Iran Podcasts
-
Hennes frispråkiga dikter bröt med alla litterära och sociala konventioner. Marjaneh Bakhtiari reflekterar över den iranska poeten och filmaren Forough Farrokhzads poesi, liv och död.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Denna essä sändes första gången i januari 2018.
En skapande kvinna behöver inte bara ett eget rum. Hon behöver även möjligheten och friheten att lämna det rummet och komma tillbaka frivilligt och ostraffad. Annars är det inget rum, utan ett fängelse.
I århundraden har iranska kvinnor hållits inomhus av en rad olika ursäkter som: själviska, kulturella och religiösa. Det är bara de senaste 160 åren som kvinnor börjat förhandla om gamla gränsdragningar både innanför och utanför hemmet.
Längre bort från en kvinnas förväntade plats och språk gick det, och går fortfarande inte att komma
Farzaneh Milani, professor vid University of Virginia i Charlottesville, skriver i boken ”Words Not Swords” – Ord inte svärd – om iranska kvinnliga författare och friheten i att röra sig.
1977, när Milani själv var student och ville skriva om poeten Forough Farrokhzad hittade hon bara skvaller om poetens skandalösa frigjordhet. De analyser och den kritik som hon var ute efter fanns inte.
40 år senare ser det annorlunda ut bland annat tack vare Milani själv som i sin bok tittar på hur iranska kvinnors skrivande påverkats av att under så lång tid ha förvisats till hemmets privata sfär.
Milani skriver om klassiska persiska kärleksdramer och de knep manliga författare har använt för att skriva om kvinnliga protagonister. Hur träffas ens de älskande i en värld där kvinnans plats är i slutna rum och fri rörlighet en manlig angelägenhet? Ofta genom orden. De blir kära genom att få berättat för sig hur nån ser ut. Eller så får de en vision. Ser sin älskade först i en dröm, sen i verkligheten. Vinden blir en oslagbar budbärare. Den tar sig lätt förbi alla hinder och gränser ända in i de annars så förbjudna kvinnorummen.
Och vad som än händer under berättelsens gång, oavsett om kvinnorna varit motsträviga eller aktivt sökt sin kärlek, till och med lett arméer för att nå honom, så är slutet alltid lika ortodoxt. Hon är fortfarande mirakulöst nog oskuld, han är överlycklig att hon är det, de gifter sig och alla återgår till sina roller bakom stängda dörrar.
Hon älskar friheten men sörjer samtidigt dess konsekvenser: förskjutning, hemlöshet, isolation.
Så ser det inte ut när Forough Farrokhzad skriver. Hennes första dikt ”Synden” handlar om en utomäktenskaplig kärleksaffär som hon inte ber om ursäkt för. ”Jag har syndat, en synd full av lust”, skriver hon 1954, 19 år gammal i ett land där man aldrig hört nåt liknande. Kärleksaffärer var inget nytt i den persiska lyriken. Men ett diktjag som är kvinna. En kvinna som varken är frustrerad eller ångerfull och som med ett enkelt rakt språk skriver om erotik och lust. Så öppet dessutom. Längre bort från en kvinnas förväntade plats och språk gick det, och går fortfarande inte att komma.
Farrokhzad objektifierar istället för att identifiera mannen. Älskaren. Han som dikten igenom förblir en fysisk varelse skapad för hennes begär. En älskarinna som pratar om synd men inte om botgörelse. Det var både nytt och, såklart, skandalöst. Hon bröt mot könsroller, sociala konventioner, den traditionella lyrikens språk, ramar och regler. Hon skrev historia och fördömdes. Det blev skilsmässa. Hon förlorade vårdnaden om sin treårige son i ett land där moderskap är ett privilegium, ingen rättighet.
Djupt deprimerad lämnade hon Iran. Under drygt ett år reste hon i Italien och Tyskland. Den geografiska distansen och det andrum den innebar från kritiken breddade hennes tankevärld medan det hemma tisslades och tasslades om vilka hedonistiska eskapader en ensam kvinna på resande fot kunde tänkas syssla med.
Ett år senare, 1956, publicerades Farrokhzads första diktsamling ”Fången”.
Hon var då 20 år gammal och rastlös. Dikterna, livet, kroppen måste hela tiden vara i rörelse. En stilla kropp är en död kropp. Att flyga med fåglarna och rusa mot solen, en nödvändighet. Det handlar om överlevnad. Hon skriver: ”Minns flykten/Fågeln är dödlig”.
