Konflikt i P1

Konflikt i P1

Sweden

Konflikt är Sveriges Radios fördjupande utrikesmagasin som rör sig i gränslandet mellan kultur och politik och som knyter ihop internationell debatt med den svenska vardagen.

Episodes

Vem ska rädda Balkan?  

Om eskalerande spänningar på Balkan. Hur länge kan drömmen om EU hålla fred? Vem ska man annars lita på, Ryssland eller Nato? Hör röster från Sarajevo, Kosovo och Belgrad om vem som ska rädda Balkan.

Le Pen, feminismen och förorten  

Om det franska valet, där Front National satsar på kvinnors röster för att nå presidentposten. Men hur genuin är partiets feminism? Spelar det någon roll? Hör också om ”förorten” som slagträ i valet. Varför pratar Marine Le Pen plötsligt om feministikonen Simone de Beauvoir? Våren 2017 är det presidentval i Frankrike, det franska partiet Front National, längst ut på den extrema högerkanten, ser ut att ganska lätt kunna ta sig vidare till andra omgången av presidentvalet. Men för att vinna presidentvalet vet partiledaren Marine Le Pen att hon måste locka till sig fler kvinnliga väljare. Hon försöker göra det genom att framställa sig som en modern kvinna, en frånskild mamma, en kvinna som vet vilka problem kvinnor får utstå i arbetslivet. Men det största hotet mot kvinnors rättigheter är enligt Marine Le Pen radikal islamism. Det förklarar Nonna Mayer, statsvetare vid det prestigefyllda lärosätet Sciences Po i Paris, som länge studerat Front Nationals väljargrupp, när Konflikts Anja Sahlberg träffar henne i Paris. Möt också Suzy Rojtman, talesperson för Nationella Kollektivet för kvinnors rättigheter, en av många ledande feminister som reagerat på Front Nationals feministoffensiv. I debatten som rör feminism och islam står slöjan ofta i fokus. Marine Le Pen vill förbjuda den på allmän plats, franska feminister som Suzy Rojtman kallar den ett instrument för förtryck. Men för Houria Bouteldja, talesperson för Parti des Indigènes de la République, som var en högljudd motståndare till den så kallade slöjlagen 2004, är den snarare en symbol för motstånd, rätten att få bestämma över sin egen kropp. Sist i programmet möter vi en företrädare för Front National, Guy Deballe, som är ansvarig för partiets förortssatsning "Banlieues Patriotes". Är det ett sätt att locka nya väljare? Gäster i studion är Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet, och Johanna Gullberg, forskare i socialantropologi, som speciellt studerat feminismen i franska förorter. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Erdogan på mållinjen  

Om slutstriden kring presidentposten i Turkiet. Erdogan har fått parlamentets välsignelse att ge sig själv mer makt. Men får han folkets? Kampen om Turkiets framtid pågår i såväl Solna som Istanbul. Den 16 april ska turkarna folkomrösta om en förändring av konstitutionen som kan ge presidentämbetet mer makt. Kritikerna menar att det här befäster det auktoritära tendenser som Turkiet visat de senaste åren och ger president Erdogan laglig rätt till de friheter han i praktiken redan tagit sig. Andra menar att förändringarna ger landet en chans att faktiskt gå vidare som en modern demokrati och förenklar möjligheterna att leda landet. Frilansjournalisten Tomas Thorén träffar hemmafrun Hülay Ak som är Erdogan-anhängare och kampanjar för ett ja i ett färjeläger i Istanbul. Och Duygu Karhan som är volontär för nej-sidan och demonstrerar med tusentals andra kvinnor som vägrar låta sig skrämmas till tystnad.  Kampanjen för ett ja eller ett nej till utökad presidentmakt i Turkiet blev storpolitik i veckan när en ordväxling utbröt mellan Turkiets president Erdogan och Tysklands förbundskansler Angela Merkel. Turkiska ministrar har nekats att kampanja för ett ja bland den turkiska diasporan på flera håll i Europa, bland annat i Tyskland och frågan är infekterad. Frilansreportern Lovisa Lamm tar oss med till ett möte i Solna där svensk-turkar lägger upp sin strategi för att få diasporan i Sverige att rösta ja till att ge presidenten mer makt. Hör kampanjledaren Sabri Karadag och volontärerna Eda Deniz och Hanife Yigit. Vilken betydelse har utlandsturkarna för utgången av folkomröstningen? Och efter en höst av massgripanden av oliktänkande kan man ställa frågan: Är Turkiet fortfarande en fullvärdig demokrati? Har landet någonsin varit det? Hör Erik Zucher, professor i Turkietstudier vid Leiden universitetet i Nederländerna som ser Turkiet som ett borderline fall och den brittiske säkerhetsanalytikern Bill Park som beskriver ett land där rädslan sprider sig. Emre Caliscan, forskare vid Oxford universitetet och en av författarna till boken ”Turkey and its discontants”, menar att ett av det stora problemet är att Turkiet är en svag stat och att olika grupper lyckats infiltrera statsapparaten. Den franske före detta EU-ambassadören Marc Pierini säger att det fanns få tecken på att Turkiet skulle gå i en auktoritär riktning när han fick i uppgift att förhandla fram ett Turkiskt EU-medlemskap 2006. EU och Turkiet har alltid haft ett krisförhållande, menar den turkiska professorn Senem Aydin Duzgit som anser att EU också har ett ansvar för utvecklingen mot ett mer auktoritärt Turkiet.   Gäster i studion är Paul Levin, föreståndare för institutet för Turkietsstudier vid Stockholms universitet och Halil Karavelli, Turkietkännare vid Institutet för säkerhet- och utvecklingspolitik.

