södra Sverige Podcasts
-
Med en bakgrund inom vården på olika nivåer inom fyra innovativa regioner i Södra Sverige har nu Kjell en nyckelroll i samtidens och framtidens cancervård som samordnare under en dynamisk period. Vi pratar 2040, tillgänglighet, cancer, sjukhus, professionsroller och mycket annat.
-
Kaliber om en cigarrklubb, bjudresor, fester och miljonaffärer för skattepengar i en kommun i södra Sverige.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kaliber kan tillsammans med P4 Blekinge avslöja vad experter bedömer som vänskapskorruption och mutbrott. Karlskrona kommuns upphandlingschef, har tillsammans med en mellanchef med stort ansvar för broreparationer och en chef på ett företag som utför broreparationer åt kommunen har varit med i samma cigarrklubb och festat ihop, samtidigt som de gjort affärer med företaget.
– Jag menar att detta är klart olämpligt. Man kan ju alltid tala om laglighet och lämplighet. Och jag menar att detta strider mot lagstiftningen, säger Jan Turvall, expert på offentlig rätt vid Göteborgs universitet.
"Klar olämplighet"Trots att såväl kommunens upphandlingschef och företagschefen står som medlemmar på cigarrklubbens hemsida och har festat ihop så säger de att de inte känner varandra.
Mikael Augustsson är kommunens upphandlingschef:
– Nu i efterhand kan jag ju se att det är ju klar olämplighet för jag jobbar ju med de här frågorna i vardagen hela tiden, men det visste jag ju inte då, jag kände inte till honom då. Men skulle jag gjort annorlunda i dag? Ja, sannolikt.
Bjudresa innan avtalsförlängningBara veckor innan en avtalsförlängning så bjöd även företagschefen in mellanchefen med stort ansvar för broreparationer - och två andra anställda på kommunen - på en studieresa till Tyskland. Företagaren säger till Kaliber att resan inte handlade om att vinna fördelar eller att det påverkar affärerna. Marcus Wildenius, chef för den förvaltning där anställda och chefer bjöds på resan, säger såhär:
– Ja det går ju helt emot de riktlinjer och policy som vi har och det är absolut inte bra för vårt varumärke och vi har dessutom gjort en lång resa för att stärka den interna kontrollen där vi gått igenom policy och där vi jobbat de sista åren med kulturfrågor och hur man ska agera i den tjänstemannarollen man har.
-
Lyssna på när två parter som vanligtvis möts på motsatt sida av bordet sätter sig ner och pratar om hyresförhandlingssystemet och dess framtid.
I detta avsnitt välkomnar Hyrespodden Henrik Kjellgren, vd på Kanslihuset. Henrik har med sina 20 år i branschen en stor kunskap i frågan.
Kanslihuset är ett företag som erbjuder förvaltning åt privata fastighetsägare, bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag. De bedriver även förhandlingsverksamhet på uppdrag av fastighetsägare i södra Sverige och är en av Hyresgästföreningens motparter i hyresförhandlingarna. -
Smält snö och mycket regn har orsakat översvämningar på flera platser i södra Sverige i januari. Hur förbereder sig kommunerna inför översvämningar framöver, och vad bör fastighetsägare tänka på?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Berit Arheimer, professor i hydrologi på SMHI. Bo Thunholm, hydrolog och grundvattenexpert på Sveriges Geologiska Undersökning, SGU. Johan Virdung, enhetschef på VA-ledningsnätet i Värnamo kommun. Vi hör också Mette Lindahl Olsson, enhetschef för arbete med naturolyckor på MSB.
Programledare: Camilla Widebeck
[email protected]Producent: Jonna Westin
[email protected] -
På 1950- och 60-talen byggdes vattenkraftverk i norra Sverige i ett rasande tempo. Några närmare analyser av vad utbyggnaden skulle betyda för människor och miljö gjordes inte. Och länge saknades både debatt och motstånd kring de väldiga projekten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
För att södra Sverige skulle få el dämdes exempelvis Ume- och Luleälvarna, från att ha varit till större delen fritt strömmande till att mer bli som serier av insjöar, något som bara ansågs vara ren utveckling.
