Johar Bendjelloul Podcasts
-
Vilken plats har Vänsterpartiet i oppositionspolitiken ? Vilken roll spelar partiets Natokritik nu när Sverige är på väg in i alliansen ? Och varför blev det oenighet om partiets klimatpolitik?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I förra veckan blev Finland medlem i Nato. Hur det blir med Sveriges medlemskap vet vi inte än, eftersom både Turkiet och Ungern fortfarande bromsar. Nooshi Dadgostar säger att den situation som Sverige har hamnat i nu är mycket olycklig.
– Sverige måste vara mycket väl förberett när man går in i en sån här process på vad det innebär för våra relationer med andra länder och för Sveriges försvarsförmåga, säger hon.
Nooshi Dadgostar anser att det svenska agerandet har brustit och det gäller såväl den förra Socialdemokratiska regeringen som den nuvarande högerregeringen.– Om en bred samhällspolitisk analys hade gjorts inför processen, hade man upptäckt att Turkiet brukar agera på det här sättet och skapa en ”utpressningssituation” för Sverige, säger hon.
Finland har varit mer återhållsamt och behållit en större integritet i förhållande till Turkiet, säger hon.
Destruktiva interndebatterNooshi Dadgostar har en delad känsla efter det senaste valet, säger hon. Det gick bra i regionalvalet, men riksdagsvalet var en besvikelse, där backade Vänsterpartiet från 8 till 6.7 procents väljarstöd.
– Vi måste ha en större sammanhållning. Vi misslyckades med förankringen i partiet, säger hon nu.
”Destruktiva interndebatter” skadade valrörelsen, enligt partistyrelsens eftervalsanalys. Och den nya inriktningen på klimatpolitiken som partiledningen beslutade om, kritiserades även av partiets klimatpolitiska talesperson.
Vissa vänsterväljare tyckte att det ”skavde” när Vänsterpartiet i fjol röstade för en sänkt bränsleskatt.
Oenigheten ledde till att den klimatpolitiska talespersonen, Jens Holm, lämnade uppdraget för att istället bli kommunpolitiker i Stockholm. I en tidningsintervju sa han att han blivit utpekad på ett sätt han tyckte var “orättvist och okamratligt”.
– Om vi ska förmedla viktiga klimatbudskap så måste vi tala med en och samma röst, slår Nooshi Dadgostar fast.
Hon säger att omläggningen av klimatpolitiken beror på att partiet har misslyckats med att få med sig det svenska folket på den stora klimatomställningen.
Partiet planerar nu att lansera en klimatpolitik med inriktning på industrin och den stora samhällsomvandlingen som pågår i norra Sverige. Precis som när välfärden byggdes ut, så måste vi kommunicera vad vi ska ställa om till, säger Nooshi Dadgostar.
– Vi kommer att titta på vilken infrastruktur som är industrivänlig men som också förbättrar välfärd och välstånd i norra Sverige.
Regeringsbildningen ett misslyckandeI riksdagsvalet i fjol var det viktigaste målet för Vänsterpartiet att säkra en rödgrön regering. Nooshi Dadgostar kritiserar socialdemokraternas Magdalena Andersson för att inte samla oppositionen.
– Där är vi bekymrade över att det inte finns en koalitionsledare som fungerar samlande och inte gjorde det heller under förra mandatperioden på ett tydligt sätt. Vi framstod inte som ett trovärdigt regeringsalternativ.
Men de rödgröna partiernas misslyckade beror också på att Vänsterpartiet och Centerpartiet hade svårt att komma överens politiskt.
– Centerpartiet, om och om igen, under hela förra mandatperioden, valde att inte sätta sig i rummet med oss och det skadade förtroendet för helheten, säger Nooshi Dadgostar.
Nu har ju Centerpartiet fått en ny partiledare, Muharrem Demirok. Hur förändrad är dynamiken mellan Vänsterpartiet och Centerpartiet?
– Det får vi ju se. Vi är övertygade om att vi skulle kunna skapa ett starkt vänsteralternativ inför nästa val.
Vad borde oppositionsledaren, alltså Magdalena Andersson göra, menar du ?
– Det är klart att hon behöver agera som en koalitionsledare. Och samla sitt underlag och sitt lag för gemensamma politiska förslag framåt. Nu tycker jag att det är lite tidigt att diskutera den typen av mer strukturerade samarbeten, det kanske kommer längre fram åt valet, säger Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar.
