha lyckats i kampen mot gängvåldet. På ett år har mordtalen i El Salvador mer än halverats. Straffskärpningar och tuffa polisinsatser har fyllt fängelserna och gett lugn på gatorna i landet som nyligen var ett av världens farligaste.

    Samtidigt ökar kraven på hårda tag mot gängen också här i Sverige och politikerna tävlar i att utlova just det.

    Minderåriga i fängelse och hårdare straff

    El Salvador är det land i världen som fängslat flest av sina invånare och 12-åringar kan nu dömas till 20 års fängelse.

    Sverige är inte El Salvador men retoriken i politiken har bytt fokus de senaste åren och idag utlovar politikerna just hårdare straff också allt längre ner i åldrarna.

    Hör politiker och experter om hur hårda straffen behöver bli för att skapa lugn och priset för ett samhälle som sätter hårt mot hårt.

    Medverkande: Christian Guevara, regeringspartiets ledare i kongressen i El Salvador, Anders Lövgren, Roland Jangestig, Eva Berglund och Ewa- Britt Gabrielsen, styrelseledamöter i RAV, Riksorganisationen för anhöriga till våldsdödade, Adam Mattinen, riksdagsledamot sverigedemokraterna i justitieutskottet, Louise Meijer, riksdagsledamot moderaterna i justitieutskottet, Ardalan Shekarabi, förste vice ordförande i justitieutskottet och socialdemokrat, Martin Lardén, forskare Kriminalvården, Mattias Larsson, generaldirektör Brottsförebyggande Rådet, Mario Mejia, orättfärdigt fängslad privatperson i El Salvador, Oscar Martínez, författare och journalist på tidningen El Faro.

    Programledare: Lotten Collin
    [email protected]

    Producent: Ulrika Bergqvist
    [email protected]

    Reporter: Tilda Johnsson
    Tekniker: Lisa Abrahamsson

  • Med olika lagar försöker den ryska regimen komma åt och tysta regimkritiker och krigsmotståndare utomlands också här i Sverige. Hur långt är Ryssland berett att gå för att främja sina intressen här?

    Medverkande: Marina, Erik och Gregory, från Ryska antikrigskommittén som i december stämplades som "icke önskvärd", Pavel Chuprunov, politisk flykting i Sverige och en av ledarna för Vesna, en ungdomsrörelse som i december stämplades som "extremistisk", Anastasia Shechvenko, den första aktivisten som stämplades och dömdes enligt lagen om oönskade organisationer, Galina Arapova, rysk jurist, Roman Anin, rysk grävjournalist, chefredaktör för IStories, Charlotte von Essen, chef Säpo, Daniel Stenling, chef för Säpos kontraspionage, Susanna Trehörning, biträdande chef för kontraterrorism på Säpo, Keir Giles, Rysslandsexpert på den brittiska tankesmedjan Chatham House mfl

    Programledare: Fernando Arias
    [email protected]

    Reporter: Tilda Johnsson

    Tekniker: Jacob Gustavsson

    Producent: Anja Sahlberg
    [email protected]

  • Om kris i kryptovärlden och drömmen om Bitcoin Beach. Följ med till El Salvador som blev först i världen att införa krypto som valuta.

    Konflikt landar på en strand i El Salvador som blivit kryptofantasternas nya paradis. Landet lockar bitcoinentreprenörer med skattelättnader och en guldglittrande stad formad som ett B.

    Lotten Collin får en exklusiv intervju med Mike Peterson, amerikanen som myntade begreppet Bitcoin Beach och inspirerade presidenten att införa krypto tillgången som officiell valuta vid sidan av dollarn. Hur blev det sen?

    Kryptoprofil döms till fängelse

    Det senaste året har kriserna avlöst varandra i kryptovärlden där värdet på tillgångarna har störtdykt. Samtidigt hårdnar regelverken till skydd för konsumenterna och i flera rättstvister ställs nu kryptoentusiaster inför rätta.

    Hör den svenske kryptoprofilen Linus Dunkers som dömdes till 14 månaders fängelse för skattebrott i tingsrätten i december men nu överklagar straffet.