–Konsekvenserna av vattenkraftutbyggnaden har blivit mycket större än man trodde, menar Dag Avango, professor vid Luleå Tekniska Universitet och ledare för forskningsprojektet ”Vattenkraften och Norrlands vattenanknutna kulturmiljöer”.
I programmet besöks även byn Adolfström som på 1960-talet var tänkt att dränkas, i samband med den planerade utbyggnaden av Vindelälven.
Men med oväntad hjälp från Evert Taube och den kärnkraft som nu började byggas ut i Sverige lyckades bybornas kamp för att rädda Adolfström från att utplånas.
–Vår enighet gjorde oss starka och våra protester var början på Sveriges första miljödebatt, säger Caroline Torfve, som är en av dagens invånare i den lilla byn.
Programmet är en repris från 1 november 2022.
Medverkande: Dag Avango, professor i historia vid Luleå Tekniska Universitet; Johan Cederqvist, doktorand i historia vid Luleå Tekniska Universitet; Frida Palmbo, arkeolog Norrbottens Museum; Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap vid Uppsala universitet; Caroline Torfve, boende och företagare i Adolfström Lappland; Lasse Björngrim, boende i Harads i Lule älvdal; Cristina och Tore Öberg, boende Sjokksjokk.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Argentina är världsmästare efter att ha slagit Frankrike i en ovanligt dramatiskt final. Var det den bästa finalen genom tiderna och är Messi nu större än Maradona?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I dag leder Hélène Benno programmet med Louise Epstein som bisittare.
Tidernas bästa VM-final?
Argentina är världsmästare – efter det som kallats tidernas bästa och mest dramatiska fotbollsfinal. Vad var det som gjorde att det blev ett sånt drama? Och vilka är de stora vinnarna efter ett VM som kritiserades innan det började – är det Argentina eller Qatar? En av kvällens stora vinnare var också Messi som gjorde sitt femte mästerskap, han låg bakom flera mål och förde laget tillguld. Nu frågar sig många – vem är den störste – Messi eller Maradona?Gäster: Olof Lundh, sportjournalist på TV4 och Manuel Cubas, dramatiker och journalist.
Flygande matleveranser
Just nu pågår ett projekt med att leverera mat till skärgårdsbor med hjälp av drönare. Det handlar om ett test där kunder kan klicka i sina varor och sedan flygs det ut. Hur funkar det och är det här framtiden?Gäst: Peter Horwitz, ICA-handlare från Roslagen.
Därför är granen viktig för mångfalden
Idag avslutades FN:s artskyddsmöte COP15 i Kanada där världens länder enats om en ny räddningsplan för naturen. I Sverige är granen ett viktigt träd för att bevara den biologiska mångfalden. Granen bidrar till att hjälpa andra arter. Vilka kryp handlar det om ? Varför väljer krypen just granen? Och hur viktig är den för biologiskt mångfald?Gäst: Mats Jonsell, lektor i skogsentomologi vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Dessutom: Kvasten Nimbus 2000 från Harry Potter har sålts för miljonbelopp på ett aktionshus – varför köper man den och vilken typ av kultursouvenir skulle Louise helst vilja ha? El-priserna gör det dyrt att duscha i framförallt södra Sverige – vi undrar om det är dags att börja duscha som danskar, alltså lite mindre och smartare.
