Centrum för Östeuropastudier Podcasts
-
Hör om ryssar som ber för att Ukraina ska segra och högt uppsatta militärer som öppet kritiserar Putin och krigsledningen.
Ryssland har varit samstämmigt kring invasionen av Ukraina. Nu kommer flera kritiska utspel från ryska tidigare militärer om de små möjligheterna för den ryska armén att vinna.
Hör bland annat om Igor Girkin som ledde de första beväpnade grupperna som startade kriget i Donbass och var en nyckelspelare 2014 i Rysslands annektering av Krim. Nu kritiserar han Putin öppet och dömer ut Rysslands möjligheter att genomföra invasionen av Ukraina. Frågan är varför han ännu inte fängslats för sina utspel.
Dessutom på gatan i Moskva, där människor berättar för vår korrespondent på plats, att de inte kan leva med en förlust för Ukraina. Trots att de kan få fängelse lägger de i smyg blommor vid ukrainska monument.
Medverkande: Maria Persson Löfgren Rysslandskorrespondent på plats i Moskva, Stefan Ingvarsson analytiker vid Centrum för Östeuropastudier, Johanna Melén tidigare Moskvakorrespondent.
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Tekniker: Joachim Persson -
14 personer ska ha omkommit i helikopterkraschen som inträffade under onsdagsmorgonen. Enligt uppgifter finns inrikesminister Denys Monastyrskyj, inrikesministeriets ledning och ett barn bland de döda. Hör Sveriges Radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti om vad vi vet om ministern.
Medverkande: Lubna El-Shanti, Sveriges Radios utrikeskorrespondent i Ukraina och Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet.
Programledare: Monica Saarinen och Sharon Jåma.
Sändes i Studio Ett den 18 januari 2023.
-
2022 har varit ett turbulent år för nästa hela planeten. Pandemi, inflation och krig. Men vilka händelser kommer att skrivas in i historieböckerna? I det här avsnittet berättar tre av UI:s mer seniora medarbetare vad de tycker är de mest signifikanta händelserna från året som gått. De ger oss också tips på vad vi ska hålla utkik efter under 2023.
Medverkande:
Elin Jakobsson, forskare på UI:s program Global politik och säkerhet.
Patrik Andersson, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina.
Fredrik Löjdquist, chef över Centrum för Östeuropastudier, SCEEUS.
Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
2022 går till historien som året då kriget återvände till Europa. Hör om hur Rysslands krig mot Ukraina förändrar vår del av världen och utmanar den europeiska sammanhållningen och identiteten.
Efter pandemin fanns förhoppningar om ett lugnare år för Europa och världen, men när Vladimir Putin inledde sitt invasionskrig mot Ukraina fann sig Europa i stället i det svåraste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Vad innebär denna nya verklighet? Med tre gäster i studion diskuteras året som har gått och hur Europa förändras av att återigen uppleva ett fullskaligt krig.
Hör historieprofessor Dick Harrison om var 2022 placerar sig i framtidens historieböcker, försvarsforskaren och Nato-experten Malena Britz om konsekvenserna för Europa när försvarsalliansen utvidgas, samt chefen för Centrum för Östeuropastudier och den tidigare diplomaten Fredrik Löjdquist om krigets konsekvenser för det europeiska projektet och vad som står på spel för Europa. Vi framåt för 2023 och diskuterar vilka beslut Europa kommer att behöva fatta och vilka förutsättningar som finns för att Putins krig ska ta slut.
Programledare: Claes Aronsson
Producent: Therese Rosenvinge & Anna Roxvall
Tekniker: Elvira BjörnfotSamtalet är inspelat i december 2022.
-
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj reser till USA för att tala i den amerikanska kongressen. Det blir den första resan Zelenskyj gör utanför Ukraina sedan kriget började.
Hör Fredrik Löjdquist, chef för centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet och USA-korrespondent Roger Wilson om resans betydelse.
Programledare: Elias Wahlberg.
Sändes i P1 morgon 21 december 2022. -
Ryska attacker riktas mot elnätet och annan ukrainsk infrastruktur. Hör hur Putin använder mörker och kyla som vapen mot civila i Ukraina.
