Daniel Alling Podcasts
-
Omvärldens bild av kriget i Ukraina påverkas av satir och humor. Hör om hånfullhet som leder till sympati.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Putin hånasNågot som man kanske inte egentligen förknippar med krig är humor. Men faktum är att humor är en ganska viktig ingrediens i detta informationskrig, framför allt på den ukrainska sidan.
Pelle Nilsson på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut har skrivit en rapport om vilken tyngd skämt och satir har i kommunikationen kring kriget i Ukraina. Han berättar hur humor används för att skapa stöd både i omvärlden och i Ukraina och om vilka andra känslor som spelar roll i kommunikationen mellan ukrainare och med omvärlden.
Lubna el Shanti, korrespondent i Ukraina ger sin bild av hur denna humor landar i de ukrainska hemmen och hur Ukrainas kommunikationsstrategi har formats.
Hör om den propaganda och desinformation som sprids i Ryssland och vilken information som egentligen förmedlas till president Putin. Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent berättar om vilken bild Ryssland vill ge av kriget.
Vi beger oss även till ett land där många har en annan uppfattning om kriget i Ukraina jämfört med oss här i Sverige – nämligen Tyskland. Hör vår korrespondent Daniel Alling om hur känslor och skam kring skeenden under andra världskriget påverkar bilden av kriget i Ukraina.
Programledare: Kajsa Boglind
Producent: Catarina Spåre Gustafsson
Tekniker: Joachim Persson
-
På våren brukar Europas gaslager vara ganska tomma efter vintern, men i år är det annorlunda. Lagren är fyllda till över 50 procent. Kommer det hjälpa oss igenom nästa vinter?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: Erika Mårtensson
Medverkande: Samuel Ciszuk, energimarknadsanalytiker ELS Analysis och Daniel Alling, korrespondent i Tyskland -
På våren brukar Europas gaslager vara ganska tomma efter vintern, men i år är det annorlunda. Lagren är fyllda till över 50 procent. Kommer det hjälpa oss igenom nästa vinter?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: Erika Mårtensson
Medverkande: Samuel Ciszuk, energimarknadsanalytiker ELS Analysis och Daniel Alling, korrespondent i Tyskland -
Hur jobbar andra länder jobbar mot gängkriminalitet följ med till Italien som vunnit viktiga segrar mot maffian, och El Salvador som halverat antalet mord genom att ta till hårda tag.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
P4 Världens programserie fortsätter om hur andra länder tacklar gängkriminaliteten, som är ett växande problem i Sverige. I början av året inledde Stockholmspolisen en särskild händelse för att få stopp på en våldspiral som började runt jul. Våldsspiralen har fortsatt med med otäcka skjutningar och sprängningar mot lägenheter och radhusområden - i flera fall där det bor människor som inte har något med gängen att göra. Våldet är inte bara ett Stockholmsfenomen eller storstadsfenomen utan något som sprider skräck från Norrland till Skåne.
Så jobbar andra länder mot gängkriminalitetGängkriminaliteten är utbredd över hela världen och polis och myndigheter hanterar våldet på olika sätt. Hör tidigare Sydeuropakorrespondenten Margareta Svensson om hur den moderna maffian motarbetas i Italien och hur ''babygängen'' breder ut sig.
Tyskland jämförs ofta med Sverige där rapporter visar att antalet skjutningar minskar i Tyskland samtidigt som de ökar i Sverige. Men samtidigt sker ett stort antal knivdåd i Tyskland. Tysklandskorresponent Daniel Alling berättar om den tyska våldsspiralen.
I El Salvador har det höga antalet mord halverats genom hårda metoder som också lett till att oskyldiga döms till långa fängelsestraff. Konflikts programledare Lotten Collin har besökt landet där 12-åringar kan dömas till 20-års fängelse.
I vårt grannland Norge finns en oro för att den svenska gängkriminaliteten tar sig över gränsen. Samtidigt har en svensk modell där utsatta områden pekas ut kopierats för att hantera de norska gängen. Hör vår utrikesreporter Trygve Ulriksén Skogseth om den norska rädslan för att gå i Sveriges fotspår när det gäller gängkriminalitetens utbredning.
