Fredrik Furtenbach Podcasts
-
Om regeringens vårbudget, döda partier och Johan Pehrsons onanivanor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Regeringens vårdbudget har beskrivit som en återhållsam historia ämnad att motverka inflationen. Stämmer det? Och när kommer egentligen regeringens utlovade skattesänkningar?
Vi pratar också om Johan Pehrsons uppmärksammade intervju i Fördomspodden där han bland annat fick svara på frågor om sitt runkande. Finns det någon gräns för vad politik kan ställa upp på för att framstå som folkliga?
Spökpartierna som hemsöker ValmyndighetenDet finns en lång rad partier som ingen röstar på, inte ens de som grundade dem. Nu vill Valmyndigheten få slut på detta och strama upp reglerna för att slippa hemsökas av döda partier.
Medverkande: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot och Elisabeth Marmorstein, inrikespolitisk kommentator på SVT.
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Heinz Wennin
-
Utbildning är viktigast för att få ner arbetslösheten, säger arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L). Så varför skär regeringen ner på vuxenutbildningen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Johan Pehrson är arbetsmarknads- och integrationsminister och partiledare för Liberalerna. Han intervjuas av Cecilia Strömberg Wallin.
Med höga inflation och svag konjunktur väntas arbetslösheten stiga framöver. Redan idag är 340 000 personer inskrivna på Arbetsförmedlingen. Samtidigt är det brist på arbetskraft på många håll inom industrin och vården.
Vad är din huvudingrediensen i ditt recept för att mota arbetslösheten?– Det är att fokusera på utbildning, att göra människor anställningsbara för de jobb som finns lediga. Det finns många arbeten i Sverige som är lediga, vi saknar ju busschaufförer, vi saknar tågchaufförer, poliser, människor i vården, säger Johan Pehrson.
De här matchningsproblemen har ju funnits länge. Vad kommer ni göra annorlunda än den förra regeringen?
– Vi tror att det är centralt att det är ett fokus på effektivitet i arbetsmarknadspolitiken, de insatser som görs ska vara väldigt arbetsplatsnära och det ska finnas förväntan att de ska leda på reguljära jobb i förlängningen, därför fokuserar vi t ex väldigt mycket på Nystartsjobb istället för Extratjänster som den förra regeringen var lite förälskade i. Vi fokuserar på Etableringsjobben som en del av omställningsstöden. Och vi satsar på praktikplatser.
Men ni dar samtidigt ner på arbetsmarknadspolitiska program som man brukar säga behövs mer av när det är lågkonjunktur, så varför gör ni det? Det är för dem som står längre från arbetsmarknaden som behöver hjälp.
– De insatser vi gör vi på arbetsmarknadsprogrammen och insatserna och lönebidrag och Samhall är på rätt många miljarder. Man ska komma ihåg att nu har vi haft en konjunktur som har gått åt rätt håll efter pandemin, där många har kommit in på arbetsmarknaden, etableringstiden har t ex kortats. Det är ju vi glada för och många reformer ligger bakom detta. Men avgörande är också att Arbetsförmedlingen ska få möjlighet att jobba med de personer som står längst från arbetsmarknaden. Och då har man tillför det här med kompletterande aktörer, de avlastar väldigt mycket, och det omställningsstöd som nu de facto är på plats som gör att personer både rustas och skyddas innan av människor som då är i jobb. Och om man då hamnar i arbetslöshet finns det mycket mycket hjälp till omställning utanför Arbetsförmedlingen.
Mindre pengar till vuxenutbildningI regeringens statsbudget har man minskat det statliga stödet till vuxenutbildning med mer än en en miljard jämfört med förra året. Varför drar ni ner på pengar till utbildning om det är så viktigt?
Det "kärvar" i förhandlingarna med SD om arbetskraftsinvandring
– Vi delar den bedömning som den tidigare regeringen gjorde som sade att nu är det dags, år 2023, att avsluta de omfattande satsningar som har gjorts för att hantera pandemin och nu återgår vi till nivåer som är mycket höga för både yrkeshögskolor och folkbildning i det breda perspektivet. Men det är klart att det är en minskning jämfört med pandemin. Men det borde ju vara rätt okontroversiellt, säger Johan Pehrson.Förra året kom 27 000 arbetskraftsinvandrare från tredje land, utanför EU, till Sverige, bland annat IT-tekniker, ingenjörer bärplockare och kökspersonal.