    Om en global kamp mellan kryptoentusiasternas framtidsutopi och krav på ökade regleringar av kryptokarusellen.

    Medverkande: Mike Peterson, Bitcoinentreprenör i El Salvador, Per Nordqvist, kryptoexpert och ansvarig för Finansinspektionens innovationscenter, Stewart Fleming, ekonomijournalist och analytiker på tankesmedjan Chatham House, Linus Dunkers, IT-entreprenör, Katarina Mörnstad, kammaråklagare på Ekobrottsmyndigheten, Herman Bynkes, Latinamerikachef på e-handelsföretaget Bitrefill, Tatiana Marroquin, ekonom i El Salvador, Christian Cheguevara, kongressledamot i San Salvador och Yaya Fanusie, tidigare CIA-analytiker med fokus på krypto, nu expert på Center for a New American Security i Washington DC.

    Programledare och reporter: Lotten Collin
    [email protected]

    Producent och reporter: Ulrika Bergqvist
    [email protected]

    Tekniker: Elin Hagman

  • Varför riktar Donald Trump och ytterhögern i USA in sig så hårt på transpersoner just nu? Och vad hände egentligen när SD ställde in ett Luciatåg i Bollnäs? Är det en del av samma kulturkrig?

    Konflikt har rest till USA och hört hur de politiska tongångarna mot transpersoner har hårdnat. Republikanen Kari Lake har riktat anklagelser mot dragqueens om att "grooma" barn och Donald Trump vill begränsa möjligheten att göra könskorrigeringar.

    Ytterhögerns motstånd hbtqi+ och transpersoner

    Men den här politiseringen av transpersoner stannar inte i USA. I Sverige har vi sett hur en sverigedemokrat ställde in en sagostund med dragqueens på Trelleborgs bibliotek. I Bollnäs satte en annan sverigedemokrat stopp för ett luciatåg för att det "inte var traditionellt". Vad ligger bakom de här besluten och har transpersoner hamnat på frontlinjen i ett nytt kulturkrig? Unikt reportage av Ekots prisbelönta reporter Randi Mossige-Norheim.

    Medverkande: Richard Stevens, dragqueen ("Barbara Seville") i Arizona, Randall Balmer, religionsprofessor på Dartmouth College, Brandon Wolf, presstalesperson på organisationen Equality Florida, Jean-Yves Camus, expert på högernationalistiska partier och högerextrema rörelser i Europa, Ellen Berglund och Siri Berglund, musikelever på Bollnäs folkhögskola, Ulrika Weglin, sekreterare i Gävleborgs regionfullmäktige, Linda Elgestad, moderat och första vice ordförande i Gävleborgs regionfullmäktige, Roberth Krantz, socialdemokrat och andre vice ordförande i Gävleborgs regionfullmäktige, Annika Röstberg Hagelin, chef för Bollnäs folkhögskolas servicepersonal, Jan Lahenkorva, socialdemokrat och oppositionsråd i region Gävleborg, Kristina Simas, kökspersonal på Bollnäs folkhögskola, Patrik Stenvard, moderat och ordförande i regionstyrelsen, Peter Åkerström, kristdemokraternas gruppledare i regionfullmäktige, Roger Hedlund, distriktsordförande för sverigedemokraterna i Gävleborg, Michal Grahn, statsvetare vid Uppsala universitet

    Programledare: Fernando Arias
    [email protected]

    Reportrar: Robin Olin, Randi Mossige-Norheim och Tilda Johnsson

    Tekniker: Tim Kellerman

    Producent: Anja Sahlberg
    [email protected]

  • En högerextrem podd skissar scenariot för en kupp i Sverige. Hör vad som förenar vaccinmotståndare, Bolsonaros bloggare, Trump och en tysk prins.

    Konflikt gör en resa genom kuppmakarnas mylla. Missnöjet med covid-restriktioner, höjda bensinskatter, vaccineringarna och migrationspolitik har blandats till en farlig coctail som exploderat på sina håll. Senast i Brasilien där vi följer Bolsonaros bloggare som uppmanade till en stormning av parlamentet redan i december.

