Torbjörn Ek Podcasts
-
21-årige Jack Teixeira har spridit hemliga dokument. Det är den senaste i en rad av militära läckor. Hör om allt längre straff för att stoppa läckorna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jack Teixeira var anställd i det amerikanska flygvapnet men riskerar nu ett långt fängelsestraff – misstänkt för att ha läckt dokument som sägs avslöja hemliga detaljer om bland annat Ukrainas militära förmåga.
Bo Torbjörn Ek från podden Gräns berättar om historiska militära läckor i USA och hur längre straff dömts ut för att stoppa spridningen av säkerhetsklassad information. Onsdagen den 19 april väntas Jack Teixeira dyka upp i rätten igen.
Nyhetspodden Dagens Eko ger dig en berättelse varje vardagsmorgon med programledarna Robin Olin och Lena Nordlund och med Sveriges Radios skarpaste journalister.
Programledare: Robin Olin
Gäst: Bo Torbjörn Ek, programledare på Sveriges Radios podd Gräns som handlar om säkerhetspolitik och hoten mot Sverige
Producenter: Ludvig Jansson och Katja Magnusson
Med ljud från: CNN, Fox News, BBC, Channel 4 News, History, The Post Century Fox, ABC News, PBS News Hour, CBS News, Washington Post, AP, NY Times
Kontakt: [email protected]
-
Emma Molin och Christopher Garplind får svar från lyssnarna om när de räddade alkoholen över sig själva. Bo Torbjörn Ek från podden "Gräns" pratar om att antalet kärnvapen ökar. Garpen musik-quizzar Emma på ett månadsgammalt tema. Vår bestående ekonomiexpert Gunnar Harrius från podden "Kapitalet" kommer förbi och förklarar begreppet "stagflation", och sist men inte minst berättar journalisten och gamla emot Aino Oxblod om emokulturens nya comeback!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: Christopher Garplind och Emma Molin
-
För första gången sedan 1939 skickar Sverige nu vapen till en krigszon. Vad betyder några tusen pansarskott för Ukraina och hur förändrar det här läget för Sverige?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sveriges riksdag har beslutat att gå in med militärt stöd i Ukraina i form av 5000 pansarskott 86.
- De kan användas för att stoppa eller hindra och fördröja en framryckning av bepansrade fordon. Men de skulle också kunna användas i strid inne i städerna, säger Björn Fägersten, chef för Utrikespolitiska Institutets Europaprogram.
Kan stoppa 2.500 ryska stridsfordonVapnet är lätt att använda och kan sättas i händerna på en person utan någon längre militär utbildning. För att stoppa ett fordon krävs en träff från 1-2 pansarskott.
- Det innebär ju i teorin att 2.500 fordon kan stoppas av de här pansarskotten, säger Fredrik Jacobsson, arméns vapenofficer.
Men för att göra skillnad krävs att de här vapnen som nu utlovas från länder i och utanför Europa, når fram. Och här ser Björn Fägersten många och allvarliga risker längs vägen.
Medverkande: Fredrik Jacobsson, arméns vapenofficer och Björn Fägersten, seniorforskare och chef för Utrikespolitiska Institutets Europaprogram.
Av:
Bo Torbjörn Ek, programledare
Ulrika Bergqvist, programledare, reporter
Carl-Johan Ulvenäs, producent
Per Vallgårda, reporter och research. -
Kriget har nått Ukraina i full skala. Nu förändras hotbilden i hela Europa snabbt och det här får konsekvenser också för Sverige och vårt försvar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det som händer i Ukraina har redan ritat om den säkerhetspolitiska kartan i Europa.
- Det vi ser nu är ju det värsta scenariot som man har spekulerat i på förhand, en massiv attack från många olika håll, säger Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.
Nytt läge i EuropaKriget i Georgien 2008 och annekteringen av Krim 2014 förändrade säkerhetsläget och Sverige ställde om politiken för att återigen satsa på ett nationellt försvar i nära samarbete med andra som Nato och länderna kring Östersjön. Sverige ska ställa upp solidariskt om andra blir angripna. Vad betyder detta nu?
- Vi har ju länge sagt att vi inte ska stå passiva om något annat EU-land eller nordiskt land blir angripet. Så bara för att vi själv inte har någon landgräns mot Ryssland så betyder det ju inte att Sverige kan se på sin egen säkerhet från ett isolerat svenskt håll, säger Jacob Westberg.
