Bo Eriksson Podcasts
-
Ätten Brahe var nära förbunden med Vasarna. Som systerson till Gustav Vasa hade Per Brahe d.ä. en unik position hos den svenska högadeln. Hans liv och gärning följer nära viktiga händelser i svensk historia.
Samma år som Per Brahe d.ä. föddes avrättades fadern och riksrådet Joakim Brahe under Stockholms blodbad år 1520. Sannolikt tillbringade Per Brahe sina första år i dansk fångenskap. Gustav Vasa visade mycket lite intresse för lille Per, men kungen kallade hem honom från utlandet som 18-åring som direkt blev en viktig ämbetsman i kungens skugga.
I avsnitt 91 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Bo Eriksson som skrev sin doktoravhandling om Per Brahe d.ä.
Under Dackefejden ansvarade Per Brahe för Gustav Vasas knektars inkvartering, förplägnad och inkvartering. Han var också med på Erik XIV:s friarresa till England. Under Sturemorden stod han på de anklagades lista, men kom i praktiken att styra Sverige under Erik XIV:s sjukdom. Danskarnas stormning av Älvsborgs fästning ledde till att han avsattes som riksdrott. Senare ledde han adeln under avsättandet av Erik XIV.
Han efterlämnade tre litterära verk: Per Brahes krönika om Gustav Vasa, Oeconomia eller hushållsbok för ungt adelsfolk samt Tröstabok.
Ätten Brahe har sitt ursprung i Skånelandskapen men den äldsta kända manlige ättlingen var den sörmländska väpnaren Magnus Larsson som vid giftermålet 1439 tog sin hustrus namn Bragde (Brahe)
Bild: Per Brahe d.ä. i helfigur av Johan Baptista van Uther
Musik: Quia Respexit Humilitatem From Magnificat (3Rd Movement) av Albert Marlove, Storyblocks Audio.
Rättelse: I avsnittet omnämns Per Brahe d.ä:s styvfar Johan av Hoya som svärfar – när han naturligtvis är Pers styvfar.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Välkomna till Fruktansvärda Monster, podden där du får följa med in i skräckens värld. För att få en övergripande bild av begreppet monster och ett fundament att stå på inför kommande säsong har vi i detta introavsnitt pratat med monsterforskaren Bo Eriksson. Givetvis finns en creepypasta med även i detta avsnitt. Lyssna om du vågar!
Creepypasta: https://aminoapps.com/c/horror/info/ av användaren Vanilla Fire. -
Den danska prinsessan som erövrade och enade tre nordiska riken. En skicklig strateg och förhandlingskonstnär, och en av de mäktigaste kvinnor som levt i Norden.
Nya avsnitt från P3 Historia hittar du först i Sveriges Radio Play.
Redaktionen för detta avsnitt består av:
Cecilia Düringer – programledare och manus
Marie Herdensjö – research och manus
Zardasht Rad – scenuppläsare
Emilia Mellberg – producent
Julia Öjbrant – ljuddesign
Medverkar gör också Louise Berglund docent i medeltidshistoria vid Uppsala universitet.
Vill du veta mer om drottning Margareta? Här är några av de böcker som ligger till grund för avsnittet:Drottning Margaretas historia av Margareta Skantze
Margareta - Nordens drottning 1375-1412 av Michael Linton
Drottning Margareta och Kalmarunionen av Halvdan Koht
Kalmarunionens tid från drottning Margareta till Kristian II av Lars-Olof Larsson
Sveriges historia 1350-1600 red Bo Eriksson och Dick Harrison
-
Oavsett om man hatar eller älskar skräck så verkar man inte komma undan den. Vad handlar människans fascination för skräck om och kan det finnas något läkande med att bli livrädd?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Skräckgenren handlar om att få utlopp för känslor. Att kunna experimentera och komma närmare livet, och i yttersta fall att komma närmare döden, säger författaren och dramatikern Sara Elfmark Berggren.
Det sägs att man kan dela in mänskligheten i två typer – de som älskar skräck, och de som hatar skräck. Men är det verkligen så enkelt?