Programledare: Hélène Benno
Bisittare: Louise Epstein
Producent: Amanda Rydman -
Dessutom författarsamtal om tiden i litteraturen, om Neda Soltani som tvingades fly från Iran, veckans panel, kåseri och krönika i Godmorgon, världen! är Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ryska raketbeskjutningar fortsätterRyssland fortsätter att raketbeskjuta ukrainska städer. Beskjutninagarn har varit mycket intensiva och i fredags slogs stora delar av Ukrainas infrastruktur och el ut. I veckan sa Kremls talesperson att någon vapenvila eller eldupphör bara för att det är jul, inte är aktuellt, och att ett fredsavtal med Kiev är omöjligt.
Oron för att elen kopplas bort i Skåne växer
I södra Sverige förbereder sig både myndigheter, företag och privatpersoner för nästa möjliga krisåtgärd om effektbristen på el blir större: planerade avstängningar av elen i delar av området under kortare perioder.Det är en krisåtgärd som väcker både frågor och oro bland såväl företagare som privatpersoner. På det elintensiva företaget The Absolut company i Nöbbelöv nordväst om Kristianstad säger driftchef Kerstin Lindström att den största oron är ovissheten, att inte veta hur länge eller hur ofta elen kan komma att stängas av.
Hemvändarnas fester - en jultradition
Med en vecka kvar till jul är det många som i dagarna återvänder till sina hemstäder för att samla familjen, men också för att träffa gamla vänner. Ett fenomen som växt sig allt starkare är "hemvändarkvällarna", en tradition som är särskilt stark i mindre städer, då gamla vänner och skolkamrater återförenas på lokala krogar och nattklubbar på jul- eller annandagen, efter att man i vissa fall inte setts på flera år. En tradition på gott och ont, visar det sig.Första timmen:
Ryssland fortsätter att raketbeskjuta ukrainska städer.
Frånkoppling av el är nu en verklig risk i Skåne
Idag avgörs VM-finalen i Qatar. Argentina möter Frankrike.
Neda Soltani tvingades fly från Iran 2009, när hon förväxlades med en dödad demonstrant.
Veckans krönikör Göran Rosenberg
Veckans panel
Andra timmen:
Omfattande spridning av Covid i Kina
Vad är konstruktiv journalistik ?
Satir med Public Service
Hemvändarträffar i jul.
Författarsamtal om tiden med Anne Swärd och Peter Fröberg Idling
Veckans kåsör Pamela Jaskoviak
Programledare Sara Stenholm
Producenter Nina Benner och Margareta Svensson
Sändningstekniker Victor Ubeira -
Vikten av god elkvalitet blir allt viktigare för att få en störningsfri elmiljö. Vad är elkvalitet och vad ska man tänka på? Arbetet börjar med noggranna mätningar och analyser för att kunna hitta rätt lösningar. I det här avsnittet träffar vi Robert Olofsson, vd på Metrum Sverige AB, som berättar hur dessa mätningar går till och vad som är viktigt att tänka på. Gästar gör även Jörgen Johnsson, försäljningschef för södra Sverige och ansvarig för industrisegmentet hos oss på Hitachi Energy. Följ med!
-
Energikris ansätter nu Sverige med full kraft, södra Sverige bedöms vara värst i hela Europa – och elpriserna skenar!
Vem bär ansvaret för denna situation? Är det verkligen som politiker gärna säger – ingens fel? Och vad händer med ett samhälle som prioriterar prestige framför funktion?
Dessa frågor tar jag upp i veckans videokrönika om ELPRIS och ELKRIS.
STÖTTA MIN VIDEOPRODUKTION:
------------------------------------------------------
🥇 Stöd mig via Patreon:
https://www.patreon.com/HenrikJonsson
📞 Stöd mig via Swish: 123 168 90 66
🅿 Stöd mig via PayPal: [email protected]
🏦 Stöd mig via bankgiro: 5641 - 7744
PRENUMERERA PÅ MIN SUBSTACK:
💌 https://henrikjonsson.substack.com/
🇬🇧 English subs on Sundays
-
Det omtalade elstödet försenas samtidigt rusar elpriset uppåt i hela landet. Stödet blir inte lika stort som det var tänkt från början och det finns flera skäl till att pengarna dröjer. Och många frågetecken kvarstår kring stödet till företagarna i södra Sverige.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare:
Claes Aronsson
Röster och medverkande i programmet
Malin Stridh, avdelningschef Svenska Kraftnät
Magdalena Andersson, partiledare (S)
Martin Johansson, enhetschef, Energimyndigheten
Fredrik Falk, chef för betalningar, Försäkringskassan
David Jonsson, vd Trä- och möbelföretagen
Philip Koerffer, bageriägare, Ulricehamn.