Lyssna på hela intervjun via länken under bilden.Programledare: Johar Bendjelloul
Kommentar: Katarina Helmerson
Tekniker: Hanna Melander
Producent: Margareta Svensson -
I detta avsnitt av Josefinito Pod gästar Johar Bendjelloul, journalist, frågesportsking och den kändaste i sin SR-korridor.
Denna gång pratar vi inte bara om en kändisman, vi ställer den alla våra frågor! Min kära På spåret-kollega Johar ger er Tysklandstips samt fakta om anatomi. Allt på grund av era perfekta spörsmål. En lyssnare vinner dessutom ett pris för det! Vill du ha möjlighet till sånt fint är det bara att sälla sig till skaran patreons genom att tassa in på https://www.patreon.com/Josefinito.
Facebook: https://www.facebook.com/JosefinitoArtist
Kontakta mig på Twitter: https://twitter.com/Josefinito
Se bilder på instagram: https://www.instagram.com/josefinitoz/
Foto: Kitty Lingmerth
-
Socialdemokraterna går som tåget men kan tidningsrubrikerna ändra på det?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Socialdemokraterna i Botkyrka kommun har blivit en riksangelägenhet där toppar inom partiet nu får svara på jobbiga frågor.
Bakgrunden är en påstådd kupp där en eller flera personer med kriminella kopplingar uppges ha varit med och röstat bort Ebba Östlin som gruppledare.
Samtidigt går Socialdemokraterna framåt som parti med höga opinionssiffror. Varför går det så bra? Och kan all rapportering om Socialdemokraterna i Botkyrka bromsa framgångarna?
Så slingrar sig politikernaAtt fråga ut politiker är en särskild konst som journalister håller högt. På samma sätt håller många politiker det högt att lyckas föra ut sitt budskap oavsett vilka frågor som ställs.
Johar Bendjelloul och Fredrik Furtenbach reder ut vilka som är politikernas vanligaste knep i en tuff intervjusituation.
Medverkande: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot och Johar Bendjelloul, programledare Ekots lördagsintervju.
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Joachim Persson
-
Ska lärare och läkare anmäla papperslösa? Vilka permanenta uppehållstillstånd ska återkallas? Och ska ukrainare som sökt skydd i Sverige få mer än 71 kronor per dag, migrationsminister Maria Malmer Stenergard?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) frågas ut i Ekots lördagsintervju av Johar Bendjelloul.
Enligt Tidöavtalet ska kommuner och myndigheter bli skyldiga att anmäla till Migrationsverket och Polisen om de kommer i kontakt med personer som vistas illegalt i Sverige - något som kritiker kallat för ett angiverikrav. Detta har väckt oro på många håll, bland annat bland lärare.
Ska det åligga en lärare att anmäla sina elever?
– Det här är en fråga som jag drivit länge. Jag tycker det är en viktig huvudprincip att alla myndigheter i det offentliga Sverige drar åt samma håll, i praktiken ser det dock ut så att det finns myndigheter som arbetar för att hitta och verkställa de som ska utvisas samtidigt som andra myndigheter i akt och handling bidrar till att de faktiskt kan stanna kvar i Sverige, genom att t ex betala ut bidrag. Och där vet jag när jag pratar med t ex handläggare på Migrationsverket att de har svårt att få information från t ex socialförvaltningen i en kommun som ändå vet var en person befinner sig. Det betyder att ju det beslut som en domstol har fattat om utvisning hjälper alltså inte en myndigheterna till att till fullo verkställa, säger Maria Malmer Stenergard.Om vi tar det konkreta exemplet kring lärare. Barn till papperslösa har ju rätt att gå i skolan i Sverige, men deras lärare skulle kunna bli skyldiga att anmäla till Polisen om barnen är i skolan.
– Det jag beskrev var huvudprincipen. Jag tycker det är fullt rimligt att alla myndigheter jobbar tillsammans och att man som huvudregel ska dela information.
Men det är många som arbetar i skolan...
– Och också i vården som har varit uppe i debatten och här tycker jag att man ska vara ödmjuk inför att det här är en mycket svår fråga och därför har vi också sagt att det ska utredas på ett rättssäkert sätt. Och det kan vara aktuellt att göra undantag för de fall då det kan strida mot ömmande värden och jag tänker inte föregripa resultaten i den utredningen.
Men ska grunden vara att det finns anmälningsplikt och sen kan det vara enstaka undantag?
– Så ser jag det.
Så grunden ska vara att i skolan och i sjukvården så är grunden att man ska anmäla om man stöter på en papperslös?
