Konflikt i P1

Konflikt i P1

Sweden

Konflikt är Sveriges Radios fördjupande utrikesmagasin som rör sig i gränslandet mellan kultur och politik och som knyter ihop internationell debatt med den svenska vardagen.

Episodes

Utvisningsmaskinen  

Om utvisningsmaskinen, som fått uppdrag att växla upp. Hör röster från förvaret som bygger ut, från en ensam man i en skog och från en minibuss med en livlös kropp om utvisningarnas många dilemman. Den svenska regeringen vill att fler som inte har rätt att stanna i Sverige ska utvisas. Det kallas i myndighetssverige för återvändandeprocessen. I media och i debatter kan ibland begreppet avvisning användas. Men det mest korrekta juridiska begreppet för den process och dom fall Konflikt handlar om idag är utvisning. Dom allra flesta asylsökande som fått avslag ska utvisas.Tillsammans med vår reporter Amanda Lindholm tittar vi på en vecka i utvisningssverige. Vi besöker förvaret i Märsta som har byggt ut med fler platser. I en större svensk stad hälsar vi på hos Yavid som hotas av utvisning. Han bor på det myndigheterna döpt till ett utreseboende, men Yavid kallar det för ett utvisningsläger.I Konflikt hör ni samtalet om hur det går med utvisningarna från Sverige. I det deltar Sverker Spaak från Migrationsverket; chefen för Gränspolisen Patrik Engström; och advokaten Ignacio Vita, verksam inom asylrätten.I Konflikt tittar vi också närmare på en speciell utvisning på Arlanda i mars 2015, där Abdel som flytt från Irak, dog när han skulle flygas härifrån med personal från kriminalvården och polisen. Just denna utvisning har nyligen granskats av Sofia Boo på Sveriges Radios undersökande redaktion Kaliber. Där kan ni få veta mer om hur han dog och på vilket sätt ett grepp som personalen använde spelade roll. Det går att lyssna på Kalibers program här.Fasthållen till dödsI Konflikt hör ni, i Jesper Lindaus reportage, de tjänstemän som skulle utvisa Abdel. De är några av dom som varje dag genomför utvisningar i Sverige. De har i polisförhör berättat om vad som hände under Abdels sista timme i livet. Det är förhör som kommer från den förundersökning om vållande till annans död som åklagaren drev, men som senare lades ner eftersom brott inte kunde styrkas.I utkanten av en liten stad i södra Sverige träffar Konflikts reporter Babak Parham en ung afghan som vi kallar Amir. Han visar var han bott sedan han fick sitt utvisningsbeslut. På en träbänk i en skog och på en offentlig toalett. Allt för att undvika att skickas till Afghanistan, ett land han inte känner till.Babak Parhams reportage om Amir är en del i en serie av reportage om vardagen för ensamkommande barn och ungdomar i Sverige. De görs av Eko-redaktionens Radio Sweden och de reportagen hittar ni här:Radio Sweden Coming alone to SwedenVill ni höra Abdel själv berätta så kan ni höra Konflikts förra program om vad som hände honom när han dog under utvisningen och om varför han flydde från Irak. I den finns en intervju med Abdel som gjordes av Jesper Lindau bara veckor innan han dog när han jobbade med en dokumentär på förvaret i Märsta. Det finns här:Utvisad till dödsProgramledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.seProducent: Jesper Lindaujesper.lindau@sverigesradio.se