Marie Stark, meteorolog på SMHI
Producent:
Olof WijnbladhTekniker:
Alma Segeholm
[email protected] -
Kaliber om när personal som misstänks för sexualbrott får jobba kvar med ungdomar på statliga ungdomshem under utredningstiden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Tre tjejer anmäler– Och sedan vaknade jag av att det rycker i min kropp. Och då är det han som är på mig. Han våldtog mig då.
Victoria är en av flera unga tjejer som anmält att de utsatts för sexövergrepp när de varit placerade på statliga ungdomshem. Under tiden som brottet utreds får mannen jobba kvar, men på en annan avdelning.
– Jag kände mig äcklig. Och jag kände…jag vette fan, jag kände mig bara äcklig och jätteobekväm. Ganska rädd. För jag visste om att han skulle komma tillbaka. Jag visste om att han jobbade dagen efter.
Även Lina anmäler att hon blivit utsatt. Under tiden som anmälan utreds jobbar mannen kvar på ungdomshemmet.
– Bara att veta om att han går runt där på området, och jag vet om att jag är inlåst och inte kan ta mig någonstans.
Kaliber har också kunnat bekräfta att SiS agerat på samma sätt på ett annat ungdomshem i norra Sverige.
– När vi åkte där i bilen så lyssnade vi på musik och så sa han typ ”din musiksmak är bra”. Och sedan var det inte något mer med det. Sedan några minuter efter det så lägger han sin hand på mitt lår och säger ”du är ganska fin för att vara 14”. Och jag tänkte: ”What the fuck?”.
Där tilläts den anställde att arbeta kvar på institutionen när han utreddes för ett sexuellt ofredande. Mannen, som var i 30-årsåldern, ska ha arbetat med pojkar under utredningen, enigt SiS. Anmälan gjordes av en då 14-årig flicka som anklagade honom för att ha tafsat på henne under en bilfärd. Utredningen, precis lades ner för att det saknades bevis. Mannen nekade till anklagelsen och vill idag inte uttala sig till Kaliber.
IVO kritiskaMarie Åberg, avdelningschef på tillsynsmyndigheten IVO, Inspektionen för vård och omsorg, är kritisk:
– Vår bedömning här är att det är olämpligt att en arbetstagare som är misstänkt för sexuella övergrepp, och är under en pågående förundersökning, flyttas över och tillåts arbeta nära ungdomar vid en annan enhet inom SIS. Vår bedömning är att det är ett risktagande med de barnen och ungdomarnas säkerhet.
Statens Institutionsstyrelse, vars uppgift är att tvångsvårda barn och unga med psykosociala problem, håller delvis med om kritiken, enligt SiS ska man inte låta sexualbrottsmisstänkta arbeta med barn och unga när det handlar om vad myndigheten bedömer vara ett misstänkt ”allvarligt sexualbrott”. Det vill säga att man borde ha stängt av den man som anklagades för en våldtäkt, men inte de andra två männen. Var gränsen går får avgöras från fall till fall, säger Maria Åsebrandt som är institutionschef på behandlingshemmet i södra Sverige:
Bör man inte alltid stänga av personal från klientnära arbete när det gäller sexualbrottsmisstankar?
–Jag tänker att man måste se på varje enskilt fall och se de omständigheter som finns runtomkring. Jag tror tyvärr inte att det är så enkelt att man säga att man alltid eller aldrig ska göra någonting.