Enligt Tidöavtalet ska man höja minimilönen för arbetskraftsinvandrare från runt 13 000 till omkring 33 000 kronor i månaden, den exakta siffran ska en utredning återkomma med. Syftet är att komma tillrätta med fusk och utnyttjande.Enligt uppgifter i Dagens Industri har förhandlingarna mellan samarbetspartierna om arbetskraftsinvandringen strandat för att Liberalerna och Sverigedemokraterna inte kan komma överens om vilka yrkesgrupper som ska undantas från det höjda lönekravet. Johan Pehrson säger att förhandlingarna kärvar för att partierna har olika ingångar i frågan.
– Vi är ju överens om att det ska göras undantag, men det är där vi nu håller på att diskutera, för det vi var överens om mellan samarbetspartierna i Tidöavtalet, det var ju arbetsplanen, nu ska vi in i detaljerna, hur ska det här se ut? Och då vill jag inte föregripa den förhandlingen med dig här i radion. Men vi har de diskussionerna. Men Liberalerna står på industrins behovs sida. Men de kanske fortfarande tycker att det är för hög lönenivå och för få undantag. Men vi ser dem och framförallt hör jag dem.
Kan Sverigedemokraterna också tänka sig undantag?
– Ja, vi har ju den formulering som vi har i Tidöavtalet.
Men nu då?
– Som sagt, vi ska hedra det där avtalet.
Gäst: Johan Pehrson (L), arbetsmarknads- och integrationsminister
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Jacob Gustavsson -
Socialdemokraterna går som tåget men kan tidningsrubrikerna ändra på det?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Socialdemokraterna i Botkyrka kommun har blivit en riksangelägenhet där toppar inom partiet nu får svara på jobbiga frågor.
Bakgrunden är en påstådd kupp där en eller flera personer med kriminella kopplingar uppges ha varit med och röstat bort Ebba Östlin som gruppledare.
Samtidigt går Socialdemokraterna framåt som parti med höga opinionssiffror. Varför går det så bra? Och kan all rapportering om Socialdemokraterna i Botkyrka bromsa framgångarna?
Så slingrar sig politikernaAtt fråga ut politiker är en särskild konst som journalister håller högt. På samma sätt håller många politiker det högt att lyckas föra ut sitt budskap oavsett vilka frågor som ställs.
Johar Bendjelloul och Fredrik Furtenbach reder ut vilka som är politikernas vanligaste knep i en tuff intervjusituation.
Medverkande: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot och Johar Bendjelloul, programledare Ekots lördagsintervju.
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Joachim Persson
-
Koranhärvan rullar vidare och nu märks Natospänningarna mellan partierna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Rasmus Paludans koranbränning gjorde Turkiets president Erdogan så upprörd att han nu säger att ett Natomedlemskap inte är aktuellt så länge Sveriges tillåter att man eldar den heliga skriften.
Samtidigt går Socialdemokraterna till angrepp mot Sverigedemokraterna och menar att statsministers Kristerssons samarbete med Jimmie Åkesson försvårat Natoprocessen.
Centerpartiet valde Muharrem DemirokPå torsdagen avslutade Annie Lööf sin karriär som partiledare för Centerpartiet. Som hennes efterträdare har partiet valt Muharrem Demirok. Det politiska spelet siar om partiets färdriktning, vad som blir Lööfs arv och på vilka punkter Demirok kan tänkas bryta med sin efterträdare.
Klimatkrisen och kulturkrigetSverigedemokraterna satt tonen för invandringsdebatten i Sverige. Nu vill de göra samma sak med klimatet och växlar upp sina ambitioner på området. Vi ställer oss frågan om det är möjligt att vinna mark för en mer skeptisk syn på klimatforskningen, och huruvida klimatet är en kulturkrigsfråga överhuvudtaget.
Medverkande: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot och Annie Reuterskiöld, politikreporter på Dagens Nyheter.
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Joachim Persson
-
Magdalena Andersson menar att regeringens uttalanden om Turkiet som en demokrati och avståndstagandet från kurdiska organisationer är att gå utöver överenskommelsen med Turkiet. Och hon ser SD som ett problem i Nato-processen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson intervjuas om Nato-processen, om vad Socialdemokraternas vill med kärnkraften och om vad hon vill göra under tiden i opposition.