Raqqa inifrån  

Om IS-kalifatets huvudstad. Vi känner Raqqa som ondskans högborg, men hur blev den det? Hör en kvinna inifrån Raqqa och några män i södra Sverige om deras Raqqa, den öppna, liberala landsbygdsstaden. Konflikt fokuserar i den här sändningen på Raqqa. På kartan är det en stad i Uppsalas storlek som ligger vid floden Eufrats strand i norra Syrien. Sedan ett par år tillbaka är den också känd mer som en symbol för all den brutalitet som gruppen som kallar sig Islamiska staten kommit att representera. Men Raqqa är mer än så. Det är en riktig stad med riktiga människor.I Konflikt hör ni en kvinna från Raqqa som Konflikt varit i kontakt med. I Katja Magnusson reportage hör ni henne berätta om hur det är att leva under IS styre. Livet i Raqqa är mycket farligt så för att skydda vårt vittne har vi låtit ekots Samar Hadrous läsa in hennes berättelse.Samtidigt är Raqqa också något annat. För att förstå vad som händer i Raqqa idag tar vi oss bakåt i tiden, till livet i stan innan revolutionen 2011 och kriget som följde. Vår reporter Khaled Alesmael åkte till utkanten av en liten stad i södra Sverige för att träffa några asylsökande Raqqa-bor. Över många koppar te får han höra om deras bild av Raqqa förr, en liberal landsortsstad som var känd för sin öppenhet.I Konflikt diksuterar vi om hur det gick till när denna lilla stad blev ”huvudstad” i den så kallade Islamiska staten. Vi samtalar om det som för många syrier är en självklarhet, men som är mycket mindre känt utanför Syrien, nämligen att Assad-regimen och IS faktiskt är kopplade till varandra. Vi hör Sarmad Al Jilane, grundare av aktivistorganisationen Raqqa is being slaughtered silently och aktivisten Khalaf Malla, som ursprungligen är från Raqqa, och som faktiskt vara där när IS tog över.I studion för att samtala om detta finns Aron Lund, som är sverige-baserad och internationellt erkänd analytiker av det syriska inbördeskriget. Och Idris Ahmedi, statsvetare vid Försvarshögskolan som har ett fokus på Mellanöstern och framförallt USAs politik där.Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sr.seProducent: Jesper Lindaujesper.lindau@sr.se

Den underskattade vreden  

Om vinnare och förlorare när USA valde Donald Trump. Hur kom det sig att en miljardär kom att uppfattas som folkets röst? Och varför förstod så få att det höll på att ske? Om vinnare och förlorare när USA valde Donald Trump. Hur kom det sig att en miljardär kom att uppfattas som folkets röst? Vilket folk? Och varför förstod så få att det höll på att ske?

Populisterna och hatet  

Om hatfulla valkampanjer som smittar. Hur förändras demokratin när gränserna för vad man får säga förskjuts? Hör Marine Le Pens närmsta man, Trump-väljare och Amina som nästan ströps i sin egen slöja. Vi besöker Frankrike där presidentvals-kampanjen dragit igång inför valet i vår och tongångarna redan går högt. Konflikts Anja Sahlberg har träffat Front Nationals vice ordförande Florian Philippot. Hör om skolbarn i USA som är rädda att bli deporterade – trots att deras familjer har bott i USA i flera hundra år. Och om somaliska kvinnors rädsla för att åka spårvagn i Göteborg eller tunnelbana i Stockholm. Finns det ett samband mellan vad vi säger och vad vi gör? Gäster i studion är DN-journalisten Niklas Orrenius, och Marie Demker, professor i statsvetenskap i Göteborg.

Kina vs USA - vem vinner?  

Om kampen i Sydkinesiska havet, där den politiska kartan snabbt verkar ritas om. Är det en ny ordning vi nu ser födas – en ordning där Kina får som man vill? Hur ska man förstå konflikten i Sydkinesiska havet? Frågan är stor och svaren varierar beroende på vem man frågar. Det här programmet är en produkt av ett nära samarbete med radions korrespondenter Hanna Sahlberg och Margita Boström. De har rest längs olika kuster vid Sydkinesiska havet och träffat både fiskare, turister och experter. Genom möten med fiskare både på den filippinska ön Luzon och kinesiska Hainan får vi en tydligare bild av det större spelet, om kampen om inflytande mellan USA - som länge haft rollen som ett slags sheriff, med militärbaser och många allierade i regionen - och ett allt starkare Kina. Vi hamnar mitt i högaktuell storpolitik, när "jokern" i spelet, Filippinernas nya president Rodrigo Duterte, med stundtals mycket hård retorik, förklarat att han vill ha starkare band till Kina. Är det han som ska stjälpa den gamla ordningen? Eller är det han som ska skapa en ny fred? Gäster är korrespondenterna Margita Boström och Hanna Sahlberg, och professor Stein Tønnesson, verksam vid Uppsala universitet. Alla tre medverkade direkt från Taiwans huvudstad Taipei. Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se

En perfekt diktator?  