Hon reser mycket. Slutar aldrig skriva poesi, men börjar även översätta tysk litteratur. Hon gör en internationellt prisad dokumentärfilm ”Huset är svart” om en spetälskekoloni och adopterar en son därifrån. Det är som om hon inte kan låta bli att bryta mot konventioner. Hon lär sig redigera. Skriver reseskildringar, nåt bara iranska män gjort före henne. Och hon går igenom depressioner och perioder av extas och livsbejakelse.
Hon skriver om kärlek, lust och rörelse. Om att sakna sin biologiske son. Om öppna fönster, vägar och hav. Och om hastighet. Det rörliga är det centrala i många av dikterna. Hon älskar friheten men sörjer samtidigt dess konsekvenser: förskjutning, hemlöshet, isolation. Och det är mellan dessa tillstånd, mellan livsglädje och självmordstankar, vi ofta får syn på henne i dikterna. I extas, mani och flygning, och i sorg och fångenskap. Men de bipolära impulserna blir aldrig motpoler i dikterna. Istället drar hon in oss in en värld av både mörker och ljus men framför allt av överlappande skuggor. Flytande gränser. Rum utan väggar.
Farrokhzad skrev under 1950- och 1960-talen. En tid då Iran gick igenom ett traumatiskt skifte med konflikter mellan det traditionella och det moderna. Mellan män och kvinnor och den kris i könsrollerna det innebar. Och så förskjutningen av gränsen mellan det privata och det offentliga. Normer och tabun ifrågasattes. De två mest populära romanerna, Den blinda Ugglan och Prinsen handlar båda om män i kris och kvinnor som inte var som kvinnor brukade vara: stilla i ett hem. Fromma. Tysta och förföriska.
Det gick fort.
Otåligt ville shahen modernisera landet. Iran skulle slitas loss från allt det österländska och formas om efter väst. In med flickorna i skolan. Ut med dem i arbetslivet sen. Bygg nattklubbar istället för moskéer. Av med slöjan, på med minikjolen. Fort, fort, fort.
Milani beskriver hur landets slitningar speglas i Farrokhzads dikter. Av egen erfarenhet visste poeten hur lätt viljan till förnyelse kan väga mot gamla traditioner. Medan makthavarna gladde sig åt all framgång, skriver Farrokhzad om grannar som planterar maskingevär i sin trädgård. Om barnen i grannskapet som fyller sina ryggsäckar med små bomber. Detta, drygt 20 år innan revolutionen 1979, och kort innan sin egen död i en singelolycka där hon körde, som vanligt, alldeles för fort. Hon var då 32 år gammal och hade gett ut 4 diktsamlingar.
De moderna samhällen som hon besökt utomlands och som var ett drömmål för shahen hemma i Iran var inget som Farrokhzad hade bråttom till. Det var inte där friheten låg. Där såg hon istället människor som vandrar från ”exil till exil”.
Enda tillflykten, den enda plats där hon kunde hoppas och drömma, var i poesin. Den gav henne skydd, men också hjärtesorg. Hon kallar poesin för en blodtörstig gudinna när hon saknar sin son som allra mest: ”Annat än två tårfyllda ögon/ Vad har du gett mig?”
frågar hon.
Det kostar att vara en modern kvinna i ett konservativt land. Och för att vara den föregångare som Farrokhzad var, räcker det inte att ha talang. Då hade många fler kvinnor publicerats långt tidigare. Nej, det krävs en vilja, ett begär, så starkt att precis allt annat än ett liv tillägnat poesin blir ohållbart.
Hennes symboliska död; i fart och på väg, och det faktum att hon inte hann mogna vare sig som kvinna eller poet, har cementerat bilden av Farrokhzad som den eviga rebellen. Den rastlösa poeten har lika paradoxalt som typiskt nog förvandlats till en ikon. Fångad i beundrares bild av henne. Själv hade hon mer elastiska och gränslösa drömmar om framtiden. Hon såg den persiska lyriken som en trädgård där hon planterade sina bläckfläckiga fingrar. Där poet, läsare och språk sträcker sig mot solen, inte trots, utan tack vare varandra. Nåt som hon själv aldrig fick uppleva. Hon vars namn betyder evigt ljus.