– Det går inte att säga varför vissa gillar eller ogillar skräck, menar psykiatrikern Predrag Petrovic. Enligt honom kan det bero på att vissa personer får en större aktivering av belöningssystemet när de upplever skräck.
Men miljön kan också vara avgörande för huruvida man lockas av skräck som underhållning. Enligt Bo Eriksson, historiker, så handlar inte skräck bara om rädsla. Det är också underhållning och en genre – skräcken hör till vår historia och kulturhistoria och har funnits lika länge som människor har lämnat konstnärliga spår efter sig.
Gäster i programmet: Predrag Petrovic, överläkare i psykiatri och forskare i kognitiv neurovetenskap, KI, Sara Bergmark Elfgren, författare och dramatiker aktuell med spänningsromanen Grim, Bo Eriksson, docent i historia vid Stockholms Universitet.
Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.
Producent: Shang Imam.
Reportrar: Sebastian Hedlund, Ninos Chamoun.
Programmet är direktsänt.
-
Det här är ett avsnitt för alla monsterälskare. Med början runt istiden rör vi oss framåt i historien och lär oss mer om hur monster har skapats och vad de har representerat. Gäst är Bo Eriksson, docent i historia och monsterforskare.
Programledare: Fritte Fritzson
Producent: Ida Wahlström
Klippning: Marcus Blomgren
Signaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel Aldermark
Grafik: Jonas Pike
Facebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/
Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzson
Twitter: @frittefritzson
Har du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!
Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast
Foto Bo Eriksson: Kate Gabor
Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Han hars pelat för Sheiker i Oman, och ökenvandrat för skojs skull
-
Lollo har fått för sig att Bo Eriksson var den första trumslagare i Lovisa pop?
-
Drömmen om ett imperium som omsluter den bebodda världen har uråldriga anor. Hur har drömmen motiverats? Är den bara av ondo? Och hur har det gått när försök har gjorts att realisera den?
Bo Eriksson, författare och docent i historia vid Stockholms universitet, samtalar med Åsa Karlsson, fil dr i historia och huvudredaktör för Svenskt biografiskt lexikon, och Peter Luthersson. -
Samlarbilder och pokaler berättar historien om fotbollens roll i den svenska kulturhistorien. Vi bläddrar i Fotbollens kuriosakabinett, och undersöker också vad monstren betytt genom världshistorien.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Alfabilder och Nacka Skoglunds matchtröja är några av föremålen som man hittar i fotbollens kuriosakabinett. Historikern Torbjörn Andersson har dammsugit landet på fotbollsnostalgi och presenterar resultatet i en ny bildrik bok. Vi träffar honom på Riksidrottsmuseet.
Dessutom uppmanar historikern Bo Eriksson världens forskare att ta krafttag i monsterforskningen. Vampyrer och zombies, varulvar och Pokémons finns ständigt runt omkring oss, men vi behöver veta mer om monstrens urgamla kulturhistoria, menar historikern, aktuell med boken Monstermanifestet.
Och så rapporterar arkeologiprofessorn Peter Fischer från de senaste sensationella resultaten ifrån utgrävningarna av bronsåldersstaden vid Hala Sultan Teke-moskén på Cypern, där guldföremål, elfenben, ädelstenar och praktfull keramik avslöjar stadens centrala roll i ett enormt handelsnätverk som sträckte sig från Norden till Nubien, från Sardinien till Afghanistan.
Programledare är Tobias Svanelid.
-
Vad innbar européernas vurm för det japanska i slutet av 1800-talet för Japan? Bo Eriksson samtalar med Monica Braw, fil. dr i japansk historia och under många år Svenska Dagbladets korrespondent i Japan.
-
Kan framtiden ha en historia? Vilken är mänsklighetens äldsta ”framtid”? När Bo Eriksson samtalar med Henrik Brissman om hans bok Framtidens historia kretsar det kring både människors förhoppningar och fruktan, orakelsvar och teckentydning, utopiska samhällen och nostalgiskt tillbakablickande.
