Hufvudstadsbladet Podcasts
-
Peppe blev ju uppgraderad på Amy Schumers show förra veckan! Och vi pratar om en otrolig AI, hur Hufvudstadsbladet rapporterat om en (fruktansvärd) nyhet, kommitténs utredning av Trump samt hans presidentkanditatur. Dessutom, vad har punkter för betydelse…? Och en trendspaning inför 2023: eat the rich.
Och har du inte fixat julklapparna än så är Peppes roman En gång om året något som borde ligga under granen (det säger till och med Smålandsposten!) <3
Introlåt: Sam Smith & Kim Petras - Unholy
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Utrikeskrönikan 20 juli.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Helsingfors, onsdag.
Det är strax dags att lämna över stafettpinnen. Under min månad här har jag förätit mig på lakrits, blivit snitsigare på att hantera ett bastuaggregat – och så har jag, förhoppningsvis, lärt mig ordentligt att använda ordet finländsk – istället för finsk – när jag talar om saker som är, ja, finländska.
Språk är viktigt – inte minst i tvåspråkiga länder. Det märker man särskilt de gånger man råkar trampa fel. Och språkundervisning är politik som ger konsekvenser på riktigt.
Den här sommaren är politikerna i både Estland och Lettland på väg att besluta om att ländernas förskolor helt ska gå över till majoritets-språket – ryskspråkiga förskolor ska inte längre vara ett alternativ. Det ska sedan följas av småskoleklasserna. I Estland som har kommit längst med planerna, räknar man med att flera tusen lärare kommer att behöver omskolas eller nyanställas.
Besluten motiveras bland annat med att ryskspråkiga elever behöver lära sig landets officiella språk bättre för att kunna ta sig vidare till högre studier. En ung, ryskspråkig man jag mötte i Riga håller inte med. Andra länder som har två språkgrupper ser dem som likvärdiga sa han, och jämförde med Belgien där han varit på besök. I Lettland är en tredjedel av befolkningen rysktalande, men lettiska är det enda officiella språket.
I bakgrunden spökar förstås historien och den sovjetiska ockupationen. Och kriget i Ukraina har lett till att politikerna ser ett behov av att minska de kvarvarande klyftorna mellan de ryskspråkiga invånarna och de andra. Det återstår att se hur det landar.
Här i Finland pågår också en språkdebatt i sommar, men bakgrunden är inte lika dramatisk. Svenskan har en stabil officiell ställning här, men sedan två decennier tillbaks är det inte obligatoriskt att skriva båda språken i studentskrivningarna. Det gör att finlandssvenska elever tenderar att bli sämre på finska, och finskspråkiga elever väljer bort svenskan. Regeringen gav besked tidigare i somras att man inte kommer återinföra språkkravet i studentexamen. Det har lett till en debatt, bland annat i svenskspråkiga Hufvudstadsbladet.
Själv har jag installerat som en liten mental elchocks-mekanism i hjärnan som slår till varje gång jag håller på att använda begreppet ”finsk”, alltså de gånger jag inte verkligen menar finsk – som i finskspråkig eller ett geografiskt namn som finska viken. Det har i stort sett fungerat. Jag är i alla fall betydligt mer konsekvent än vad en hel del finländare själva är, har jag noterat. Nina Benner, Helsingfors.
Nina Benner, Helsingfors
[email protected] -
Urho Kekkonen charmade kvinnorna, han var atleten som krossade sina konkurrenter och han var Finlands mångårige och nästan mytomspunna president.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Han personifierade den politiska makten under flera årtionden och lyckades med det omöjliga; att hålla Sovjet på gott humör, men till vilket pris? Var han i själva verket en marionett och envåldshärskare eller var det tack vare hans politiska skicklighet som Finland behöll sin självständighet och inte ockuperades?
Kekkonen var både älskad och föraktad, samtidigt som hans privatliv fylldes av festande och otrohetshistorier. Efter årtionden vid makten kantades hans sista tid i livet av sjukdom. Han lämnade ifrån sig makten för 40 år sedan, men hans ande vilar fortfarande över republiken Finland.
Medverkande:
Timo Kekkonen, barnbarn till Urho Kekkonen.
Henrik Meinander, professor i svenskspråkig historia, Helsingfors universitet.
Kati Katajisto, historiker vid Helsingfors universitet.
Pär Stenbäck, före detta politiker (SFP) och kollega till Urho Kekkonen.
Jaakko Iloniemi, tidigare toppdiplomat.
Staffan Bruun, tidigare journalist vid Hufvudstadsbladet.
Programmet har gjorts av Julia Wiræus.
Producent var Lotta Hoppu.
Källor:
Hyvärinen, Pekka: Suomen mies - Urho Kekkosen elämä
Mattson, Anne: Sylvi Kekkonen - Kiteitä, Sylvi Kekkosen elämäkerta
Meinander, Henrik: Finlands historia.
Venho, Johanna: Ensimmäinen nainen
Yle:s tv-serie “Kekkonen” av journalisten Jari Tervo.
-
I Jpoddens tolfte och sista avsnitt diskuterar universitetslektorerna Jenny Stenberg-Sirén och Ari Nykvist om medieåret som gått.
Stenberg-Sirén undrar varför journalister inte ställer en specifik fråga till personer som inte vill vaccinera sig mot covid-19? Nykvist berättar hur han och hans kolleger firade Nobels fredspris. Båda har frågor kring nedläggningen av Nyhetsbyrån SPT. Med på ett hörn är också en uppmärksammad intervju med den svenska journalisten Magda Gad. Programvärden Magnus Londen kan inte släppa ett reportage om ett förälskat par som pussas på en bild i Hufvudstadsbladet.
Medverkande: Jenny Stenberg-Sirén och Ari Nykvist.
Programvärd: Magnus Londen
Producent och klipp: Lina Laurent
Teknik och inspelning: Mats Söderman, Soc&kom.
Utgivare: Finlands journalistförbund
Kontakt: [email protected]