-
Efter tveksamheterna har nu den tyska regeringen bestämt sig för att skicka stridsvagnar av typen Leopard 2 till Ukraina. Hör Sveriges Radios korrespondent i Berlin, Daniel Alling, och Alina Engström, analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut om beslutet.
Medverkande: Sveriges Radios korrespondent i Berlin, Daniel Alling och Alina Engström, biträdande analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut.
Programledare: Elias Wahlberg.
Producent: Felicia Hassan.
Sändes i P1 Morgon den 25 januari.
-
Tyskland har tvekat och Polen pressat på om att skicka stridsvagnar till kriget. Hör om Leopard-striden som fått enigheten bland Ukrainas bundsförvanter att krackelera och vad det betyder.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den tysktillverkade stridsvagnen Leopard har allt mer kommit att porträtteras som det ukrainska försvarets heliga graal. Finland, Polen och Lettland har sagt sig vilja skicka delar av sina leopardbestånd till Ukraina men Tyskland har tvekat och hållit inne med klara besked. Samtidigt har Storbritannien utlovat 14 stridsvagnar av typen Challenger till Ukraina.
Tysklands oro för eskaleringMånga bedömare utgick ifrån att Tyskland skulle släppa Leoparderna fria i samband med mötet på militärbasen Ramstein i fredags. Hör om vad som hände inne på mötet och om hur det uteblivna beskedet från Tyskland tagits emot i Europa. I Tyskland är frågan mycket laddad av en rad skäl. Ett tungt argument för att inte skicka stridsvagnar har varit att undvika en eskalation av kriget. Samtidigt pekas allt tyngre vapen ut som ett måste för Ukraina.
Medverkande: Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent. Robert Dalsjö, forskningsledare på FOI.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Adam Alvin -
Flera länder väntas skicka fler och tyngre vapen. Under fredagen samlar USA ett 50-tal länder på den militära flygbasen Ramstein i Tyskland, för att diskutera militärt stöd till Ukraina. Hör Daniel Alling, Sveriges Radios Tysklandskorrespondent direkt från Ramstein.
Sverige tillkännagav i torsdags att Ukraina ska få det avancerade artillerisystemet Archer.
Medverkande: Daniel Alling, Sveriges Radios Tysklandskorrespondent direkt från Ramstein, och Oscar Jonsson, doktor i rysk krigföring vid Försvarshögskolan.
Programledare: Pia Fridén.
Sändes i P1 Morgon den 20 januari 2023.
-
Milt väder och fyllda gaslager gör att Europa klarar energikrisen bättre än väntat denna vinter. Men att ställa om från den ryska gasen tar tid och nu växer oron för vad som väntar nästa år.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Energipaniken spred sig i Europa när Putin vred om gaskranen. Priserna skenade och i Tyskland vidtogs drastiska åtgärder för att spara energi. Europa befarade en krisvinter. Men även om läget är svårt på många håll och energifattigdom blivit ett begrepp har lyckosamma omständigheter gjort att Europa klarar sig bättre än väntat genom vintern. Inte minst i Tyskland andas man nu ut över att lagren räcker.
Varningar om nästa vinterMen vad händer när gaslagren, som till stor del består av rysk sparad gas, har tömts? Nu kommer varningar om att nästa vinter kan bli den verkliga prövningen för Europa. Hör om de nya utmaningarna som hopar sig och om allt som måste göras för att åstadkomma en ny, hållbar och långsiktig energiförsörjning i Europa.
Hör också om Ulf Kristerssons utfrågning i EU-parlamentet. Förra veckan var det uppvisningsdagar i Kiruna, men nu är det skarpt läge och Sverige ska leda sitt första möte i EU:s ministerråd senare i veckan.
Medverkande: Elin Akinci, energimarknadsanalytiker på ELS. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Hanna Melander -
Storbritannien ska skicka 14 stridsvagnar till Ukraina, en trend som flera länder nu funderar över att följa. Hör Albin Aronsson, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut.