Om Kinas högsta ledare Xi Jinping, som många säger är den mäktigaste sen Mao. Hör röster och sånger från degknytes-restauranger, internetfester och en cyklande ambassadör om Kinas väg under pappa Xi. Konflikt från Peking handlar om Xi Jinping, generalsekreterare i Kinas kommunistparti sedan 2012. Han har också titeln Folkrepublikens president samt överbefälhavare för Folkets Befrielsearmé. Är han den nye Mao? Konflikt besöker den enkla lunchrestaurangen Qingfeng i den västra delen av Peking. Där testar vi den enkla husmanskost som är typisk för det nordkinesiska vardagsköket; ångat vitt bröd fyllt med kött, leversoppa och ångade grönsaker. Det är maten som Xi Jinping åt när han vid ett högst ovanligt tillfälle frotterade sig med vanliga kineser. Sveriges Radios korrespondent Hanna Sahlberg får höra av gäster på restaurangen att han är omtyckt och att många är nöjda med hans kamp mot korruptionen. Vi får också höra om Xi Jinpings fru, den berömda sångerskan Peng Liyuen. Hon är ytterligare en del av den populära image som Xi Jinping har, en image som skiljer sig drastiskt från hans mycket mer anonyma och gråa företrädare. Men Xi Jinping har inte bara anti-korruptionskampanjerna och leversoppan att tacka för sin popularitet. Han har också varit skicklig på att väva in ett kraftfullt nationalistiskt budskap i sina tal, ofta i form av en slogan som lyder "Den kinesiska drömmen". I Konflikt från Peking berättar vi om hur Xi Jinping formulerar den här drömmen, och om hur den omsatts i en allt aktivare säkerhets- och utrikespolitik. Något som oroar många av Kinas grannländer. Ett annat område där Xi Jinping-regimen flyttar fram positionerna snabbt är övervakning och censur på internet, där väl den stora kinesiska brandväggen är det mest kända uttrycket. Internet och kommunikationsteknologi är väldigt utbrett i dagens Kina, inte minst i form av smarta mobiler och olika appar som, som Wechat, Alipay och Baidu. Den kinesiska regimen under Xi Jinping har uppmuntrat - och samtidigt utnyttjat - den snabba teknikutvecklingen på området. Radions korrespondent Hanna Sahlberg och Lars Fredén, fram tills helt nyligen Sveriges Kina-ambassadör, samtalar om detta på en lummig takterrass i Peking. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se

Merkel och flyktingarna  

Konflikt sänder från Berlin dit många av Tysklands nära nio hundratusen nyanlända har kommit. Hör om välkomstkultur, minijobb och brandattentat och om det finns nåt som Sverige kan lära av Tyskland. Konflikt sänder från Kreutzberg, en av Berlins mest kosmopolitiska stadsdelar. Här har det tyska och det turkiska som gästarbetarna haft med sig smällt samman sedan många år tillbaka. Men bara några hundra meter bort ligger ett av de mest omstridda flyktingboeodena i hela Tyskland - inhyst i gamla hangarer på Berlins legendariska före detta flygplats Tempelhof. Där trängs just nu flera tusen människor mellan vikväggar i båsliknande utrymmen, många sen flera månader tillbaka. Det har gått ett drygt år sen förbundskanlsner Angela Merkel höll en presskonferens här i Berlin och sa de där orden som etsade sig fast hos så många: vi kommer att klara det här - wir shaffen das. Så vad ska man säga - hur har Tyskland klarat att ta emot alla de som kommit hit? En av de nyblivna Berlinarna är Layla Rashid som hoppas kunna fortsätta uttöva sitt yrke som grundskollärare också i sitt nya hemland Tyskland. Men det kräver intensiva studier, framför allt i tyska. Konflikts Per Eurenius träffade henne och hennes familj och dessutom nyblivne politikern Christian Bucholz som just kommit in i Berlins delstatsparlament för invandringskritiska Alternativ för Tyskland. Angela Merkel investerade mycket engagemang och personlig prestige när hon förra hösten förklarade att flyktingarna var välkomna i Tyskland. Under året som gått har det invandringskritiska Alternativ för Tyskland kommit in i flera delstatsparlament och Merkel har också mött hårt motstånd från de egna leden. Sveriges Radios Daniela Maraquardt beskriver hur flyktingolitiken har påverkat Angela Merkels ställning.Också i EU har kritiken mot Angela Merkels flyktingpolitik varit hård. Det finns till och med de som skyller EUs splittring, tydligast utryckt i Brexit, på Merkels försök att driva igenom ett större gemensamt flyktingmottagande. Samtidigt finns ingen annan stark europeisk ledare som kan ta över Merkels roll som inofficiell ledare i unionen.Konflikts Kajsa Boglind intervjuade Stefan Kornelius, utrikschef på tidningen Suddeutsche Zeitung och Josef Janning på tankesmedjan European Council of Foreign relations om hur Merkels ställning inom EU förändrats. Gäster på kafét är Annamaria Olsson, Berlinare sedan åtta år och som startat integrationsprojekt Give Something Back to Berlin, som fått flera priser. Projektet skapar mötesplatser för både nya och mer etablerade berlinare. Många av volontärerna själva är flyktingar. I sändningen hörs också Lars Danielsson, Sveriges ambassadör i Berlin och Tobias Etzold, statsvetare vid stiftelsen Wissenschaft und Politik, med inriktning på Skandinavisk politik, och Daniela Marqardt som är radions Berlinkorresondent. Programledare: Kajsa BoglindProducent: Per Eurenius

