FOI Podcasts
-
Rysslands president Vladimir Putin menar att vi lever i en historisk tid där världspolitikens spelplan håller på att ritas om. Till Rysslands fördel.
Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 så talar allt fler världsledare om en ny världsordning: USA:s president Joe Biden, Kinas president Xi Jinping och Rysslands Vladimir Putin.
Men skillnaden i vilken typ av värld de vill se är stor. Putin drömmer om det som kallas en multipolär världsordning, där stormakter kan styra över sina intressesfärer.
– Vad vi ser här är ju att det finns ju tydliga maktanspråk bakom hos de personer som framför idéer om en multipolär värld, säger Martin Kragh, seniorforskare på Utrikespolitiska Institutet och expert på Ryssland.
En sådan värld skulle kunna innebära att mindre länder, som Sverige, får mindre att säga till om – både politiskt och militärt.
– Vi är en småstat och vi är beroende av att länder och stormakter respekterar den internationella rättsordningen för att hela vår säkerhet baseras ju på det, säger Martin Kragh.
Ryssland skapar nya kontakterRysslands anseende har rasat i väst, EU och USA har utfärdat sanktioner, och allt detta gör så att landet försöker skaffa nya partners i andra delar av världen.
Rysslands och Kinas relation är viktig, men båda länderna riktar också sina blickar mot Afrika.
Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov har besökt afrikanska länder flera gånger för att stärka banden till kontinenten.
– Bland annat så handlar det om att visa för både den ryska befolkningen, och resten av världen, att man inte är isolerad som väst försöker påstå, säger Anna Ida Rock, forskare och projektledare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.
Medverkande:
Martin Kragh, seniorforskare på Utrikespolitiska Institutet.
Katarina Engberg, senior rådgivare, Svenska institutet för Europapolitiska studier (SIEPS).
Hanna Sahlberg, Sveriges Radios Kinakommentator.
Anna Ida Rock, forskare, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg
Reporter: Jimmy Halvarsson
Producent: Karin Hållsten
Tekniker: Mats Jonsson
Ljud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters, The Telegraph, Forbes, TV4 Nyheterna, Voice Of America
-
1 februari. En händelse i Botkyrka aktualiserar frågan om hur organiserad brottslighet försöker påverka kommunal politik och förvaltning. Carina Gunnarson, docent på FOI och Tomas Karlsson på Länstidningen i Södertälje diskuterar med Andreas Ericson.
-
Talkshow i P1 idag med Katherine Zimmerman och Jonas Bonnier. Varför är det så svårt att få tag i en Torah och varför är den så dyr? Och kan ukrainska journalister granska makten när krigscensur råder?
Det är premiär för Jonas Bonnier som bisittare.Han berättade om rådet han fått innan: "var dig själv". Men hur gör man? Vad är alternativet? Och vem är Jonas just idag?
Det har funnits planer på att planerar att bränna den judiska skriften Torah utanför Israels ambassad, men det blev inget av den saken. Men hur får man egentligen tag på en skriven Torah? Finns det folk som har en i bokhyllan? Finns det inga billiga kopior? Natalie Lantz, doktor i hebreiska bibeln och översättare, kommer och reder ut förvirringen.
Varför sågas den finska versionen av På spåret?I lördags hade den finska versionen av tv-programmet På spåret premiär på YLE i Finland. Programmet har totalsågats, men vad är det som retar upp folk? Janne Grönroos, komiker och programledare, berättar om kritiken och berättar också hur det är att vara inbokad som tävlande i det utskällda programmet om ett par veckor.
Hur är det att vara journalist i Ukraina nu under kriget?Kan man granska makten eller viker man sig för självcensuren? Ivar Ekman, före detta programledare på Konflikt, numera analytiker på FOI, har varit i Ukraina och intervjuat journalister.
Programledare: Katherine Zimmerman
Bisittare: Jonas Bonnier
Producent: Olle Björkman -
Tyskland har tvekat och Polen pressat på om att skicka stridsvagnar till kriget. Hör om Leopard-striden som fått enigheten bland Ukrainas bundsförvanter att krackelera och vad det betyder.
Den tysktillverkade stridsvagnen Leopard har allt mer kommit att porträtteras som det ukrainska försvarets heliga graal. Finland, Polen och Lettland har sagt sig vilja skicka delar av sina leopardbestånd till Ukraina men Tyskland har tvekat och hållit inne med klara besked. Samtidigt har Storbritannien utlovat 14 stridsvagnar av typen Challenger till Ukraina.