Medverkande: Albin Aronsson, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, Magnus Christiansson, lektor i militärstrategi vid Försvarshögskolan, samt Daniel Alling, Tysklandskorrespondent.
Programledare: Mikael Kulle
Producent: Maria Hansson
Sändes i P1 Morgon 16 januari 2023.
-
Utrikeskrönikan 4 januari 2023.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Berlin, onsdag,
Det är här i Tyskland mirakulösa upphittanden och tillbakalämnanden av försvunna saker sker.
Vid klockan elva på förmiddagen igår ringde det på dörren och upp för trappan kom brevbäraren med ett brev i handen. Efter vissa procedurer hade jag det i min hand igen. Det som var förlorat fanns i kuvertet, mitt borttappade presskort, så otroligt gött.
Med följde visserligen ett brev från Statsverwaltung i staden Gera, man ville ha drygt 50 kronor för hanteringen av det borttappade. Så gärna.
Saken var den att jag på något sätt råkade tappa mitt presskort när jag var och bevakade en demonstration i just Gera för någon månad sen. Jag gick sent på kvällen i min nöd demonstrationsrutten två gånger till men hittade inget kort. Dagen efter polisanmälde jag förlusten och vidtog nödvändiga övriga säkerhetsåtgärder.
En vecka senare ringde statsförvaltningen och sa “Sind Sie Herr Alling”, som tappat ett presskort här i Gera?
– Vi har det här, en Gerabo har hittat det och lämnade in det i går.
Tyvärr stod det inte i följebrevet vem som var upphittaren, men det får jag försöka reda ut, personen i fråga ska ha hittelön.
Och nu är jag faktiskt inte någon allmänt slarvig person. I alla fall inte slarvigare än någon annan, men ibland har man otur, men tur då om man råkar vara i Tyskland.
För ett drygt år sen var jag i Berlin med lånebil från Sverige. Då försvann den enda bilnyckeln till Bilen. Jag letade på alla platser jag hade varit på under dagarna före. Den stod inte att finna.
Jag hade efter många om och men hittat en låssmed som med diverse knep kunde hjälpa mig. Till dyra pengar förstås, men jag bestämde mig, mitt i irritationen på mig själv för slarvet, för att vara nöjd med lösningen jag hade hittat.
När jag kom hem den kvällen stod det några taxichaufförer utanför. Jag fick för mig att kanske de ändå kände till den taxichaufför i vars bil jag misstänkte att jag kanske kunde ha tappat nyckeln. Jag hade dittills ringt till alla taxicentraler jag kände till i Berlin och frågat, men ingen lycka.
De väntande taxichaufförerna skakade på huvudet men gav mig iallafall ett nytt nummer till en mindre taxicentral. Jag ringde, mitt i natten, utan hopp och sa, ursäkta, jag har en dum fråga, men har ni möjligen fått in en bilnyckel hos er?
– Vad för bilnyckel? frågade mannen.
Hoppet började stiga, pulsen också, inte nej direkt, alltså.
Jag beskrev nyckeln och sa att jag tror jag kan ha tappat den i en taxibil under en färd mellan den och den gatan vid en viss tidpunkt
– Jo, vi har en bilnyckel här som stämmer in på det du säger, du kan få den i morgon.
Euforin jag kände var verkligen enorm. Dagen efter fick den noggranne chauffören Tugce som hade hittat min nyckel i sin bil en rejäl hittelön och en stor kram.
Så ska ni tappa något värdefullt, gör det i Tyskland. Ni får tillbaka det. Den som söker, den finner, åtminstone här.
Daniel Alling, Berlin
[email protected] -
Kriget påverkar tillvaron i Europa och gör årets jul annorlunda på sina håll. Hör om hur julen fått en ny betydelse i Ukraina och våra korrespondenter i London och Berlin om hur julen firas där.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
För första gången på nästan 80 år ska vi fira jul med ett stort krig pågående i Europa. Det innebär till exempel att julen är tidigarelagd i Ukraina. Hör om hur folket i Ukraina uppmuntrats att hålla fast i traditionen, om än anpassat och småskaligt.