Spionernas tidevarv  

Om spionernas, hemligheternas och förvirringens tidevarv. Varför spelar underrättelsetjänster plötsligt så stor roll i världspolitiken? Vad gör det med politiken - och vad gör det med oss? Information är makt, enligt en rekryteringsfilm från USA:s intelligence community – de amerikanska underrättelsetjänsterna. Makt i krig, makt i diplomati, makt för presidenten att fatta rätt beslut och, kanske också, makt att förvirra. Dagens Konflikt tar avstamp i det faktum att det på sistone varit mycket prat om underrättelsetjänster och deras inblandning i politiken – framförallt i USA och i Ryssland. Programmet börjar i Ryssland. Att president Vladimir Putin har en bakgrund som officer i den sovjetiska underrättelsetjänsten KGB är allmänt känt – men på senare år har den här kopplingen blivit allt starkare. Har spioner tagit över rysk politik? Konflikts Anja Sahlberg ringde ett par av världens ledande experter i det här till sin natur svårtfångade ämnet, Mark Galeotti, verksam vid Institutet för Internationella Relationer i Prag och Michael Rochlitz vid Higher School of Economics i Moskva. USA är det land där det på sistone ju varit mest prat om underrättelsetjänster, mystiska kontakter, hackningar, och läckor - i relation till just Ryssland. Det har nu gått så långt att vissa i USA varnar för att rysk underrättelseverksamhet undergräver den amerikanska presidentens hela legitimitet – samtidigt som andra varnar för att den amerikanska underrättelsestjänsten är på väg att utvecklas till en djup stat – en mäktig, intern byråkratisk opposition, av turkisk modell. Konflikts Ivar Ekman ringde upp tre personer som alla har direkt erfarenhet av hur den här skuggvärlden fungerar; den tidigare CIA-analytikern Nada Bakos, Bryan Wright, som också jobbat inom CIA och idag ofta kommenterar i den konservativa tv-kanalen Fox News, och John Schindler, som jobbat som analytiker inom terrorismbekämpning på USA:s enorma signalspaningsmyndighet NSA. I år står Europa inför ett "supervalår" – och många politiker är på helspänn, inte minst i Frankrike, där den oberoende kandidaten Emmanuel Macrons kampanjstab redan slagit larm om det de menar är ryska hackerattacker och desinformation som lett till negativ ryktesspridning om deras politiska rörelse. Anja Sahlberg ringde upp Macrons internetstrateg, Mounir Mahjoubi. Gäster i Konflikts studio är Wilhelm Agrell, professor i Underrättelseanalys vid Lunds universitet och Sveriges Radios Moskvakorrespondent Maria Persson Löfgren. Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se

Aborter, bistånd och lobbyister  

Om den internationella kampen om abortfrågan. Konflikt om Trump, etiopisk mödravård och en svensk barnmorska. Hör röster från Washington och Addis Abeba om aborter, bistånd och global familjepolitik. Dagens konflikt handlar om hur abortfrågan seglat upp högt på dagordningen på många håll i världen samtidigt just nu. I Sverige avgör snart Arbetsdomstolen fallet med barnmorskan Ellinor Grimmark som inte vill utföra abort på grund av sin kristna tro - ett fall som följs med spänning på många håll i världen. Italien rasar just nu en debatt sedan Roms guvernör velat anställa två läkare som inte får vägra utföra aborter. Å i USA där abortfrågan alltid befinner sig i hjärtat av politiken men där en ny presidentadministration nu fört upp frågan ytterligare på dagordningen. De senaste åren har en rad republikanska delstater infört begränsningar av aborträtten men den senaste vändningen rör biståndspolitiken. Donald Trump hade bara varit president i tre dagar när han skrev under beslutet om att återinföra den så kallade Mexiko City regeln som innebär att USA slutar att betala bidrag till organisationer utomlands som utför aborter eller stödjer aborträtten oavsett på vilket sätt. Regeln kallas så eftersom den först presenterades av Ronald Reagan 1984 på en befolkningskonferens i den mexikanska huvudstaden, men av kritikerna är den också känd som The Gag Rule för att man ser som att biståndsorganisationerna beläggs med munkavle - förbudet gäller också att alls informera om abort, eller försöka påverka politiker att legalisera abort. Demokratiska presidenter brukar ta bort förbudet och nu har Trump alltså återinfört det i en något utökad version. Sveriges Radios Washingtonkorrespondent Inger Arenander var med på den stora antiabortdemonstration som hålls i februari varje år i huvudstaden och där träffade hon Lisa Schröder som tycker Trumps beslut är välkommet. Men hur påverkas då kvinnorna i de länder dit det amerikanska abortrelaterade biståndet tidigare gått? Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin har besökt en organisation i Rio de Janeiro som arbetar med frågor som rör sexuell och reproduktiv hälsa riktat mot ungdomar - och som nu riskerar att få sin finansiering indragen. Också etiopiska kvinnor kommer påverkas av Trumps beslut om att återinföra Mexiko City-regeln. Landet brottas med problem med hög mödradödlighet men har på senare år förbättrat statistiken bland annat tack vare amerikanskt stöd till biståndsorganisationer som arbetar för säkra aborter och familjeplanering. En av dessa är Marie Stopes som försöker nå familjer på landsbyggden där många kvinnor föder många barn, vilket medför hälsorisker. Eftersom man aktivt förespråkar rätten till abort kommer det amerikanska stödet nu dras in. Också i Europa pågår en hetsig debatt om abortfrågan, trots att lagstiftningen ju ligger helt på nationell nivå inom EU. Ändå arbetar lobbygrupper både för och emot aborträtten aktivt på flera håll och gemensamt för dessa grupper är att alla nu följer det svenska rättsfallet med Elinor Grimmark noga. Grimmark har för avsikt att ta fallet till Europadomstolen för att där pröva om hon har rätt till samvetsfrihet, det vill säga har laglig rätt att avstå från att utgöra arbetsuppgifter som strider mot hennes eget samvete. Skulle hon få rätt menar abortmotståndarna att detta kan få stor juridisk betydelse i fler länder än Sverige. I Sverige driver Sverigedemokraterna frågan om samvetsfrihetsklausul i vården - något som Barnmorskeförbundet och andra vårdfack är emot. Gäster i studion är sjukvårdsminister Gabriel Wikström (s), rikdsdagsledamot Paula Bieler (sd) och Kristina Gemzell Danielsson, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska institutet. Du är också chef för WHOs samarbetscenter för reproduktiv hälsa där och jobbar också som praktiserande läkare.   Programledare:Kajsa BoglindProducent:Jesper Lindau

Är socialdemokratin död?  