De ensamkommande och gatan  

Om de ensamkommande som blir av med boenden och skolkamrater. Hör röster från Mölndal, Sergels Torg och Rosenbad om valet mellan att utvisas till Afghanistan eller att stanna på gatan i Sverige. Håller Sverige på att skapa en gatubarnsmaskin? Det är grundfrågan som genomsyrar dagens Konflikt. Programmet börjar på Sergels torg i Stockholm i januari 2016, när en maskerad, svartklädd mobb försökte gå till attack mot de nordafrikanska barn och ungdomar som Konflikt handlade om den 24 september. Vad skulle hända om de fick sällskap av många, många fler unga pojkar på drift?Vi får träffa Muhammed och Mustafa, två afghanska killar som just fått avslag på sin asylansökan och fått sin ålder uppskriven till över 18 år, som tillfälligt bor på vandrarhem. De har att välja mellan att lämna det Göteborg där de har sin skola och hela sitt sociala sammanhang för att bo på en asylanläggning utanför Halmstad, eller att hanka sig fram i väntan på att deras överklagan ska avgöras och utvisningsbeslutet vinna laga kraft. Ulrika Bergqvist träffar Mustafa och Muhammed. Vi återvänder även till Sergels torg och träffar polisen Christian Frödén, som jobbar med att söka upp unga asylsökande som hamnat utanför samhället. Han ser med oro på vintern som kommer och risken att de många nordafrikanska ungdomarna nu ska få sällskap av unga afghaner. Vi besöker även det HVB-hem för ensamkommande barn som Mustafa och Muhammed nyligen tvingades lämna, efter att ha bott där i ett drygt år. Där berättar föreståndaren David Nilsson hur han upplever att Sverige lovat dessa unga människor för mycket, och att vi idag inte behandlar dem bättre än länder som Iran och Pakistan. I studion för att diskutera de unga afghanernas situation finns Lars Westbratt, statssekreterare på justitiedepartementet med ansvar för migration, och Matilda Brinck-Larsen, gruppchef på ett boende för ensamkommande på Tjörn utanför Göteborg. Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.seProducent: Jesper Lindaujesper.lindau@sverigesradio.se

