Konflikt i P1

Konflikt i P1

Sweden

Konflikt är Sveriges Radios fördjupande utrikesmagasin som rör sig i gränslandet mellan kultur och politik och som knyter ihop internationell debatt med den svenska vardagen.

Episodes

Vad kan rädda EU?  

Om Macrons seger i Frankrike, som ger EU-kramarna hopp. Men är ett starkt och federalt Europa rätt väg för en haltande union?

Vem ska leda Iran?  

Iran har öppnat sig mot Väst med kärnteknikavtalet. Men Iran är också i krig i Syrien och Irak. Hör röster från Washington, Teheran och Stockholm om Irans presidentval och vägen mellan krig och fred.

Den segregerade skolan  

Om skolsegregation, rasism och svåra val. Hör röster från New York, Rinkeby och Gävle. De senaste åren har skolan debatterats intensivt i Sverige. Det har varit en spretig, stor, komplicerad debatt, med mängder av begrepp och problem som ska åtgärdas: likvärdigheten, resultatuvecklingen, resursbristen, bland mycket annat. Dagens Konflikt fokuserar på en aspekt av skolans utmaningar, nämligen segregationen. Dels för att segregation är en viktig fråga i sig i den tid och det samhälle vi lever i, men också för att det finns ett intressant land att jämföra med, ett land som länge brottats med segregationen, nämligen USA. Frilansjournalisten Åsa Secher börjar sitt reportage i ett bibliotek i stadsdelen The Bronx i New York, där hon träffar 17-åriga Yacine Fall. En stor skillnad mellan USA och Sverige är hur man pratar om problemen med segregation: "Vita skolor ses som bra skolor", sades till exempel i inslaget från New York. Det här i svenska öron ganska brutala språkbruket har ju förstås sin bakgrund i USA:s mer brutala historia: skolsegregationen i USA har sina rötter i slaveriet, och segregationen var länge inskriven i många delstaters lagar. Det gjorde också att avsegregeringen, som påbörjades på 1950-talet med ett beslut i USA:s högsta domstol, åtminstone i sina intentioner var väldigt tydlig. Domstolen skrev då, 1954, i beslutet Brown vs. Board of Education, att det inte dög med likvärdiga skolor - principen separate but equal, alltså just segregerade men likvärdiga, var inte nog - för, som domarna skrev vidare: "segregerade skolor är till sin natur inte likvärdiga". I praktiken innebar förstås inte det här beslutet att USA:s skolor automatiskt integrerades. Under några decennier efter 50-talet minskade segregationen, framförallt genom att elever bussades mellan olika områden, men det möttes av hårda protester, framförallt från vita föräldrar. Och på 80-talet började reformerna rullas tillbaka, och segregationen i amerikanska skolor ökade igen. Sverige har ju en delvis annan historia än USA, och ett annat sätt att närma sig det här problemet. Men Sverige har, precis som USA, en multi-etnisk framtid framför sig. För att ta reda på hur den ser ut, och hur den speglas av det svenska skolsystemet, begav sig Konflikts reporter Katarina Helmersson till Stockholmsförorten Rinkeby, för att besöka familjen Jusuf. Segregationen i svenska skolor ökar, men det finns en del försök att bryta den här utvecklingen. Ett hittar man i Gävle, där fyra högstadieskolor slagits ihop till en, bland annat med syftet att skapa en mer integrerad skola. Firas Jonblat begav sig till Gävle, och en gymnastiklektion på Vallbacksskolan. Med i studion för att diskutera segregationen finns Anna Ekström (S), gymnasie- och kunskapslyftsminister, och tills nyligen generaldirektör för Skolverket, och Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Stephanie Zakrisson stephanie.zakrisson@sverigesradio.se

Korruption, KGB och den ryska ungdomsrevolten  

Om korruption som politiskt vapen. Konflikt om familjeföretaget Vitryssland och om ryska ungdomars kamp mot korruption på hög nivå. Hör röster från Minsk och Moskva om pengar, makt och demokrati. Under veckan som gått innan detta Konflikt sändes har vi i Ekot fått höra hur en avhoppad KGB-agent dragit upp blixtlåset på en ryggsäck och plockat fram dokument från en svart plastmapp. De var bevis på hur smuggling av oljeprodukter sanktionerats av den högsta politiska ledningen i den vitryska huvudstaden Minsk. Om den historien kan ni i detalj höra en hel P1 Dokumentär här. I Konflikt hör ni mer om den före detta KGB-agenten, som nu söker asyl i Sverige, om hans bild av hur det extremt hårda vitryska politiska systemet handlar om korruption på hög nivå. I Daniel Velascos och Daniel Öhmans reportage får vi också möta lokalpolitikern Olga Karatch och småföretagaren Anatoliy Shumchenko och höra hur de mött korruptionen när de fängslats eftersom de valt att inte vara lojala mot president Aleksander Lukashenko. I Konflikt samtalar Martin Kragh från Utrikespolitiska Instituet och Martin Uggla från Östgruppen om hur det politiska förtrycket och korruptionen hänger ihop. I Ryssland utbröt för några veckor sedan de största demonstrationerna på väldigt länge och de riktade sig mot den ryska regeringen. Protesterna handlade om just korruption. Det som blev den tändande gnistan för demonstranterna var en videofilm som den mest kände ryska oppositionspolitikern Alexey Navalnyj publicerat med sitt team. Det är en film som påstår att Rysslands premiärminister och före detta president Dmitrij Medvedev helt enkelt är korrupt. Sveriges Radios Moskva-korrespondent Maria Persson-Löfgren träffar några av alla de unga som protesterar mot korruptionen. Lena och Natasja berättar utanför Arkitekthögskolan att de är helt emot korruption. Få utomstående personer har kommit närmare den absoluta makteliten i Ryssland, eller "den kollektiva Putin" som president Putin själv och gruppen runt honom brukar kallas, än TV-journalisten och författaren Michail Zygar. Konflikts Ivar Ekman träffade honom när han var i Stockholm nyligen, och han berättar om korruptionens tre faser i Ryssland och om att ”Det finns många stater med korruption, men bara en korruption med en egen stat, och det är Ryssland” Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Lisa Helgesson lisa.helgesson@sverigesradio.se