Om den europeiska socialdemokratin, som visar tecken på att... dö. Hur illa är det egentligen ställt med denna politiska kraft som format vår samtida kontinent? Det är många viktiga val i Europa i år. Hur ska det gå för socialdemokratin? Det ser mörkt ut i flera länder, inte minst i Nederländerna, det konstaterade René Cuperus, som är chef för den internationella avdelningen på det nederländska arbetarpartiets tankesmedja när Konflikts Ivar Ekman ringde upp honom. Och i brittiska Stoke-on-Trent har ett litet fyllnadsval blivit en högintressant temperaturmätare för hur det brittiska arbetarpartiet Labours allt större problem. Smeknamnet "Brexithuvudstaden" kom till efter att nästan 70 procent röstade för att lämna EU, ett bakslag för Labour som kampanjat för att Storbritannien skulle stanna i unionen. Konflikts Stephanie Zakrisson åkte dit inför valet. I Frankrike hålls presidentval i vår. Socialistpartiet ligger dåligt till i opinionsmätningarna, efter fem år med socialisten François Hollande vid makten. Partiet blöder väljare framförallt till högerextrema Front National. Konflikts Anja Sahlberg åkte till ett franskt rostbälte, den tynande industriorten Florange i nordöstra Frankrike. Sist i programmet vänder vi blicken mot Sverige, som på många sätt är det land som andra länders socialdemokrater genom åren har sneglat avundsjukt på: bäst i klassen vad gäller både valframgångar och att stöpa om samhället efter socialdemokratisk modell. Men vad betyder det för framtiden? Ger socialdemokratins traditionella styrka här i Sverige den en större möjlighet att överleva än i resten av Europa - eller mindre? Konflikts Ivar Ekman sökte svaret i Eskilstuna. Konflikts gäster för att prata om socialdemokratins framtid är Jenny Andersson, professor vid Sciences Po i Paris, Lars Trägårdh som skrivit mycket om Socialdemokraterna och välfärdsstaten, och Lisa Pelling, utredningschef på Arena Idé, en tankesmedja med vänsterperspektiv. Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se

Behövs en feministisk migrationspolitik?  

Om flyktingflickornas särskilda helvete. Varför finns det så få säkra vägar till Sverige för kvinnor. Hör röster från Damaskus, Mölndal och Malta om kvinnorna och den svenska flyktingpolitiken. En av miljoner kvinnor på flykt världen över är Rahaf Jaber. Hon är 24 år gammal och fast i Jordanien utan laglig väg att ta sig till Europa. I Konflikt om kvinnors utsatthet som flyktingar berättar hon om att hon är ”psykiskt nedbruten i ett samhälle som ser på henne som en billig syrisk kvinna, en kvinna som förväntas gifta sig med vem som helst för att få barn.” Om de kvinnorna handlar detta Konflikt och om svensk migrationspolitik. Sedan år 2000 har ungefär dubbelt så många män som kvinnor sökt asyl i Sverige. Det är också en klar majoritet män som får uppehållstillstånd enligt migrationsverkets statistik. Sverige har en feministisk utrikespolitik, men vart tog feminismen vägen i flyktingpolitiken. Det diskuterar migrationsminister Morgan Johansson och Lena Ag, generalsekreterare för Kvinna till kvinna i studion. Många kvinnor har kommit på flykt till Sverige. En del får stanna, andra får lämna och många väntar på besked. En av dom är Fatima Moradi. I Ulrika Bergqvists reportage berättar hon om sitt liv. Hon bor sedan ett drygt år tillbaka i Mölndal men kommer ursprungligen från Afghanistan. Hon berättar om glädjen att vara tjej när hon verkligen får vara sig själv och om de coola kvinnorna på hennes affischer i hennes rum. Sedan november 2015 får de flesta som kommer hit tillfälligt uppehållstillstånd i stället för permanent och därmed är det mycket svårare att få återförenas med sin familj. I Firas Jonblats reportage möter vi en kvinna som bor med sina sex barn söder om Damaskus, bara 400 meter från en av krigets frontlinjer. Hennes man däremot bor idag i Bengtsfors i Sverige. Migration är en stor och viktig politisk fråga för alla länder i EU. Men vilket utrymme får den svenska feministiska regeringen för sina åsikter på EU:s toppmöten. Sveriges Radios Migrationskorrespondent Alice Petrén tog med sig frågan till Malta där EU:s ledare möttes för att tala om migration. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent. Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se

Gränsernas verklighet  

Om livet över, under, på fel och rätt sida de murar och gränser som dominerar vår värld. Hör röster från Tijuana, Frankrike och Öresund om smidiga murar, folkligt motstånd och svenskt vankelmod. Dagens Konflikt fokuserar på gränser. Allt högre och mer svårforcerade barriärer och murar byggs runt om i världen och nationsgränser förstärks, vad får det för konsekvenser? Strax efter att han installerats i januari 2017 skrev USA:s president Donald Trump under en presidentorder om att börja bygga muren mot Mexiko. Men det finns redan en mur, eller flera lager stängsel, vid USA:s södra gräns. Så – där muren redan står – hur påverkar den människorna som lever där – på båda sidor? Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin reste till den mexikanska gränsstaden Tijuana – och hittade en tydlig hierarki. Gränsen mellan Skåne och Danmark har varit öppen länge – den nordiska passunionen skapades ju redan på 50-talet, och Öresundsbron och EU-medlemsskapet gjorde bara rörligheten större. Men under sommaren och hösten 2015 kom tusentals människor från framförallt Syrien och Afghanistan just den här vägen för att söka asyl, och senhösten 2015 återuppstod den verkliga gränsen som i mer än 50 år på många sätt bara funnits på pappret. En av konsekvenserna blev ilska – i synnerhet i Skåne. Men vad handlar reaktionerna om egentligen – och vad vill man ska hända? Vår Danmarkskorrespondent Samuel Larsson tog sig till Kastrup. På gränsen mellan Italien och Frankrike – som även den länge var öppen som en del av EU-integrationen har blivit alltmer stängd från officiellt håll framförallt på grund av terrorhot, men i praktiken nog minst lika mycket på grund av alla de människor som kommer över Medelhavet, ofta från Afrika, och vill ta sig norrut i Europa – inte sällan människor utan asylskäl. Som en konsekvens av den här förstärkta gränsen blev invånarna i La vallée de la Roya, en dalgång i ett bergsområde strax norr om Medelhavskusten, plötsligt varse de afrikanska migranternas vardag - och de ställdes inför ett val. Konflikts Anja Sahlberg åkte dit. Gäster i studion är inrikesminister Anders Ygeman (S) och chefen för gränspolisen Patrik Engström. Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se

