Konflikt i P1

Konflikt i P1

Sweden

Konflikt är Sveriges Radios fördjupande utrikesmagasin som rör sig i gränslandet mellan kultur och politik och som knyter ihop internationell debatt med den svenska vardagen.

Episodes

Inkomstklyftan och apatin  

Programmet börjar i Tyskland, där valkampanjen är inne i sin slutspurt. Radions korrespondent Daniela Marquardt rapporterar från Bremen, där den blomstrande ekonomins baksidor syns tydligare än på andra håll i Tyskland. Där fnyser invånare åt kanslerkandidaten Angela Merkels valslogan "ett Tyskland där vi lever gott och gärna". Arbetslösa och låginkomsttagare kan verkligen inte leva gott. Och det är knappast gärna som människor hankar sig fram i den här tillvaron. Varje dag är en kamp från det att man vaknar, säger 54-åriga Frank Höpfner i stadsdelen Neustadt. Finns det ett samband mellan ökad ojämlikhet och sviktande valdeltagande? Och hur problematiskt är det egentligen med växande inkomstklyftor? Konflikts Anja Sahlberg försökte få svar från akademiska experter. Jesper Roine, nationalekonom på Handelshögskolan i Stockholm, berättar om the million dollar question, hur pass stor inkomstklyfta är bra för ett samhälle? På Skype från London School of Economics ger professor Simon Hix en bild av ett sviktande valdeltagande i Europa, och vilka det är som röstar i allt lägre utsträckning: unga, låginkomsttagare och lågutbildade. Professor Valentino Larcinese, från samma universitet, berättar om vad forskningen vet om sambandet mellan ökade inkomstklyftor och lägre valdeltagande och varför han menar att ökad ojämlikhet kan vara ett problem för demokratin. Det har gått cirka tio år sedan den ekonomiska krisen i Europa. Spanien drabbades hårt, ett land som har bland de största skillnaderna i inkomst i Europa. Inte minst landets unga befolkning har märkts av krisåren. Frilansjournalisten Anna Gjöres träffar människor som tvingas gå hungriga och 28-åriga Charly Lopez, som är välutbildad, men som inte får ett jobb. Precis som många i samma ålder har han gett upp hoppet om politiken.   Ibland tänker jag att det skulle ha varit bra om krisen hade slagit ännu hårdare. Om fler folk var helt desperata, skulle de kanske kämpa mer för att ändra samhället, säger Charly. Här i Sverige pratar politikerna, både till höger och vänster på den politiska skalan, allt mer om ökade klyftor. Vad menar dem? Och vad vill de göra åt det? I studion möts Fredrik Olovsson från Socialdemokraterna, som är Finansutskottets ordförande, och Ulf Kristersson, Moderaternas ekonomisk-politiske talesperson. Konflikt träffar också två svenska nationalekonomer, Anna Almqvist på LO, Malin Sahlén, i dag konsult, men tidigare knuten till den högerorienterade, liberala tankesmedjan Timbro, för att prata om inkomstklyftor och ojämlikhet ur ett svenskt perspektiv.   Programledare: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Rasismens politiska kraft  