Vi står inför några svåra månader och kanske är julen just därför viktigare än på mycket länge i Europa. Ett tillfälle att ta paus från allt det jobbiga i vardagen och njuta några dagar. Hör från våra korrespondenter i Berlin och London om hur julen är där. Vilka är ämnena man kanske gör bäst i att inte ta upp vid julbordet om man vill värna familjefriden exempelvis. Dessutom julklappsutdelning till Europa.
Medverkande: Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent och Susanne Palme, EU-kommentator.
Programledare: Claes Aronsson
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Elin HagmanAvsnittet sänds i P1 på julafton.
-
Ett omfattande stöd till inhemsk produktion i USA skapar stor oro i Europa. Nu måste EU lägga i en högre växel för att rädda den europeiska industrin och undvika ett skadligt handelskrig med USA.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Inflation Reduction Act, IRA, har på kort tid seglat upp som en jättefråga för EU. Det omfattande amerikanska stödpaketet till företag som når upp till en viss nivå av inhemsk produktion retar gallfeber på europeiska makthavare. Från Europas sida ser man en risk att företag i heta branscher i framtiden lägger sina fabriker i Nordamerika istället för i Europa för att kunna få del av skattelättnaderna. Det talas till och med om risken för en ”avindustrialisering” i Europa. Hör om det nya handelshotet, som från USA:s sida egentligen handlar mer om Kina, och vad EU vill göra för att tackla situationen.
Vi pratar också om den misstänkta korruptionen med mutor i EU-parlamentet. Hur stor är skandalen som nu rullas upp? Samt förra veckans dramatiska nyhet som skakade Tyskland, om razzian mot en högerextrem grupp som planerade en statskupp.Medverkande: Fredrik Erixon, ekonom och chef för tankesmedjan Ecipe i Bryssel. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator.
Programledare: Claes Aronsson
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Tor Sigvardson -
Utrikeskrönika 12 december 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Leipzig, måndag.
”Runter mit dem Handy!”
Ner med mobilen, sa mannen bredvid mig på läktaren bestämt.
”Men jag ska bara twittra lite, yrkesmässigt”, sa jag.
”Vad är det du inte förstår? Sitter du här engagerar dig du dig, om inte förtar det magin även för mig”, sa han och det fanns inget mer att diskutera.
Igår kväll kom den barske mannens exempel för 10 år sen i Dortmund tillbaka till mig här i Leipzig.
Jag hade köpt biljetter till Juloratoriet i Bachs egen kyrka, Thomaskyrkan. För en som matats med Bach sen barnsben var det en storartad upplevelse att sitta intill Bachs grav och höra musiken på det ursprungliga stället.
Den berömda inledningen hade knappt klingat ut förrän jag noterade att bänkgrannen satt och surfade och skrev meddelanden.
I den korta pausen mellan tredje och fjärde kantaten sa jag till.
Mannen blev perplex av frågan, det märktes, men utan att klaga sa han, inga problem och sen kom den inte upp igen.
Bra där, det är sannerligen en konst att kunna ta en vänlig tillsägelse på ett icke-passivaggressivt sätt också.
Och resten av konserten, när mobildistraktionen var borta, flödade tankarna. Plötsligt slog det mig att Bach, Luther och reformationen och Nietzsche och Wagner och murens fall 1989 med flera viktiga personer och händelser, har sina vaggor just i det här området i Tyskland, i en ungefär drygt 10 mils radie i alla väderstreck rakt ut från Leipzig.
Och flera av de mest intensiva måndagsdemonstrationerna mot den nuvarande regeringens energi- och Rysslandspolitik genomförs också i städer i det här området och det händer att på dem den ”tyska riket-fanan” svingas av någon Reichsbürger.
Ja, det slog mig där i Bachmusikens brus att den tyska historien är så dramatisk, inte minst med Leipzig som utgångspunkt, så full av omstarter, delningar, murar, krossade livsöden, förlorade livsverk och ändrade gränser, händelser så stora att steget till farlig bitterhet för en del inte som råkar ut för den inte blir så långt och att det nog måste tas med som en viktig grogrund i alla fall till varför vissa tyskar, trots demokratins otroliga stabilitet i landet sen årtionden tillbaka, uppenbarligen drömmer om något annat.