Tysklands oro för eskaleringMånga bedömare utgick ifrån att Tyskland skulle släppa Leoparderna fria i samband med mötet på militärbasen Ramstein i fredags. Hör om vad som hände inne på mötet och om hur det uteblivna beskedet från Tyskland tagits emot i Europa. I Tyskland är frågan mycket laddad av en rad skäl. Ett tungt argument för att inte skicka stridsvagnar har varit att undvika en eskalation av kriget. Samtidigt pekas allt tyngre vapen ut som ett måste för Ukraina.
Medverkande: Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent. Robert Dalsjö, forskningsledare på FOI.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Adam Alvin -
Hotet mot Sveriges elsystem har ökat. Spionage, sabotage, cyberattacker. För den som vill orsaka skada finns en bred verktygslåda.
Elnätet har sällan varit en sådan snackis som i vinter. Energisystemet är pressat, elen dyr och det kommer varningar om elransonering.
Svenska kraftnät, som ansvarar för transmissionsnätet, eller stamnätet, har de senaste åren sett ett ökat hot från främmande makt. Det främsta hotet mot elnätet är underrrättelseverksamhet, spionage.
Det handlar om kartläggning, att hitta brister som gör att man kan störa elnätet, i politiska eller militära syften.
Cyberattack mot elnätetEnergi-terrorister, kriminella eller underrättelseofficerare, alla kan tänkas slå mot elsystemet på olika sätt. Det går att kapa ström genom cyberattacker på distans, att sabotera ledningar med vapenkraft eller att skaffa sig en roll på insidan av systemet.
Nord Stream-sabotaget, anfallen mot elnätet i Ukraina är exempel på hur energin har blivit en del av den moderna krigföringen och det är något vi får räkna med att se mer av framöver, tror försvarsanalytiker.
Medverkande:
Erik Nordman, avdelningschef för säkerhet och beredskap vid Svenska kraftnät
Henrik Häggström, biträdande chef vid Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet på Försvarshögskolan.
Jan Thörnqvist, viceamiral och tidigare insatschef vid Försvarsmakten.
Simin Nadjm-Tehrani, professor i datavetenskap vid Linköpings universitet.
Oscar Almén, Kina-analytiker och forskare vid Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI.
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist
Producent: Karin Hållsten
Tekniker: Mats Jonsson
Ljud från Sveriges Radio, CNN
-
Efter att Vladimir Putin talat inför ryska soldater har många undrat om den ryske ledaren var onykter. Hör om de nya spekulationerna runt Putin.
Rysslands president Vladimir Putin brukar inte posera med glas i handen – så när han gjorde det vid ett tal inför ryska soldater som fått medaljer väcktes frågor om han möjligen var berusad. Vissa bedömare anser dock att det är helt felaktiga rykten. I talet pratade Putin om att attackerna mot ukrainsk infrastruktur kommer att fortsätta och påstod att Ukraina började "eftersom de slog till mot Krim-bron och sprängde elledningarna till kärnkraftverket Kursk". Hör om frågorna som ställs efter Putins tal och hur man ska förstå det Putin egentligen sa om kriget i Ukraina.
Samtidigt har Kreml meddelat att Putins stora årliga presskonferens inte blir av i år, vilket väcker ytterligare spekulationer om att Putins stab skulle ha svårt att svara på de frågor som skulle kunna komma där.
Bombningarna fortsätter mot UkrainaDe intensiva bombkampanjerna fortsätter mot det ukrainska elnätet och mot civila mål. Hör hur kriget intensifierats men också om de ukrainska framgångarna. Vår korrespondent Lubna El-Shanti har varit i staden Cherson som återtagits av Ukraina och berättar om sina intryck därifrån.
Medverkande: Gudrun Persson, forskningschef FOI, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent och Lubna El-Shanti korrespondent i Ukraina
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Alma Segeholm
-
Direkt efter att Ryssland invaderat Ukraina började det politiska spelet.
Kina har utåt sett hållit ganska låg profil medan tydligare signaler kommit både från amerikanskt- och EU-håll.
Hör Björn Jerdén, chef över Nationellt kunskapscentrum om Kina på Utrikespolitiska institutet och Björn Ottoson, USA-forskare på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.
Från P1 Morgon 2 december 2022.
Ansvarig utgivare P1 Morgon: Klas Wolf-Watz. -
Ryssland har tvingats tillbaka från Kherson, en stor framgång för Ukraina. Men attackerna från luften på det ukrainska kraftnätet fortsätter. Syftet är knäcka den ukrainska civilbefolkningen som troligt vis kommer få en tuff vinter utan elektricitet. WHO varnar för en humanitär katastrof. Andra bedömer det ryska tilltaget som ett krigsbrott. Men kommer ryssarna kunna knäcka den ukrainska viljan? Hur kommer vintern att påverka kriget på marken? Och vad ställer den nya årstiden för krav på oss som stöttar den ukrainska insatsen?
