Jyllandsposten Podcasts
-
Pastor Terry Jones inledde år 2010 en kampanj för att bränna Koranen. Nu provocerar högerextreme Rasmus Paludan på samma vis. Hör varför det väcker så starka känslor att skada islams heligaste skrift.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den amerikanske pastorn Terry Jones twittrade år 2010 att han tänkte göra en manifestation med titeln "burn a Koran day" nio år efter terrordåden den elfte september. I sista stund ställdes den aktionen in men senare brände pastorn en kopia av Koranen vilket ledde till protester i Afghanistan. Den dåvarande amerikanske presidenten Barack Obama varnade för att pastorns agerande kunde utsätta amerikanska soldater i Irak och Afghanistan för fara och leda till självmordsbombningar. 2013 greps pastorn med 2998 koraner dränkta i fotogen och en stor grill.
Upplopp efter att Paludan bränt KoranenEfter att den danske högerextreme politikern Rasmus Paludan bränt Koranen eller i andra fall hotat med att bränna den har det under våren 2022 blivit våldsamma upplopp i flera svenska städer. Hör varför det har sådan sprängkraft att förstöra Koranen som enligt muslimer ses som Guds ord till människorna.
Salman Rushdies SatansversernaÅr 1988 publicerade författaren Salman Rushdie boken ”Satansverserna", titeln syftar på några verser i Koranen. Irans högste andlige ledare ayatollah Khomeini utfärdade en dödsdom i en fatwa mot Rushdie, som fick leva gömd under en lång period. Boken ledde också till våldsamma protester i en rad länder och ”Satansverserna” brändes vid demonstrationer.
Mohammedkarikatyrerna och Lars VilksÅr 2005 publicerade den danska tidningen Jyllandsposten karikatyrer av profeten Mohammed, till exempel tecknade Kurt Westergård profeten med en bomb i turbanen. Det ledde till en våg av protester och beskrevs av den dåvarande danske premiärministern som den allvarligaste krisen i Danmarks internationella relationer efter andra världskriget. År 2007 tecknade den svenske konstnären Lars Vilks profeten Mohammeds ansikte på en rondellhund, bilden publicerades i Nerikes Allehanda. Mohammedkarikatyren bidrog till att Vilks dödshotades och utsattes för attentat. År 2021 omkom Lars Vilks i en bilolycka när han färdades tillsammans med sina livvakter.
P1:s Mellanösternpodd analyserar varför det är så känsligt att bära hand på Koranen, häda och smäda profeten Mohammed.
Medverkande: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent, Nishtman Irandoust, kurdiska gruppen på Ekot, Samar Hadrous, reporter Ekot
Programledare: Olle Wiberg
Introduktion: Johar Bendjelloul
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Brady Juvier
-
Pastor Terry Jones inledde år 2010 en kampanj för att bränna Koranen. Nu provocerar högerextreme Rasmus Paludan på samma vis. Hör varför det väcker så starka känslor att skada islams heligaste skrift. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den amerikanske pastorn Terry Jones twittrade år 2010 att han tänkte göra en manifestation med titeln "burn a Koran day" nio år efter terrordåden den elfte september. I sista stund ställdes den aktionen in men senare brände pastorn en kopia av Koranen vilket ledde till protester i Afghanistan. Den dåvarande amerikanske presidenten Barack Obama varnade för att pastorns agerande kunde utsätta amerikanska soldater i Irak och Afghanistan för fara och leda till självmordsbombningar. 