Nils Ferlin Podcasts
-
DACAPO - Våra extranummerVi minns vår vän Daniel Westerfors, ett samtal om lycka och sorg, där våra tankar går till de anhöriga.
Detta har vi pratat om:
KISS, Ghost, Royal Albert Hall, Kattis Westerfors, Kiss i Stockholm 2022, Gene Simmons i Stockholm 2018, Kattis & Daniels förlovning, Gene Simmons bröllop, Kattis & Daniels bröllop 2022, We Are One, En tyst minut, Vinnie Vincent, Detroit Rock City, Creatures of the Night, Kiss Olympen Lund 1984, Kiss Sioux City 1982, Halloween filmerna, Fredag den 13:e filmerna, minneslund, Nynäshamns begravningsplats, Råcksta begravningsfält, Skogskyrkogården, Nils Ferlin, KISS i Japan, Vad händer efter detta?, sorgearbetet, Warmachine, Eric Carr, Mark St. John, Freddie Mercury,
-
DACAPO - Våra extranummer Vi minns vår vän Daniel Westerfors, ett samtal om lycka och sorg, där våra tankar går till de anhöriga. Detta har vi pratat om: KISS, Ghost, Royal Albert Hall, Kattis Westerfors, Kiss i Stockholm 2022, Gene Simmons i Stockholm 2018, Kattis & Daniels förlovning, Gene Simmons bröllop, Kattis & Daniels bröllop 2022, We Are One, En tyst minut, Vinnie Vincent, Detroit Rock City, Creatures of the Night, Kiss Olympen Lund 1984, Kiss Sioux City 1982, Halloween filmerna, Fredag den 13:e filmerna, minneslund, Nynäshamns begravningsplats, Råcksta begravningsfält, Skogskyrkogården, Nils Ferlin, KISS i Japan, Vad händer efter detta?, sorgearbetet, Warmachine, Eric Carr, Mark St. John, Freddie Mercury,
-
Han är Trazan och Stig-Helmer, regissör, konstnär och museichef men också musiker. Och i det här avsnittet får vi höra om Lasse Åbergs kärlek till svenska visor och Olle Adolphsons gitarrspel.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare:
Jack Lantz
[email protected] -
En gång var Grängesberg navet i Sveriges järnhantering. Sen la gruvan ner, folkmängden minskade och det gamla underminerade centrum blev snårskog. Hur ska man få allting att vända till det bättre?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Är Grängesberg något mer än historien om män som hackar i berget? Hur ska man hantera det förflutna utan att fastna i nostalgi?
Gruvkontoret i Grängesberg har blivit replokalKatarina Wikars och Anna-Karin Ivarsson träffar ett band som repar i gamla gruvkontoret, invånare som gått samman för att röja sly och gjort en kulturvandring bland de modernistiska gruvlavarna, och sist men inte minst biskopen vars hjärta klappar för Grängesberg.
Medverkande: Simon Rådman, Per Flisberg, Lars Lindblom, Iréne Andersson, Håkan Jansson, Lennart Hedberg, Mikael Mogren, Daniel Asp, Örjan Hamrin (arkiv) och Jan Jörnmark med på telefon.
Musik: Olle Bryngelsson med Nils Ferlins "Jag kunde ju vara."
Slutmix: Tor Sigvardson.
-
Kultureliten, att ha ont i barfotafötterna och att sakna ord handlar det här avsnittet om.
Det är Johan Sund som har valt en kär dikt av Nils Ferlin.
Häng med och lyssna på vårt diktprat!
I diktskolan handlar det om limerickar.
Läs hela dikten på Diktpodden.se
Välkomna! -
Följ med Katarina Wikars på en vandring i Klarabohemen Nils Ferlins spår och lyssna på Jenny Wilsons musikaliska nytolkning av en av Ferlins mest omtyckta dikter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
60 år efter poeten Nils Ferlins död möter vi släktingar, författare och andra som har någon slags relation till Ferlin. Och vilka dikter kan de medverkande deklamera utantill? Dessutom dyker artisten Jenny Wilson upp med sin musikaliska nytolkning av Nils Ferlins "Stjärnorna kvittar det lika". Ett program av Katarina Wikars. Producenter: Anna-Karin Ivarsson och Fredrik Wadström
Medverkande:
Hans Rutberg, syskonbarnbarn och författare
Mikaela Valtersson, barnbarn till Nils Ferlins flickvän Beth Lagerlund
Författaren och journalisten Jesper Högström
Stadsguide Peter Frisk
Ur arkivet:
Nils Ferlins hustru Henny Ferlin
Klipp ur SVT:s På Spåret (2012) med Olle Ljungström, Kristian Luuk och Fredrik Lindström med de tävlande Gunilla Hammar Säfström och Peter Wahlbeck.