I veckan sade Turkiets president Erdoğan att Sverige inte ska förvänta sig Turkiets stöd med Nato-ansökan, efter att först en docka föreställande Erdoğan hängts upp och efter Rasmus Paludan brände koranen vid Turkiets ambassad i Stockholm i lördags. Det har också varit protester mot Sverige i delar av den muslimska världen och uppmaning om bojkott av svenska varor. Hur ser Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson på regeringens hantering av Nato-processen?– Jag vill ändå börja med att säga att vi är i ett väldigt väldigt allvarligt läge i Sverige, både med Turkiets reaktion och också med den uppmaning till bojkott som finns. Det är ju ett upptrissat stämningsläge just nu och många människor i Sverige är oroliga. Jag tycker det är viktigt att understryka det faktum att 28 av 30 Nato-länder har ratificerat vår Nato-ansökan, vi har säkerhetsförsäkringar från de stora Nato-länderna och det jobbade ju jag väldigt mycket med att säkerställa när jag var statsminister, säger Magdalena Andersson.
Med det sagt, vad tycker du om hur regeringen har hanterat detta?
– Jag tycker det är väldigt bra att regeringen har fortsatt att arbeta med den överenskommelse som vi slöt mellan Turkiet, Finland och Sverige som vi slöt på Nato-toppmötet i Madrid somras.
– Men nu har vi ju en väldigt väldigt svår situation och det är inte oproblematiskt att vi har ett öppet ordkrig mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna som ju också sitter i det inre kabinettet. Och därför har jag också sagt i veckan att jag tycker att Ulf Kristersson verkligen ska fundera igenom om Sverigedemokraterna är rätt parti att luta sig mot i den här situationen. För mig är det inte uppenbart att Sverigedemokraterna den här veckan har agerat med Sveriges bästa framför ögonen, utan det har väl funnits en viss mått partitaktik i deras agerande.
För ett år sedan när ni påbörjade Natoansökan var ju ni i ett läge där er samarbetspartner, Miljöpartiet, och Vänsterpartiet på er sida var emot Nato-anslutning, och det var också personer som viftade med PKK-flagga, är det någon skillnad mellan det och den nuvarande regeringens samarbete med Sverigedemokraterna?
– Jag kan ju konstatera att vi i juni, med det regeringsunderlag som vi hade då ju nådde den stora framgången i Madrid med den här överenskommelsen som gjorde att vi nådde invitee-status.
En del tycker att regeringen har varit för undfallande gentemot Turkiet, och inte stått upp för yttrandefriheten tillräckligt, tex när Ulf Kristersson fördömde dockprotesten och sa att den var ett sabotage mot Sveriges Nato-process. Tycker du att regeringen har böjt sig för mycket för Turkiet?
– Det är en väldigt svår situation. Det är viktigt att vi har ett gott och nära samarbete med Turkiet i det här läget. Sen har ju regeringen gjort en del uttalanden utöver den överenskommelsen som vi slöt i Madrid, och det är ett val som den här regeringen har gjort som jag kan konstatera tyvärr inte haft den effekt som man skulle kunna önska.
Vad tänker du på då?
– Dels att Tobias Billström så tydligt sagt att Turkiet är en demokrati och också avståndstagande från turkiska organisationer. Sen har å andra sidan en av de fyra i det inre kabinettet sagt att Erdoğan är en muslimsk diktator, så att...
Hur ser du på Turkiet då, är det en demokrati?
– Turkiet är en demokrati på så sättet att man har allmänna val men det är också viktigt att det finns en fri opinionsbildning i en demokrati och där brister det ju i Turkiet, både med fängslade journalister men också oppositionspolitiker som sitter i fängelse.
Vad är skillnaden mellan dina uttalanden om Turkiet och det som Ulf Kristersson har sagt?
Vad vill Socialdemokraterna med kärnkraften?
– Fast där har ju Tobias Billström på ett helt annat sätt liksom slagit fast att Turkiet är en demokrati medan jag har uttryckt mig på ett mer balanserat sätt, jag och den regering som jag ledde.Sveriges elebehov kommer att växa snabbare och mer än man har sagt tidigare - den bedömningen gjorde flera myndigheter före jul. Redan till 2035 kan vi behöva dubbelt så mycket el som idag, och ännu mer efter det. På Socialdemokraternas hemsida står det att det ska ske ”en successiv utfasning” av kärnkraften. Vill Socialdemokraterna bygga ut kärnkraften?