Marjaneh Bakhtiari, författare
Litteratur
Farzaneh Milani: Words not swords – Iranian women writers and the freedom of movement. Syracuse University Press, 2011.
Forough Farrokhzad på svenska
Mitt hjärta sörjer gården. Översättning: Namdar Nasser, Anja Malmberg, Lisa Fernold. Lindelöws, 1996.
Bakom fönstret skälver natten. Översättning: Namdar Nasser. Modernista, 2021.
-
Idag möts Xi Jinping och Putin i Moskva. Kina och Ryssland beskriver sin relation som en "gränslös vänskap". Iran vill också vara med. Vad kan länderna erbjuda varandra och vad vill de ha i utbyte?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: Erika Mårtensson
Medverkande: Rouzbeh Parsi, programchef vid Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet Utrikespolitiska institutet och Kristian Åström, ekonomikommentator -
Masoud överlevde #diskoteksbranden i Göteborg 1998
När Masoud var 7 år flydde hans familj från Iran.
Hans liv har bestått av mycket upp och nedgångar, men idag har han hittat nycklar för att leva ett balanserat liv.
Masoud har över 50 vårdkontakter som han själv måste hålla reda på.
Hur lär man sig att det är okej att må dåligt? Lyssna på avsnittet så får du veta mer om hur Masoud lärt sig olika nycklar för att hantera livet.
Nästa avsnitt kommer ut 23 februari och då får ni träffa Mikael Ahlborg, forskare på Högskolan i Halmstad, som pratar om ungdomars psykiska ohälsa.
Missa inte detta!
Vill du boka en av våra ambassadörer, gå in på halland.hjarnkoll.se för att läsa mer.
Följ oss på Facebook: Hjärnkoll Halland Facebook
NSPH Halland driver Hjärnkoll i Halland, följ NSPH på Facebook: NSPH Halland Facebook
-
Fotografen Masayoshi Sukita blev vän med David Bowie och tog bilden på "Heroes", ett av musikhistoriens mest ikoniska skivomslag. Men fotot togs inte alls i Berlin, som många kanske trott.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det tycks inte finnas någon ände på hur länge och i hur många genrer det går att fortsätta att bli lycklig av David Bowies genialitet. Just nu finns en storartad möjlighet på Kulturhuset i Stockholm där utställningen "Bowie by Sukita - From London to Japan" precis har öppnat. Där uppenbarar sig också den verkliga historien bakom den legendariska bild som är omslaget till David Bowies album "Heroes". P1 Kultur har sett utställningen och intervjuar Vittoria Mainoldi, från den italienska agentur som äger bilderna. Nina Asarnoj tecknar ett porträtt av Masayoshi Sukita.
FILMFESTIVALEN EXTRA ALLT: HUR MYCKET JIPPO OCH UPPFOSTRAN SKA BIOPUBLIKEN TÅLA?P1 Kulturs Emma Engström och Lisa Bergström rapporterar direkt från den pågående filmfestivalen i Göteborg. Hör intervju med skådespelaren och juryordföranden Zar Amir Ebrahimi, bioaktuell i filmen Holy Spider. Under tisdagen ledde hon en manifestation för att uppmärksamma filmarbetare och konstnärer som sitter fängslade i Iran.
ESSÄ: DEN GÄCKANDE ROMANEN AV BRUNO SCHULZ
Hemvändaren Ruben Östlund uppfostrade biopubliken i ett omskrivet jippo under helgen. Men hur mycket spektakel tål egentligen festivalen? Eller är jippon faktiskt vad som krävs för att få in publiken i salongerna igen efter pandemin?
Alicia Vikander är på plats i Göteborg för att fostra nya filmbarn med sin stjärnglans. Vad lär hon de unga som vill in vid filmen?
Och varför skrattade inte den svenska publiken åt de sista danska slavarna i Västindien i den absurdistiska filmen Empire? Regissören Frederikke Aspöck var missnöjd efter visningen. Kan vi inte uppföra oss alls i salongen - trots allt? Många frågor får svar i dagens djupdykning från filmfestivalen!Den polske författaren och konstnären Bruno Schulz levde på en turbulent plats i en turbulent tid. Han föddes 1892 i den centraleuropeiska regionen Galizien som då var ett österrikiskt kronland. Fler av hans verk gick under i Förintelsen, men särskilt förlusten av en roman fortsätter att gäcka hans beundrare. Författaren och översättaren Jan Henrik Swahn berättar den tragiska och snudd på magiska historien i dagens OBS.