Hur långt sträcker sig den där solidariteten i ett läge där Baltikum nu känner sig hotat och oron växer även i Finland, Sveriges närmaste försvarspartner?
Medverkande: Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, Oscar Jonsson, forskare på Försvarshögskolan.
Av:
Bo Torbjörn Ek, programledare
Ulrika Bergqvist, programledare, reporter
Carl-Johan Ulvenäs, producent
Per Vallgårda, research. -
Vladimir Putin erkänner områden i östra Ukraina som självständiga och beordrar in ryska styrkor. En försämring av säkerhetsläget, som ökar risken för strider.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Utbrytarrepublikerna Donetsk och Luhansk förklaras som självständiga av Ryssland, och det handlar även om områden som Ukraina kontrollerar.
In i detta skickar Vladimir Putin "fredsbevarande styrkor", alltså rysk militär.
– Det innebär ju att man riskerar nu ganska snart att få en direkt kontaktyta mellan ukrainska och ryska stridskrafter, säger Katarina Engberg, säkerhetspolitisk analytiker.
Större ryska målRyssland hotas med sanktioner, men det här påverkar inte Putins strategi för Ukraina, tror bedömare.
– Det handlar om hela Ukraina så att han kommer att använda det här på något sätt för att skapa en regimförändring eller att tillskansa mer territorium från Ukraina, säger Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska Institutet.
Medverkande:
Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet, Katarina Engberg, säkerhetspolitisk analytiker och doktor i freds- och konfliktforskning.
Av:
Bo Torbjörn Ek, programledare
Ulrika Bergqvist, programledare
Carl-Johan Ulvenäs, producent -
USA går ut med att en rysk attack kan komma inom dagar. Vad är syftet med det och kan man lita på underrättelsetjänsternas uppgifter?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ett ryskt anfall mot Ukraina kan inledas i mitten av februari 2022.
De här uppgifterna har kommit från Vita huset, både från officiella och inofficiella källor.
– Jag har svårt att ta det på riktigt allvar, det där exakta, men däremot ett fönster på kanske två, tre veckor. Det tar jag på stort allvar, säger Jan Hallenberg, forskningsledare på Utrikespolitiska institutet.
Ryssland har hela tiden dementerat uppgifter om en attack och säger att de drar tillbaka delar av trupperna nu. Men ordkriget fortsätter parallellt med de diplomatiska ansträngningarna.
Sanningen oklar– Vi kan inte lita på någon utav sidorna. Men västsidans information ligger närmare en rimlig sanning än ryssarnas information, säger Jan Hallenberg.
Men vad är USA:s syfte med att gå ut med det här? Hallenberg tror att det handlar om taktik och erfarenheter från Georgien 2008 och annekteringen av Krim 2014.
– Då hade den amerikanska säkerhetstjänsten mängder med information men de gick nästan inte ut med någonting. Och detta har både politikerna i Washington och underrättelsetjänsterna lärt sig. Denna gången kommer vi att varna på förhand.
Medverkande: Tidigare försvarsattachén i Washington Bengt Svensson och Jan Hallenberg, forskningsledare på Utrikespolitiska institutet.
Av:
Bo Torbjörn Ek, programledare
Ulrika Bergqvist, reporter
Carl-Johan Ulvenäs, producent
Ansvarig utgivare: Nils Eklund
-
Hemliga operationer, gråzoner och dold påverkan. En rysk toppgeneral har målats ut som hjärnan bakom Rysslands moderna krigföring. Vem är han och vad är strategin i Europas säkerhetskris?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den svenska regeringen flaggar för cyberattacker mot finansväsendet, och kallar bland andra riksbankschefen till möte.
Säkerhetsexperten Katarina Engberg bedömer att bakgrunden är de omfattande sanktioner som ska sättas in mot Ryssland, om de väpnade styrkorna attackerar Ukraina.
– Det kan ju då hända att man från rysk sida vidtar motåtgärder av olika slag också mot det västliga finanssystemet. Och då finns ju cyberattacker som en del i ett sådant scenario, säger hon.
HybridkrigföringCyberattacker är en av metoderna i gråzonsområdet, eller den hybrida krigföringens konst. Här har den ryske toppgeneralen Valerij Gerasimov fått ge namn åt strategin bakom rysk, modern krigföring.