Författaren Lars Forssell.
Jenny Wilson med Nils Ferlins ”Stjärnorna kvitta det lika”I programmet hörs också för första gången Jenny Wilsons nytolkning av Nils Ferlins ”Stjärnorna kvitta det lika” som hon gjort speciellt för Lundströms Bokradio.
Cornelis Vreeswijk hörs också med en bit ut hans "Balladen om Nils Johan Einar Ferlin".
Uppläsningar av: Nils Ferlin (arkiv) och Abbe Åström.
Programmet sändes första gången i november 2021.
-
Gunnar Ekelöf, Artur Lundkvist, Harry Martinson, Nils Ferlin, Eyvind Johnson, Ivar Lo-Johansson och Erik Lindegren. I en villa på Parkvägen på Lidingö samlades poeterna på 1930-talet. Värdfolk var makarna Tora Dahl och Knut Jaensson och litteratursamtalen stod i centrum för samvaron. Författaren Jesper Högström är gäst hos Marie Lundström.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När Jesper Högström skulle skriva Gunnar Ekelöfs biografi hittade han Tora Dahls dagböcker på Kungliga Biblioteket. Ekelöf fick vänta. Med det digra och ibland pikanta materialet i Dahls dagböcker kunde Högström istället levandegöra livet på Parkvägen i boken "Jag vill skriva sant Tora Dahl och poeterna på Parkvägen". I dagböckerna framgår det att Tora Dahl haft kärleksförhållanden med både Erik Lindegren och Gunnar Ekelöf. Och hon skildrar hur det var att vara "husmor", kvinna och författare i villan på Parkvägen med de unga poeterna som återkommande, ofta övernattande, gäster.
Programmet sändes första gången i oktober 2021.
Skriv till oss! [email protected]
Programledare: Marie Lundström
Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Anna-Karin Ivarsson (producent)
-
Var Erik Axel Karlfeldt (1864-1931) gubbsjuk eller progressiv, sexist eller feminist? Ulrika Knutson hör friheten brusa i hans mustiga kärlekslyrik.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Har det funnits en värre tjejtjusare i svensk poesi än Erik Axel Karlfeldt? Skulle vara Tegnér, då. Men biskopen i Växjö var närmast stolt över sitt rykte som häradsbetäckare. Karlfeldt smusslade, ljög och spelade dubbelt, allt för att leva upp till rollen som oförvitlig Nationalskald.
Men tjejtjusarna har ju en sida som inte skall föraktas, nämligen att de gillar kvinnor! Många män gör det inte. De tycker att kvällen är förstörd om de måste tala med kvinnor. Det hade Karlfeldt inget emot. Han berättade sagor för damerna, och drog vitsar.
Även om han ville fly samtiden, och längtade till ett bondesverige som redan var hotat, av industrialism, folkrörelser och emigration, så är samtiden ofta starkt närvarande i hans dikt. Den trängde sig in. Och denna samtid längtar också bort, efter något exotiskt.
Håkan på heden sitter i nordanstormen och knyter nät och drömmer om brudens långa färd hem till heden. Han drömmer om att frälsa "En piskad dotter till en träl I etiopisk bygd, med barm så gul och brun". När vinden slagit om från öster, längtar han i stället efter stäppens eldiga romska sångerska.
I dikten Vild kärlek kommer flickan och pojken av resandesläkt loss i en hölada: ”De voro käcka och fagra, fast jäktade, svultna och magra. Som skogarnas skadedjur.”
Metaforen skadedjur speglar den utdragna debatt om resandefrågan och resandeplågan, fattigdom och tiggeri. Men det unga paret hos Karlfeldt sprakar av liv och hopp på sin tjuvnadsstråt. De talar om
hösten och marknadsfärden,
Om strövtåg i vida världen –
Tills, det förstås, man blir fast en dag.Paret hos Karlfeldt är fria bohemer, avundsvärda ur ett bonde- eller borgarperspektiv. Det handlar, mycket tidstroget, också om ungdom, primitivism och vitalism.
I Sång med positiv träffar vi i stället
En dam av ädel vandel
Som står i tobakshandel
Hon sjunger mellan kaggarna i Ljunglöfs mörka bod.Det tidiga nittonhundratalets publik visste att Karlfeldt i denna lätta ton besjöng en bordell. Många av Stockholms cigarrbodar var nödtorftigt kamouflerade horhus. In kliver sjömannen och gör damen sin kur:
Så mötas vi bland dosorna
som blänka vid din knut,
mot aftonen, då rosorna,
och lyktorna slå ut.Alla har hämtat näring i Karlfeldts snusbod: Birger Sjöberg, Evert Taube, Dan Andersson och Nils Ferlin.
