Centrum för Östeuropastudier Podcasts
-
I det här avsnittet av Utblick Extra ställer vi frågor hur ett svenskt medlemskap i Nato kommer påverka vår relation till Ryssland, andra delar av världen och hur vår röst i nedrustningsfrågor påverkas.
Medverkande:
Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier (SCEEUS) och seniorforskare vid UI
Jakob Hallgren, direktör för Utrikespolitiska institutet
Redaktör och reporter: Jonas Löfvenberg
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
-
Martin Kragh är biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier och seniorforskare vid Utrikespolitiska Institutet. Han intervjuas av Andreas Ericson om sin aktuella bok ”Det fallna imperiet” som bland annat behandlar Rysslands moderna historia och Putins världsbild.
-
När Rysslands främste oppositionspolitiker förgiftas riktas fokus plötsligt mot en forskningschef i Umeå. Det svenska labbet kan avslöja förbjudna kemiska vapen och hamnar mitt i ett ryskt maktspel.
Förgiftningen av den kände oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj hösten 2020 har likheter med det som händer idag i Ukraina. Det verkar handla om hämnd. Kanske kan den här berättelsen också lära oss något om hur det ryska svaret på EU:s sanktioner kommer att se ut i framtiden.Medverkande: Åsa Scott, avdelningschef vid Totalförsvarets forskningsinstitut i Umeå, Johanna Melén, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent, Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap och forskare vid Försvarshögskolan, Fredrik Löjdquist, chef för centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet (intervjun är gjord innan krigsutbrottet i februari 2022) och Rikard Norlin forskare vid Totalförsvarets forskningsinstituts labb i Umeå.Programledare: Bo Torbjörn EkProgramledare: Ulrika BergqvistProducent: Carl-Johan UlvenäsReporter: Per VallgårdaTekniker: Mats JonssonLjud från: Adult Swim, Sky News, Sveriges Radio, CBS, AP, AFP, BBC, Reuters. -
Vad finns att säga om Rysslands invasion av Ukraina ur ett historiskt och säkerhetspolitiskt perspektiv? Är kriget ett tydligt exempel på anfallskrig enligt folkrätten? Och är det möjligt att ställa ansvariga till svars i internationella domstolar?
Poddavsnittet tar också upp vad EU:s massflyktsdirektiv innebär för människor som flyr från Ukraina till Sverige.
Medverkar gör Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet och Viktoria Nyström, advokat med inriktning på asyl- och migrationsrätt.Podden modereras av journalisten Willy Silberstein.
www.advokatsamfundet.se -
Det har gått en dryg månad sedan Ryssland påbörjade sin fullskaliga invasion av Ukraina. I det här avsnittet ger två av våra analytiker sin bild av läget just nu. Jakob Hedenskog berättar om hur kriget påverkar situationen i Georgien och Moldavien. Andreas Umland berättar (på engelska) om hur Tyskland förhåller sig till sanktionerna av gas och olja, om flyktingströmmar och om problemen med att strider förekommer runt aktiva kärnkraftverk.
Medverkande:
Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier.
Andreas Umland, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier.
Redaktör och reporter: Jonas Löfvenberg
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
-
För tre veckor sedan inleddes den fullskaliga invasionen av Ukraina. I det här avsnittet av Utblick Extra försöker vi reda ut vad som hänt under den här tiden inne i det alltmer slutna Ryssland och vilka mer långsiktiga händelseförlopp som kriget redan satt igång.
Medverkande:
Torbjörn Becker, chef för Stockholm Institute of Transition Economics (SITE).
Carolina Vendil Pallin, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
Fredrik Löjdquist, chef över Centrum för Östeuropastudier (SCEEUS).
Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
-
Historien om den ukrainska komikern, skådespelaren och mediamannen som gick från att spela president på tv till att bli president i verkligheten.