Det är nog ingen tillfällighet att den misstänkte ledaren för terrorgruppen, den 71-årige adelsmannen, Henrik XIII, tydligen har förlorat flera av sina mångåriga rättstvister för att få tillbaka fastigheter och ägodelar som tvångsomhändertogs ifrån hans släkt under DDR-tiden.
Det finns förstås flera andra förklaringar, som jag berört i rapporteringen, och bara för att man utsatts av den dramatiska, så ofta omvälvande tyska historien, så urskuldar det förstås ingen statskuppsvilja. Men denna faktor, tror jag nu efter mina mobilfria och tankeflödande kväll under Thomaskyrkans höga valv och till Bach eviga musik, måste med i ekvationen om man vill förstå.
Så nästa gång på en konstupplevelse eller idrottsevenemang du störs av någon som hellre håller på med mobilen, våga luta dig fram och väs ”runter mit dem Handy” och se, dina tankar kommer flöda.
Daniel Alling, Leipzig
[email protected] -
Hans plan att kröna sig själv till ny kejsare i Tyskland misslyckades. Men vi kan inte sluta tänka på adelsmannen och antidemokraten Heinrich Prinz Reuss zu Köstritz även kallad Prins Heinrich XIII.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Igår morse slog ju den tyska polisen till mot det högerextrema nätverket Reichburgerrörelsen och grep 25 personer misstänkta för att ha planerat en statskupp. I dag ska prata om nätverkets syn på tysk historia och mannen bakom planerna, prins Heinrich XIII. Med oss är Tysklandskorrren Daniel Alling.
Svensk ull blir sällan nya kläder, istället kasseras ullen för att ofta eldas upp. Tidigare i höst bildades organisationen Arena svensk ull som vill ändra på det här. Frågan är bara hur? Maria Jacobsson från Arena svensk ull kommer till oss.
Och så har vi bjudit in legitimerade psykologen och sexologen Tanja Suhinina som skrivit boken Du med flera, en guide till polyamori, relationsanarki och annan flersamhet. Vad krävs det för att en öppen relation ska fungera och hur vet man att man att man längtar efter att ha relationer med flera och inte bara är lite småtrött på sin partner?
Programledare: Louise Epstein
Bisittare: Thomas Nordegren
Producent: Amanda Rydman -
Europa vill fortsätta skicka vapen till Ukraina, men har inte alls rustat för dagens situation. Nu växer oron för sinande vapenförråd och röster höjs för att vapentillverkningen måste snabbas på.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Uppdatering 2/11: Avsnittet har uppdaterats och kompletterats med ett förtydligande om Saabs ägande. Saab är till största del svenskägt, men har amerikanska minoritetsägare.
Redan nu syns tecken på att vapenlagren i Europa kan vara på väg att ta slut. Inte minst finns en brist på ammunition. Samtidigt går Rysslands anfallskrig mot Ukraina in i en ny svår fas när det blir vinter. Men frågan är hur upprustning och effektiviserad tillverkning av vapen och försvarsmateriel kan gå till. Inom EU finns nu förslag till ett nytt upphandlingsdirektiv på försvarsområdet, ett förslag som om det blir verklighet skulle innebära ett skifte. Försvarsmateriel och upphandling av vapen har tidigare betraktats som en nationell fråga. I Sveriges riksdag finns en samsyn om att EU-förslaget om en gemensam strategi för tillverkning och upphandling av vapen är fel väg att gå.
Hårt tryck på Tyskland att skicka tyngre vapenTyskland har i mångt och mycket fått omvärdera hela sin säkerhetspolitiska inställning sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes. Om man tidigare har trott på handel och relationer för att skapa stabilitet i omvärlden, har man nu behövt inse ett behov av militär upprustning. Trycket är fortsatt stort på Tyskland att skicka tyngre vapen till Ukraina. Men då finns en stor oro att man ska dras in i kriget.
Medverkande: Magnus Christiansson, lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator.
Programledare: Claes Aronsson
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Heinz Wennin - Show more