Programledare: Cecilia Blomberg
Producent: Anna Tullberg -
Veckans gäst är Amir Nazari som är mångfaldscoach på Afry. Han kom som kemiingenjör till Sverige från Iran, kompletterade sin utbildning i Sverige för att kunna jobba, men fick kämpa i 2,5 år innan han fick ett. Diskriminering är något han är van vid att hantera, och som han idag också jobbar aktivt för att motverka som mångfaldscoach.
På söndag släpps ett avsnitt med honom om hans resa. Om att jobba i motvind, om mansrollen, kärleken och att kämpa för alla människors lika värde. Men att det arbete han gör inte bara är ett integrationsprojekt, utan en fråga om lönsamhet och att man som företag inte har råd att förbise kompetens.
Avsnittet sponsras av: Exsitec AB
Klippning: Oscar Zachrisson
Jingel: Ludvig Gawell
-
Veckans gäst är Amir Nazari som är mångfaldscoach på Afry. Han kom som kemiingenjör till Sverige från Iran, kompletterade sin utbildning i Sverige för att kunna jobba, men fick kämpa i 2,5 år innan han fick ett. Diskriminering är något han är van vid att hantera, och som han idag också jobbar aktivt för att motverka som mångfaldscoach.
På söndag släpps ett avsnitt med honom om hans resa. Om att jobba i motvind, om mansrollen, kärleken och att kämpa för alla människors lika värde. Men att det arbete han gör inte bara är ett integrationsprojekt, utan en fråga om lönsamhet och att man som företag inte har råd att förbise kompetens.
Och eftersom vi vet att det är en enormt viktig fråga, ska ni idag få tips på hur ni kan bredda er syn på kompetens.
Avsnittet sponsras av: Exsitec AB
Klippning: Oscar Zachrisson
Jingel: Ludvig Gawell
-
Ali Abbasi om hoten han fått ta emot och hur hans nya film om en seriemördare som rensar gatorna från prostituerade kvinnor berättar om korruption i Iran.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ali Abbasi slog igenom med den hyllade och prisade trollfilmen "Gräns". Nu är det premiär för hans nya film, som bygger på en verklig seriemördares framfart i Irans heligaste stad Mashhad i början av 2000-talet.
"Holy Spider liknar inte något du kan se på bio eller tv just nu", säger Kulturnytts kritiker Emma Engström i sin recension.
P1 Kulturs Lisa Bergström har intervjuat Ali Abbasi, som burit på idén till den här filmen länge.
Emma Engström diskuterar "Holy Spider" med Helena Lindblad, filmredaktör på Dagens Nyheter.
VAD ÄR DET SOM HÄNDER MED DISNEY?Disneykoncernen håller på att ta sig igenom en tung kris. Under 2022 förlorade Disneyaktien 44% av sitt värde, det sämsta året för företaget på börsen sedan 1974. Under dramatiska former fick Disneys VD Bob Chapek sparken i slutet av förra året och ersattes av sin företrädare Bob Iger. Vad är det egentligen som händer med Disney? Sveriges Radios USA-korrespondent Roger Wilson rapporterar.
KLASSIKERN: KERSTIN EKMANS ROMAN HÄNDELSER VID VATTEN"Händelser vid vatten" visas just nu som dramaserie på SVT. Vi återvänder till romanen som när den kom ut 1993 blev rikligt prisbelönad. Det stod ändå inte klart då, att Kerstin Ekman skrivit något banbrytande. P1 Kulturs Mia Gerdin utnämner "Händelser vid vatten" till en föregångare i genren Norrländsk noir.