– Det där är ju en föreställning som är ganska brett utspridd. Att Gerasimov kommer in och revolutionerar hela den ryska militära tänkandet. I synnerhet med fokus på det vi kallade hybridkrigföring, säger Oscar Jonsson, forskare på Försvarshögskolan.
Men är bilden sann? Och vad innebär den så kallade Gerasimovdoktrinen?
Gräns går på djupet med tänkandet bakom den pågående konflikten mellan Ryssland, USA och EU.Medverkande: Jan Kinnander, chef för Säkerhetskontoret vid Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, Katarina Engberg, oberoende konsult och senior rådgivare vid Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps, Oscar Jonsson, forskare vid Försvarshögskolan, Charlotte Wagnsson, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.
Av:
Bo Torbjörn Ek, programledare
Ulrika Bergqvist, reporter
Per Vallgårda, researcher
Carl-Johan Ulvenäs, producent
Ansvarig utgivare: Nils Eklund
Tekniker: Mats Jonsson
-
Sverige har länge varit ett militärt alliansfritt land. Samtidigt samövar försvaret med Nato. Sveriges geografiska läge gör landet strategiskt viktigt. Men vart ringer överbefälhavaren om det smäller?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Svensk trupp förstärker på Gotland mitt i den säkerhetspolitiska krisen i Europa. Det är en markering om att Sverige är berett att skydda sitt eget territorium. Men det är tydligt att vi inte förväntar oss att göra det helt på egen hand åtminstone inte under någon längre tid.
– Nu har vi valt en linje där vi gärna ser att vi gör det tillsammans med andra, säger Jan Törnqvist, tidigare insatschef i Försvarsmakten.
Tabubelagd kontaktI dag har Sverige ett omfattande försvarssamarbete med andra länder. Vi samövar med Nato och andra och våra förmågor har anpassats så att de effektivt kan delta i gemensamma insatser.
Det finns de som hävdar att Sverige står så nära Nato det går utan att vara uttalad medlem i försvarsalliansen.
– I praktiken är vi en del av väst och har ju varit det under hela det kalla kriget. Mycket av det som då skedde dolt sker idag helt öppet, säger Mikael Holmström, författare och journalist.
Landet mitt emellanSamtidigt lever bilden av Sverige som ett land som inte ska provocera kvar i många svenskars medvetande.
– Det finns ju en väldigt stark föreställning kring neutralitetsbegreppet. Att Sveriges neutralitet har hållit oss utanför krig, säger Eva Hagström Frisell, forskningsledare på Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI.
Medverkande: Mikael Holmström, författare och journalist, idag på Dagens Nyheter, Eva Hagström Frisell, forskningsledare på Försvarets Forskningsinstitut, FOI, Jan Törnqvist, tidigare insatschef för Försvaret.
Av:
Bo Torbjörn Ek, programledare
Ulrika Bergqvist, reporter
Per Vallgårda, researcher
Carl-Johan Ulvenäs, producent
Ansvarig utgivare: Nils Eklund
Tekniker: Mats Jonsson
-
Ryssland ställer ultimatum om framtiden för Europa. Efter tre toppmöten väntas nu ett svar som kan avgöra säkerhetsläget.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I början på januari 2022 hålls tre intensiva toppmöten för att undvika upptrappning i den redan spända säkerhetssituation som bottnar i Ukraina - men som nu handlar om Europa.
– Det här handlar framför allt från den ryska sidan om att komma överens med USA, säger Gudrun Persson på Totalförsvarets forskningsinstitut.
Mötena sker under intensiva dagar: USA och Ryssland, Nato och Ryssland och sist ett möte i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.
Det är en ödesvecka för Europa - men vad gav de här mötena egentligen? Avspänning– eller upprustning?
Militär förstärkning på GotlandI anslutning till den här krisen gör Sveriges försvarsmakt en beredskapsanpassning - och plötsligt patrullerar soldater Visby hamn.
Nästa steg i den pågående krisen kommer nu. Denna vecka har Ryssland krävt att få skriftliga svar på sina krav om stopp för nya Nato-medlemmar och tillbakadragande av trupper och vapensystem.
– Vi får se om det kommer några skriftliga svar. Och om Ryssland nöjer sig med det. Vilket jag ärligt talat har svårt att se, säger Gudrun Persson.
Ljud är hämtat från: Sveriges Radio, SVT, Deutsche Welle, NATO.