De ensamutvisade  

Om de ensamutvisade från Afghanistan. Är Kabul säkert för en ung, pank kille utan nånstans att bo? Hör röster från Kabul och Partille om vad som händer dem som Sverige skickar ut. I oktober förra året tecknade EU och Afghanistan ett avtal där Afghanistan åtar sig att ta emot de tiotusentals afghaner som fått avslag på sina asylansökningar i Europa. Avtalet skrevs under bara ett par dagar innan en stor givarkonferens i Bryssel, där EU utlovade tio miljarder i bistånd till landet. I samband med det tecknade Sverige ett eget avtal med Afghanistan som skapar nya utvisningmöjligheter framför allt för att utvisa personer mot deras vilja. Och det har redan gett resultat, bara i december förra året tvångsutvisades nästan lika många som under årets första 11 månader. Bland dem som skickas ut finns unga ensamkommande som hoppats få stanna som minderåriga men som inte kunnat bevisa att de är under 18. En del är uppvuxna i Pakistan eller Iran och saknar helt kontaktnät i Kabul. De har ofta aldrig varit i Afghanistan tidigare. Vad händer med dem när de skickas till Kabul? Det är ämnet för detta avsnitt av Konflikt. Vi möter Aadel, som egentligen heter något annat, som utvisades från Sverige till Kabul i slutet av förra året. Han är uppvuxen i ett av grannländerna och berättar hur det är att försöka hitta jobb och bostad utan att ha några kontakter i en stad han inte varit i tidigare. En viktig del av återtagandeavtalet gäller Afghanistans garantier för att man kan ta emot och garantera säkerheten för de som utvisas. Konflikts Shakila Edizada tog kontakt med personer på olika nivåer i Afghanistan för att ta reda på mer om landets kapacitet att hålla sin del. Hon intervjuade bland annat forskare, frivilligarbetare och presschefen för afghanska migrationsministeriet. Sist i programmet vänder vi blicken mot Sverige och de unga som just nu väntar på besked om de får stanna eller inte. Det är en stor grupp, just nu finns 16 500 ensamkommande med så kallade öppna ärenden hos Migrationsverket. Konflikts Ulrika Bergqvist möter två killar som varit med i Konflikt tidigare - Mustafa och Muhammed - som senast vi träffade dem just fått sin ålder uppskrivna till över 18 och därmed fått besked om utvisning. Då hade de ingenstans att bo, men sedan en familj hörde reportaget om dem har de fått ett nytt tillfälligt hem. Gäster i studion är Kjell-Terje Torvik, migrationsverkets sambandsman på svenska ambassaden i Kabul och Kasim Husseini från Svenska Afghanistankommitténs styrelse och som själv kom till Sverige som ensamkommande från Afghanistan 2001. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se

Demokratins självmord?  

Om demokratiernas eventuella förfall. Kan rika, stabila demokratier montera ner sig själva? Varför skulle de vilja göra det? Hör röster från Warszawa, Cambridge och Paris om det är på väg att ske. USA har fått en ny president. Donald Trump förkroppsligar det amerikanska folkets vilja, som den viljan uttrycktes genom det amerikanska valsystemet i höstas. Med Donald Trump så har makten överförts på fredlig väg 44 gånger i USA, sedan John Adams tog över efter George Washington i mars 1797. Med den här mer än 200 år långa historien lyfts ju USA ofta fram som en förebild för det som kallas liberala demokratier runtom i världen. Men är USA fortfarande en demokratins förebild? Eller går man i dag i bräschen för nåt helt annat? Detta avsnitt av Konflikt försöker ta temperaturen på den liberala demokratin. Harvardstatsvetaren Yascha Mounk har fått mycket uppmärksamhet på sistone för att han ifrågasätter en av demokrati-teorins centrala idéer: den att rika, etablerade demokratier aldrig monterar ner sig själva. Konflikts Ivar Ekman ringde upp honom. Polen är en yngre, mindre etablerad demokrati jämfört med länder som USA och Sverige, men det är det tydligaste och mest överraskande exemplet på en trots allt stabil liberal demokrati som har utmanats på senare år. Sveriges Radios korrespondent Thella Johnson rapporterar från Warszawa. Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet är ett gott tecken för demokratin, det menar Joffrey Bollée, en av nyckelpersonerna i det högerextrema franska partiet Front Nationals kampanj inför presidentvalet i vår. Att hans parti skulle utgöra ett hot mot den liberala demokratin och grundläggande fri- och rättigheter håller han inte med om, tvärtom. Konflikts Anja Sahlberg ringde upp honom för att höra om Front Nationals syn på demokrati. Hur är det då här, i Sverige? En stabil demokrati som den svenska är väl knappast hotad? Konflikts Anja Sahlberg sökte svaret och började med att åka ut till Skärholmen, söder om Stockholm, där valdeltagandet är lågt jämfört med övriga Sverige. Och hon intervjuade också professor Erik Amnå som under sju år studerat ungdomars samhällsengagemang och tilltro till demokratin. Gäst i Konflikts studio är statsvetaren och demokratiforskaren Staffan I Lindberg. Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se

