Kursk Podcasts
-
Efter att Vladimir Putin talat inför ryska soldater har många undrat om den ryske ledaren var onykter. Hör om de nya spekulationerna runt Putin.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Rysslands president Vladimir Putin brukar inte posera med glas i handen – så när han gjorde det vid ett tal inför ryska soldater som fått medaljer väcktes frågor om han möjligen var berusad. Vissa bedömare anser dock att det är helt felaktiga rykten. I talet pratade Putin om att attackerna mot ukrainsk infrastruktur kommer att fortsätta och påstod att Ukraina började "eftersom de slog till mot Krim-bron och sprängde elledningarna till kärnkraftverket Kursk". Hör om frågorna som ställs efter Putins tal och hur man ska förstå det Putin egentligen sa om kriget i Ukraina.
Samtidigt har Kreml meddelat att Putins stora årliga presskonferens inte blir av i år, vilket väcker ytterligare spekulationer om att Putins stab skulle ha svårt att svara på de frågor som skulle kunna komma där.
Bombningarna fortsätter mot UkrainaDe intensiva bombkampanjerna fortsätter mot det ukrainska elnätet och mot civila mål. Hör hur kriget intensifierats men också om de ukrainska framgångarna. Vår korrespondent Lubna El-Shanti har varit i staden Cherson som återtagits av Ukraina och berättar om sina intryck därifrån.
Medverkande: Gudrun Persson, forskningschef FOI, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent och Lubna El-Shanti korrespondent i Ukraina
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Alma Segeholm
-
Slaget vid Kursk år juli 1943 brukar kallas världens största pansarslag. Tusentals tyska och sovjetiska stridsvagnar och hundratusentals soldater drabbade samman i en kamp som definitivt skulle avgöra hur kriget utvecklas de kommande åren.
”Stål! Stål! Stål!” löd det sovjetiska stridsropet när stridsvagnarna mötte varandra i strid på nära håll. På slagfältet sattes nya typer av tyska stridsfordon in – Pantherstridsvagnar och pansarjägaren Ferdinand. Det räckte trots allt inte till en seger utan den tyska offensiven körde fast.
I detta avsnitt av Militärhistoriepodden behandlar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved operation Citadell eller slaget vid Kursk som det också brukar kallas.
Efter bakslagen vårvintern 1943 och slaget vid Stalingrad inledde tyskarna planeringen för sommarens tilltänkta offensiv för att återta initiativet på östfronten. Hitler hade efter Stalingrad tappat en del av sitt starka självförtroende och lämnade våren 1943 i större utsträckning plats för sina underlydandes uppfattningar och initiativ. Guderian var som inspektör av pansarvapnet ansvarig för att skapa nya pansarförband och ansåg att man inte skulle genomföra några operationer utan avvakta och bygga upp styrkan. Manstein tog ledningen för den krigsplanering som inleddes. Manstein förordade en taktik – ”Schlagen aus de Nachand” – som gick ut på att man lätt ryssarna anfall och därefter inledde en tillfällig reträtt. När de sovjetiska förbanden hade tunna ut sina underhållslinjer skulle de lättrörliga tyska pansardivisionerna gå till motanfall och krossa motståndet i inringningsoperationer. Men Hitler accepterade inte att man övergav territorium.
Till slut bestämdes att en offensiv skulle inledas senast till sommaren när vägarna var farbara igen efter vårfloden. Men var skulle man anfalla? Genom de sovjetiska motoffensiverna efter Stalingrad hade det skapats en stor utbuktning i fronten kring staden Kursk. Denna utbuktning blev målet för de tyska anfallsplanerna våren 1943. Från norr och söder skulle starka pansarkåren anfall och genom en kniptångsmanöver ringa in och besegra stora sovjetiska truppmassor.
På sovjetisk sida var man full medveten om de tyska planerna bland annat genom spioner och de västallierades signalspaning. Området kring Kursk förvandlades till ett fördröjningsområde med fältbefästningar, nergrävda pansarvärnskanoner, mineringar och stridsvagnsgravar som fick första världskrigets skyttegravsområden att förblekna i jämförelse. Civilbefolkningen uppbådades i hundratusentals för att hjälpa till. När anfallet väl kom efter att skjutits upp flera gånger körde de tyska pansardivisionerna fast i fördröjningszonerna.
Orsakerna till förseningarna var att de nya stridsvagnstyper som tyskarna ville få med inte hunnit levereras i tillräcklig mängd. Pantherstridsvagnen fick sitt elddop vid Kurs och även Tigerstridsvagnen fanns med i striderna. Den tunga pansarvärnsvagnen Ferdinand återfanns i ett antal om nästan 90 vagnar. Många av dessa nya stridsfordon hade tydliga barnsjukdomar och kunde inte riktigt komma till sitt rätta. Förlusterna i det slag som inleddes den 5 juli och avslutades definitivt den 20 juli blev mycket stora. Tusentals stridsvagnar och tiotusental soldater stupade och skadades.