Bo Torbjörn Ek, programledare
Ulrika Bergqvist, reporter
Carl-Johan Ulvenäs, producent
Ansvarig utgivare: Nils Eklund
Tekniker: Mats Jonsson
-
Ett israeliskt spionprogram som utvecklats för att stoppa terrorism och kriminalitet ertappas med att istället användas mot människorättsaktivister, journalister och världspolitiker.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sommaren 2021 uppmärksammas spionprogrammet Pegasus med att ha avlyssnat människorättsaktivister, journalister och världspolitiker.
Tiotusentals personer misstänks enligt Amnesty vara intressanta för programmet som kallats det mest avancerade avlyssningsverktyget någonsin.
Pegasus har utvecklats av israeliska NSO Group, ett företag med rötter i den israeliska underrättelsetjänsten.
Spionprogrammet Pegasus– Det är klart att det här är ett problem, säger Anders Edholm som är överste på Försvarsmaktens avdelning som ansvarar för cyberförsvar.
Enligt Anders Edholm kan Pegasus utgöra ett hot, även om det ännu inte identifierats några kopplingar till avlyssnade svenska medborgare.
– Det finns väldigt många som är intresserade av att övervaka journalister, oliktänkande, den allmänna befolkningen. Det här är en marknad och det är därför den här typen av programvaror finns och den kommer att fortsätta finnas, säger Anders Edholm.
Ljud i avsnittet är från: Sveriges Radio, France 24, ABC, CBS 60 Minutes.
Bo Torbjörn Ek, programledare
Carl-Johan Ulvenäs, producent
Alexander Gagliano, reporter
Ansvarig utgivare: Nils Eklund
Tekniker: Mats Jonsson
-
Hundra miljarder kronor står på spel när Sveriges viktigaste försvarspartner ska köpa nya stridsflygplan. Det säkerhetspolitiska spelet står i fokus och valet kan få följder för Jas-planets framtid.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Finlands försvarsminister Antti Kaikkonen lämnar i december 2021 ett besked som Sverige väntat på i fem år. Det blir inte vad man hoppats på.
– Finlands regering har beslutat att anskaffa 64 Lockheed Martin F35-plan, säger han.Som ett av få länder tillverkar Sverige egna stridsflygplan, men den strategin är riskabel om inte Sverige lyckas hitta andra länder att dela utvecklingskostnaderna med.
Finland väljer inte JasFörsvarsminister Peter Hultqvist säger att beslutet är tråkigt men att samarbetet med Finland fortsätter som vanligt.
– Jag är dessutom övertygad om att vi har ett mycket bra erbjudande. Men jag kan inte göra annat än att konstatera att Finland har fattat det här beslutet.
Hör hur Jas påverkas av beslutet och om framtiden för projektet.
Ljud i avsnittet är från: Sveriges Radio, YLE, Sveriges Television och Saab.
Bo Torbjörn Ek, programledare
Carl-Johan Ulvenäs, producent
Ansvarig utgivare: Nils Eklund
Tekniker: Mats Jonsson
-
Hemliga uppgifter om svenska idrottare publiceras på ett ökänt hackernätverks hemsida. Svensk Antidoping visar sig ha utsatts för ett omfattande dataintrång. Vem ligger bakom det här och varför?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ett cyberangrepp kan ta sig in i det mest privata eller nå ett samhälles viktigaste funktioner. Det här gör att hotet mot Sverige idag ser helt annorlunda ut än för 50 år sedan, enligt kammaråklagare Mats Ljungqvist.
- Då skickade man hit agenter som på olika sätt kartlade våra militära anläggningar. Man åkte upp till Boden och smög i skogarna. Så ser inte världen ut längre, säger han.
Idag är det annan information främmande makt vill åt och den som vill skada har andra verktyg.
- Genom att i sina respektive hemländer hacka sig in på svenska myndigheter och företag går det att nå den information man vill åt, och det är naturligtvis väldigt oroväckande, säger Ljungqvist.
Flytande gränserBåde kriminella hackergrupper och stater ägnar sig åt den här typen av intrång och det tillhör själva spelet att gränserna där emellan är flytande. Det gör det ofta svårt att slå fast vem som ligger bakom ett så kallat cyberangrepp säger Försvarsmaktens insatschef Michael Claesson.
- Det är både tekniskt komplicerat, metodmässigt komplicerat och självklart också politiskt komplicerat. Och det gör sammantaget att det här är en stor utmaning.