Obamas år  

Om det Mellanöstern Barack Obama ville lämna och resan till Asien som inte blev av. Hör röster från Washington, Damaskus och Peking om Obama som inte ville krig, men som blev alla tiders drönar-kung. Dagens Konflikt handlar om Obamas utrikespolitik och vad som formade den. Vi tar avstamp i de enorma förhoppningar som fanns på honom i början av hans presidentskap. Efter bara tio månader fick han Nobels fredspris - trots att USA ju låg i krig både i Irak och Afghanistan. I sitt tacktal reflekterade han över dilemmat mellan att kombinera inspiration från personer som Marin Luther King och ansvaret som president.En pragmatisk hållning som ibland tolkats som försiktig och ibland passiv under de åtta år han suttit vid makten.Flera gånger gjorde Obama tydligt att han ville rikta sitt fokus mot Asien och inte som sina företrädare fastna i fruktlösa krig i Mellansöstern. Ändå var det där han blev tvungen att lägga mycket av sin utrikespolitiska energi. Radions Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén tecknar en bild av hur Obamas Mellanösternpolitik uppfattats på plats.Hanteringen av Syrienkonflikten är en av de saker som kommer att definiera Obamas eftermäle. Och för att få höra lite mer om hur den uppfattats av just syrier själva kontaktade vi bloggaren och ingenjören May Alekhtyar, som tidigare medverkat här i Konflikt. I programmet hör vi hennes krönika.Sveriges Radios Washingtonkorrespondent Inger Arenander ger oss en bild av utrikespolitiken sedd från den amerikanska huvudstaden där hon träffat Robin Wright, utrikespolitisk bedömare och journalist, just nu verksam vid US institute of Peace och Woodrow Wilson international Center.Barak Obama underströk själv att det var Asien han ville satsa på och att Kina är det land som USA mest noggrant behöver förhålla sig till. Så hur ser man i Peking på de här åtta åren? Radions Kinakorrespondent Hanna Sahlberg berättar i ett reportage.Gäster i studion: Frida Stranne, freds och utvecklingsforskare vid högskolan i Halmstad också knuten till Svenska Institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala universitet och grundare av bloggen Amerikaanalys och Sveriges Radios utrikespolitiska kommentator Agneta Ramberg.Produdent:Jesper LindauProgramledare:Kajsa Boglind

Repris: En perfekt diktator?  

Konflikts återutsänder vårt program från Peking om Kinas ledare Xi Jinping. Hör röster och sånger från degknytes-restauranger, internetfester och en cyklande ambassadör om Kinas väg under pappa Xi. Konflikt denna trettondagshelg är en återutsändning av vårt program från Peking om Xi Jinping, generalsekreterare i Kinas kommunistparti. Han har också titeln Folkrepublikens president samt överbefälhavare för Folkets Befrielsearmé. Är han den nye Mao?Konflikt besöker den enkla lunchrestaurangen Qingfeng i den västra delen av Peking. Där testar vi den enkla husmanskost som är typisk för det nordkinesiska vardagsköket; ångat vitt bröd fyllt med kött, leversoppa och ångade grönsaker. Det är maten som Xi Jinping åt när han vid ett högst ovanligt tillfälle frotterade sig med vanliga kineser. Sveriges Radios korrespondent Hanna Sahlberg får höra av gäster på restaurangen att han är omtyckt och att många är nöjda med hans kamp mot korruptionen. Vi får också höra om Xi Jinpings fru, den berömda sångerskan Peng Liyuen. Hon är ytterligare en del av den populära image som Xi Jinping har, en image som skiljer sig drastiskt från hans mycket mer anonyma och gråa företrädare.Men Xi Jinping har inte bara anti-korruptionskampanjerna och leversoppan att tacka för sin popularitet. Han har också varit skicklig på att väva in ett kraftfullt nationalistiskt budskap i sina tal, ofta i form av en slogan som lyder ”Den kinesiska drömmen”. I Konflikt från Peking berättar vi om hur Xi Jinping formulerar den här drömmen, och om hur den omsatts i en allt aktivare säkerhets- och utrikespolitik. Något som oroar många av Kinas grannländer.  Ett annat område där Xi Jinping-regimen flyttar fram positionerna snabbt är övervakning och censur på internet, där väl den stora kinesiska brandväggen är det mest kända uttrycket. Internet och kommunikationsteknologi är väldigt utbrett i dagens Kina, inte minst i form av smarta mobiler och olika appar som, som Wechat, Alipay och Baidu. Den kinesiska regimen under Xi Jinping har uppmuntrat – och samtidigt utnyttjat – den snabba teknikutvecklingen på området.Radions korrespondent Hanna Sahlberg och Lars Fredén, fram tills helt nyligen Sveriges Kina-ambassadör, samtalar om detta på en lummig takterrass i Peking.Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.seProducent: Jesper Lindaujesper.lindau@sverigesradio.se

Nyårsspecial: Konflikt minns 2016  

Om krigets olika ansikten, om vreden mot eliten och om konsten att integrera sig. Vad har många syrier gemensamt med Kristina från Duvemåla och vem var terrorns första offer i Nice? Konflikt gör nedslag i olika program från det gångna året och återvänder till röster som dröjt sig kvar hos oss som arbetar med programmet.2016 var ju ett år då väljarna gång på gång vände sig mot de etablerade partierna och det man kallar etablissemanget eller eliten. Det var också ett år då integration och terrorbekämpning fanns i fokus i många europeiska länder - som en reaktion både på den stora flyktingströmmen, och på flera blodiga terrordåd i europiska storstäder som exempelvis det i franska Nice. I Syrien fortsatte inbördeskriget på sitt sjätte år och i Sverige kämpade tiotusentals syriska flyktingar med att bygga upp sina nya liv.Konflikts nyårspecial börjar i Chicago, hos den väljargrupp som senare skulle utropas som det amerikanska presidentvalets vinnare - nämligen arga och frustrerade vita män. Ivar Ekman besökte en kakfabrik som flyttat jobben till Mexiko och gick på vad som skulle ha blivit ett Trumpväljarmöte - men som fick ställas in på grund av protester.Något som upptagit den svenska politiska debatten under stora delar av 2016 är frågan om integrationen. För även om flyktingströmmen avtagit under året som gått, så är det bara i Sverige hundratusentals människor som just nu kämpar med att hitta bostad, jobb, vänner - ja som kämpar med att bygga upp ett liv här. Majoriteten av de flyktingar som kommit både i år och förra året är från Syrien. May Alekhtyar, bloggare, ingenjör och då och då Konfliktmedarbetare gjorde ett reportage där hon försökte ta reda på hur det kommer sig att integrationsprocessen känns och fungerar så olika för olika individer.De allra flesta som lyckats lämna Syrien befinner sig i grannländerna, men många av de som drabbats allra värst av kriget kommer ingenstans utan är instängda - antingen för att området är belägrat eller för att de befinner sig under nån av de stridande parternas kontroll - eller både och. Och det är de här människorna - de instängda - som vi hör allra minst om, eftersom de har så små möjligheter att kommunicera med omvärlden. Men för i höstas fick vi på Konflikt ett unikt vittnesmål från en av de städer som är allra mest hermetiskt tillslutna - Raqqa, den stad som den så kallade Islamiska Staten utropat som sin huvudstad. Vår medarbetare Samar Hadrous läste in en översättning av meddelandet.Konflikts nyårsspecial avslutas genom att vi besöker en plats som precis som Raqqa drabbats av terrorsekten IS idé om ett krig mellan dem och resten av världen. För om vittnesmålet från Raqqa visade på ett av terrorns många ansikten, så visade sig ett annat på strandpromenaden i Nice i juli då en frånskild småbarnspappa, ursprungligen från Tunisien, körde lastbil rakt in i en folkmassa. 84 människor dog. Konflikts producent Anja Sahlberg begav sig till strandpromenaden La Promendad des Anglais en månad efter terrordådet.Konflikt önskar er alla ett gott nytt år. Vi hörs igen 2017! Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sverigesradio.seProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se