Volodymyr Zelenskyj, uppvuxen i en ukrainsk industristad, utbildar sig till jurist. Men det är som entertainer, tillsammans med kollegorna i humorgruppen Kvartal 95, han kommer göra kometkarriär. Särskilt uppmärksammad blir han i tv-serien Folkets tjänare, där han spelar en lärare som plötsligt blir president. Snart suddas gränsen mellan verklighet och fiktion ut. Utan ideologisk ståndpunkt eller politisk erfarenhet, vinner Zelenskyj stort i presidentvalet 2019. Han lovar att bekämpa korruptionen i landet och skapa fred i öst. Drygt tre år senare ser han ut att gå till historien som en besvikelse. Men i slutet av februari 2022 förändras allt. I programmet hörs Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet, Fredrik Wadström, medarbetare på Sveriges Radios kulturredaktion och Ukrainakännare, Valeria Helander, undersökande reporter på SVT med specialkunskaper om Ryssland och Lubna El-Shanti, Östersjökorrespondent på Sveriges Radio.Ljudklippen är hämtade från Sveriges Radio, AP, NBC, 1+1, Euronews, BBC, Sky News.Avsnittet publicerades den 17 mars 2022. -
Experter: Putin lär ta svenska företagen utan att betala.
Rysslands hot om att förstatliga svenska företag som Volvo, H&M och Ikea i landet kan verkställas ”när som helst”. Det säger Martin Kragh som är biträdande chef vid Centrum för Östeuropastudier till SvD Näringsliv.
Heinz Sjögren, vd för Svensk-ryska handelskammaren, säger den ryska staten kan tvinga bolagen att sälja.
– Det blir ju som en försäljning under pistolhot, säger han till SvD.
Men Martin Kragh menar att företagen får räkna med att övertagandet sker utan kompensation. Den bedömningen gör även Per Hammarlund, chefsstrateg för tillväxtmarknader på SEB.
Syftet med att förstatliga utländska företag som pausat sin verksamhet i landet uppges bland annat vara att säkra ryska arbetstillfällen.
#TillbakaKaka #CarlNorberg #DeFria
De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!
Stöd oss:
SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
PATREON: https://patreon.com/defria_se
HEMSIDA: https://defria.se
FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se -
Experter: Putin lär ta svenska företagen utan att betala. Rysslands hot om att förstatliga svenska företag som Volvo, H&M och Ikea i landet kan verkställas ”när som helst”. Det säger Martin Kragh som är biträdande chef vid Centrum för Östeuropastudier till SvD Näringsliv. Heinz Sjögren, vd för Svensk-ryska handelskammaren, säger den ryska staten kan tvinga bolagen att sälja. – Det blir ju som en försäljning under pistolhot, säger han till SvD. Men Martin Kragh menar att företagen får räkna med att övertagandet sker utan kompensation. Den bedömningen gör även Per Hammarlund, chefsstrateg för tillväxtmarknader på SEB. Syftet med att förstatliga utländska företag som pausat sin verksamhet i landet uppges bland annat vara att säkra ryska arbetstillfällen. #TillbakaKaka #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
-
Den 24 februari 2022 kommer leva kvar som det datum så efterkrigstidens Europa övergick i något annat. Vi lever i en ny epok, en ny världsordning. Vi är just nu inne i krigets dimma och kan inte förutsäga vad som komma skall, men att det inte finns någon väg tillbaka är tydligt.
På en säkerhetskonferens i München 2007 lade Vladimir Putin fram sina ambitioner, vilket han sedan satte kraft bakom i kriget i Georgien 2008 och annekteringen av Krimhalvön 2014. Det gick alltså att förutse delar av skeendet, om än inte exakt när och var. Men kan man spåra dagens krig längre bakåt än så? Vilka krafter släpptes loss av Sovjetunionens upplösning?