SiS ledning svararSiS Generaldirektör Elisabet Åbjörnsson Hollmark har avböjt att medverka i Kaliber, enligt pressavdelningen har hon inte möjlighet att prioritera en intervju av, som de skriver, ”ett flertal skäl”. Istället fick vi prata med Robert Stenbom som är HR-direktör och ställföreträdande generaldirektör på Statens institutionsstyrelse:
– Vi försöker nog alltid hörsamma kritik från IVO, syna den och se, och andra tillsynsmyndigheter, och se om den är befogad. I det här fallet, så, jag tycker inte att vi har äventyrat säkerheten. Jag tänker att just det faktum att vi gör en individuell bedömning är det som ska säkerställa att vi inte äventyrar någons säkerhet.
Kan du prata om den här individuella bedömningen då? Vad är det som ni gör där?
– Till exempel tittar på om det alldeles uppenbart obehövligt, till exempel, tittar på om det är så att man kan jobba någon annanstans. Och det behöver inte betyda i klientnära verksamhet.
Har man för avsikt i framtiden att agera annorlunda i den här frågan?
– Ja, men det tror jag. Det får man väl anta är sannolikt att vi lär oss även av det här, precis som alltid annars.
Hur ska ni göra då?
– Vi kommer att granska det och hur vi har agerat i de här fallen så klart, och har ju granskat det också, och tittar på och jobbar med att förändra, revidera våra riktlinjer helt enkelt för att de blir tydligare. Minska risken för otydlighet om hur vi ska agera.
-
FN:s stora klimatmöte enades om en fond till fattiga länder Hédi Fried är död blev 98 år, överlevde ett av nazisternas koncentrationsläger Det snöar mycket i södra Sverige stora problem i trafiken
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Jaktlagen är vår "kanske mest konservativa språkmiljö", enligt Språkets expert, med bl a många bevarade dialektformer. Hör jaktuttryck som har färgat allmänspråket samt om olika syn på dagens jaktspråk.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans språkfrågorVilken är bakgrunden till ordet skåre, alltså ett skydd eller kamouflage vid stränder när man jagar sjöfågel?
Att skamma ett vildsvin innebär att skadeskjuta det. Varifrån kommer ordet?
Varför kallas samma jaktaktivitet pass i södra Sverige, men post i norra delen av landet?
Vilka jaktuttryck har sökt sig in i allmänspråket?
Vilka typiska exempel finns på hur icke-jägare missförstår ord eller uttryck kring jakt?
Vad betyder vildnaden?
Hör en diskussion om olika syn på jaktbegrepp som viltvård och populationsbegränsning.
I södra Östergötland finns äldre jägare som använder ordet fredja. Vilket är ordets ursprung och hur och var det använts?
På engelska betyder ordet endling den sista individen av en art som är på väg att försvinna. Vilket ord kan använda för detta på svenska?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Magnus Rydholm, kommunikationschef på Svenska Jägareförbundet.
Camilla Bergvall, ordförande för Djurens Rätt.
Programledare Jens Möller. -
Sverige blev det första landet i världen som via lagstiftning införde en gemensam nationell tid den 1 januari 1879. Den nya standardtiden utgick från Örebros lokala tid. Men sjöfarten fortsatte att navigera efter Greenwich mean time som låg en timme och 14 sekunder före svensk tid.
I det förmoderna Sverige var all tid lokal med solen som tidsmått. Före järnvägen var kommunikationerna långsamma och de lokala tiderna var aldrig något problem. Men när stambanorna byggdes ut i Sverige i mitten på 1800-talet blev frågan om en gemensam tid för Sverige akut.
I den nymixade reprisen av avsnitt 94 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med idéhistorikerna Gustav Holmberg och Johan Kärnfelt, bägge docenter vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion på Göteborgs universitet. De är aktuella med boken Tid för enhetlighet – Astronomerna och standardiseringen av tid i Sverige.