Dagens Konflikt ska med avstamp i det som hänt och händer i USA försöka förstå RASISMEN som politisk kraft. Det har ju länge funnits ett antagande att med historiens erfarenheter i ryggen och med vetenskapens framsteg som grund - så är rasismen en kraft som i politisk mening för en tynande tillvaro. Men stämmer det? Eller kan Donald Trumps förskjutning av dom politiska gränserna vara en framgångsrik strategi? Vi ska börja med att betrakta den här frågan med psykologins glasögon, för att förstå vem som är och kan bli rasist. Den psykologiska forskningen, inte minst i USA, har nämligen under dom senaste decennierna börjat tala om begreppet implicit bias, undermedveten fördomsfullhet. Vårt psyke styr oss automatiskt i riktningar som gör oss mer fördomsfulla. Det här tyder alltså på att det finns en liten rasist inom oss alla. Hör Marie Nilsson Boijs reportage där du bland annat får stifta bekantskap med självhjälpsgruppen Rasists Anonymous. Övriga medverkande: Jens Agerström, docent i psykologi vid Linnéuniversitetet i Växjö, Nazar Akrami, docent i psykologi vid Uppsala Universitet och Reverend Nathan King, pastor i Trinity united church of christ i Concord North Carolina. Stephen Rappaport hade läst in 12-punktsprogrammet för Anonyma Rasister. Det brukar ju ofta sägas att rasismen är en kraft på dekis, på väg ut, otidsenlig. Stämmer det, i ett amerikanskt sammanhang? Stämmer det som den förra presidenten Barack Obama brukade säga, att historiens långa kurva sluttar mot rättvisan - och, med andra ord, bort från rasismen? Ivar Ekman ringde upp historikern Ibram Kendi, som är professor i både historia och internationell politik på American University i Washington DC och författare till den uppmärksammade och prisbelönta boken Stamped from the beginning- a definitive history of racist ideas in America. Och Ibram Kendi menar att tanken om framsteg i rasrelationerna i USA stämmer - men att det bara är halva bilden. Hur ser det egentligen ut för rasismens konkreta manifestationer på marken i USA? Hur går det för vit maktrörelsen och högerextremismen? Konflikts reporter Simon Moser, ringde upp Brian Levin vid Center for the Study of Hate and Extremism, vid California State University i San Bernadino, vars forskning visar att den stärker sina positioner. De senaste två åren har det sammanlagt varit fler vit makt-möten än under de tidigare 20 åren. Medverkar gör även Ruth Ben-Ghiat, professor i historia vid New York University, som menar att tonen i det offentliga samtalet har blivit råare. Gäster i programmet: Anderas Johansson Heinö, statsvetare som är förlagschef på den liberala, marknadsvänliga tankesmedjan Timbro och Christer Mattsson, biträdande föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs Universitet, ett kunskapscentrum för förebyggandet av våldsutövande extremism. Kan Sverige dra några lärdomar från det amerikanska exemplet? Ivar Ekman träffade en av dom ledande aktivisterna i Black Lives Matter-rörelsen som var på tillfälligt besök till Sverige, juridikprofessorn Justin Hansford och resonerade med honom om rasismens allmängiltighet. Programledare: Ivar Ekman Producent: Marie Nilsson Boij

USA:s mörka tvilling?  

Konflikt om hot, fiendebilder och ett ryskt hus som stängdes. Vår utsände i Washington Lasse Johansson besöker den egendom i Maryland som var de ryska diplomaternas semesteranläggning. Den stängdes vid nyår av president Obama. Hör grannarna berätta om en liten del av den verklighet, som vid sidan av twitterdiplomati och stökiga presskonferenser, har gjort att Ryssland uppfattas som ett allt större hot i USA. Världen har ägnat mängder av tid åt att diskutera utredningen av Donald Trumps och hans omgivnings kontakter med Ryssland och ryssar.  Men hur tänker man i USA om man också kan mycket om rysk historia och politik. Jesper Lindau ringde upp två kunniga amerikaner för att fråga dem om Ryssland som USA:s mörka tvilling. Sean Guillory, historiker vid University of Pittsburgh, som gör podcasten Seans Russia Blog och Leon Aron, ansvarig för Rysslandsfrågor vid den konservativa tankesmedjan American Enterprise Institute. I Konflikt samtalar sedan våra två första gäster om USA. Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala Universitet, och Maria Georgieva, Svenska Dagbladets Rysslandskorrespondent Sverige har en lång historia tillsammans med Ryssland som innehåller allt från krig och frostiga relationer till handel och samarbeten. Sverige idag är ett möjligen oroligt land. SOM-institutets mätningar av oro visar på att oron för situationen i Ryssland ökade markant när Ryssland annekterade Krim och kriget i östra Ukraina började. Konflikts Simon Moser träffade Marina Davidsson som upplevt effekterna av den oron i sin vardag. Gunnar Nygren som är professor i journalistik vid Södertörns högskola berättar också om den studie de gjort om 2014 under kriget i Ukraina och om hur rapporteringen byggde mycket på ett västligt perspektiv. I Konflikt diskuterar vi sedan bilden av Ryssland i Sverige tidskriften Filters chefredaktör Mattias Göransson och Johan Wiktorin, som är skribent och bloggare och ledamot i kungliga krigsvetenskapsakademin.    Producent: Simon Moser simon.moser@sverigesradio.se   Programledare: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se

Sverige och de ensamkommande  

Om de 23 480 ensamkommande unga afghaner som kom till Sverige 2015. Vad har hänt? Med pojkarna och med Sverige? Hör ett valthorn från en göteborgsk nationaldag och om ett samhälle som bytt skepnad.