Aleppo, barnvåldtäkter och FNs djupa kris  

Om FN som ska rädda liv – men vem ska rädda FN? Hör röster från slagfältet Aleppo, och blåbaskrarnas Bangui, om hur en rutten byråkrati och ett paralyserat säkerhetsråd klarar att rädda mänskligheten. FN befinner sig i kris – en kris som märks tydligast i Aleppo i Syrien. I FN:s stadga, som skrevs efter folkmorden, massakrerna och massbombningarna under andra världskriget, står det att organisationen kom till för att ”rädda kommande släktled undan krigets gissel” och för att ”betyga vår tro på de grundläggande mänskliga rättigheterna, på den enskilda människans värdighet och värde”. Men från Aleppo har många röster under veckan hörts om just krigets gissel och brott mot såväl mänskliga rättigheter som enskilda människors värdighet och värde.Det är lätt att konstatera att det som hänt i Syrien under de senaste åren – och i synnerhet de senaste veckorna med det blodiga återerövrandet av Aleppo, som skett inför världens ögon, där Assad-regimen agerat med stöd av Iran tillsammans med den permanenta medlemmen i säkerhetsrådet, Ryssland – att det är ett enormt misslyckande för idén att FN ska vara vägen för att undvika krig och blodspillan av just det här slaget. Men hur kunde det bli så? Konflikt ringde upp några som nära följt det FN gjort – och inte gjort – i Syrien: Mouin Rabbani, mellanösternanalytiker som under en period jobbade på FN-sändebudet Staffan de Misturas kontor i Génève, Reinoud Leenders vid King’s College i London, och Richard Gowan vid European Council on Foreign Relations.Ett annat, stort problem som FN brottats med under senare år är de ofta nedtystade skandaler som drabbat framförallt Generalsekretariatet och dom fredsbevarande operationer, som fakiskt växt kraftigt under dom senaste 20 åren. Det finns idag mer än 100 000 uniformerad personal i FN-tjänst runtom i världen, i 16 olika fredsbevarande operationer. Och, som sagt, flera har drabbats av skandaler – i Sydsudan i somras, där FN-soldater inte ingrep mot attacker och våldtäkter som pågick i princip deras ögon, och i Haiti, där FN-trupper förde in kolera efter jordbävningen 2010, en sjukdom som dödat tiotusentals haitier sedan dess. Men den skandal som fått mest uppmärksamhet här är den som berört den svenska FN-tjänstemannen Anders Kompass. Konflikts Anja Sahlberg tittade närmare på vad som hände, och vad det säger om tillståndet i FN, och hon började med att ringa Centralafrikanska Republiken.Sverige ska ta plats i Säkerhetsråden den 1 januari 2017. Samtidigt får FN en ny generalsekreterare, Antonio Guterres, som många hoppas ska kunna göra stor skillnad. Men vad kan egentligen en ensam person göra för att få en så haltande och spretig organisation som FN att fungera bättre? Konflikts Per Eurenius tittade närmare på det, och han börjar i de hårda motsättningar som i varje fall hittills rått i Säkerhetsrådet.Gäster i studion är Inga-Britt Ahlenius, tidigare Undergeneralsekreterare på FN, och kabinettssekreterare Annika Söder. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.seProducent: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se

Feminismen och motvinden  

Om motvind och varningar om genusdiktatur när Sverige vill göra världen mer jämställd. Hör röster från Bogotá, USA och UD om segrar och bakslag för Sveriges feministiska utrikespolitik. Dagens Konflikt handlar om den svenska regeringens utrikespolitik som sedan två år tillbaka är uttalat feministisk. Programmet fokuserar på möjligheterna att föra en just feminstisk utrikespolitik i en tid då det på många håll i världen går väldigt bra för de politiska partier som tar avstånd från det man ser som etablissemangets liberala politiska värderingar - vi såg det senast i det amerikanska presidentvalet.Programmet rör sig under några månader hösten 2016, som var ganska avgörande när det gäller förutsättningarna för att driva feministiska frågor. Vi ska börja med att flytta oss tillbaka till en tidpunkt före det amerikanska valet, till en tid då det fortfarande såg ut som om USA var på väg att få sin första kvinnliga president. Det var en solig dag i början av oktober som Konflikts producent Anja Sahlberg begav sig till regeringskansliet i Stockholm när Margot Wallström bjudit in till en workshop om "stärkande av kvinnors rättigheter". Där fanns bland många andra Sierra Leones FN-ambassadör Yvette Stevens och Hillary Clintons vän och nära medarbetare under många år, Melanne Verveer.Då var optimismen stor, men hur låter det efter valet? Konflikts Ivar Ekman ringde upp en av USA:s ledande feministiska akademiker, Wendy Brown, professor vid Berkeley-universitetet och började med att fråga om Donald Trumps seger är ett bakslag för feminismen. Samma fråga får utrikesminister Margot Wallström, när Konflikt träffar henne för en lång intervju några veckor efter valet i USA.Ett av de länder där Sverige verkligen har försökt påverka med en "feministisk utrikespolitik" är Colombia. Under de fyra år som fredsförhandlingarna pågått mellan Farc-gerillan och den colombianska regeringen så har Sverige, som är en viktig biståndsgivare i landet, tryckt på för att kvinnors röster skulle höras och att ett genusperspektiv skulle genomsyra avtalet. Men frågan är om det påverkat fredsprocessen negativt eller positivt? Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin rapporterar om från huvudstaden Bogotá.Gäster i dagens Konflikt är Robert Egnell, professor på försvarshögskolan och chef på institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap och Karin Eriksson, politikreporter på dagens Nyheter, som följt utrikesminister Margot Wallström och skrivit mycket om Socialdemokraterna och den feministiska utrikespolitiken.Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sverigesradio.seProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se

