Episodes

  • Museer värnar vårt kollektiva minne, men arbetar också med att glömma bort. Hur glömskan fungerar reds nu ut i en aktuell bok. Dessutom om vad som händer med museerna när de ser besökare som kunder.

    Vad väljer museer att visa och berätta och vad väljs bort? De senaste åren har sydstatsgeneraler, Richard Wagner och Zarah Leander blivit ifrågasatta. Många museer har valt att rensa i sina samlingar, att repatriera och utrangera föremål som anses problematiska. Hur denna process går till undersöks nu av författaren Stefan Bohman, aktuell med boken Skelett i garderoben.Dessutom om vad som händer när museet ägnar större kraft åt sina caféer och museibutiker snarare än själva utställningarna.Och så reder Dick Harrison ut om Gustav Vasa egentligen var en landsfader eller tyrann.Programledare är Tobias Svanelid.

  • Avrättningslekar och snöbollskrig som ballar ut, men också galna hångelfester. 1600-talets svenskar hade roligt, menar Annika Sandén, en av deltagarna i Vetenskapsradion Historias första livepodd.

    I Vetenskapsradion Historias första livepodd på Historiska museet träffar lyssnarna och publiken historikern Annika Sandén som letar efter 1600-talets få ljuspunkter. I skuggan av farsoter och krig försökte nämligen 1600-talssvensken roa sig så gott det gick, och i sin aktuella bok Fröjdelekar hittar hon mängder av exempel på lekar, hyss och högtider som gjorde tillvaron mera dräglig. Ibland kunde dock lekarna gå för långt, som när snöbollskastningen i Jämtland 1666 slutade i blodbad.Dessutom berättar arkeologen Jonas M Nordin om hur stormaktstidens Sverige såg på och behandlade sina samiska medborgare, en historia om både fredlig samexistens och maktmissbruk.Programledare är Tobias Svanelid.

  • Missing episodes?

    Click here to refresh the feed.

  • Historiens dom över komikerna har varit hård, men i alla tider har de ändå arbetat för att få oss att skratta. Vilka de egentligen var reds nu ut i en ny bok om komikernas historia.

    Narrar, hovdvärgar och clowner. Alla har de försökt roa oss och få oss att skratta, samtidigt som historiens dom över dem ofta varit hård. Först nu belyses komikernas historia i en aktuell bok av historikern Peter K Andersson. Tobias Svanelid pratar med honom för att lära känna några av historiens dolda lustigkurrar, som inte sällan burit ett stort mörker inombords.Dessutom reder Dick Harrison ut när historiens kungar och drottningar slutade leda sina trupper i fält.

  • Ett flöjtur var 1700-talets jukebox och nu klingar återigen denna märkliga apparat på Årsta Slott. Samtidigt ser projektet om Stockholms dolda musikhistoria 1600-1900 dagens ljus.

    På Årsta Slott spelar återigen Fredrika Bremers pappas flöjtur, precis som det gjorde för drygt 200 år sedan. En snillrik och komplicerad mekanisk musikmaskin, 1700-talets jukebox, där förmögna svenskar kunde byta låtar precis som vi idag gör spellistor på våra musikappar. Vetenskapsradion Historia dyker ner i flöjturets klingande värld.Dessutom uppmärksammas initiativet att föra ut den glömda svenska musikhistorien i ljuset. Bernt Malmros är musikern som ägnat en stor del av sitt liv i arkiv för att leta fram en bortglömd svensk musikhistoria från 1600-talet fram till 1800-talet och tycker att det är viktigt att vi idag får ta del av musiken som en gång var svenskarnas greatest hits.Du kan lära dig mer om det musikhistoriska projektet Musik Tre Sekler här.Och så svarar Dick Harrison på veckans lyssnarfråga om hur mycket vi egentligen hatat danskarna efter de ständiga krigen mellan Sverige och Danmark.Programledare är Tobias Svanelid.

  • Knackningar och hemliga lappar bröt de isolerade fångarnas monotona tillvaro i svenska fängelser vid förra sekelskiftet. Dessutom om Svenska Amerikalinje-festen som får Tobias Svanelid att dansa jazz.

    För hundra år sedan var det isolering som gällde för många av landets fångar. Det så kallade Philadelphiasystemet stipulerade att internerna skulle sitta tre år i total avskildhet från andra fångar, men verkligheten såg annorlunda ut. I en aktuell avhandling visar historikern Viktor Englund hur knackningar i väggarna och hemliga lappar skapade ett fångsamhälle som inte skulle finnas.Dessutom svidar Tobias Svanelid på sig 20-talskostymen för att gå på Svenska Amerikalinje-baluns på Sjöhistoriska museet. Inspirerade av ett av Sveriges mest ikoniska företag lockades hundratals historiefestare till museet för att dansa och låtsas leva i marin lyx.Och så svarar Dick Harrison på frågan varför man hurrar tre och inte fyra gånger i Lund.