    Så ska beväpnade män avsätta riksdagen

    Men de där tankarna bubblar inte bara på andra sidan Atlanten. I Tyskland träffar vi en grävande journalist och en lokalpolitiker som avslöjade en prins statskupps-plan mitt i hjärtat av Europa.

    Och här i Sverige hittar vi en högerextrem podd där säger sig dagdrömma och i detalj beskriver vad som krävs för en lyckad kupp här. Beväpnade män ska fängsla ett 100-tal samhällsviktiga personer och sätta dom i slutförvar. Vad är det som gör att människor inte längre tror på demokratin och hur långt är de egentligen beredda att gå?

    Medverkande: André Burkhardt, kristdemokratisk fritidspolitiker i Bad Lobenstein i Tyskland, Peter Hagen, journalist på tidningen Ostthüringer Zeitung, Rebecca Pates, professor politisk teori vid universitetet i Leipzig, youtubaren Oswaldo Eustaquio som brukar kallas Bolsonaros bloggare, Lawrence Rosenthal, forskare vid Berkley universitetet i USA med fokus på högerextrema, Jonathan Lehman, analytiker på stiftelsen Expo, Lennart Mattikainen, programledare och fritidspolitiker för Alternativ för Sverige, AfS.


    Programledare: Lotten Collin
    [email protected]
    Producent och reporter: Ulrika Bergqvist
    [email protected]
    Reportar: Caroline Salzinger och Tilda Johansson
    Tekniker: Lisa Abrahamsson

  • Konflikt följer i ukrainska och internationella krigsbrottsutredares spår. Kommer ansvariga ryska politiker och befälhavare att ställas inför rätta?

    Medverkande: Zoja Vaschenko, mamma vars 32-årige son dödades av granatsplitter när han låg och sov, ett av cirka 70 000 fall som utreds som krigsbrott i Ukraina, Sviatoslav Ruban och Oleksandra Romantsova på Center for Civil Liberties som utreder krigsbrott i Ukraina, Ove Bring, folkrättsexpert och professor emeritus i internationell rätt, Olga och Arsenij som protesterar mot kriget i Stockholm, Karolina Wieslander, kammaråklagare som startat en sk "strukturell förundersökning" för kriget i Ukraina, Oona Hathaway, professor i internationell rätt på Yale-universitet i USA, Aleksandr Tjerkasov, rysk människorättsförsvarare, Pavel Filatjev, rysk desertör från kriget i Ukraina, Vladimir Osetjkin, rysk människorättsaktivist i exil i Frankrike, Tom Røseth, norsk underrättelseexpert, Brynjulf Risnes, norsk advokat för den påstådda Wagnersoldaten Andrej Medvedev som flytt till Norge mfl

    I krigsbrottsutredarnas spår
    Radions korrespondent Lubna El-Shanti följer ukrainska krigsbrottsutredare på plats i Ukraina, runt 70 000 misstänkta fall av krigsförbrytelser har redan registrerats. Men vad kommer utredningarna att leda till? Kommer ryska politiker och befälhavare, och enskilda soldater kunna dömas för krigsförbrytelser, trots att Ryssland inte skrivit under Romstadgan, som ligger till grund för den Internationella krigsbrottstribunalen ICC?

    Experter reder ut hur regelverket ser ut och vad som är möjligt. Samtidigt argumenterar allt fler, både ukrainska företrädare, europeiska toppolitiker och akademiker, för att en särskild tribunal för kriget i Ukraina borde tillsättas, för att kunna ställa Vladimir Putin och andra ryska makthavare till svars för själva invasionen, det så kallade aggressionsbrottet eller brott mot freden.