Medverkande:
Johan Norberg, militär- och rysslandsanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I Godmorgon världen dessutom krönika av Ulrika Knutson och kåseri av Helena von Zweigbergk, satir med Public Service och Panelen.
Cherson är befriatMänniskor dansade på gatan och den ukrainska flaggan vajar i Cherson. Ryska armén har dragit sig tillbaka över floden Dnipro, under kaotiska former har det rapporterats. I Ryssland är stämningen deppig och människor är rädda. Samtal med korrespondent Maria Persson Löfgren som precis varit i Moskva och TV4s korrespondent Jona Källgren, som befinner sig på plats i Cherson, om vad denna befrielse betyder för den vidare utvecklingen.
Spioner mitt ibland ossTvå bröder har åtalats för grovt spioneri. Under mer än tio år har den ena av de jobbat på olika svenska myndigheter, däribland Säpo. Det kan vara en av Sveriges största spionskandaler som är på väg att rullas upp. Hur vanligt är det med spioneri av dessa mått? Samtal med Michael Jonsson, forskningsledare på FOI, som har europeisk institutionell spioneri som specialitet.
Alexandria på väg att gå underKlimattoppmötet COP 27 pågår i egyptiska Sharm el Sheik. Den egyptiska kuststaden Alexandria är ett prominent exempel för hur klimatförändringarna kan drabba en modern storstad. Vi hör också Ekot klimatreporter Annika Digréus på plats i Egypten.
Timme 1:
Cherson befriat
Det moderna beredskapslagret
Spioner, spioner
Sången som samlar protesterna i Iran
Krönika av Ulrika Knutson
Panelen med Helle Klein, Susanna Popova och Patrik Kronqvist
Timme 2:
Ekots USA-kommentator Ginna Lindberg om konsekvenserna av mellanårsvalet
Kultur som glädjespridare i Baltimore
Satir med Public Service
Ekots klimatreporter Annika Digréus om vad som händer på COP 27 till veckan
Alexandria går under
Sven-Bertil Taubes sista projekt
Kåseri av Helena von Zweigbergk
Producent: Luise Steinberger, Nina Benner och Katarina von Arndt
Programledare: Katarina von Arndt
Tekniker: Joakim Persson
-
Rysslands president säger sig vara beredd att använda kärnvapen. Hör om spelet bakom Putins hot om massförstörelsevapen.
Rysslands president Vladimir Putin antyder på mer eller mindre direkta vis att han kan tänka sig att använda kärnvapen mot Ukraina. Nyligen sade han sig till exempel vara beredd att nyttja ”alla tillgängliga medel” för att försvara ryskt territorium. Och Putins ord tas på allvar. USA:s president Joe Biden konstaterar att det för första gången sen Kubakrisen 1962 nu finns ett direkt hot om att använda kärnvapen. Samtidigt är Putins budskap svåra att tolka – i vissa tal trappas hotnivån upp, vid andra framträdanden tonar han ner varningarna om massförstörelsevapen. Kriget i Ukraina har hittills inte gått enligt Putins planer. Sergej Surovikin som är befälhavare för styrkorna i Ukraina har beordrat reträtt från den strategiska staden Cherson, men läget i staden är mycket oklart. Tidigare har Ukraina drivit ut de ryska trupperna från en rad städer och byar i Charkiv-regionen. Hör hur en pressad Putin kan tänkas reagera på bakslagen.
Rysslands taktiska kärnvapenRyssland förfogar enligt bedömare över runt 2000 så kallade taktiska kärnvapen – en typ av kärnvapen med kortare räckvidd. 77 år efter att kärnvapen användes senast, är frågan plötsligt högaktuell igen. Drömmen om en kärnvapenfri värld känns återigen avlägsen. Hör om storleken på den ryska vapenarsenalen, hur nära Putin är att göra allvar av sina hot om att använda den och hur västvärlden reagerar.
Attacker mot kärnkraftverk i UkrainaStriderna i Ukraina rasar nära kärnkraftverken i Tjernobyl och Zaporizjzja och det finns en oro för vad som kan ske om kärnkraftverken skadas allvarligt. Samtidigt använder Ryssland säkerheten runt kärnkraftverken som en del av sitt propagandaspel.
Radiokorrespondenterna Ryssland handlar om Putins kärnvapenhot och hur retoriken trappats upp mellan stormakterna i kärnvapenfrågan.