  • Mysteriet med tsardottern som mirakulöst överlevde arkebuseringen har fascinerat oss i hundra år. Tobias Svanelid går till botten med historien om den främsta av alla Anastasiakopior - Anna Andersson.

    I februari 1920 fiskades en ung kvinna upp ur en kanal i Berlin. På sinnessjukhuset hon hamnade påstod hon att hon var Anastasia, den enda överlevande av den arkebuserade siste ryske tsarens barn. Tobias Svanelid pratar med historieprofessorn Klas-Göran Karlsson för att ta reda på vad som egentligen hände med tsarfamiljen och hur Anna Andersson, den mest kända av alla Anastasiakopior, förde sin kamp för erkännande.Dessutom svarar Dick Harrison på en fråga om Asterix hur trovärdiga är egentligen Asterixalbumen enligt en historiker?Vill du höra hela sändningen från Radiohuset där bland annat Vetenskapsradion Historia firade sitt 20-årsjubileum. Klicka här!

  • Kulturstaden Dresden jämnades med marken i februari 1945 och i lågorna omkom minst 25 000 människor. Tobias Svanelid undersöker om bombningen var strategiskt befogad och hur man minns händelsen idag.

    Den 13 februari 1945 drog flyglarmet igång i tyska staden Dresden. Ett dygn senare skulle minst 25 000 människor ha omkommit i brandbombernas lågor och av kulturstaden vid Elbe återstod bara rykande ruiner. Tobias Svanelid diskuterar bombningen av Dresden, ett av världskrigets stora tvisteämnen, med historikern Lars Ericson Wolke.Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om en annan välkänd brandkatastrof, den på Stockholms Slott 1697, och vad den branden innebar för vår kunskap om svensk historia.

  • Storpolitik på hög nivå när Roosevelt, Churchill och Stalin träffades 1945 - Tobias Svanelid reder ut hur världen omformades i Jalta. Och så lanseras en ny teori om mystiska Dyatlovolyckan 1959.

    I februari 1945 träffades USA:s, Storbritanniens och Sovjetunionens ledare i Jalta för att bestämma om världens öde efter kriget. Men det var tre stormakter som drog åt helt olika håll, och Tobias Svanelid träffar historieprofessorerna Kent Zetterberg och Kristian Gerner för att ta reda på hur och om man över huvud taget kunde enas vid Jalta. Dessutom diskuterar man frågan om hur vi än idag lever i svallvågorna av besluten vid Jalta för 75 år sedan.Vi får också en rapport från arkeologen Richard Holmgren som var den förste som häromåret skidade till mytomspunna Dyatlovpasset i Uralbergen. Den oförklarliga Dyatlovolyckan 1959 har nu återigen börjat utredas av ryska myndigheter, men Richard Holmgren har en egen teori som han bättre tycker förklarar ett av 1900-talets största mysterium, när nio skidåkare omkom i det vintriga passet.

  • Världshistoriens värsta fartygskatastrof inträffade i Östersjön för 75 år sedan. Hör om Wilhelm Gustloffs undergång och de andra fartygsförlisningarna som 1945 förvandlade Östersjön till Dödens hav.

    För 75 år sedan sänktes det tyska fartyget Wilhelm Gustloff av en sovjetisk ubåt i vad som räknas som den värsta fartygskatastrofen i världshistorien. Mer än 9000 människor, många av dem barn, gick under i det iskalla vattnet och tiotusentals fler skulle följa med i djupet under de sista krigsmånaderna 1945, då Östersjön förvandlades till Dödens hav. Tobias Svanelid träffar fartygshistorikern Claes-Göran Wetterholm som berättar om de gripande fartygstragedierna vårvintern 1945.Dessutom granskar vi bioaktuella storfilmen 1917, och så förklarar Dick Harrison hur nazisterna kunde motivera att lägga stora resurser på judeutrotningen mitt under brinnande världskrig i veckans lyssnarfråga.

  • Hör om drömtydaren Artemidoros av Daldis, antikens Freud, om hur häxprocesserna påverkade vår syn på hur drömmar kunde påverka människokroppen och om den fruktansvärda Maran som smög in om natten.