Rysslands nya våg av missilattacker mot Ukraina har slagit hårt mot landets redan utsatta infrastruktur. Stora delar av elnätet har slagits ut, människor sitter i mörker och kyla. Nu måste ukrainarna rusta sig inför en lång och kall vinter. Men samtidigt som mål i Ukraina angrips så säger kommentatorer i rysk propaganda-tv att Ryssland är tvingat till att bomba den ukrainska infrastrukturen.
Ryssland försöker pressa Ukraina till förhandlingarEn teori är att de hårda angreppen mot Ukraina beror på att den ryska ledningen vill tvinga Ukraina till förhandlingsbordet. Men ukrainska politiker har hittills sagt att det nu är helt fel läge för förhandlingar och att de inte tänker ge upp någon del av landet i utbyte mot el och värme.
Hör våra korrespondenter om hur länge de tror att Ukraina och dess civila orkar stå emot den ryska pressen.
Medverkande: Lubna El-Shanti, korrespondent i Ukraina, Johanna Melén, tidigare Rysslandskorrespondent och Stefan Ingvarsson, centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutetProgramledare: Fredrik Wadström
Producenter: Marina Nilsson Malmström och Katja Magnusson
Tekniker: Matilda Eriksson
-
Ett robotnedslag som dödar två i Polen och en bombad kraftledning som slår ut ström i Moldavien. Hör om hur Ukrainas närmsta grannar påverkas av kriget, om oron för vintern och hur hotbilden hanteras.
I Polen har Rysslands anfallskrig eldat på en enorm militär upprustning. Krigskunskap har blivit ett skolämne och elever i högstadiet ska lära sig att använda vapen. Samtidigt har Polen stöttat Ukraina med stora mängder vapen och krigsmateriel. I norr, mot Kaliningrad, byggs nu stängsel med rullad rakbladstråd längs den ryska gränsen, berättar korrespondent Samuel Larsson.
EU knyter band till MoldavienI våras fanns uppgifter om att Ryssland hade konkreta planer på att utvidga kriget västerut genom ett anfall även mot Moldavien. Nu har Putins armé pressats tillbaka i Ukraina och hotbilden är inte lika akut. Men alltjämt fortsätter kriget att påverka vardagen. EU har gett Moldavien ett snabbspår till att bli kandidatland och nyligen kom också ett stödpaket som ska hjälpa Moldavien genom vintern. Tidigare har Moldavien haft ett starkt beroende av rysk gas, vilket idag gör landet såbart ur energisynpunkt. EU ser det samtidigt som strategiskt viktigt att knyta Moldavien närmre övriga Europa, då rysk påverkan i landet ses som en riskfaktor.
Medverkande: Jakob Hedenskog, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet. Samuel Larsson, Polenkorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator.
Programledare: Claes Aronsson
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Tor Sigvardsson -
I kretsen runt Vladimir Putin finns flera mäktiga män som nu positionerar sig inför framtiden. Hör om maktkampen runt Rysslands president.
Rysslands president har samlat makten runt sin egen person. Men samtidigt pågår ett spel där inflytelserika oligarker, politiker och ledare för andra länder i regionen försöker positionera sig gentemot Vladimir Putin. Hårdföra män i den ryska makteliten klagar på den veka ryska armén medan Putin läxas upp av länder som stått Ryssland nära. Hur ser maktkampen ut runt den ryske presidenten?
Ledare som trotsar PutinTjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov kallas ibland för attackhund. Den 46-årige ledaren i den sydryska delrepubliken Tjetjenien är en av de mest högljudda och yviga maktspelarna i Putins Ryssland. Kadyrov, vars skägg blir allt längre för varje år, har en egen armé, de så kallade kadyrovtsi. Han gör regelbundet politiska utspel av olika slag. Han har varit en stark påhejare av den ryska invasionen i Ukraina men nyligen kritiserade han hur invasionen genomförs. Frågan är vilken roll Kadyrov siktar in sig på i den ryska makteliten.
En annan man som klivit fram de senaste veckorna är Tadjikistans president Emomali Rahmon. Nyligen läxade Rahmon upp Putin inför andra ledare på ett centralasiatiskt toppmöte i Kazakstans huvudstad Astana.
Den ryska maktspelaren Jevgenij Prigozjin, som tidigare förnekat samröre med armén Wagner-gruppen har ändrat riktning. De senaste månaderna har han plötsligt klivit fram som frontfigur för Wagner, istället för som tidigare ta avstånd från den. Frågan är varför?