Järnvägstiden, som kom med utbyggnaden av stambanorna på 1860-talet, kom att sättas utifrån Göteborgstid som var 24 minuter före Stockholmstid. Fördelen med att sätta järnvägstiden efter Göteborg var att resenärer som blandat ihop lokal tid med järnvägstiden skulle komma för tidigt och inte för sent till järnvägsstationen.
Ganska snart kom både järnvägen och telegrafen att tydliggöra behovet av en gemensam borglig tid i Sverige. Det fanns förslag att huvudstaden Stockholm skulle sätta tiden. Ett annat förslag var att man skulle indela Sverige i två tidszoner – en tidszon för norra Sverige och en för södra Sverige. Det fanns också diskussioner kring en gemensam nordisk tid som skulle sättas efter Köpenhamn.
Sverige blev det första landet i världen som införde en gemensam nationell tid den 1 januari 1879 som utgick efter Örebros lokala tid. Men sjöfarten fortsatte att navigera efter Greenwich mean time som låg en timme och 14 sekunder före svensk tid.
Den 1 januari år 1900 kom Sverige att justera sin tid med 14 sekunder för att svensk borglig tid skulle vara exakt en timme efter Greenwich mean time och samma som central europeisk tid.
Bild: Världens äldsta fungerande astronomiskt ur i gamla stan i Prag från 1410, Wikipedia, Creative Commons.
Musik: Fugit av Emanuele Dentoni, Soudblock Audio
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Sverige står inför en elkris, och gamla oljepannor väcks till liv för att producera el. Kaliber om myndigheten med elberedskapsuppdrag, som lät ett kraftverk försvinna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Svenska Kraftnät är systemansvarig myndighet som ansvarar för stamnätet i Sverige, för överföringen av el och för driftsäkerheten i elsystemet. De ansvarar också för elberedskapen, i tider av kris och eller krig. Svenska Kraftnät har inget inflytande över situation i Europa, som har drivit upp elpriserna under 2022. Men de har långtgående möjligheter och skyldigheter att påverka det svenska elsystemet i rätt riktning, vilket ingår i deras uppdrag.
2019 hade Svenska Kraftnät chansen att bygga upp en kraftreserv för att säkra eltillgången i södra Sverige. Det handlar om Öresundsverket, som ligger ett par kilometer från centrala Malmö och som skulle kunna försörja hela Malmöområdet och lite till med el. Men turbinerna står stilla.
Svenska kraftnät avstod från köpet av ÖresundsverketMikael Nilsson, chef för Öresundsverket, berättar att det var en kombination av låga elpriser och höga fasta kostnader som gjorde att ägaren Sydkraft Thermal Power, 2018 tog beslutet att lägga ner verksamheten och sälja kraftverket. Svenska Kraftnät godkände nedläggningen, trots att Öresundverket sedan starten var en del av den svenska elberedskapen. Men innan försäljningen av Öresundsverket hade gått igenom uppstod en ny möjlighet.
– Under tiden där så annonserade Svenska Kraftnät i slutet på, väldigt sent 2019, en kompletterande effektreservsupphandling. Och vi kände att den här finns en sista livlina för Öresundsverket. Men tyvärr så avbröts den upphandlingen, på grund av bristande konkurrens.
Enligt Svenska Kraftnäts generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe var priset för högt:
– Vi menade då att det här var ett bud som vi inte såg att vi ville ta.Hade ni inte råd med det? Eller vill ni inte ta det?
– Ja, vi tyckte att det var ett bud som inte vi ville, som var högt i den kontexten att vi därför ville vi inte ta det, säger Lotta Medelius-Bredhe.