I en ny bok – Det fallna imperiet – Ryssland och väst under Vladimir Putin (Fri tanke) – beskriver Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier (SCEEUS) och seniorforskare vid UI, vägen fram till det ödesdigra datumet för några veckor sedan. Han vänder sig mot att det skulle ha varit ödesbestämt att Ryssland och västvärlden återigen blev fiender. Det fanns möjlighetsfönster, men dessa har genom åren stängts ett efter ett:
Utvecklingen har varit kumulativ. Nya ärrbildningar och förlorad ömsesidig tillit har följt i spåren på varje enskild kris. Människor har en förmåga att välja sina tragedier och stora segrar. Båda utgör bärande element i formeringen av länders nationella identitet. Putin har gjort det sovjetiska imperiets fall till sitt lands stora tragedi. Andra världskriget till sin stora seger. I detta hänseende finns det inget överraskande med hans förda politik. Enligt en rysk opinionsmätning i mars 2021 önskade 67 procent av respondenterna att Sovjetunionen aldrig upphört att existera. En absolut majoritet av befolkningen delar uppfattningen om segern 1945 som sitt lands noblaste ögonblick. Det ryska ensamhetssyndromet – känslan av att vara utsatt av hot inifrån och utifrån – har inte saknat inslag av såväl stolthet som sentimentalitet och tragedi. Å ena sidan en formidabel stormakt med ansvar för den globala säkerhetsarkitekturen. Å andra sidan ett land som är hotat och nödgas vidta åtgärder för att skydda sina legitima intressen.
Den som vill kan förhandsbeställa Martin Kraghs bok här (den släpps 31 mars). Jag rekommenderar den varmt för alla som vill få en djupare förståelse av Putins Ryssland, och beslutet att invadera Ukraina.
PS. Några rader angående de närmaste två veckorna här på Rak höger. Jag är just nu igång med ett kortvarigt projekt som tar mycket tid av mig. Mer tid än jag trodde när jag började med det. Därför kommer jag skriva lite mindre här under två veckor, om jag utgår ifrån att arbetsbördan under projektets första vecka kommer vara relativt oförändrad under de två kvarvarande veckorna. Däremot blir det två poddavsnitt den här veckan. Och snart är jag igång som vanligt igen. DS.
Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.
Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)
Get full access to Rak höger med Ivar Arpi at ivararpi.substack.com/subscribe -
Under natten till lördag har flyglarm ljudit över Ukraina, och explosioner har hörts utanför huvudstaden Kiev. Hör Ekots fd korrespondent Sten Sjöström om det läget i kriget i Ukraina.
I natt har det varit ganska lugnt, men det har varit flyglarm, säger Kate, som befinner sig i staden Ivano-Frankivisk i västra Ukraina. Hon är orolig för sin pappa, som är soldat och är i Mariupol i södra delen av landet. Hör också Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier och Gudrun Persson, docent och forskningsledare hos Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).Programledare: Olle Wiberg.Programmet sändes 12 mars 2022. -
Dagen då Ryssland inledde invasionen av Ukraina, den 24:e februari 2022, förändrades världen i grunden. Över en natt, som man brukar säga. Den säkerhetsordning vi haft i Europa byggde på en överenskommelse om att varje land har rätt att välja sin egen väg i utrikespolitiken och att inget annat land har rätt att med våld flytta gränser för en suverän stat. Nu har Ryssland frångått det. Hur hamnade vi här och vad ska vi göra åt det?
Om man inte talar ryska så kan man inte förstå Ryssland, åtminstone inte fullt ut. Därför är experter som behärskar språket och kulturen värda sin vikt i guld, särskilt nu. Dagens gäst är en av dem. Fredrik Löjdquist är chef över Centrum för Östeuropastudier (Stockholm Center for Eastern European Studies, SCEEUS) som är ett fristående kunskapscentrum inrättat och finansierat av regeringen. Han har en lång bakgrund som diplomat med fokus på Östeuropa, Ryssland och hybridkrigföring. Ryska lärde han sig i lumpen, ett par år innan muren föll.
Inom hans eget skrå, och bland säkerhetspolitiska experter, var det många som såg vad som höll på att hända med Ryssland. Men västvärlden i stort reagerade inte i tid, enligt honom.
– Det fanns en fördröjning i det västerländska i västs förståelse av vad som höll på att ske, och man hade kanske lite svårt att ta till sig alla signaler och dra slutsatsen av dem, men åtminstone efter den ryska aggressionen mot Ukraina 2014 blev det uppenbart. Men kanske trodde man att det skulle stanna där på något sätt. Att man hade ett jämlikt läge som förvisso var olyckligt och besvärligt, men som ändå kunde hanteras på något sätt. Och det vi har sett byggas upp under de senaste året är det ju att Ryssland absolut inte är nöjt med status quo, utan man vill flytta fram positionerna.