Medverkande: Jakob Hedenskog, Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Inga Näslund, Olof Palmes Internationella Center
Programledare: Fredrik Wadström
Tekniker: Joar Jonsson
Producent: Catarina Spåre Gustafsson
-
Rysslands anfallskrig har satt Ukraina i blixtbelysning för omvärlden. Men vad vet vi här i Sverige egentligen om Ukrainas historia och kultur? Vad borde vi lära oss av den tragedi som pågår och hur skiljer man mellan fakta och fiktion mitt i ett krig? Det och mycket annat pratar vi om i detta avsnitt med Stefan Ingvarsson, kulturskribent och analytiker vid Centrum för Östeuropastudier.
Foto: National Museum in Warsaw
Du finner Bokförlaget Stolpes utgivning hos Bokus.se, dessutom till 20 procents rabatt med koden STOLPE20.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Det är svajigt för Putin. Att det är många som vill se honom petad från makten råder det ingen tvekan om, men nu verkar det som om det börjar blåsa kallare runt honom även på hemmaplan. Både den ryska befolkningen och politiska medarbetare börjar uttrycka sitt missnöje med presidenten och till och med i statsägd tv det riktas det kritik mot den olagliga annekteringen av ukrainska regioner. Men kritik och protest eller inte – hur troligt är det att någonting sådant skulle rubba den bestämda, auktoritära ledaren? Skulle det kunna byggas upp så pass mycket motstånd att det till slut blir en statskupp? Hur påverkas hans status av sprängningen av Krimbron? Skulle han någonsin avgå självmant?
Gäst: Hugo Von Essen, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet
Programledare: Vilma Ljunggren
Kontakt: [email protected]
-
Den symboliska Krimbron, Europas längsta bro som förbinder Krimhalvön till Ryssland, har sprängts. Putin kallar det för en ukrainsk terrorhandling och har attackerat flera ukrainska städer som hämnd, samtidigt som han låter meddela att Ryssland nu mobiliserar tillsammans med Belarus. Det är med andra ord ett spänt läge i Europa och de närmaste dagarna kan bli oroliga. Vad vet vi om brosprängningen i nuläget? Kan vi vänta oss fler attacker mot Ukraina nu framöver? Vad säger president Zelenskyj? Ska man tro på det som vissa experter påstår, att attacken på Krimbron kan utlösa en rysk attack på ytterligare ett land, ett annat än Ukraina?
Gäst: Hugo Von Essen, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet
Programledare: Vilma Ljunggren
Kontakt: [email protected]
-
3 oktober. Efter nederlaget i Charkiv har Ryssland tvingats retirera från stora områden som man erövrade i krigets inledning, och förlusterna är fortsatt stora. Den 21 september utlyste Vladimir Putin partiell mobilisering. Vad betyder det här för krigets fortsättning, vad händer just nu, och vad kan vi vänta oss av det fortsatta kriget? Andreas Ericson diskuterar med Fredrik Löjdquist, chef över Centrum för Östeuropastudier vid UI, och ledarredaktionens Olof Ehrenkrona.
-
I Ukraina inleds nu de så kallade folkomröstningarna som Ryssland har utlyst i ockuperade områden det gäller om invånarna vill tillhöra Ryssland eller inte. Att hålla omröstningar i krigstid är ett krigsbrott, säger Jakob Hedenskog från Utrikespolitiska institutet.
Medverkande: Jakob Hedenskog, analytiker på Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet.
Reporter: Felicia Hassan
Programledare: Elias Wahlberg
-
Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier (SCEEUS) och seniorforskare vid UI, pratar om de senaste händelserna i Ryssland och Ukraina samma morgon som Putin håller sitt årliga tal.
-
I ett förinspelat tal som sändes på onsdagsmorgonen, svensk tid, utlyste Rysslands president Vladimir Putin en partiell mobilisering, som han själv kallar det. Hör Sveriges Radios korrespondent Maria Persson Löfgren om vad vi vet.
Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent. Ilmari Käihkö, Försvarshögskolan, Hugo von Essen, centrum för Östeuropastudier.
Programledare: Mikael Kulle
Sändes i P1-morgon 21 september
- Mostrar mais