Programledare: Lisa Bergström
Producent: Anna Tullberg -
Under den senaste tiden har det rapporterats mycket om spioneriet mot Sverige. Det har bland annat varit två aktuella fall. Ett med två bröder, Peyman Kia och Payman Kia, som härstammar från Iran och som i tingsrätten dömdes till livstid för grovt spioneri. Samt ett med ett ryskt par, där förundersökningen nu pågår. I båda fallen ska de ha spionerat på Sverige för Rysslands räkning. I det här avsnittet ska vi prata om just spionhotet mot Sverige, det med en representant från dem som försöker förhindra just det, nämligen Säkerhetspolisen.Hör det här och alla andra avsnitt, samt se videor och bilder:
https://trygghetspodden.se -
Hur ser framtiden ut för denna region? Kommer Syrien, Libanon, Libyen och Jemen att någonsin bli fungerande stater igen? Kommer demonstrationerna i Iran att leda till förändring? Kommer de styrande i Tunisien och Israel att fortsätta försvaga landets demokrati? Finns det ljus? Ja.
Stöd gärna podden genom en insättning via
Swish: 1236790943
Bg-nummer: 5528-2834Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I den personliga berättelsen Korsvägar beskriver Ardalan Shekarabi sin väg från Iran till livet i Sverige. Han berättar om barndomens vardag i den iranska diktaturen och människors kamp för demokrati och frihet. Om familjens flykt till det nya hemlandet och tiden som gömd i väntan på det beslut som låter dem stanna. Om det politiska engagemang som tagit honom till posten som minister i Sveriges regering. Men det handlar också om de punkter längs vägen som kunde gjort att resan – och livet – tagit helt andra vägar. Det är en bok om identitet och om att hitta sig själv i ett nytt land.
Korsvägar är skriven i samarbete med Jesper Bengtsson, journalist och författare, förlagschef på Atlas och chefredaktör för Dagens Arena. Ardalan Shekarabi, född 1978, är utbildad jurist och har varit riksdagsledamot för Socialdemokraterna sedan 2013. Han var Sveriges socialförsäkringsminister 2019-2022.
Samtalet spelades in på ABF-huset i Malmö, 11 januari 2023.
I podden RÖRELSE tar du del av föreläsningar, samtal, kultur och musik. Det varje avsnitt har gemensamt är den enkla påminnelsen: Allt går att förändra och allt är i rörelse. Vi är din stabila röda röst – från rörelsen, rätt in i öronen.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Cut to Change började med att modiga kvinnor från Iran klippte av sitt hår i protest mot regimen. Nu har rörelsen fått vingar och över hela världen ser vi folk som plockar fram saxen i solidaritet med det iranska folket och i synnerhet Irans alla kvinnor. Men vad kan du som frisör göra föra att stötta rörelsen? Det tar vi reda på i veckans avsnitt då Alexandra Pascalidou som nyligen tillträtt som ordförande för organisationen UN Women Sverige gästar podden. Vid sin sida har hon verksamhetschefen Ulrika Grandin och tillsammans med oss från Frisörföretagarna reder vi ut hur Cut to Change nu kan få spridning på Sveriges salonger - välkomna!
Denna podd ges ut av Frisörföretagarna.
Denna podd ges ut av Frisörföretagarna.
-
Årets första Röblom & Scott handlar om den gröna ideologin: var kommer den ifrån, och var står den i relation till höger-vänsterideologierna? Förutom Erica och Alfons deltar också Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi i delar av samtalet.
Bl.a. detta nämns i avsnittet:
Rosella - Viking Line - Finnlines - Märta Stenevi - Miljöpartiet - höger-vänsterskalan - rättighetsfrågor - industrialiseringen - arbetare - kapitalägare - planetens gränser - Rachel Carson - Gro Harlem Brundtland - ekocid - mänskliga rättigheter - överexploatering - skuldsatta barnbarn - tillväxt - högerextremism - republikanerna - Iran - marknadsekonomi
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Nytt år, ny stil? Kanske blir det en ny frisyr nu när vi klivit in i 2023? I kvällens Karlavagnen sätter vi håret i fokus.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Har du börjat året med ny hårfärg, med att gå från långt till kort hår, eller med att släppa fram det gråa? Har du ändrat håret för din egen skull, eller är det en markering mot omgivningen? I Iran har det till och med varit en del av protesterna mot regimen, när kvinnor klippt av sig håret. Hör av dig och berätta om din förändring i kvällens program!
Du kanske inte har gjort ett dramatiskt frisyrbyte just nu, utan för flera år sedan. Hör av dig ändå och berätta om vilka reaktioner du fick. Behöll du den nya stilen, eller kändes det bättre att gå tillbaka till det gamla?