    Ryska desertörer – komplicerade vittnesmål
    Flera ryska soldater har deserterat från kriget i Ukraina och flytt till väst. Konflikt intervjuar Pavel Filatyev om vad han sett inifrån ryska armén. Han talar öppet om krigsbrott som begås i kriget, även om han säger att han själv och hans förband inte gjort sig skyldig till något sådant. Som den ryske desertören ser det är det i första hand inte de enskilda soldaterna som är skyldiga, utan politiker och befälhavare högre upp, som, tycker också han, både ställas inför rätta. Konflikt tittar också närmre på historien med den påstådde Wagnersoldaten som nyligen flydde till Norge. Flera experter har tvivlat på hans berättelse och varnar för att han kan vara en rysk dubbelagent. Men OM hans historia att han varit befälhavare för en grupp inom legostyrkan Wagner stämmer, då är han ju också en möjlig krigsförbrytare, hur hanteras det av de norska myndigheterna?

    Programledare: Fernando Arias
    [email protected]

    Reportrar: Lubna El-Shanti och Lotten Collin

    Tekniker: Stina Fagerberg

    Producent: Anja Sahlberg
    [email protected]

  • Det här är en historia om de som tjänar pengar på gratisporren och de som betalar priset för det. Programmet sändes första gången 21 januari 2023.

    Pornhub är större än både Netflix och TikTok. Sajten är en kassako som dragit till sig finanshajar som tjänar miljarder. Men nu ställs ägarna inför rätta anklagade för att ha skott sig på privata sexfilmer där de som syns i bild inte gett sitt godkännande.

    "Många av dom var bara barn när det hände, andra har blivit våldtagna eller upptäckt att någon i hemlighet har laddat upp bilder på dom", säger den amerikanske affärsjuristen Michael Bowe som driver fallet. 

    Han företräder ett 80-tal kvinnor som stämmer Mindgeek som äger Pornhub.

    Filmad i smyg och uthängd på Pornhub

    Svenska Elin och Melissa som har liknande erfarenheter. Melissa smygfilmades när hon hade sex med en kille som sedan laddade upp filmen. 

    "Jag gjorde en polisanmälan och försökte få tag på dom, Pornhub, och säga att det här är polisanmält. Jag kräver att ni tar bort dom här filmerna omedelbart. Jag har inte godkänt att bli inspelad, jag har inte ens blivit tillfrågad", säger hon.  

    Hon vet inte hur många gånger filmen har laddats ner. Och varken Elin eller Melissa fick något svar från Pornhub.

    Även kreditkortsbolaget Visa ställs till svars i stämningen i USA som beskrivs som den första i sitt slag. De anklagas för att ha underlättat exploateringen eftersom Pornhub inte hade kunnat tjäna pengar utan intäkter i form av bland annat annonser som betalats med kreditkort, något som Visa motsätter sig.

    Medverkande:

    Elin och Melissa som fått bilder och filmer uppladdade på Pornhub utan sitt godkännande, Laila Micklewait, känd anti-sex-trafficking aktivist, Patricia Nilsson, journalist på tidningen Financial Times, som gjort poddserien Hot Money, Mike Stabile, talesperson för porrindustrins branschorganisation Free Speech Coalition, Michael Bowe, affärsjurist för advokatfirman Brown and Rudnick.

    Reporter: Paloma Vangpreecha

    Tekniker Fabian Begnert

    Programledare: Lotten Collin
    [email protected]

    Producent Ulrika Bergqvist
    [email protected]

  • Konflikt följer spåren efter den tjetjenske regimkritikern Tumso Abdurachmanov som försvann från Sverige ifjol och finner livrädda exiltjetjener som vissa nu söker trygghet och mening i Ukrainakriget.