– Det är viktigt att komma ihåg att det här inte bara handlar om Ukraina, utan det handlar om om vår säkerhet, om allas säkerhet. Både på europeisk nivå och på den globala nivån.
Kan man säga, som exempelvis John Mearsheimer, att det är USA, Nato och EU som provocerat Ryssland till detta? Han menar att man i stället borde ha gjort Ukraina och Georgien till buffertstater mellan stormakterna.
– Det bygger på en massa felaktiga antaganden, skulle jag hävda. För det första strider det mot idén att alla stater är lika suveräna. Denna tanke innebär att man skulle till mäta vissa stater mer inflytande, att ett stort land som Ryssland skulle ha veto över ett annat lands utrikes- och säkerhetspolitik, men kanske också i inrikespolitiken.
– Då är man ute på ett väldigt farligt sluttande plan. Om du börjar göra avkall på de här principerna, var kommer det sluta någonstans? Vilka länder ska utgöra den här bufferten? Om vi i Sverige eller Finland inte kan lita på att principen om territoriell integritet eller suveränitet gäller för ett land som Ukraina? Hur ska vi då veta att det gäller för våra egna länder?
– Det här bygger på en underliggande kålsuparteori, nämligen att Ryssland har sin inflytandesfär och USA och Nato har sin. Men så är det inte. Vad det handlar om är inte att USA eller Nato har en egen sfär. Nato är en demokratisk sammanslutning av länder där länderna frivilligt och självmant har gått med. Det gäller även EU. Det är inte så att det sker på något diktat uppifrån, till skillnad från när Putin vill kunna bestämma andra länders politik från Moskva.
(Ovanstående är bara ett kort utdrag från samtalet.)
Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.
Länk till Fredrik Löjdquists senaste memo om Ukrainakriget: här
Intervju med John Mearsheimer: här
Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)
Get full access to Rak höger med Ivar Arpi at ivararpi.substack.com/subscribe -
I det här avsnittet av Utblick Extra pratar vi med forskare och analytiker på UI om läget i Ukraina och försöker vi ge några perspektiv som kanske inte får så stor plats i annan rapportering.
Medverkande:
Fredrik Löjdquist, chef över Centrum för Östeuropastudier, ger ett vidare perspektiv
Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier och seniorforskare vid UI, om repritionen i Ryssland och om Putin
Björn Jerdén, chef över Nationellt kunskapscentrum, om Kinas ovilja att fördöma Rysslands invasion
Andreas Umland, analytiker Centrum för Östeuropastudier, om diskussionen i Tyskland om vad som hänt i Ukraina och kärnkraftverk i krigszonen.
Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier, om Putins ställning, tidigare analyser och om vad vi kan förvänta oss de kommande dygnen.
Reporter: Ola Westerberg
Reporter och redaktör: Jonas Löfvenberg
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
-
Vladimir Putin erkänner områden i östra Ukraina som självständiga och beordrar in ryska styrkor. En försämring av säkerhetsläget, som ökar risken för strider.
Utbrytarrepublikerna Donetsk och Luhansk förklaras som självständiga av Ryssland, och det handlar även om områden som Ukraina kontrollerar.In i detta skickar Vladimir Putin "fredsbevarande styrkor", alltså rysk militär. Det innebär ju att man riskerar nu ganska snart att få en direkt kontaktyta mellan ukrainska och ryska stridskrafter, säger Katarina Engberg, säkerhetspolitisk analytiker.Större ryska målRyssland hotas med sanktioner, men det här påverkar inte Putins strategi för Ukraina, tror bedömare. Det handlar om hela Ukraina så att han kommer att använda det här på något sätt för att skapa en regimförändring eller att tillskansa mer territorium från Ukraina, säger Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska Institutet.Medverkande: Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet, Katarina Engberg, säkerhetspolitisk analytiker och doktor i freds- och konfliktforskning. Av: Bo Torbjörn Ek, programledare Ulrika Bergqvist, programledare Carl-Johan Ulvenäs, producent -
14 februari. Vad vill den ryska staten uppnå med sina aggressioner mot omvärlden? Vilka konsekvenser kan de få för Sverige, och vad kan omvärlden göra för att minimera skadeverkningarna? Jesper Sandström diskuterar med Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet.
- Mostrar mais