– Det här är en konstruerad konflikt från högerpartierna. Vi Socialdemokrater sade ja till ny kärnkraft i Energiöverenskommelsen som gjordes 2016. De måste ju lämna valrörelsen bakom sig. Nu handlar det inte längre om att komma med förslag som ser snygga ut på Instagram. Nu behöver vi hantera att faktum att vi nu har höga elpriser och här behöver hela den europeiska energimarknaden göras om det förväntar jag mig att Ebba Busch nu tar tag i som ordförande i det rådet. Och vi måste bygga ut vindkraften.
Bör man stödja kärnkraftsinvesteringar?
– Det är ju det som är den stora frågan nu, ska vi gå in med skattebetalarnas pengar eller inte i en kärnkraftsutbyggnad? Här hade ju regeringen förslag på kreditgarantier och vi gick inte emot det i vårt budgetförslag. Det är det vi borde diskutera, hur kan vi långsiktigt trygga en stabil elförsörjning med stabila villkor som näringslivet efterfrågar, säger Magdalena Andersson.
Växande klyftor under Socialdemokraternas tid vid maktenJämlikhet är en bärande idé för Socialdemokraterna. Men i decennier har klyftorna ökat i Sverige, och det skedde också under S:s senaste åtta år vid makten. I veckan visade SCB statistikmyndigheten att inkomstskillnaderna ökade rekordmycket 2021. Andelen i befolkningen med låg ekonomisk standard, omkring 15 procent, har ökat något, men framför allt är det dem som har bäst ställt som har fått det ännu bättre. I valanalysen från det fackliga idéinstitutet Katalys, sägs att socialdemokraterna intog en defensiv linje i fråga om skatter och fördelningspolitik för att inte skrämma bort borgerliga storstadsväljare. Håller Magdalena Andersson med?
Gäst: Magdalena Andersson, partiledare för Socialdemokraterna
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Kommentar: Fredrik Furtenbach, Ekots inrikespolitiska kommentator
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Jakob Lalér -
Ulf Kristerssons statssekreterare lämnar efter avslöjandet om tjuvfiske av ål.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Statsminister Ulf Kristerssons statssekreterare PM Nilsson har varit i blåsväder sedan det avslöjats att han tjuvfiskat ål och även ljugit för polisen om detta.
På sin Facebooksida meddelade Nilsson på torsdagen att han lämnar sin post i regeringskansliet.
”Jag förstår hur olämpligt det var att fiska ål utan tillstånd och att inte säga som det var till myndigheterna – även om jag sedan ringde tillbaka till polisen och erkände att jag tagit upp 15 fiskar”, skriver PM Nilsson.
Var ålhärvan verkligen så komprometterande att han var tvungen att lämna Kristersson? Och hur tungt är tappet för statsministern?
Medverkande: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot.
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Matilda Eriksson
-
Så mår statsminister Kristerssons samarbete vid denna låtsas-milstolpe.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Högerextremisten Rasmus Paludans koranbränning väckte ilska hos Turkiets president Recep Tayyip Erdogan som blockerade Sveriges väg in i Nato ännu mer. Hur tänker statsminister Kristersson navigera i denna storm, och kan det rentav bli så att Natomedlemskapet glider honom ur händerna?
Samtidigt firar regeringen 100 dagar vid makten – en politisk hittepådag som blivit allt mer populär att uppmärksamma. Fredrik Furtenbach och Elisabeth Marmorstein förklarar dagens ursprung och redogör för regeringens främsta motgångar och medgångar hittills.
Hen är störst på TwitterDet politiska spelet djupdyker också i Twitters fantastiska värld. Med hjälp av färska siffror kan vi berätta vem som är störst på svenska politiktwitter och vilken tweet som hade sönder internet 2022.
Medverkande: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot och Elisabeth Marmorstein, inrikespolitisk kommentator på SVT.