    Medverkande: Tumso Abdurachmanov, i en intervju med Konflikt från 2021, "Maria", tjetjen i Sverige, grundare av människorättsorganisationen "Vayfond", "Idris", tjetjen i Sverige som lejts av Kadyrovregimen för att utföra mord i Turkiet, som nu fått avslag på sin asylansökan i Sverige, Sabbah, regimkritisk tjetjen som i dag strider mot Ryssland i Ukraina, Grigory Shvedov, chefredaktör för nättidningen "Caucasian Knot", Alexandr Tjerkasov, på ryska människorättsorganisationen Memorial, Gabriel Wernstedt, presstalesperson på Säpo, Tomas Fridh, advokat som företrätt tjetjener i Sverige i 15 år mfl

    Den regimkritiske bloggaren Tumso Abdurachmanov är försvunnen
    I den ryska delrepubliken Tjetjenien styr ledaren Ramzan Kadyrov med järnhand. Tumso Abdurachmanov brukar kallas Kadyrovs fiende nummer 1, efter att han häcklat Kadyrovstyret sedan han lämnade Tjetjenien 2015. Tumso Abdurachmanov är omåttligt populär i Tjetjenien och hans kanal på Youtube har runt en halv miljon följare. 2020 utsattes han för ett mordförsök i sitt hem i Gävle. Han lyckades övermanna angriparen, som dömdes i hovrätten till 12 års fängelse. Efter det har Tumso fortsatt med sin kritik mot Kadyrovregimen, fram till november förra året då han försvann spårlöst. Varken Säpo eller hans advokat säger något.

    Europas livrädda tjetjener
    Konflikt söker svar på vad som kan ha hänt med Tumso Abdurachmanov hos personer som kände honom väl och finner fler som han, livrädda tjetjener som lever under dödshot. "Maria", som varit med och startat upp människorättsorganisationen "Vayfond" kände Tumsu Abdurachmanov väl. Hon märkte inte något konstigt med bloggaren dagarna innan han försvann. Inte heller "Idris" som ofta träffade den kände bloggaren i Gävle där de båda bodde.

    Regimkritiska tjetjener strider i Ukraina
    Vad får en person som fått asyl och skydd i ett europeiskt EU-land att bege sig till kriget i Ukraina? Konflikt får tag i Sabbah, en regimkritisk tjetjen som valde att åka till Ukraina redan 2014, då Ryssland annekterade Krim. , på Konflikt når Sabbah leder idag en undergrupp i den tjetjendominerade frivilligbataljonen Sheikh Mansur. Han drivs framför allt av hämnd mot Vladimir Putin. Flera tjetjener från Sverige strider i samma bataljon, bekräftar Sabbah och även fler i bataljonen och personer i Sverige, men ingen vill ställa upp på en intervju då de är rädda att klassas som säkerhetshot av svenska Säkerhetspolisen.

    Antalet personer som säkerhetsklassats av Säpo blir fler
    Enligt Säpo har antalet personer som klassats som säkerhetshot blivit fler i Sverige, då utvisningsbeslut inte alltid kan verkställas, på grund av hotbilden i hemlandet. Advokat Tomas Fridh i Göteborg berättar om en av hans klienter, klassad som säkerhetshot med utvisningsbeslut, som greps vid ett planerat möte av Säpo-agenter utklädda till byggnadsarbetare i maj 2022. Agenterna försökte övertala honom att åka till kriget i Ukraina för att strida mot Ryssland - ett sätt att "bli av med honom", tror Tomas Fridh. Säpo vill varken bekräfta eller dementera händelsen.

    Programledare: Lotten Collin
    [email protected]

    Reporter: Johanna Melén

    Tekniker: Heinz Wennin och Lisa Abrahamsson

    Producent: Anja Sahlberg
    [email protected]

  • Om modiga människor som står upp mot diktatur och krig. Konflikt sammanfattar året som gått med några av 2022 års bästa reportage.

    2022 har varit ett år av motståndskamp. En kamp mot Putins invasion i Ukraina. Men vi har också sett människor trotsa moralpolisens metoder i Iran. Och kommunistpartiets hårda kontroll i Kina.  

    I Konflikts nyårsspecial återvänder vi till några av de motståndskämpar våra reportrar mött under året, modiga människor som berättat sina historier för oss. Den 13 januari är vi tillbaka med ett rykande färskt Konflikt.

    Gott nytt år!

    Reportrar: Firas Jonblat, Lubna El Shanti, David Rasmusson, Lotten Collin, Nishtman Irandoust, Anja Sahlberg, Robin Olin

    Programledare: Robin Olin
    [email protected]