Utvisningsmaskinen  

Om utvisningsmaskinen, som fått uppdrag att växla upp. Hör röster från förvaret som bygger ut, från en ensam man i en skog och från en minibuss med en livlös kropp om utvisningarnas många dilemman. Den svenska regeringen vill att fler som inte har rätt att stanna i Sverige ska utvisas. Det kallas i myndighetssverige för återvändandeprocessen. I media och i debatter kan ibland begreppet avvisning användas. Men det mest korrekta juridiska begreppet för den process och dom fall Konflikt handlar om idag är utvisning. Dom allra flesta asylsökande som fått avslag ska utvisas.Tillsammans med vår reporter Amanda Lindholm tittar vi på en vecka i utvisningssverige. Vi besöker förvaret i Märsta som har byggt ut med fler platser. I en större svensk stad hälsar vi på hos Yavid som hotas av utvisning. Han bor på det myndigheterna döpt till ett utreseboende, men Yavid kallar det för ett utvisningsläger.I Konflikt hör ni samtalet om hur det går med utvisningarna från Sverige. I det deltar Sverker Spaak från Migrationsverket; chefen för Gränspolisen Patrik Engström; och advokaten Ignacio Vita, verksam inom asylrätten.I Konflikt tittar vi också närmare på en speciell utvisning på Arlanda i mars 2015, där Abdel som flytt från Irak, dog när han skulle flygas härifrån med personal från kriminalvården och polisen. Just denna utvisning har nyligen granskats av Sofia Boo på Sveriges Radios undersökande redaktion Kaliber. Där kan ni få veta mer om hur han dog och på vilket sätt ett grepp som personalen använde spelade roll. Det går att lyssna på Kalibers program här.Fasthållen till dödsI Konflikt hör ni, i Jesper Lindaus reportage, de tjänstemän som skulle utvisa Abdel. De är några av dom som varje dag genomför utvisningar i Sverige. De har i polisförhör berättat om vad som hände under Abdels sista timme i livet. Det är förhör som kommer från den förundersökning om vållande till annans död som åklagaren drev, men som senare lades ner eftersom brott inte kunde styrkas.I utkanten av en liten stad i södra Sverige träffar Konflikts reporter Babak Parham en ung afghan som vi kallar Amir. Han visar var han bott sedan han fick sitt utvisningsbeslut. På en träbänk i en skog och på en offentlig toalett. Allt för att undvika att skickas till Afghanistan, ett land han inte känner till.Babak Parhams reportage om Amir är en del i en serie av reportage om vardagen för ensamkommande barn och ungdomar i Sverige. De görs av Eko-redaktionens Radio Sweden och de reportagen hittar ni här:Radio Sweden Coming alone to SwedenVill ni höra Abdel själv berätta så kan ni höra Konflikts förra program om vad som hände honom när han dog under utvisningen och om varför han flydde från Irak. I den finns en intervju med Abdel som gjordes av Jesper Lindau bara veckor innan han dog när han jobbade med en dokumentär på förvaret i Märsta. Det finns här:Utvisad till dödsProgramledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.seProducent: Jesper Lindaujesper.lindau@sverigesradio.se

Raqqa inifrån  

Om IS-kalifatets huvudstad. Vi känner Raqqa som ondskans högborg, men hur blev den det? Hör en kvinna inifrån Raqqa och några män i södra Sverige om deras Raqqa, den öppna, liberala landsbygdsstaden. Konflikt fokuserar i den här sändningen på Raqqa. På kartan är det en stad i Uppsalas storlek som ligger vid floden Eufrats strand i norra Syrien. Sedan ett par år tillbaka är den också känd mer som en symbol för all den brutalitet som gruppen som kallar sig Islamiska staten kommit att representera. Men Raqqa är mer än så. Det är en riktig stad med riktiga människor.I Konflikt hör ni en kvinna från Raqqa som Konflikt varit i kontakt med. I Katja Magnusson reportage hör ni henne berätta om hur det är att leva under IS styre. Livet i Raqqa är mycket farligt så för att skydda vårt vittne har vi låtit ekots Samar Hadrous läsa in hennes berättelse.Samtidigt är Raqqa också något annat. För att förstå vad som händer i Raqqa idag tar vi oss bakåt i tiden, till livet i stan innan revolutionen 2011 och kriget som följde. Vår reporter Khaled Alesmael åkte till utkanten av en liten stad i södra Sverige för att träffa några asylsökande Raqqa-bor. Över många koppar te får han höra om deras bild av Raqqa förr, en liberal landsortsstad som var känd för sin öppenhet.I Konflikt diksuterar vi om hur det gick till när denna lilla stad blev ”huvudstad” i den så kallade Islamiska staten. Vi samtalar om det som för många syrier är en självklarhet, men som är mycket mindre känt utanför Syrien, nämligen att Assad-regimen och IS faktiskt är kopplade till varandra. Vi hör Sarmad Al Jilane, grundare av aktivistorganisationen Raqqa is being slaughtered silently och aktivisten Khalaf Malla, som ursprungligen är från Raqqa, och som faktiskt vara där när IS tog över.I studion för att samtala om detta finns Aron Lund, som är sverige-baserad och internationellt erkänd analytiker av det syriska inbördeskriget. Och Idris Ahmedi, statsvetare vid Försvarshögskolan som har ett fokus på Mellanöstern och framförallt USAs politik där.Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sr.seProducent: Jesper Lindaujesper.lindau@sr.se