– Nej grunden ska vara att myndigheter generellt i Sverige ska vara skyldiga att informera om de får vetskap om en person som inte följer ett utvisningsbeslut, sen kan man göra undantag för vissa kategorier, tex vårdpersonal.
– Det här behöver närmare utredas. Det kanske är så att vissa fall i vården ska vara undantaget och i andra fall inte och jag vill inte föregripa det.
Återkalla permanenta uppehållstillståndEnligt Tidöavtalet ska permanenta uppehållstillstånd mönstras ut - tillfälliga ska bli regel framöver. Idag lever nästan 300 000 människor i Sverige med permanenta uppehållstillstånd. Ska de förlora sina permanenta uppehållstillstånd och få dem omvandlade till tillfälliga?
– Till att börja med så gäller det här bara för asylrelaterade uppehållstillstånd, många har ju uppehållstillstånd här som t ex arbetskraftsinvandrare eller studerande och det är då inte aktuellt i de fallen.
Förslaget om att permanenta uppehållstillstånd som redan beviljats ska dras tillbaka - har väckt oro och frågor om rättssäkerheten, normalt kan myndighetsbeslut som gynnar den enskilda inte tas tillbaka. Saken ska nu utredas - men grundtanken är att av de som har asylrelaterade permanenta uppehållstillstånd idag, blir av med dem och stället ska söka medborgarskap. Samtidigt vill man höja kraven för att kunna bli svensk medborgare, det ska bland annat krävas att man talar svenska och har bott här i minst åtta år, istället för som idag fem år.
– Tanken är att man ska hitta en individuell väg till medborgarskap, vad behöver den här individen för att kunna ta det fulla klivet in i samhället och därmed klara de krav som ställs för medborgarskap. Om man inte klarar det är det inte självklart vad som ska hända men det ska återigen en utredning titta på för det här är också komplicerade frågor, det är ett meddelat beslut som i så fall ska rullas tillbaka och jag vill betona att det här ska ske på ett rättssäkert sätt.
Ser du nåt problem med att 300 000 människor i Sverige som varit trygga med att leva här plötsligt inte vet säkert om de kommer kunna få stanna?
– Det gör jag. Jag träffade stora delar av civilsamhället igår, representanter för dem. Och de uttryckte just detta och det gör mig bekymrad. För människor som lever här på ett hederligt sätt och försöker lära sig svenska, bli självförsörjande och gör allt de kan för att komma in i samhället, de ska inte känna sig oroliga. Och har jag kommunicerat på ett sätt som skapat oro då tycker jag att jag ska tänka på hur jag ska kommunicera framöver för det är viktigt att människor känner drivkrafter att integreras, säger Maria Malmer Stenergard.
71 kronor per dag till ukrainare och asylsökandeSedan 1994 får asylsökande 71 kr per dag för att köpa mat, kläder och hygienartiklar. De har inte rätt till SFI, undervisning i svenska för invandrare. Samma sak gäller de ukrainare som sökt skydd i Sverige undan kriget enligt EU:s massflyktsdirektiv. Migrationsministern öppnar i intervjun för att se över villkoren framöver.
Gäst: Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M)
Programledare: Johar Bendjelloul
Kommentar: Karin Runblom, politikreporter på Ekot
Tekniker: Brady Juvier
Producent: Maja Lagercrantz -
Ring P1 från Göteborg om bland annat demokrati och yttrandefrihet, hur elpriset sätts och narkotikans betydelse för gängkriminaliteten. Programledare: Johar Bendjelloul, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Ring P1 från Göteborg om bland annat yttrandefrihetens gränser, skogsbruk och skatteregler för att sälja sin bostad. Programledare: Johar Bendjelloul, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Ring P1 från Stockholm om bland annat Sveriges Nato-ansökan, moms som styrmedel och mindre partiers utrymme i media. Programledare: Johar Bendjelloul, ansvarig utgivare: Sofia Söderholm
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
En vecka före valet sade Ulf Kristersson (M) att hushållen ekonomi skulle räddas i god tid före jul, och att det var ett gemensamma vallöfte från M, SD, KD och L. Men energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) säger att hon aldrig lovade det.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den andra september berättade och skrev Ulf Kristersson (M) på facebook om ett gemensamt vallöfte från alla partiledarna i hans politiska lag. Hushållens ekonomi skulle räddas i god tid före jul. "Alla ska veta att före jul så kommer man få lindring för de höga elpriser som regeringen har skapat. Vi lämnar ingen i sticket."