Vem svälter Jemen?  

Om svältkrisen som riskerar bli den värsta humanitära katastrofen sedan andra världskriget. Men är det också en av vår tids värsta krigsbrott? Nyligen gick FN ut och varnade för vad man kallade den största humanitära krisen sedan organisationen skapade, en hungersnöd där 20 miljoner människor hotas av svält i fyra länder: norra Nigeria, Somalia, Sydsudan och, vilket är det värst drabbade landet, Jemen. För att få en bättre bild av vad som händer finns få ställen som är bättre att besöka än ett kontorsområde precis vid en motorväg i utkanten av Italiens huvudstad Rom, där FN-organisationen World Food Programme har sitt högkvarter. Konflikts Ivar Ekman åkte dit, och fick höra att matkriserna i stor utsträckning är skapta av människor. En av de intervjuade på WFP var Mahadevan Ramachandran, planeringschef för försörjningsflödesdivisionen på WFP, som oroade sig för en attack mot hamnstaden Hudeidah, som skulle hota WFP:s förmåga att rädda livet på de sju miljoner jemeniter som befinner sig på gränsen till regelrätt svält. Vilka är det då som skulle attackera? Vad är det för krig som pågår i Jemen? Konflikts Maja Lagercrantz tittade närmare på det, och började i det hopp som fanns i Jemen under demonstrationerna mot den dåvarande presidenten Ali Abdullah Saleh, under den arabiska våren 2011. En av dem hon pratade var aktivisten Baraa Shiban, som sa att det inte finns några militära lösningar på Konflikten. Men hur ter sig kriget från marken, för dem som står där när bomberna faller och granaterna slår ner? Anna Roxvall sökte svar på den frågan, och pratade bland andra med Alvhild Strömme vid Norwegian Refugee Council, som sa att mat kommit att bli ett vapen i kriget i Jemen. Om kriget och svälten i Jemen är människoskapta uppstår frågan om det är någons fel? Om tusentals, miljontals människor svälter eller är på gränsen till svält – kan inte någon ställas till svars, och det hela hindras genom att nån ingriper? Med i studion för att svara är Pål Wrange, som är professor i folkrätt vid Stockholms Universitet. Kriget i Jemen drivs framförallt av en koalition ledd av Saudiarabien, ett krig som enligt många bedömare inte varit möjligt om inte andra länder hade stöttat det på olika sätt. Ett land som gett mycket operativt och materiellt stöd är Saudiarabiens nära allierade USA, och ett som sålt enorma mängder vapen till Saudiarabien är Storbritannien. Konflikts Stephanie Zackrison tittade närmare på deras inblandning, och pratade bland annat med Christopher Sherwood, talesman på försvarshögkvarteret Pentagon. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Stephanie Zakrisson stephanie.zakrisson@sverigesradio.se

Krigsvåldtäkterna och tystnaden  

Om sexuellt våld i krig. Hundratusentals kvinnor har våldtagits i krig i länder som Irak och Kongo. Vad hjälper FNs resolutioner? Hör röster från Belgrad, Nigeria och ett våldtäktsläger i Bosnien.

Det europeiska supervalåret  

Om ett europeiskt supervalår i skuggan av Brexit och terrorhot. Vad kommer vara de viktigaste frågorna för väljarna - och vad står egentligen på spel för människorna och för EU?

Efter "Kalifatet"  

Om IS, vars fästen i Irak och Syrien faller ett efter ett. Men vad kommer efter IS så kallade Kalifat? Och hur hanterar terrordrabbade Frankrike återvändarna? Följ med till Fallujah och Saint Denis.

Vem ska rädda Balkan?  

Om eskalerande spänningar på Balkan. Hur länge kan drömmen om EU hålla fred? Vem ska man annars lita på, Ryssland eller Nato? Hör röster från Sarajevo, Kosovo och Belgrad om vem som ska rädda Balkan.