2013 greps pastorn med 2998 koraner dränkta i fotogen och en stor grill. Upplopp efter att Paludan bränt KoranenEfter att den danske högerextreme politikern Rasmus Paludan bränt Koranen eller i andra fall hotat med att bränna den har det under våren 2022 blivit våldsamma upplopp i flera svenska städer. Hör varför det har sådan sprängkraft att förstöra Koranen som enligt muslimer ses som Guds ord till människorna.Salman Rushdies SatansversernaÅr 1988 publicerade författaren Salman Rushdie boken ”Satansverserna", titeln syftar på några verser i Koranen. Irans högste andlige ledare ayatollah Khomeini utfärdade en dödsdom i en fatwa mot Rushdie, som fick leva gömd under en lång period. Boken ledde också till våldsamma protester i en rad länder och ”Satansverserna” brändes vid demonstrationer.Mohammedkarikatyrerna och Lars VilksÅr 2005 publicerade den danska tidningen Jyllandsposten karikatyrer av profeten Mohammed, till exempel tecknade Kurt Westergård profeten med en bomb i turbanen. Det ledde till en våg av protester och beskrevs av den dåvarande danske premiärministern som den allvarligaste krisen i Danmarks internationella relationer efter andra världskriget. År 2007 tecknade den svenske konstnären Lars Vilks profeten Mohammeds ansikte på en rondellhund, bilden publicerades i Nerikes Allehanda. Mohammedkarikatyren bidrog till att Vilks dödshotades och utsattes för attentat. År 2021 omkom Lars Vilks i en bilolycka när han färdades tillsammans med sina livvakter.P1:s Mellanösternpodd analyserar varför det är så känsligt att bära hand på Koranen, häda och smäda profeten Mohammed.Medverkande: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent, Nishtman Irandoust, kurdiska gruppen på Ekot, Samar Hadrous, reporter EkotProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Brady Juvier
-
Danska Jyllandspostens publicering av 12 karikatyrer av profeten Muhammed 2005 ställde frågan om yttrandefrihet på sin spets och ledde till stora motsättningar.
En återkommande fråga i kulturen under 2000-talets första decennier har handlat om var yttrandefrihetens gränser ska dras. Många gånger med religionen i centrum - rätten att häda, har balanserats mot religionsfriheten och allas rätt att få praktisera sin tro. En händelse som kom att bli en oundviklig mittpunkt i den debatten var när den danska morgontidningen Jyllandsposten 2005 publicerade 12 karikatyrer av den islamska profeten Muhammed. I ett långt reportage berättar reporter Anna Gjöres berättelsen om hur ett dussin tecknade bilder klöv världen och ledde till både fredliga protester och terror.
HÖSTEN SOM FÖRÄNDRADE SVERIGE
Hösten 2017 blev för många "metoo-hösten". Nu visar SVT en dokumentär serie i åtta delar som försöker åskådliggöra en komplext händelse. Hör seriens redaktör Kicki Sehlstedt.ESSÄ: POPULISMENS PROPAGANDA ÄR ETT BARN AV DEMOKRATIN
En framgångsrik populist måste ha förmågan att piska upp opinioner med hjälp av effektfull propaganda. Men den som slår dövörat till gör det på egen risk, menar litteraturvetaren Jimmy Vulovic i dagens essä från OBS.Programledare: Saman Bakhtiari
Producent: Eskil Krogh Larsson -
Danska Jyllandspostens publicering av 12 karikatyrer av profeten Muhammed 2005 ställde frågan om yttrandefrihet på sin spets och ledde till stora motsättningar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En återkommande fråga i kulturen under 2000-talets första decennier har handlat om var yttrandefrihetens gränser ska dras. Många gånger med religionen i centrum - rätten att häda, har balanserats mot religionsfriheten och allas rätt att få praktisera sin tro.
En händelse som kom att bli en oundviklig mittpunkt i den debatten var när den danska morgontidningen Jyllandsposten 2005 publicerade 12 karikatyrer av den islamska profeten Muhammed.
Det här är berättelsen om hur ett dussin tecknade bilder klöv världen och ledde till både fredliga protester och terror.
Reporter: Anna Gjöres
-
RIKSPOLISCHEF, 58 år. Född i Halmstad, bosatt i Stockholm. Debuterar som Sommarvärd.
Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.
”Jag heter Anders Thornberg. Jag har arbetat inom Säkerhetspolisen i 30 år. Sedan den 15 februari i år är jag rikspolischef. I det här programmet tänker jag berätta varför jag tog det här jobbet, hur jag hamnat där jag är och tänker inför framtiden”.