Men energi- och näringsminister Ebba Busch distanserar sig från det som Kristersson kallade ett gemensamt vallöfte. "Jag kan redogöra för vad jag har menat. Jag har aldrig försökt ge sken av att pengar skulle kunna finnas på kontot innan första november", säger Ebba Busch. Det hon lovade var inte pengar före jul, utan bara att "systemet" skulle vara på plats. De fyra partiledarna skrev i en gemensamma debattartikel i Dagens Nyheter att de skulle införa "ett högkostnadsskydd för hushåll och företag till den 1 november". Det var bara det hon lovade, säger hon nu.
– Jag vet vad jag har tittat folk i ögonen har sagt. När jag har mött väljare och fått frågor har jag sagt att vi kommer inte kunna inte lova att pengarna kommer att vara på plats på kontot till första november eller innan jul, men vi kan lova att man i god tid vet vad som gäller och att vi har ett elstöd på plats, säger Ebba Busch.
Blocköverskridande energiöverenskommelse
Men det här med att utfärda ett gemensamt vallöfte, hade han inte mandat att göra det då, Ulf Kristersson?
– Om ett högkostnadsskydd till första november, absolut. Och sedan har vi förklarat gott och väl varför vi har bytt modell…
Men det här att hushållens ekonomi skulle räddas i god tid före jul, ett gemensamt vallöfte, hade han inte mandat att utfärda det?
– Vi har som sagt presenterat i en gemensam debattartikel som jag har skrivit under exakt hur vi tänkte kring första november, säger Ebba Busch.Elbehovet i Sverige kan fördubblas till 2035, enligt beräkningar. Flera näringslivsföreträdare har på senare tid efterlyst en långsiktig överenskommelse om energipolitiken framöver för att våga investera. Men Ebba Busch planerar inte att bjuda in till en sådan.
– Om Socialdemokraterna står för att kärnkraft är en nödvändig del av svensk energimix framöver då är vi ju framme vid den punkten och då tar jag gärna i hand om den frågan framåt.
"Vi har inte lämnat klimatmålen"
Vill du bjuda in till samtal om en ny energiöverenskommelse?
Jag pratar jättegärna med Socialdemokraterna om den här frågan. (.... )Jag kan absolut självklart gärna sitta ner med partiledare Magdalena Andersson och ta henne i hand om den här frågan.
Det jag tror företagarna efterlyser är ett parlamentariskt handslag...
– De företagaren jag träffar, det sista de vill höra är att politiken stänger in sig i långa snicksnack, utan man vill ha leverans.
Men nåt mer än att ni erbjuder Socialdemokraterna att rösta på er politik, någon typ av förhandling?
– Jag erbjuder Socialdemokraterna att stå för det de tycker är rätt och riktigt för Sverige, jag uppfattar att de har svängt i fråga om kärnkraften, det välkomnar jag. Jag sätter mig gärna ner och har sagt att det behöver vi göra när vi inte hanterar akuta frågor.Sverige ser inte ut att nå klimatmålen, bland annat klimatmålet för transporter som innebär att växthusgasutsläppen från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med år 2010. Med den förra regeringens beslut om höjd reduktionsplikt kommande år beräknades målet att nås, men i och med att den nuvarande regeringen vill sänka reduktionsplikten till EU:s lägstanivå kommer målet inte nås, enligt Naturvårdsverket. Även regeringens egen budget konstaterar att målet inte kommer att nås. Men Ebba Busch säger att klimatmålen ligger fast.
– Vi har inte lämnat de målen men vi kommer behöva att addera andra åtgärder för att lyckas nå det målet och det handlar primärt om att bana väg för elektrifiering.
Gäst: Ebba Busch, energi- och näringsminister, vice statsminister och partiledare för Kristdemokraterna.
Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot
Programledare: Johar Bendjelloul
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Alma Segeholm -
Han ringer upp sin gymnasielärare Christer Elfversson och ca 22.44 har han bjudit in Ulf Elfving till julstudion.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Malin Persson Giolito, som skrivit Julberättelsen i P1, gästar julstudion. Marie Lundström kommer också och hälsar på Johar Bendjelloul det handlar om julläsning bl a Viktor Rydbergs Tomten (dessutom om Stargate av Ingvild Rishøi)
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Johar Bendjelloul ringer upp Kateryna Martyniuk, i Lviv, om julafton i Ukraina.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Om att ”fira” på en helt annan dag än tidigare och om att sakna sina närmaste, som befinner sig vid fronten.