Ibland är en förändring när det gäller håret inte frivillig. Har du tappat håret efter en cellgiftsbehandling eller på grund av en sjukdom? Vad har det betytt för dig? Hur har omgivningen reagerat?
För en del av oss kryper hårfästet uppåt tidigt, helt enkelt på grund av ärftlighet. Hur har du hanterat det? Kammar du över, bär tupé – eller har du helt enkelt rakat av alltihop? Kanske har skägget blivit din nya "frisyr"?
Hör av dig till kvällens programledare Johan Signert och berätta om när håret – eller avsaknaden av det – gav dig ett helt nytt utseende!
Programmet börjar 21.40, telefonslussen öppnar klockan 21.
Ring 020-22 10 30, eller mejla [email protected].
Självklart kan du höra av dig i sociala medier också:
Karlavagnen på Facebook.
Karlavagnen på Instagram.Ansvarig utgivare: Jesper Ericson
-
Ett nytt år är här, och likaså ett nytt avsnitt av Fredspodden! I detta avsnitt lämnar vi ett omvälvande 2022 bakom oss för att samla ny kraft inför 2023. År 2022 är ett år vi sent kommer glömma. Det är ett mörkt år som präglats av lidande och sorg; vi har ett krig i Europa, efter Rysslands folkrättsvidriga invasion av Ukraina; världen präglas av ökad militarisering, polarisering och spänningar; kriget i Jemen har gått in på sitt åttonde år och över två tredjedelar av befolkningen är i akut behov av mat; och i Iran riskerar modiga unga kvinnor, och män, sina liv i kampen för basala mänskliga rättigheter. Vi står inför stora globala utmaningar som följer oss in i nästa år och som kräver att vi fortsätter kämpa för hållbar fred.
Men inte allt är becksvart. I militarismens mörker skymtar ljusglimtar – även när allt känns hopplöst får vi inte glömma det motstånd som också sker: motstånd mot förtryck och orättvisor, mot våld och krig. Vi får inte heller glömma att vi också gör framsteg för freden. I detta avsnitt lägger vi därför fokus på fredsarbetets framgångar och möjligheter, med särskild betoning på ungas deltagande i fredsbyggandet.
Avsnittet gästas av Julius Kramer, Youth, Peace and Security-rådgivare vid FN:s insats i Somalia. Med hjälp av Julius djupdyker vi i agendan för unga, fred och säkerhet och reder ut hur och varför unga måste vara en del av fredsarbetet.
Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Karin Hansson, fredscoach och praktikant. Varför tänker de att det är viktigt att prata om fredsarbetets framgångar? Varför uppkom agendan för unga, fred och säkerhet? Och vad har egentligen unga att bidra med i fredsarbetet? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.
Fredspodden görs av Svenska Freds och Stockholms Freds i samarbete med Fredsakademin. Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent är Clara Fröberg. Läs mer om Fredspodden här.
-
I årets sista P4 Världen lyfter vi fram några av årets största händelser. Vad kan Putin tänkas skåla för när vi träder in i ett nytt år? När blir smöret överkomligt i pris igen och kan protesterna i Iran leda till en förändring?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nytt år, nya möjligheter. Ett avslut på något och en början på något nytt. Vad kan vi förvänta sig av 2023 när det gäller några av 2022 års största händelser som mer eller mindre påverkat oss alla.
I historieböckerna så kommer 2022 att vara året då Ryssland invaderade Ukraina. Den 24 februari förändrades livet för Kateryna Martyniuk, som bor och pluggar bland annat svenska i Lviv i Ukraina. Hör hur hon ser på framtiden.
Vad skulle möjliggöra att kriget i Ukraina tar slut? Fredrik Wadström, programledare för Radiokorrespondenterna Ryssland berättar vad president Putin kan tänkas planera inför 2023.
Ekonomin, hur stor kan inflationen bli och när vänder det. Ekonominkommentator Kristian Åström ger besked.
Kvinnornas kamp i Iran har spridit sig välden över – blir 2023 året då det sker en förändring? Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén, berättar om folket som vägrar ge upp trots regimens våldsamma motstånd.
Frågorna hänger i luften, bara 2023 kommer att kunna ge oss svaren men vi ska försöka så gott det går att resonera kring framtiden.
Programledare Catarina Spåre Gustafsson
Producent Kajsa Boglind
Tekniker Christer Tjernell
- Показать больше