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Joakim Persson
-
En vecka före valet sade Ulf Kristersson (M) att hushållen ekonomi skulle räddas i god tid före jul, och att det var ett gemensamma vallöfte från M, SD, KD och L. Men energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) säger att hon aldrig lovade det.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den andra september berättade och skrev Ulf Kristersson (M) på facebook om ett gemensamt vallöfte från alla partiledarna i hans politiska lag. Hushållens ekonomi skulle räddas i god tid före jul. "Alla ska veta att före jul så kommer man få lindring för de höga elpriser som regeringen har skapat. Vi lämnar ingen i sticket."
Men energi- och näringsminister Ebba Busch distanserar sig från det som Kristersson kallade ett gemensamt vallöfte. "Jag kan redogöra för vad jag har menat. Jag har aldrig försökt ge sken av att pengar skulle kunna finnas på kontot innan första november", säger Ebba Busch. Det hon lovade var inte pengar före jul, utan bara att "systemet" skulle vara på plats. De fyra partiledarna skrev i en gemensamma debattartikel i Dagens Nyheter att de skulle införa "ett högkostnadsskydd för hushåll och företag till den 1 november". Det var bara det hon lovade, säger hon nu.
– Jag vet vad jag har tittat folk i ögonen har sagt. När jag har mött väljare och fått frågor har jag sagt att vi kommer inte kunna inte lova att pengarna kommer att vara på plats på kontot till första november eller innan jul, men vi kan lova att man i god tid vet vad som gäller och att vi har ett elstöd på plats, säger Ebba Busch.
Blocköverskridande energiöverenskommelse
Men det här med att utfärda ett gemensamt vallöfte, hade han inte mandat att göra det då, Ulf Kristersson?
– Om ett högkostnadsskydd till första november, absolut. Och sedan har vi förklarat gott och väl varför vi har bytt modell…
Men det här att hushållens ekonomi skulle räddas i god tid före jul, ett gemensamt vallöfte, hade han inte mandat att utfärda det?
– Vi har som sagt presenterat i en gemensam debattartikel som jag har skrivit under exakt hur vi tänkte kring första november, säger Ebba Busch.Elbehovet i Sverige kan fördubblas till 2035, enligt beräkningar. Flera näringslivsföreträdare har på senare tid efterlyst en långsiktig överenskommelse om energipolitiken framöver för att våga investera. Men Ebba Busch planerar inte att bjuda in till en sådan.
– Om Socialdemokraterna står för att kärnkraft är en nödvändig del av svensk energimix framöver då är vi ju framme vid den punkten och då tar jag gärna i hand om den frågan framåt.
"Vi har inte lämnat klimatmålen"
Vill du bjuda in till samtal om en ny energiöverenskommelse?
Jag pratar jättegärna med Socialdemokraterna om den här frågan. (.... )Jag kan absolut självklart gärna sitta ner med partiledare Magdalena Andersson och ta henne i hand om den här frågan.
Det jag tror företagarna efterlyser är ett parlamentariskt handslag...
– De företagaren jag träffar, det sista de vill höra är att politiken stänger in sig i långa snicksnack, utan man vill ha leverans.
Men nåt mer än att ni erbjuder Socialdemokraterna att rösta på er politik, någon typ av förhandling?
– Jag erbjuder Socialdemokraterna att stå för det de tycker är rätt och riktigt för Sverige, jag uppfattar att de har svängt i fråga om kärnkraften, det välkomnar jag. Jag sätter mig gärna ner och har sagt att det behöver vi göra när vi inte hanterar akuta frågor.Sverige ser inte ut att nå klimatmålen, bland annat klimatmålet för transporter som innebär att växthusgasutsläppen från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med år 2010. Med den förra regeringens beslut om höjd reduktionsplikt kommande år beräknades målet att nås, men i och med att den nuvarande regeringen vill sänka reduktionsplikten till EU:s lägstanivå kommer målet inte nås, enligt Naturvårdsverket. Även regeringens egen budget konstaterar att målet inte kommer att nås. Men Ebba Busch säger att klimatmålen ligger fast.
– Vi har inte lämnat de målen men vi kommer behöva att addera andra åtgärder för att lyckas nå det målet och det handlar primärt om att bana väg för elektrifiering.
Gäst: Ebba Busch, energi- och näringsminister, vice statsminister och partiledare för Kristdemokraterna.
Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot
Programledare: Johar Bendjelloul
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Alma Segeholm -
Veckans avsnitt är ett rafflande radioderby där P1-profilerna Fredrik Furtenbach och Parisa Höglund drabbar samman med P3:s Babs Drougge och Carl-Johan Ulvenäs!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Och vilken vecka vi har haft, hörni! Ålefeskarns vals, gotländsk lasagne med släke, Annies avtackning i Riksdagen och ett stänk av EU-franska är bara några ingredienserna i denna nyhetsfrågesport.
Dessutom sjösätts den splitternya ronden "Vad handlar ljudet om?" medan både UFO:n och administrativa monster spökar i bakgrunden.
Varmt välkomna till ännu en fredag med Lantzkampen!
Redaktör: Alexandra Andersson
Producent: Tommie Jönsson
Ljudtekniker: Brady Juvier
Lantzkampen i P1 är en frågesport om veckans nyheterSå går det till: Två lag, med två personer i varje, tävlar om vem som mest hängivet har följt med i veckans nyhetsrapportering.
Programledare är som alltid Annika Lantz och vår ständiga domare heter självklart Sara Lövestam!
Hör du något lustigt i nyheterna som du tycker skulle passa i Lantzkampen - hör av dig till oss! Mejl: [email protected]
-
Regeringen får kritik för att krypa för Turkiet men S är inte mycket tuffare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Rättelse: I en första version av avsnittet pratade vi om ett EU-lagförslag gällande restaurering av natur. Vi sa då att riksdagen stod upp som en man mot förslaget med hänvisning till subsidiaritetsprincipen. Detta stämmer inte utan L, MP och V:s ledamöter delade inte majoritetens åsikt. Vi har klippt bort det som blev fel och förtydligat med en rättelse i slutet av avsnittet. Tack för att du lyssnar.
Sverige kommer att leverera artillerisystemet Archer, stridsfordon 90 och pansarvärnsrobot NLAW till Ukraina. Detta meddelade regeringen på en pressträff på torsdagen. Hur viktigt var detta för statsminister Ulf Kristersson givet attackerna mot den tidigare regeringen för senfärdighet?
Samtidigt pågår en yttrandefrihetsdebatt sedan såväl statsministern som utrikesministern i hårda ordalag fördömt dockaktionen mot Turkiets president Recep Tayyip Erdogan. Kritiker menar att regeringen tummar på en grundlagsskyddad rättighet.
DPS har också färska siffror över vilken minister som är allra minst känd. Vem toppar listan – och hur ska man göra för att slippa hamna där?
Frågorna som avgör EU-ordförandeskapetSom om det inte vore nog gästas vi även av Ekots EU-kommentator Susanne Palme. Nu när Sverige är ordförande för unionen under årets första sex månader får hon förklara vilka frågor som är brännheta, och var Sverige riskerar att gå på nitar.
Medverkande: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot, My Rohwedder, inrikespolitiska kommentator på Aftonbladet och Susanne Palme, EU-kommentator på Ekot.
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Jakob Lalér
-
Centerpartiets valberedning vill se Muharrem Demirok som Annie Lööfs efterträdare. Är han rätt man för jobbet?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Centerpartiets valberedning har presenterat Muharrem Demirok som sitt förslag till ny partiledare. Beslut fattas på en extrainsatt partistämma i Helsingborg den 2 februari. Nu är frågan hur "Murre" tänker sig att Centerpartiet ska navigera i rådande politiska landskap.
Mera kärnkraft, eller?Regeringen vill lätta på reglerna så att det blir enklare att bygga nya kärnkraftverk i Sverige och föreslår därför en lagändring. Statsminister Ulf Kristersson kallar det ett avgörande steg mot mer kärnkraft, men när kommer vi att få se nya reaktorer?
Och så tackar vi av Tomas Ramberg som gör sitt sista DPS-avsnitt som anställd vid Sveriges Radio.
Medverkande: Tomas Ramberg och Fredrik Furtenbach, inrikespolitiska kommentatorer på Ekot.
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Alma Segeholm
-
Frågespecial! DPS lyssnare frågar och Tomas Ramberg och Fredrik Furtenbach svarar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Varför tycker Sverigedemokraterna så bra om friskolor? Varför har politiker så svårt att erkänna att de har fel? Och varför lyssnar inte alla socialdemokrater på Bruce Springsteen?