-
Cecilia Uddén, Sveriges Radios korrespondent i Mellanöstern, gästar Johar Bendjelloul i studion. Om att fira jul i Betlehem där det nu öppnats upp för pilgrimer efter pandemin.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Här samlar vi extrasändningar och helgprogram från Sveriges Radio P1.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Det har dykt upp ett foto från 80-talet på tidigare försvarsministern Peter Hultqvist (S), iförd luciakrona. Betyder det slutet för de svenska luciabråken?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I dag leder Louise Epstein programmet med Johar Bendjelloul som bisittare.
AI-författad pjäs
Scenkonstgruppen Revet har låtit en AI skriva pjäsen "Nattygsbordet" åt dem. Hur ser slutsatserna ut - kan en dator ha en uppfattning om människans medvetande och hennes drömmar? Och kommer dramatik skriver av människor konkurreras ut inom kort av det textrobotar producerar? Gäster: Dan Andersson, regissör och Ellinor Jonsson, skådespelare.Ny mittenregering i Danmark!
Efter en rekordlång regeringsbildning har Danmark fått en ny regering bestående av Socialdemokraterna, borgerliga Venstre och nystartade socialliberala Moderaterne. Frågan är bara om samarbetet kommer hålla? Gäst: Samuel Larsson, Sveriges Radios korrespondent i Danmark.Territoriebråk i karibiska havet
Ögruppen San Andrés och Providencia, med kritvita stränder och turkost vatten, tillhör formellt Colombia även om den ligger närmare Nicaraguas kust. De två länderna har länge varit oense om vem som har rätt till ögruppen och det omkringliggande vattnet, och nu har ärendet hamnat i internationella domstolen i Haag. Hur ska det gå? Gäst: Ivan Garcia, Sveriges Radios korrespondent i Latinamerika.Dessutom: hur ska man se på maktförhållandet mellan människa och schmipans, apropå händelserna omkring Furuviksparken? Och vad kan man dra för lärdomar av den urspårade julfesten på ett kryssningsfartyg där anställda från ett byggföretag slängde ut möbler i Östersjön?
Programledare: Louise Epstein
Bisittare: Johar Bendjelloul
Producent: Olle Björkman -
Den 2 februari ska Centerpartiet välja ny partiledare efter Annie Lööf. Valet står mellan Elisabeth Thand Ringqvist, Daniel Bäckström och Muharrem Demirok. Hur vill de förändra partiet?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Centerpartiet backade i samtliga kommuner i årets riksdagsval och partiledare Annie Lööf meddelade sin avgång strax efter valet. Hon fick intern kritik för att hon redan före valet berättade att hon kunde tänka sig att ingå i en S-regering. Centerpartiet vägval framöver blir avgörande för hur det politiska landskapet kommer att se ut inför nästa val. Vart vill de tre partiledarkandidaterna ta Centerpartiet?
Daniel Bäckström: 47 år, uppväxt i Säffle i Värmland där han bor på en gård i Tveta. Tidigare mångårig kommunpolitiker i Säffle och regionpolitiker i Värmland, riksdagsledamot sedan 2014. Tidigare Centerpartiets försvarspolitisk talesperson, numer gruppledare i riksdagen och landsbygdspolitisk talesperson.
Muharrem Demirok: 46 år, uppväxt i Vårby gård utanför Stockholm, bor numer i Linköping. Mångårig kommunpolitiker i Linköping. Ordförande för Åtvidabergs FF. Riksdagsledamot sedan i höstas. Centerpartiets talesperson i utbildningsfrågor. Partistyrelseledamot.
Partiledarvalet
Elisabeth Thand Ringqvist: 50 år, uppväxt i Sunne i Jämtland, bor numer i Stockholm. Arbetade i regeringskansliet under alliansregeringen. Företagare aktiv i flera bolag. Tidigare ordförande i Företagarna, Svenska Riskkapitalföreningen och Skärgårdsstiftelsen. Riksdagsledamot sedan i höstas. Andre vice gruppledare och näringspolitisk talesperson.Centerpartiets valberedning nominerade de tre kandidaterna den 7 november. Vid en extrainsatt partistämma i Helsingborg den 2 februari kommer partiets ombud att få rösta fram en av dem att efterträda Annie Lööf som partiledare för Centerpartiet.
Gäster: Daniel Bäckström, Muharrem Demirok och Elisabeth Thand Ringqvist.
Programledare: Johar Bendjelloul
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Brady Juvier - Mostrar mais