Le Pen, feminismen och förorten  

Om det franska valet, där Front National satsar på kvinnors röster för att nå presidentposten. Men hur genuin är partiets feminism? Spelar det någon roll? Hör också om ”förorten” som slagträ i valet.

Erdogan på mållinjen  

Om slutstriden kring presidentposten i Turkiet. Erdogan har fått parlamentets välsignelse att ge sig själv mer makt. Men får han folkets? Kampen om Turkiets framtid pågår i såväl Solna som Istanbul.

Spionernas tidevarv  

Om spionernas, hemligheternas och förvirringens tidevarv. Varför spelar underrättelsetjänster plötsligt så stor roll i världspolitiken? Vad gör det med politiken - och vad gör det med oss?

Aborter, bistånd och lobbyister  

Om den internationella kampen om abortfrågan. Konflikt om Trump, etiopisk mödravård och en svensk barnmorska. Hör röster från Washington och Addis Abeba om aborter, bistånd och global familjepolitik.

Är socialdemokratin död?  

Om den europeiska socialdemokratin, som visar tecken på att... dö. Hur illa är det egentligen ställt med denna politiska kraft som format vår samtida kontinent?

Behövs en feministisk migrationspolitik?  

Om flyktingflickornas särskilda helvete. Varför finns det så få säkra vägar till Sverige för kvinnor. Hör röster från Damaskus, Mölndal och Malta om kvinnorna och den svenska flyktingpolitiken.

Gränsernas verklighet  

Om livet över, under, på fel och rätt sida de murar och gränser som dominerar vår värld. Hör röster från Tijuana, Frankrike och Öresund om smidiga murar, folkligt motstånd och svenskt vankelmod.

De ensamutvisade  

Om de ensamutvisade från Afghanistan. Är Kabul säkert för en ung, pank kille utan nånstans att bo? Hör röster från Kabul och Partille om vad som händer dem som Sverige skickar ut.

Demokratins självmord?  

Om demokratiernas eventuella förfall. Kan rika, stabila demokratier montera ner sig själva? Varför skulle de vilja göra det? Hör röster från Warszawa, Cambridge och Paris om det är på väg att ske.

Obamas år  

Om det Mellanöstern Barack Obama ville lämna och resan till Asien som inte blev av. Hör röster från Washington, Damaskus och Peking om Obama som inte ville krig, men som blev alla tiders drönar-kung.

Repris: En perfekt diktator?  

Konflikts återutsänder vårt program från Peking om Kinas ledare Xi Jinping. Hör röster och sånger från degknytes-restauranger, internetfester och en cyklande ambassadör om Kinas väg under pappa Xi. Konflikt denna trettondagshelg är en återutsändning av vårt program från Peking om Xi Jinping, generalsekreterare i Kinas kommunistparti. Han har också titeln Folkrepublikens president samt överbefälhavare för Folkets Befrielsearmé. Är han den nye Mao?Konflikt besöker den enkla lunchrestaurangen Qingfeng i den västra delen av Peking. Där testar vi den enkla husmanskost som är typisk för det nordkinesiska vardagsköket; ångat vitt bröd fyllt med kött, leversoppa och ångade grönsaker. Det är maten som Xi Jinping åt när han vid ett högst ovanligt tillfälle frotterade sig med vanliga kineser. Sveriges Radios korrespondent Hanna Sahlberg får höra av gäster på restaurangen att han är omtyckt och att många är nöjda med hans kamp mot korruptionen. Vi får också höra om Xi Jinpings fru, den berömda sångerskan Peng Liyuen. Hon är ytterligare en del av den populära image som Xi Jinping har, en image som skiljer sig drastiskt från hans mycket mer anonyma och gråa företrädare.Men Xi Jinping har inte bara anti-korruptionskampanjerna och leversoppan att tacka för sin popularitet. Han har också varit skicklig på att väva in ett kraftfullt nationalistiskt budskap i sina tal, ofta i form av en slogan som lyder ”Den kinesiska drömmen”. I Konflikt från Peking berättar vi om hur Xi Jinping formulerar den här drömmen, och om hur den omsatts i en allt aktivare säkerhets- och utrikespolitik. Något som oroar många av Kinas grannländer.  Ett annat område där Xi Jinping-regimen flyttar fram positionerna snabbt är övervakning och censur på internet, där väl den stora kinesiska brandväggen är det mest kända uttrycket. Internet och kommunikationsteknologi är väldigt utbrett i dagens Kina, inte minst i form av smarta mobiler och olika appar som, som Wechat, Alipay och Baidu. Den kinesiska regimen under Xi Jinping har uppmuntrat – och samtidigt utnyttjat – den snabba teknikutvecklingen på området.Radions korrespondent Hanna Sahlberg och Lars Fredén, fram tills helt nyligen Sveriges Kina-ambassadör, samtalar om detta på en lummig takterrass i Peking.Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.seProducent: Jesper Lindaujesper.lindau@sverigesradio.se

0:00/0:00
Video player is in betaClose