-
Ett sista arkivavsnitt innan vi är tillbaka med nya grejer nästa söndag. För några år sedan stannade jag och Daniel till i Vallentuna norr om Stockholm för att sätta oss ner med Bo Eriksson i hans bibliotek. Vi hade åkt dit för att prata om Monster! Bo är en av våra favorithistoriker och det är svårt att inte smittas av hans entusiasm och kunnande. Numera driver Bo en egen podd - Cliopodden - som vi själva gärna lyssnar på och tipsar om.
Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Allvarligt talat med programvärd Liv Strömquist serieskapare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kan man komma över att man inte är älskad av sin mamma? Ulrika
Varför är människan brottsbenägen? Bo Eriksson
När lär sig människor att begå destruktiva handlingar? Hermine Liit
Kan man hitta sig själv om man är i en relation? Annie Bergstedt
Musiken är vald i samarbete med Anton Karis
Susanna Einerstam producent
[email protected] -
Den 24 maj 1567 lät kung Erik XIV mörda tre män ur Stureätten. Det var början på slutet för en ätt vars namn klingade mer kungalikt än någonsin Vasa-ätten.
Kungen Erik XIV:s växande misstro mot högadeln hade medfört att flera adelsmän fängslats våren 1567 och i förvaltningsdomstolen Höga nämnden anklagats för förrädiska stämplingar. Ett par dödsdomar avkunnades, och ständerna kallades till Uppsala för att kunna bekräfta domarna.
I Höga nämnden var dödsdomar den normala utgången, men vanligtvis benådades de dömda i utbyte mot väl tilltagna böter. Men dödandet av Nils Svantesson Sture i fängelset på Uppsala slott skedde plötsligt genom att den sinnesförvirrande kungen själv stack ner honom för att sedan låta drabanterna slutföra jobbet. Efter det dödades Nils far, Svante, och bror, Erik, jämte Abraham Gustafsson Stenbock, Ivar Ivarsson (Liljeörn) och Eriks gamle lärare Dionysius Beurraeus. Det var början på slutet på Sturarna i den svenska historien även om släkten levde kvar ytterligare några årtionden.
I en nymixad version av 13:e avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Bo Eriksson, historiker vid Stockholms universitet som har skrivit boken Sturarna – Makten, morden, missdåden.
Sturemorden är berättelsen om hur den senmedeltida aristokratins makt bryts när Vasarnas arvkonungadöme konsoliderades under 1500-talet. Från att makten utgått från en handfull adelssläkter utvecklades samhället till en ny tid där kungamakten kunde dominera. I denna kamp är Vasaätten de stora vinnarna och Stureätten de stora förlorarna.
Sturarnas tid var 1400-talet till början av 1500-talet. Två personer spelade så viktiga roller att perioden 1470–1520 fått bära deras namn. Efter Sten Sture den äldre och Sten Sture den yngre talar vi om ”Sturarnas tid”. Namnet Sture kommer sannolikt från verbet stura som betyder att vara egensinnig, något som passar in på både Sten Sture den äldre och Sten Sture den yngre. Men de var alltså inte släkt.
Bildtext: För Erik XIV blev Sturemorden början på slutet, även om han inte direkt straffades för Sturemorden så avsattes senare. Fotograf: Åsa Lundén, Nationalmuseet, CC.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Unionskungen som döpte Stockholm i blod. Men bakom tyrannstämpeln döljer sig en envis och karismatisk renässansfurste som gjorde allt för sitt rike och för kärleken.
Nya avsnitt från P3 Historia hittar du först i Sveriges Radio Play.
I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. Varje avsnitt handlar om ett historiskt skeende, med en historisk person i fokus.
Redaktionen för detta avsnitt består av:
Cecilia Düringer – programledare och manus
Pablo Leiva Wenger – scenuppläsare
Elias Klenell – ljuddesign och slutmix
Tove Palén – producentMedverkar gör också Erik Petersson, historiker och författare till boken Furste av Norden.
Vill du veta mer om Kristian II? Här är några av de böcker som ligger till grund för avsnittet:
Furste av Norden: Kristian Tyrann av Erik Petersson
Kalmarunionens tid: från drottning Margareta till Kristian II av Lars-Olof Larsson
Sveriges historia 1350-1600, red. Bo Eriksson och Dick Harrison
Stockholms blodbad av Dick Harrison