Vi får en massa smarta och roliga frågor från er lyssnare. Nu har vi samlat en del av dessa i denna frågepodd.
Medverkande: Fredrik Furtenbach och Tomas Ramberg, inrikespolitiska kommentatorer på Ekot
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Joar Jonsson
-
DPS stora årssummering med allt som hände i år och vad som kommer att hända 2023.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
2022 har varit ett exceptionellt händelserikt år. Det inleddes med Rysslands invasion av Ukraina vilket ledde till borgfred här hemma och Sverige gav tummen upp till Nato.
Därefter tog valrörelsen vid där höga bränslepriser, elpriser, lågkonjunktur och inflation fick alla partier att tävla om vem som kunde erbjuda väljarna mest pengar i plånboken.
Det blev ett tajt val men maktskiftet var ett faktum och därmed tog också Sverigedemokraterna ett enormt kliv in i värmen som samarbetsparti till regeringen. Vilken av alla dessa händelser är årets absolut viktigaste?
Så blir politiken 2023Det politiska spelet blickar också fram mot 2023 och siar om framtiden. Kommer Tidöavtalet att hålla? När går Sverige med i Nato egentligen? Och vem är nästa partiledare att avgå?
Medverkande: Fredrik Furtenbach, Sveriges Radio, Annie Reuterskiöld, Dagens Nyheter, My Rohwedder, Aftonbladet och Mats Knutsson, SVT.
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Alma Segeholm
-
Meteoritjägarna fick rätt. De får behålla meteoriten de hittade i grevens skog. Men vad har domen för betydelse för vetenskapen? Vad händer i djurparkerna? Och vem ska dricka upp ölkyrkogården?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Igår kom domen i striden om grevens sten - och det fastslogs att meteoriter ska tillfalla den som hittat dem. Men hur vet man att det är en rymdsten man har hittat, och inte vilken simpel gammal bit gnejs som helst? Och vilken roll spelar meteoritjägarna och deras fynd ur ett vetenskapligt perspektiv? Vi frågar Årets geolog 2022, Erik Jonsson, som är statsgeolog på Sveriges geologiska undersökning (SGU) samt professor i mineralogi vid Uppsala universitet. Och han berättar att grevestenen minsann inte är någon vanlig sten.
-Den består i princip bara av nickeljärn. Och det är väldigt häftigt, för var hittar man nickeljärn i en planet? Jo, i kärnan, säger Erik Jonsson.
Och så här på årets mörkaste dag funderar vi över hur varmt det är på södra halvklotet. Och hur törstiga är argentinarna, när de nu ska fortsätta att fira VM-segern i fotboll med hjälp av ölkyrkogården i Qatar?
Det har hänt så mycket mystiskt i svenska djurparker på sistone. Vi diskuterar vilda djur i fångenskap med Lars Berge, journalist och författare, som har skrivit reportageboken "Vargattacken" och just nu är aktuell med poddserien "Simma med delfiner". Han spår att det blir färre rovdjur och fler karuseller på djurparkerna i framtiden, i takt med att besökarna blir alltmer medvetna och kritiska.
Och så har de nya ministrarna fått betyg av svenska folket, precis som skoleleverna, lagom till jul. Vi får en analys av Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot. Och frågan är: Om regeringen vore en högstadieelev, skulle den då kunna komma in på gymnasiet?
Programledare: Karsten Thurfjell
Bisittare: Hélène Benno
Producent: Amanda Rydman -
Elpriserna slår i taket och fingerpekandet är i full gång.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Rysslands krig i Ukraina i kombination med vinterns första köldknäpp leder till rekordpriser på el i Sverige. DPS tar tempen på den politiska energidebatten och reder ut vem som bär skulden för din elräkning.
Ny försvarsberedning i skuggan av NatoI veckan blev det klart att regeringen tillsätter en ny försvarsberedning som ska ledas av Hans Wallmark (M).
Vår försvarskunniga kompis Mats Eriksson förklarar vad Nato-ansökan innebär för gruppens arbete och vad som gick snett när förra försvarsberedningen sprack - eller gjorde den det?
Medverkande: Fredrik Furtenbach och Tomas Ramberg, inrikespolitiska kommentatorer på Ekot samt Mats Eriksson, försvarspolitisk reporter på Ekot.
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Joar Jonsson
- Mostrar mais