I den mer finstämda För vägens vind finns också ett tidstypiskt porträtt av den fallna kvinnan. Rosenblad heter hon, ett namn som Cornelis Vreeswijk adopterade till sin visvärld på sextiotalet.
Du arma, fallna rosenblad,
Som virvlar bort i stormig värld.Dikten slutar:
Jag minns från min ungdoms rus,
En ann som vägens vind tog fatt
---
Jag minns ej rätt vems felet var,
Men kanske, kanske var det mitt.Att tolka denna rad som personlig bikt av Karlfeldt tror jag leder fel, med kunskap om hans känslighet runt den personliga integriteten. Men det lilla tillägget skärper intresset för fröken Rosenblad, och ger en realistisk bild av den utbredda prostitutionen och manliga beteenden, i romantisk clairobskyr. Det är snyggt gjort.
De exotiska kvinnorna, från fjärran länder eller i marginaliserade socialgrupper, förekom överallt: i poesin, i reklamen, på chokladkartonger, cigarraskar, sherrybuteljer och parfym. Genom Karlfeldt har flickorna fått visst liv.
1906 stod Karlfeldt på toppen. Hans Fridolindikter är älskade, sedan ett år är han medlem av Svenska Akademien. Hans diktsamling Flora och Pomona hälsas med jubel. Fridolin och dunderkarlarna rider ännu till häst, sjungande, ljungande, råmande, kråmande män, ingen slak eller matt. Men här finns också plats för andra, oroligare tongångar.
De allra bästa dikterna, Häxorna och Nattyxne, vågade kritiken inte ta i ens med tång. Detta var inte så kärnfriskt och manligt, utan bar skydrag av hemligt och styggt. Men både kvinnor och män kunde tysta känna igen sig. En poetisk bragd.
Få kritiker vågade diskutera stoffet eller psykologin i dikterna, men undantag fanns. Vera von Kraemer, Hjalmar Brantings styvdotter och själv författare, anmäler i Socialdemokraten: ”Häxorna tilltalar mig starkt, här är omutligheten klar och allvarsam, och formen äkta Karlfeldtsk.” Birger Bäckström i Göteborgs-Posten håller med: ”i Häxorna brusar en djupare, tragisk ton.”
Här brusar sexualiteten, inifrån. Läsaren kommer inte undan, kan inte retirera till åskådarplats.
Vad handlar dikterna om? Mindre om medeltida demoner, häxhammare och häxbål och mer om modern sexualitet. I en rolig essä i Karlfeldtbladet undrade Lars Gustafsson hur Karlfeldt tordes. Det handlade ju om en ”Äldre herre som med allsköns spännande löften tubbar en ung dam att följa med hem till hans avlägset belägna men imponerade boning.”
Skymningsfurstens borg talas det om i dikten, med sitt irrande eldsken - det är väl elektriska ljuset som släcks någonstans på Östermalm.
Tungt, tungt går vindarnas spel
Och bruset ur flodernas töcken.
Det är Isacharums arvedel,
De ruvande drömmarnas öken.Karlfeldts kärleksscener undviker dagsljuset. Skickligt gör han läsaren till sin förtrogna och medbrottsling – kliv in i texten och förlusta dig, på egen risk. Vem vet vad som händer, hur du förändras. Trots att Karlfeldt är noga med rekvisitan handlar inte dikten om häxprocesserna, utan om processerna i vårt driftliv. Tvånget drabbar inte utifrån och in, utan lika mycket inifrån och ut. Som den unga Elin Wägner skriver i ett brev vid förra sekelskiftet: "Att hålla en förälskad man på armlängds avstånd är svårt, särskilt om kvinnan själv har en stark erotisk vilja". Här är hon influerad av Ellen Keys kärlekstankar, och Keys svar på Nietzsches retorik: "Medvetna ungmörs salighet är icke att mannen vill; de äro själva vilja."
Det är Ellen Keys och Elin Wägners ungmör som dansar in i Karlfeldts dikters hemliga rum. Där det händer saker. Djävulen skryter i viskande ton:
På skuldran under särken,
du bär som en brännjärnsfläck,
och det är mina märken,
i dem är kvinnan mig täck.Faderns lag, den grå kaplanen, tystnar snart i dikten. Jaget bestiger lugnt det flammande bålet, knappast som straff. Och vem talar i dikten? Det är hon och han och detet i muntert samspråk:
Luften är full av djur ikväll,
Full av eld, herr Uriel.