Den underskattade vreden  

Om vinnare och förlorare när USA valde Donald Trump. Hur kom det sig att en miljardär kom att uppfattas som folkets röst? Och varför förstod så få att det höll på att ske? Konflikt handlar om det amerikanska valresultatet, ett resultat som många etablerade politiker, debattörer och journalister varnat för men som ändå tog många på sängen. En av överaskningarna var att det inte bara var arga vita män som röstade på Republikanernas kandidat Donald Trump, han fick också betydligt fler röster från kvinnor än vad prognoserna förutspått. Programmet startar på en valvaka på Women's National Republican Club, USA:s äldsta nationella republikanska kvinnoförening. Vi får möta åklagaren Mary Beth Buchanan och Claudette Hayle, som invandrat till USA från Jamaica, i frilansjournalisternas Victoria Greve och Kim Walls reportage.En aspekt som bidragit till sprickan mellan det som brukar kallas etablissamanget och det som vissa refererar till som "folket" är de etablerade medierna. I princip samtliga etablerade amerikanska medier var kraftfullt emot Donald Trump, vad spelade det för roll för valresultatet? Konflikts Irma Norrman ställde frågan till Christian Christensen, professor i journalistik vid Stockholms Universitet.När programmet sänds har det bara gått några dagar sedan Donald Trump valdes till president, men glädjeruset har snabbt spridit sig till vår europeiska kontinent. Det franska partiet Front Nationals partiledare, Marine Le Pen, sa segervisst i fransk tv i veckan att "Vi har sett att det som verkade omöjligt, kan bli möjligt, det folket vill, kan bli verklighet".Man brukar säga att i princip hela det svenska politiska landskapet ryms inom det Demokratiska partiet i USA och i år har också de svenska politiker som i vanliga fall sympatiserar med republikanerna varit skeptiska till Donald Trump. Med några få undantag, bland Sverigedemokraterna. Hur tänker de idag? Konflikts reporter Ulrika Bergquist fick tag i Tobias Andersson, ordförande för Sverigedemokraternas ungdomsförbund Ungsvenskarna, som varit i usa hela veckan för att fira det han ser som anti-etablissemangets seger. Hon begav sig också till Sveriges Riksdag och träffade ledamoten Mattias Bäckström Johansson (SD).Gäster i Konflikts studio är Elisabeth Wallentin, PR-strateg, som tidigare arbetat för det Demokratiska partiet, Nicole Clifford, statsvetare som tidigare arbetat för det Republikanska partiet, Göran Rosenberg, journalist och författare, Alice Teodorescu, chef för Göteborgs-Postens ledarredaktion och Agneta Ramberg, Ekots utrikeskommentator.Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sverigesradio.seProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se

Populisterna och hatet  

Om hatfulla valkampanjer som smittar. Hur förändras demokratin när gränserna för vad man får säga förskjuts? Hör Marine Le Pens närmsta man, Trump-väljare och Amina som nästan ströps i sin egen slöja. Konflikt startar i hetluften i Arizona där amerikanerna snart vet vem som blir landets nya president. Läraren Maureen Costello har undervisat i samhällskunskap sedan Ronald Reagans tid och säger att det här är den värsta presidentvals-kampanjen någonsin, med ren mobbing, förakt för demokratiska institutioner och hårda ord. En rapport hon sammanställt visar att barnen tagit över politikernas språk – och använder glåpord för att sprida rädsla i klassrummen. Reportar Hewa Abdelzadeh och Ulrika Bergqvist.Vad betyder det politiska språket och hur förändrar orden verkligheten?Konflikts Anja Sahlberg tar oss till Frankrike där debatten dragit igång inför presidentvalet i vår. Hon träffar Front Nationals vice ordförande Florian Philippot som har bidragit till breddningen av partiet där trendiga unga välutbildade fransmän nu syns på Frontens valmöten. Historikern Valérie Igounet säger att Philippot har bidragit till att Front National fått en mer modern framtoning men de högerextrema kärnbudskapen är desamma. Författaren och statsvetaren Karim Amellal säger att ”lepeniseringen” har spridit sig i de franska folklagren och att även ett parti som det franska Socialistpartiet nu har anammat Front Nationals språkbruk och till viss del också politik.Finns det ett samband mellan vad vi säger och vad vi gör? Gäster i studion är DN-journalisten Niklas Orrenius, aktuell med boken ”Skotten i Köpenhamn” och Marie Demker, professor i statsvetenskap i Göteborg som forskat både kring främlingsfientlighet och har följt värderingsfrågor i Europa under många år.Kan själva utmålandet av den andre som ett hot göra det lättare att gå från ord till handling? Kanske rent ut av slå till någon i kollektivtrafiken, detta allmännaste av allmänna rum. Hör om Amina som blev attackerad av en man som slog henne med knytnäven och använde hennes slöja för att ta stryptag på henne. Och hon är inte ensam om att bli utsatt i kollektivtrafiken. Reportrar Mona Ismail Jama och Irma Norrman.Programledare: Jesper Lindaujesper.lindau@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergquist@sr.se

Kina vs USA - vem vinner?  

Om kampen i Sydkinesiska havet, där den politiska kartan snabbt verkar ritas om. Är det en ny ordning vi nu ser födas – en ordning där Kina får som man vill? Hur ska man förstå konflikten i Sydkinesiska havet? Frågan är stor och svaren varierar beroende på vem man frågar. Det här programmet är en produkt av ett nära samarbete med radions korrespondenter Hanna Sahlberg och Margita Boström. De har rest längs olika kuster vid Sydkinesiska havet och träffat både fiskare, turister och experter. Genom möten med fiskare både på den filippinska ön Luzon och kinesiska Hainan får vi en tydligare bild av det större spelet, om kampen om inflytande mellan USA - som länge haft rollen som ett slags sheriff, med militärbaser och många allierade i regionen - och ett allt starkare Kina. Vi hamnar mitt i högaktuell storpolitik, när "jokern" i spelet, Filippinernas nya president Rodrigo Duterte, med stundtals mycket hård retorik, förklarat att han vill ha starkare band till Kina. Är det han som ska stjälpa den gamla ordningen? Eller är det han som ska skapa en ny fred? Gäster är korrespondenterna Margita Boström och Hanna Sahlberg, och professor Stein Tønnesson, verksam vid Uppsala universitet. Alla tre medverkade direkt från Taiwans huvudstad Taipei. Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se

0:00/0:00
Video player is in betaClose