Hur får man freden att hålla?  

Vad kan den colombianska fredsprocessen lära av Nordirland och Rwanda? Och hur vet man att det är fred - på riktigt? Hör om en nordirländsk Romeo och Julia, om colombianer som spelar teater med fienden och om rwandiern som blev räddad av sin motståndare.

Little Britain?  

Om det forna imperiets svåra vägval efter Brexit. Hör röster från ett kungligt skepp, en nordirländsk åker och skotska gator om ett Storbritannien som riskerar att bli allt mindre.

Vad kan rädda EU?  

Om Macrons seger i Frankrike, som ger EU-kramarna hopp. Men är ett starkt och federalt Europa rätt väg för en haltande union?

Vem ska leda Iran?  

Iran har öppnat sig mot Väst med kärnteknikavtalet. Men Iran är också i krig i Syrien och Irak. Hör röster från Washington, Teheran och Stockholm om Irans presidentval och vägen mellan krig och fred.

Den segregerade skolan  

Om skolsegregation, rasism och svåra val. Hör röster från New York, Rinkeby och Gävle.

Korruption, KGB och den ryska ungdomsrevolten  

Om korruption som politiskt vapen. Konflikt om familjeföretaget Vitryssland och om ryska ungdomars kamp mot korruption på hög nivå. Hör röster från Minsk och Moskva om pengar, makt och demokrati.

Vem svälter Jemen?  

Om svältkrisen som riskerar bli den värsta humanitära katastrofen sedan andra världskriget. Men är det också en av vår tids värsta krigsbrott?

Krigsvåldtäkterna och tystnaden  

Om sexuellt våld i krig. Hundratusentals kvinnor har våldtagits i krig i länder som Irak och Kongo. Vad hjälper FNs resolutioner? Hör röster från Belgrad, Nigeria och ett våldtäktsläger i Bosnien.

Det europeiska supervalåret  

Om ett europeiskt supervalår i skuggan av Brexit och terrorhot. Vad kommer vara de viktigaste frågorna för väljarna - och vad står egentligen på spel för människorna och för EU?

Efter "Kalifatet"  

Om IS, vars fästen i Irak och Syrien faller ett efter ett. Men vad kommer efter IS så kallade Kalifat? Och hur hanterar terrordrabbade Frankrike återvändarna? Följ med till Fallujah och Saint Denis.

Vem ska rädda Balkan?  

Om eskalerande spänningar på Balkan. Hur länge kan drömmen om EU hålla fred? Vem ska man annars lita på, Ryssland eller Nato? Hör röster från Sarajevo, Kosovo och Belgrad om vem som ska rädda Balkan.

Le Pen, feminismen och förorten  

Om det franska valet, där Front National satsar på kvinnors röster för att nå presidentposten. Men hur genuin är partiets feminism? Spelar det någon roll? Hör också om ”förorten” som slagträ i valet.

Erdogan på mållinjen  

Om slutstriden kring presidentposten i Turkiet. Erdogan har fått parlamentets välsignelse att ge sig själv mer makt. Men får han folkets? Kampen om Turkiets framtid pågår i såväl Solna som Istanbul.

Spionernas tidevarv  

Om spionernas, hemligheternas och förvirringens tidevarv. Varför spelar underrättelsetjänster plötsligt så stor roll i världspolitiken? Vad gör det med politiken - och vad gör det med oss?

Aborter, bistånd och lobbyister  

Om den internationella kampen om abortfrågan. Konflikt om Trump, etiopisk mödravård och en svensk barnmorska. Hör röster från Washington och Addis Abeba om aborter, bistånd och global familjepolitik.

Är socialdemokratin död?  

Om den europeiska socialdemokratin, som visar tecken på att... dö. Hur illa är det egentligen ställt med denna politiska kraft som format vår samtida kontinent?

0:00/0:00
Video player is in betaClose