Lyssna också på Oktoberkriget 1973 – när israelerna slogs för sin överlevnad samt Svenska Stridsvagn S utmanade bilden av en stridsvagn.
Bild: Sovjetiska trupper på Voronezhfronten i motattack bakom T-34-stridsvagnar vid Prokhorovka, 12 juli 1943. Wikipedia. Public Domain.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Den ryska flottans kronjuvel, ubåten K 141-Kursk, ska delta i en stor militärövning på Barents hav när något går snett. Den gigantiska ubåten med 118 man ombord sjunker till havets botten.
Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play.
En av historiens värsta ubåtsolyckor är ett faktum. Ryssland erbjuds hjälp att rädda besättningen som är fast nere i ubåten. Men Ryssland vill hantera olyckan på egen hand. Först efter en vecka tillåter de hjälp från Norge och Storbritannien.
Olyckan på atomubåten Kursk blir ett nationellt trauma och katastrofen skakar Vladimir Putins nyss påbörjade karriär som president i grunden. Den misslyckade krishanteringen blir en symbol för Rysslands förlorade styrka.MEDVERKANDE
Oksana Dudko, fru till en av besättningsmännen på Kursk.
Aleksei Belozorov, son till en av besättningsmännen på Kursk.
Elin Jönsson, dåvarande Moskvakorrespondent på Sveriges Radio.
Robert Moore, författare och utrikesreporter på ITV News.
Linus Fast, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
Bo Petersson, författare och professor i statsvetenskap vid Malmö universitet.
Jon Are Hvalbye, dykare.
Christer Larsson, före detta reporter på Ekot.En dokumentär av: Hanna Sihlman.
Producenter: Rosa Fernandez och Tove Palén.
Tolk: Karin Brindt.Översättningar lästes in av Linda Karlsson, Anton Hellström och John Almqvist.
Publicerad: 2022.
-
När den ryska ubåten 141-Kursk sjönk till botten den 12 augusti år tjugohundra var det en av historiens värsta ubåtsolyckor. Kanske hade det gått att rädda en del av besättningen om den ryska marinen i tid accepterat utländsk hjälp. Kursk blev en symbol för Rysslands förlorade styrka och förnedring.Alla kan känna ångest bara av tanken att vara instängd i en förolyckad ubåt på 108 meters djup i iskalla vatten.
När ryssarna och världen våndades över de ryska besättningsmännens öden valde den nytillträdde president Vladimir Putin att stanna i sin sommarstuga i Sotji. När den brunbrände presidenten i kortärmad skjorta senare svarade på frågan om vad som hänt – med orden att den sjunkit var det en PR-blunder folket aldrig riktigt förlåtit honom för.
I ett nymixat avsnitt 38 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Gunnar Åselius som är professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan i Stockholm. Han har forskat om den sovjetiska marinen och utgett ett flertal böcker.
En defekt övningstorped som drevs av det instabila bränslet vätesuperoxid utlöste den första explosionen på Kursk som senare resulterade i flera explosioner. På en mätstation i Norge registrerar seismografer skakningarna motsvarade ett mindre jordskalv. Sedan sjönk ubåten till 108 meters djup norr om Kolahalvön i Barents hav och hela besättningen på 118 man följde med ner i djupet. 141-Kursk som byggt 1995 var en av den ryska flottans största och modernaste ubåtar med en längd på motsvarande 1,5 fotbollsplan och hög som ett fyravåningshus. Världens största attackubåt drevs av två kärnkraftsreaktorer. Med sina dubbla skrov ansågs den vara osänkbar. Men under 1980-talet genomgick den sovjetiska flottan stora nedskärningar och underhåll av materiel blev eftersatt. Lönerna till besättningarna kunde vara flera månader försenad.Direkt efter att ubåten gått till botten hade 23 besättningsmän överlevt.
När den ryska flottan senfärdigt inledde sitt räddningsarbete levde fortfarande besättningsmän längst bak i ubåten. Fortfarande 15 timmar efter olyckan levde några av männen. Men den ryska räddningsfarkosten lyckades inte ansluta sig till Kursk pga dåliga batterier. Fem dagar efter olyckan godkände president Vladimir Putin att flottan fick ta emot hjälp från Norge och Storbritannien. Men först den 20 augusti fick den britterna tillstånd att försöka bistå männen på Kursk, men då var alla redan döda på grund av kolmonoxid-förgiftning efter ytterligare en mindre explosion ombord på ubåten.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