Rikspolischefens Sommarprogram tar avstamp i julhelgen 2010 och ”Säkerhetspolisens kanske största spaningsinsats hittills”. Operationen slutar med ett gripande av en svensk terrorcell som planerat en attack mot Jyllandsposten i Köpenhamn.
Anders Thornberg berättar om en trygg uppväxt i Halmstad under 60 och 70-talet, och om vändningen som kom när han ryckte in i lumpen och så småningom fick ta sina ”första stapplande steg som ledare”.
Han berättar om sina 30 år inom Säkerhetspolisen och om vad attacken mot World Trade Center 11 september 2001 har betytt för deras arbete. Något som blev allt viktigare var till exempel samverkan mellan myndigheter och organisationer och en större öppenhet mot media. Anders Thornbergs idéer om mer kommunikation och transparens ledde till att han blev Säkerhetspolisens första kommunikationschef. Tillsammans med sin stab anordnade han en tävling om myndighetens första tweet, som i slutändan blev ” ”För säkerhets skull finns vi nu på Twitter. Följ oss, för vi följer er”.
Han pratar om terrordådet på Drottninggatan: ”Nu hände det plötsligt fullt ut. Det som vi hade förberett oss för i alla år” – och om hur han reagerar när det händer något allvarligt.
Vi får även en inblick i de senaste årens reformer inom polisorganisationen, hur framtiden ser ut och vilka utmaningar och målsättningar som finns för morgondagens poliser.
Om Anders ThornbergSveriges nye Rikspolischef sedan februari i år. Kom då från posten som generaldirektör för Säkerhetspolisen.
Började sin polisbana som patrullerande polis. Blev kontaktad av SÄPO 1986 för ett hemligt uppdrag som spanare inom kontraspionaget. Arbetade på olika positioner inom SÄPO, bland annat som informationsdirektör och som operativ chef. Utbildades bland annat av FBI i USA.
Intresserad av konst, musik, design och segling. Håller på fotbollslaget IS Halmia.
Producent: Ulla Walldén
-
Respekt. Det är mottot för Trampolinhuset i Köpenhamn där konstnärer, asylsökande och volontärer skapar en värdig tillvaro för människor på flykt.
-Världen är för stor, tycker den danske författaren Kaspar Colling Nielsen som skrivit dystopin Det danska inbördeskriget 2018-2024. Kriget bryter ut på grund av finanskrisen. Arbetslösa och bostadslösa ger sig ut att mörda bankfolk och rika.I verkligheten har det gått ett halvår sedan attentaten i februari Köpenhamn, mot synagogan och ett möte om yttrandefrihet och hädelse. Två människor dödades, flera skadades. Det är i höst också tio år sedan Jyllandsposten publicerade Muhammedteckningarna.I somras blev främlingsfientliga Dansk Folkeparti näst största parti i danska valet. Och den nya regeringen minskar på ersättningen till asylsökande.Enligt Kaspar Colling Nielsen är dock flyktingdebatten bara en symbolfråga för politikerna, det enda sätt man har att positionera sig till höger eller vänster. Flyktingarna är inget som hotar demokratin, det hotet kommer från annat håll, från en rå kapitalism som gör att vi i väst är redo att göra avkall på både demokrati och humanism.Det finns ett Danmark som blir alltmer främlingsfientligt, men det finns också ett annat Danmark. En motrörelse. Helene Alm reste till Köpenhamn och besökte bland annat Trampolinhuset, ett medborgarhus som startadedes av några konstnärer och drivs av asylsökande och volontärer. I programmet intervjuas modedesigern Dady de Maximo som överlevde folkmorden i Rwanda, Morten Goll och Tone Olaf Nielsen som startade Trampolinhuset, volontären Judit Katz, Anne Boukris som driver den judiska filmfestivalen i Köpenhamn och Kaspar Colling Nielsen, författaren till "Det danske borgerkrig 2018-2024".