I beslutet som jag har här, då skriver ni att motiveringen till beslutet är bristande konkurrens, eftersom endast en leverantör inkommit med anbud. Det står ju ingenting här om en kostnad.– Nej, men, och det var ju som sagt, det är svårt om man har en upphandling, om man får in ett anbud, så är det ju svårt att bedöma relevansen i den kostnadsbilden.
Det uttalade behovet av en extra effektreserv löstes alltså inte.
– Nej, jag tycker att det är anmärkningsvärt. Och är speciellt när man uttrycker att behovet kvarstår, menar Mikael Nilsson.Per Wikström på branschorganisationen Energiföretagen håller med.
Antog att företagen själva skulle minska sin förbrukning
– Här lyfter man ju fram ett problem. Att tala om att det finns ett problem. Och sen löste man det inte. Och liksom frågan är så här. Vem ska lösa problemet? Säger Per Wikström.När Kaliber idag frågar hur Svenska Kraftnät löste behovet svarar generaldirektören i ett mejl: citat ”Det är rimligt att anta att de aktörer som tidigare varit beredda att koppla bort sig sannolikt skulle komma att agera på prissignaler framöver och därmed minska belastningen vid topplast.” slutcitat.
Det betyder att Svenska Kraftnät antog att samma industriföretag själva skulle ta ansvar för att minska sin elförbrukning vid risk för elbrist. Tidigare har dessa företag haft avtal om att göra det mot ersättning, men idag finns inte de avtalen kvar.Ett av industriföretagen Svenska Kraftnät syftar på är pappersmassafabriken Rottneros Bruk. Lennart Eberleh är VD för Rottneros AB.
– Jag tycker inte det är en bra strategi där man hoppas på att de stora tar sitt ansvar. För det är ju förknippat med förluster när vi stänger ner, för vi kan ju inte producera och leverera till våra kunder.Svenska Kraftnät skriver i ytterligare ett mail att man inte räknar med att industriföretagen anpassar sin förbrukning i samma utsträckning som tidigare, när de hade avtal. Men att de, och andra företag ändå skulle agera på höga priser, citat: ”i vilken utsträckning kan vi inte veta.”
Får kritik från EU-nivåI slutet på oktober får Svenska Kraftnät kritik från EU-nivå.
ACER, en samarbetsorganisation för EU:s tillsynsmyndigheter inom energiområdet, menar i en rapport att Svenska Kraftnät har brutit mot den så kallade 70-procentssregeln, genom att de har strypt överföringen i elsystemet så att den ibland ligger under 70 procent.
Carl Berglöf, expert på elnätsteknik på branschorganisationen Energiföretagen, som var remissinstans i ärendet.
– Det ACER:s beslut säger är att Svenska Kraftnät inte får sitt undantag för den här 70-procentsregeln, och det innebär att Svenska Kraftnät kan inte fortsätta att begränsa kapaciteten på så sätt som man har gjort, utan ACER menar att det finns andra åtgärder som ska vidtas.
Det har ju varit mycket kritik mot Svk tidigare för att de har gjort för lite för att stävja flaskhalsarna i systemet, då bekräftar den här rapporten det?
– Just det, det är det som ACER också säger, att här finns det åtgärder som Svk har kunnat vidta, och uppmanar Svenska Kraftnät att arbeta mer för att säkerställa den typ av resurser.
De resurser som ACER menar att Svenska Kraftnät i större utsträckning kunde köpa upp är exempelvis förbrukningsreduktion eller elproduktion, i syfte att stötta elsystemet och öka överföringen av el, vilket också hade minskat risken för bortkoppling av elkunder i södra Sverige.
Som försvar skriver Svenska Kraftnät på sin hemsida att det har varit svårt att få tag på de resurser som behövts.
Idag säger Svenska Kraftnäts generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe att hon ångrar beslutet att upphandlingen med Öresundsverket lades ner.
– Ja, det är klart att det hade ju underlättat, all elproduktion hade ju underlättat givet det läge vi har idag.
- Mostrar mais