Medverkande: Gudrun Persson, FOI, Johanna Melén, före detta korrespondent i Ryssland och Anna Wieslander Nordeuropachef vid Atlantic Council
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Johanna Carell
-
Sprängningen av Nord Stream-ledningarna har satt fokus på krigföring på havsbotten. Hur ska vi beskydda infrastrukturen som bär upp våra samhällen, och vad händer om vi inte kan det?
Det misstänkta attentatet mot gasledningarna Nord Stream 1 och 2 har öppnat världens ögon för all den infrastruktur som byggt upp på havets botten och vårt beroende av den. Pipelines för olja och gas, internet- och elkablar, energiöar och havsbaserade vindkraftsparker kan alla bli mål gråzonskrigföring under ytan, seabead warfare.
David Rasmusson åker till Bornholm, ön som hamnade i världens blickfång efter explosionerna i Östersjön. Där träffar han borgmästare Jacob Trøst och andra bornholmare som hamnat nära en ny frontlinje. Det misstänkta attentatet har också väck minnen till liv av både den tyska och den sovjetiska ockupationen av ön.
Vem som ligger bakom sprängningen av Nord Stream-ledningarna är ännu inte klarlagt. I Ryssland pekar man finger västerut, medan många i väst är övertygade om att det är Putin som sprängt sin egen pipeline. Paloma Vangpreecha träffar Niklas Rossbach säkerhetsanalytiker på FOI som förklarar vem som har motiv och kapacitet att utföra en attack på havsbotten.
Attentatet utanför Bornholm är en del av den nya gråzonskrigföring som internationellt går under beteckningen seabead warfare. Mycket av den infrastruktur som nu finns på havsbotten lades där i en annan geopolitiskt tid då man inte såg någon risk för sabotage, nu har de istället blivit strategiska mål förklarar Niklas Granholm , forskningsledare vid FOI. Vårt samhälle är idag väldigt beroende av de kablar och pipelines som ligger på havsbotten, så beroende att det ibland kallats för västvärldens mjuka buk. Bland annat så går 95-99 procent av all världens internettrafik via sjökablar och det här är något som cybersäkerhetsexperten Tobias Liebetrau vid Köpenhamns universitet varnat för kan utsättas för sabotage.
Flera länder satsar nu på sin förmåga att kunna skydda sina tillgångar på havsbotten. Frankrike har nyligen antagit en ny strategi för seabead warfare. Anja Sahlberg intervjuar Alexandre Marchis vid franska marinen om hur man förbereder sig på att försvara franska intressen på havets botten.
Även här i Sverige sker en snabb teknisk utveckling av utrustning som kan användas på stora djup. Hans Liwång docent i försvarssystem på Försvarshögskolan och forskare på marina system på Kungliga tekniska högskolan visar upp nya undervattensfarkoster och övervakningssystem.
Så hur förberedda är då vi i Sverige på att kunna försvara infrastruktur på havets botten. Den svenska marinchefen, Ewa Skoog Haslum, anser att vi varit naiva när det gäller säkerheten under havsytan.
Programledare: Lotten Collin
[email protected]Reportrar: Paloma Vangpreecha, Anja Sahlberg
Tekniker: Joar Jonsson
Producent: David Rasmusson
[email protected] -
Sen kriget inleddes mot Ukraina har få saker gått precis enligt Putins plan. Hör vad en trängd Vladimir Putin kan ta sig till.
Vid den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina den 24 februari trodde många bedömare att Ryssland snabbt skulle visa sig militärt överlägset Ukraina. Men nu, snart åtta månader senare, har Ukraina fortsatt gett starkt motstånd. Samtidigt har Ryssland den senaste tiden intensifierat bombningar och drönarattacker mot Ukrainas huvudstad och mot civila mål på flera platser i Ukraina.
Därför misslyckades Putins planer i UkrainaDe ryska styrkorna har haft en rad motgångar – en lång kolonn av militärfordon fastnade på väg mot Kiev i inledningen av kriget, Ukraina slog tillbaka ryska attacker och den senaste tiden har Putins armé drivits ut framför allt i Charkiv-regionen. Vladimir Putin annonserade nyligen att hundratusentals män ska mobiliseras, något som ledde till protester och kritik. Dessutom meddelade Putin att fyra regioner i Ukraina formellt annekterats vilket fördöms av omvärlden som en olaglig ockupation. Men även regeringstrogna kommentatorer i Ryssland har nu börjat ifrågasätta hur kriget förs och varför de ryska framgångarna uteblir. Rysslands president Vladimir Putin är pressad från flera håll. Hör varför Putin hamnade här och hur orolig omvärlden bör vara för en trängd rysk president.