    Vi sover en tredjedel av våra liv, men trots det har våra drömmar sällan stått i fokus för historisk forskning, trots att de inte sällan påverkat våra liv. Först nu börjar olika forskarlag undersöka drömmarnas historia och hur olika vi förstått och tolkat drömmar under de senaste tvåtusen åren. Tobias Svanelid träffar forskarna som undersöker allt ifrån antikens Freud Artemidoros av Daldis till häxprocessernas mystiska drömresor och den fruktansvärda Maran som red gårdsfolket om natten.

  • Hör om familjen Rockefeller och deras Standard Oil som en gång skapade världens största förmögenhet men som idag används för att finansiera klimatforskning. Och så pratar vi med den Arga historikern.

    För 150 år sedan grundades Standard Oil, företaget som skulle bli ett av världens största och vars grundare John D Rockefeller skulle bli världens rikaste. Vetenskapsradion Historia träffar teknikhistorikern Jacob Nordangård som berättar företagets och familjens historia och hur familjeförmögenheten växlades till kulturellt och politiskt kapital och hur oljepengar idag används inom miljörörelsen.Dessutom uppmärksammas projektet Den arga historikern som vill göra historikerna mer synliga i samhällsdebatten. Och så svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om huruvida rika personer hade lättare att klara sig undan pesten än fattiga.Programledare är Tobias Svanelid.

  • Hör Magnus Viktorins intervju med Tobias Svanelid med anledning av Vetenskapsradion Historias 20-årsjubileum, där programmets och programledarens historia står i fokus.

    13 januari år 2000 sändes det allra första avsnittet av Vetenskapsradion Historia. 20 år och närmare 900 program senare träffar Magnus Viktorin programledaren Tobias Svanelid för att diskutera programmets historia och höjdpunkter.

  • Fira med Tobias Svanelid att Vetenskapsradion Historia nu fyller 20 år! Hör ett program späckat av nostalgi men också diskussioner om historieforsknings framsteg sedan programstarten år 2000.

    I januari år 2000 sändes det allra första avsnittet av Vetenskapsradion Historia. Två decennier och nära 900 program senare firar programledaren Tobias Svanelid att hans program fyller 20 år. Häng med på en nostalgikavalkad och få reda på vilka stora genombrott den svenska historiska och arkeologiska forskningen har gjort de senaste tjugo åren. Sveriges historikers Brangelina-par: Kristina Ekero Eriksson och Bo Eriksson guidar i den aktuella forskningen och diskuterar hur historiens roll förändrats i Sverige från år 2000 till idag.

  • Häng med Vetenskapsradion Historia till resterna av backhoppningsbacken i Slottsskogen i Göteborg för att höra om tiden då det svenska folkhemmet var backhoppningstokigt.

    I början av 1900-talet byggdes uppemot 70 backhoppningsbackar i södra Sverige. Enorma ingenjörskonster låg bakom de prestigefulla anläggningarna som på sin tid drog tiotusentals åskådare. Idag söker arkeologen Magnus Ljunge efter backarnas borttynande rester för att förstå vad de kan berätta om folkhemmets Sverige. Urban Björstadius vandrar med honom uppför Bragebacken i Slottsskogen i Göteborg.Dessutom om 2019 års tio viktigaste arkeologiska upptäckter, och hur det kommer sig att Närke blivit ett så bortglömt landskap i svensk historieskrivning.Programledare är Tobias Svanelid.

  • Tobias Svanelid sammanfattar historieåret 2019 bland hälsingska runor, Noas ankarstenar, tjejgänget Forty Elephants och många andra platser, från Mora och Dalsland till Ljungsarp och Hadrianus mur.

    Runmysterier i Hälsingland, arkens ankarstenar vid Ararat, gigantiska katedraler i Mattisskogens Dalsland och vandringar längs murarnas mur i England. Vetenskapsradion Historia har haft ett händelserikt år och sammanfattar sin rapportering i årets krönika. Återse platserna som programmet besökt, eller passa på att få ett smakprov av det du kanske missat av historieåret 2019.Dessutom hinner Dick Harrison svara på en lyssnarfråga om de svenska jultraditionerna, och vad i dem som egentligen är kristna och inte hedniska.Programledare är Tobias Svanelid.

  • Giftiga svärd och konstnärliga statyutsuddningar vill nu berätta en helt ny historia om Singapores moderna historia. Tobias Svanelid fortsätter sin resa i supermoderna mångmiljonstadens förflutna.