Medverkande: Försvarets insatschef Michael Claesson. Han har nyligen gett ut boken Vägval: Framtiden för svensk säkerhet tillsammans med Zebulon Carlander på Folk och Försvar. I programmet hörs även Tommy Forsgren, tidigare tf chef för Svensk Antidoping, kammaråklagare Mats Ljungqvist och Anne-Marie Eklund Löwinder, it-säkerhetsexpert på Internetstiftelsen.
Ljud i avsnittet är från: ABC News, CBC News, Amerikanska Justitiedepartementets YouTube-kana och Sveriges Radio.Av:
Bo Torbjörn Ek, programledare
Ulrika Bergqvist, reporter
Carl-Johan Ulvenäs, producent
Ansvarig utgivare: Nils Eklund
Tekniker: Mats Jonsson
-
Det skjuts upp satelliter som aldrig förr och Sverige är med och tävlar om att bli en uppskjutningsnation.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kanske håller vår stjärnhimmel på att förändras när rymden nu i hög takt fylls med satelliter. Det är allt från nationer till privata företag som vill vara på plats med sina satelliter. Vårt liv på jorden blir mer och mer beroende av satelliterna. Det handlar om att få hjälp att se livet på jorden på ett annat sätt, till exempel övervakning av klimatförändringar, men också om digital tillgänglighet och kommunikation.
Vi möter Anna Rathsman, generaldirektör på Rymdstyrelsen, om satelliternas roll för oss här på jorden.Vi hör Sven Grahn berätta om hur det var när Sveriges första satellit sköts upp från Kourou, Franska Guyana.
Johan Kero, forskare vid Institutet för Rymdfysik, hjälper oss att förstå det pågående satellitracet och han ger oss också en bild av problemen vi kan få med rymdskrot.
Stefan Gustafsson, strategichef på Swedish Space Corporation, berättar mer om Europas, Kinas och Amerikas satsningar på att vara i framkant när det gäller att skjuta upp satelliter.Sändes i FM 28 oktober 2021.
Ett program av Bo Torbjörn Ek och Joseph Knevel.
Kontakta redaktionen på [email protected] -
Vi är mitt uppe i rymdkapplöpning där nationer skramlar med sina vapen och där vetenskapen gör framgångar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är den röda planeten, Mars, som är i fokus - Kina, Förenade Arabemiraten och USA är de senaste nationerna på plats. För forskarvärlden är en kapplöpning till fördel, med mer tillgänglig data som vinst, men för nationerna som tävlar handlar det inte bara om kunskap. Man vill visa upp sitt lands tekniska kunskaper och det är viktigt att vara först på plats för att kunna vara med och diktera villkor och regler i rymden.
Just nu finns inga tydliga internationella regelverk för rymden och det skapar oro, hur nära är vi ett krig i rymden?Möt forskarna Mats Holmström, Institutet för Rymdfysik i Kiruna, och Sandra Siljeström, RISE, som båda arbetar med Mars.
Sandra Lindström, Totalförsvarets forskningsinstitut, berättar mer om vad ett krig i rymden skulle kunna innebära.
Sändes i FM 21 oktober 2021.
Ett program av Bo Torbjörn Ek och Joseph Knevel.
Kontakta redaktionen på [email protected] -
Om höjda havsnivåer och skyfall - hur hanterar vi att vattnet kryper närmare?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I fiskhamnen i Göteborg har man problem med återkommande översvämningar och ibland får man ta på sig vadarbyxorna för att komma till jobbet. Vi möter Roger Thilander, VD på Göteborgs fiskauktion.
I Göteborg räknar man med en medelhöjning av havsvattennivåerna på en meter till 2100 och det är då inte längre bara företagen nere i fiskhamnen som kommer att få problem.
För en vattennära stad som Göteborg står inför stora utmaningar de kommande åren. Lisa Ekström och Ulf Moback på stadsbyggnadskontoret i Göteborg berättar om hur de planerar inför vattnet som kommer.Anna Wåhlin, professor i oceanografi, förklarar hur svårt det är att veta hur mycket vattnet stiger med - den data som finns är än så länge alldeles för osäker.
Gunnel Göransson, forskare på Statens geotekniska institut, arbetar just nu med ett projekt där man undersöker planerad reträtt. Att helt enkelt flytta undan från vattnet istället för tvärtom.Ett program av Bo Torbjörn Ek och Joseph Knevel.
Kontakta redaktionen på [email protected]. - Mostrar mais