Inspelningen gjordes på Vasateatern i Stockholm vid Radioakademins evenemang Guldörat.
Medverkande: Gudrun Persson, forskningsledare FOI, Lubna El-Shanti, korrespondent som bevakar Ukraina, Maria Persson Löfgren Rysslandskorrespondent och Johanna Melén, tidigare Rysslandskorrespondent
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Maria Stillberg
Ljudklippen i avsnittet kommer från BBC och DW och är hämtade från Youtube.
-
Kievs borgmästare bekräftar minst fyra explosioner i staden dessutom: detta vet vi om sprängningen av bron mellan Ryssland och Krimhalvön. Hör Ekots korrespondent Lubna El-Shanti och Johan Norberg på FOI.
Meverkande: Johan Norberg, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut. Lubna El-Shanti, Sveriges Radios korrespondent med fokus på kriget i Ukraina.
Programledare: Elias Wahlberg
Sändes i P1-morgon 10 oktober 2022
-
I Godmorgon världen dessutom om det försämrade säkerhetsläget efter annektering och mobilisering, krönika av Katarina Barrling och kåseri av Emil Jensen. Och på Public Service och Panelen som vanligt.
Så blev kriget i Ukraina ännu farligareKriget i Ukraina är nu ett farligare krig än vad det redan var.
Ryssland och president Vladimir Putin annekterade på fredagen i all olaglighet delar av östra Ukraina.
Sett med putinska glasögon så är det nu att betraktas som Rysslands eget territorium, som om det attackeras, vilket det görs, kommer att försvaras som om det var Rysslands självt.
Hör Gudrun Persson forskningsledare på FOI och Jan Hallenberg, senior forskningsrådgivare på om situationen just nu.
Godmorgon världen på plats när gränsen stängdesNatten till i fredags stängde Finland gränsen för alla ryssar som reser med turistvisum.
Det här är ett beslut som har stöd hos den finländska befolkningen - men innebär att det blir svårare för ryssar som vill komma undan att tjänstgöra i den ryska armén och det blir svårare för oppositionella ryssar att fly.
Godmorgon världens Nina Benner var på gränsen mellan Finland och Ryssland natten till i fredags, då dom sista ryssarna med turistvisum släpptes igenom.
De kristna kan rädda kvar Bolsonaro vid makten i BrasilienIdag väljer världens femte största nation, Brasilien, ny president, efter fyra år med den extremt konservative Jair Bolsonaro.
Han ställer upp till omval, men opinionsmätningarna pekar mot en seger för hans huvudmotståndare, vänsterledaren och förre presidenten Lula da Silva.
En ny politiskt mäktig grupp har vuxit sig allt starkare i det jättelika landet i Sydamerika: De konservativt kristna samfunden.
Deras medlemmar är Bolsonaros viktigaste väljargrupp idag – och de skulle kunna rädda honom kvar vid makten.
Timme 1:
Säkerhetsläget efter annekteringen och Nordstream-sprängningen med Jan Hallengren och Gudrun Persson
På plats vid finsk-ryska gränsen när den stängdes natten till fredag
Intresset för Putin-böcker ökar
Vad händer nu i Iran?
Krönika av Katarina Barrling
Panelen
Timme 2:
SD får ordförandeposter i tunga utskott - vilken är posternas reella makt?
Billig el främjar företagen i norr - men i söder riskerar företagen att slås ut av den dyra elen
Public Service
Val i Brasilien - hur går det?
Wolf Bierman på besök - en tysk vissångare i ständig kamp med sina motståndare
Kåseri Emil Jensen
Programledare: Jesper Lindau
Producent: Katarina von Arndt
Tekniker: Behzad Mehrnoosh
-
Efter Rysslands invasion av Ukraina har väst svarat med hårda sanktioner, men Ryssland ser inte ut att ha drabbats så hårt som väntat. Åtminstone inte på pappret. Istället har resten av världen fått stigande livsmedels- och energipriser. Hur ser de faktiska ekonomiska konsekvenserna ut, och hur djup blir krisen?
Programledare:
Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:
Andreas Johnson, senior analytiker FOI
Kristian Åström, kommentator Ekot
Harry Flam, professor Stockholms universitet
Ursula von der Leyen, ordförande EU-kommissionen
Anders Åslund, Rysslandsexpert
Cleas Eliasson, presschef AB Volvo
Arvid Uddfeldt, reporter
Producent:
Victor Jensen
Tekniker:
Hanna Melander - Mostrar mais