Mellan ugglevingarna brinna
vintergatsormens blanka fjäll.
Tag mig i famn och städ mig till din,
Dansa mig yr i din lustgård in.Ulrika Knutson
-
Följ med Katarina Wikars på en vandring i Klarabohemen Nils Ferlins spår och lyssna på Jenny Wilsons musikaliska nytolkning av en av Ferlins mest omtyckta dikter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den här veckans program är en utflykt i det förflutna. 60 år efter poeten Nils Ferlins död möter vi släktingar, författare och andra som har någon slags relation till Ferlin. Och vilka dikter kan de medverkande deklamera utantill? Dessutom dyker artisten Jenny Wilson upp med sin musikaliska nytolkning av Nils Ferlins "Stjärnorna kvittar det lika". Ett program av Katarina Wikars. Producenter: Anna-Karin Ivarsson och Fredrik Wadström
Medverkande:
Hans Rutberg, syskonbarnbarn och författare
Mikaela Valtersson, barnbarn till Nils Ferlins flickvän Beth Lagerlund
Författaren och journalisten Jesper Högström
Stadsguide Peter Frisk
Ur arkivet:
Nils Ferlins hustru Henny Ferlin
Klipp ur SVT:s På Spåret (2012) med Olle Ljungström, Kristian Luuk och Fredrik Lindström med de tävlande Gunilla Hammar Säfström och Peter Wahlbeck.
Författaren Lars Forssell.
Jenny Wilson med Nils Ferlins ”Stjärnorna kvitta det lika”I programmet hörs också för första gången Jenny Wilsons nytolkning av Nils Ferlins ”Stjärnorna kvitta det lika” som hon gjort speciellt för Lundströms Bokradio.
Cornelis Vreeswijk hörs också med en bit ut hans "Balladen om Nils Johan Einar Ferlin".
Uppläsningar av: Nils Ferlin (arkiv) och Abbe Åström.
-
Gunnar Ekelöf, Artur Lundkvist, Harry Martinson, Nils Ferlin, Eyvind Johnson, Ivar Lo-Johansson och Erik Lindegren. I en villa på Parkvägen på Lidingö samlades poeterna på 1930-talet. Värdfolk var makarna Tora Dahl och Knut Jaensson och litteratursamtalen stod i centrum för samvaron. Författaren Jesper Högström är gäst hos Marie Lundström.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När Jesper Högström skulle skriva Gunnar Ekelöfs biografi hittade han Tora Dahls dagböcker på Kungliga Biblioteket. Ekelöf fick vänta. Med det digra och ibland pikanta materialet i Dahls dagböcker kunde Högström istället levandegöra livet på Parkvägen i boken "Jag vill skriva sant Tora Dahl och poeterna på Parkvägen". I dagböckerna framgår det att Tora Dahl haft kärleksförhållanden med både Erik Lindegren och Gunnar Ekelöf. Och hon skildrar hur det var att vara "husmor", kvinna och författare i villan på Parkvägen med de unga poeterna som återkommande, ofta övernattande, gäster.
Skriv till oss! [email protected]
Programledare: Marie Lundström
Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Anna-Karin Ivarsson (producent)
-
Vad har Aristoteles med punken att göra? Var medlemmarna i Fem Snabba någon slags barbarer? Kan Anna skilja på Gustaf Fröding och Nils Ferlin? Vad tyckte Mattias om Tore Berger vid första lyssningen? Vilken dikt hade mått bättre av lite dekadent 20-tal i melodin? Vi reder ut så många frågetecken vi kan och frågar oss dessutom: borde egentligen all lyrik framföras med musik? Välkomna till Förbannad Dikt 1, om tonsatt lyrik.
Frågan är nu: ska man lyssna på Spotify-listan först och sedan pod-episoden? Eller tvärtom? Eller är det kanske bäst att liksom varva och lyssna på sångerna allt eftersom de dyker upp i avsnittet? Gör som ni vill, och mycket nöje!
Spotify-listan med Mattias specialurval av tonsatt lyrik: https://open.spotify.com/playlist/1os9uplPdXiY0zPEBJPIWv?si=doyIcDCiRv-0sIZDWmduBA
Albumet Pupiller med Fem Snabba på Soundcloud: https://soundcloud.com/fem-snabba/sets/fem-snabba-pupiller-1988
Just nu är det Anna Widerberg och Mattias Kvick som driver den här podden. Om ni blir nyfikna på oss så hittar ni oss här:
https://annawiderberg.se/
www.mattiaskvick.n.nu/bilder
Vinjettmusik: Summer Fun by Ahjay Stelino mixkit.co/free-stock-music/