    När Singapore fyller 200 år gör man upp med sin historia. Den brittiska kolonialtidens hjälte Sir Thomas Stamford Raffles har fått konkurrens av många andra människor som har haft del i den supermoderna djungelstadens utveckling och för historikern Peter Borschberg vid Singapores Nationella Universitet är det lite av ett mysterium att Rafflesstatyn fortfarande står kvar i staden.Tobias Svanelid undersöker Singapores modernare historia och hur den nu omvärderas, och dyker också ner i Singapores traumatiska andravärldskrigshistoria i Slaget om Singapore som Churchill kallade för Storbritanniens värsta militära nederlag genom historien.Dessutom testar Tobias den buginesiska stridskonsten med förgiftade svärd som kan berätta en helt ny historia om Singapores tidigare okända kulturarv.

  • När Singapore firar 200 år söker man sig ännu längre tillbaka till historien. Britternas historieskrivning får ge vika för mer uppdaterad historia som berättar om Singapore som en medeltida metrolpol

    Tobias Svanelid besöker 200-årsjubilerande Singapore men hittar en stad som har 700-åriga anor. Mitt bland supermoderna skyskrapor och myllrande global handel döljer sig en medeltida högkultur, vars arkeologiska lämningar och historiska vittnesbörd nu ådrar sig singaporianernas intresse. Följ med till malajernas, balinesernas, portugisernas och holländarnas metropol längs den maritima sidenvägen.

  • Ta hjälp av Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid och hans bokpratare Kristina Ekero Eriksson och Urban Björstadius för att hitta den rätta historiska julklappen att lägga under granen i år!

    Det har varit en biografitung höst och det smittar av sig på Vetenskapsradion Historias julklappstips. Hör Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid tipsa om läsning om maktgalna drottningar, grötrimmande nobelpristagare, liderliga 17-åringar och en ständigt fascinerande Bellman. Dessutom om tomteblossindustrier, den mystiska bronsåldern och ständigt bortglömda Korea.Och så testar Spelpanelen två 1800-talssimuleringar, dels kring stormaktsstridernas Afghanistan och slaverimotståndets USA.Böcker och spel som du hör om i programmet:"Jag vill sätta världen i rörelse" av Anna-Karin Palm"Bellman. Biografin" av Carina Burman"Mamsell Bohmans fall" av Rebecka Lennartsson"Historien om New York" av Henrik Berggren"Små industrier - hundra år i Göteborg" av Gudrun Nyberg, Wanda Klintberg och Johannes Daun"Himmelsskivan från Nebra" av Harald Meller och Kai Michel"Tisdagar med tolfterna" av Lisbeth Håkansson Petré"Winston Churchill - de tvåhundra bästa citaten" red Andreas Nyberg"Andra Världskriget i Sverige" av Lars Gyllenhaal"Koreakriget" av Artur Szulc"Korea - en civilisation i kläm" av Lars Vargö"Lovisa Ulrika - konst och kuppförsök" av Claes Rainer"Trogen in i döden" av Catarina Lundegårdh"Pax Pamir" av Cole Wehrle"Freedom" av Brian Mayer

  • Följ med Vetenskapsradion Historia till de underjordiska gruvgångarna i Falun där historien om Fet-Mats berättar om romantisk kärlek, mystisk förstening och vår längtan till bergens djup.

    För exakt 300 år sedan halades en död kropp upp ur Falu koppargruva. Mannen såg ut som om han omkommit helt nyligen, men en äldre kvinna kunde berätta att det rörde sig om Fet-Mats Israelsson som försvunnit i gruvgångarna drygt 40 år tidigare. Vetenskapsradion Historia berättar den smått osannolika och kusligt romantiska historien om Fet-Mats, som kom att fascinera en hel värld och som inspirerat såväl Carl von Linné som Richard Wagner.Dessutom förklarar Dick Harrison hur det hade kunnat gå till att Sverige hade blivit muslimskt på vikingatiden.Programledare är Tobias Svanelid.

  • Britterna älskar och hatar sin mur. En symbol för imperiet, men också för förtrycket av kelter och det urbrittiska. Följ med Tobias Svanelid på hans fortsatta vandringar längs Hadrianus mur.

    Tobias Svanelid och antikvetaren Allan Klynne reser vidare längs tvåtusenåriga Hadrianus mur för att ta reda på hur den romerska muren än idag påverkar britterna. Idag är muren ett av landets främsta turistmål där kylskåpsmagneter och gosedjur ska öka förståelsen för Storbritanniens romerska arv. Men muren har också alltid varit en mäktig symbol som nu i Brexittider börjar omtolkas, från att ha symboliserat britternas imperium som arvtagare till det romerska till att idag handla om de underkuvade kelternas obändiga strävan efter frihet.