Colombia mellan fred och försoning  

Om tårar och teknikaliteter när Colombia ska sluta fred. Kan ett avtal få slut på hat och hämndbegär? Är sanningen om kriget nödvändig för att colombianerna ska försonas? Eller kan den vara ett hot? Söndag 2 oktober röstar colombianerna ja eller nej till ett fredsavtal som kan göra slut på världens längsta inbördeskrig. Men hur förlåter man och gå vidare? Vad krävs för att ett folk ska försonas efter år av infekterade strider? Det är frågor som dagens Konflikt kretsar kring.Programmet börjar i Colombia där Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin tecknar en bild av stämningen inför omröstningen och hur folket ser på det fredsavtal som de ska rösta om.Det mesta tyder på att colombianerna kommer att rösta ja till överenskommelsen mellan Farc och regeringen och den stora frågan efter det blir avmobiliseringen Runt 7000 gerillasoldater ska avväpnas och integreras i det civila samhället - ett samhälle som många av dem inte levt i sedan de var barn. Lotten Collin fick unikt tillträde till ett av Farc-gerillans djungelläger i juli i år, precis innan parterna förklarade att fredsavtalet var färdigförhandlat.Kan ett folk försonas efter så många år av blodiga strider? Det är en fråga som många länder brottats med innan Colombia, till exempel Algeriet, som Colombia enligt egen utsago sneglat på när förslaget som det colombianska folket ska ta ställning imorgon mejslats fram. Det har gått nästan på dagen elva år sen algerierna gick till valurnorna för att säga sitt om "Fördraget för fred och försoning". Konflikts Anja Sahlberg minns den dagen i september 2005.Gäster i Konflikts studio är Stefan Åström från Folke Bernadotteakademin, som länge har arbetat med avväpning av både paramilitärer och gerillasoldater i Colombia, och Karen Brounéus, psykolog och docent på institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sverigesradio.seProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se

De marockanska gatubarnens historia  

Om pojkarna som ingen vill ha. Hör om platsen de lämnat i unikt reportage från Marocko. Hör om livet i limbo i Sverige, och hör ansvarig minister om varför de utlovade lösningarna fungerar så dåligt. Dagens ämne är de hundratals - uppskattningarna säger 800, men ingen vet säkert - marockanska barn och unga män som befinner sig i Sverige, de som i media kommit att kallas de "marockanska gatubarnen". Vi närmar oss ämnet med hjälp av Konflikts reporter Abdelaziz Maaloum, som länge följt frågan. Han träffar 16-årige Ali på ett bibliotek utanför Stockholm.– Jag vill absolut inte åka tillbaka, hellre begår jag självmord än åker tillbaka till Marocko. Och min familj där vill inte heller att jag kommer hem, säger Ali, som - precis som de flesta andra - fått avslag på sin asylansökan.Konflikt skickar sin reporter Abdelaziz Maaloum till det som kallas "Dödens Triangel" i Marocko, en region sydost om Casablanca som många av de unga marockanerna i Europa och Sverige kommer från - en region som präglas av fattigdom och hopplöshet.Vi besöker också den marockanska organisationen Bayti, som svenska Migrationsverket slöt ett avtal med 2014 för att lättare kunna skicka tillbaka minderåriga marockaner som inte har rätt att stanna i Sverige. Men Bayti vill inte fortsätta samarbetet.– Ingen har kunnat skickas tillbaka, det leder ingenvart, säger Jawad Chouaib, som är chef för Bayti.Vad är regeringens plan för att lösa situationen med de unga marockanerna som vistas i Sverige illegalt? Konflikts Anja Sahlberg intervjuar den ansvarige ministern Anders Ygeman.Gäster i studion är Emma Wennerström från Barnrättsbyrån och Kjell-Terje Torvik från Migrationsverket.Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.seProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se

Turkiet efter kuppförsöket  

Om ett nytt kapitel i Turkiets historia. De som stoppade kuppen hyllas som hjältar. Men vad är det egentligen som pågår, häxjakt eller virusutrensning? Hör röster från Oxford, Istanbul och Washington. Hundratusentals personer har fängslats eller blivit av med sina jobb i Turkiet i utrensningar efter kuppförsöket den 15 juli. Men medan vissa pekas ut som statens fiender, av grannar, kollegor eller tidigare vänner, målas andra upp som hjältar. Huvudkaraktär i den nya berättelse som nu skrivs i Turkiet är den enkla människan av folket som stod upp för demokratin.En av de nya hjältarna är Safiye Bayat. Hon blev skjuten i foten när hon ställde sig upp mot soldaterna på Bosporenbron i Istanbul. Safiye beskriver kampen mot kuppmakarna i religiösa termer och talar om de godas vinst mot dom onda i ett reportage av frilansjournalisten Tomas Thorén i Istanbul. Behöver Turkiet en ny berättelse som kan ena folket? Och varför?Med i studion finns Paul Levin, föreståndare för Turkiska institutionen vid Stockholms universitet och Ülkü Holago, som bevakade utvecklingen i Turkiet för Ekots räkning under en händelserik sommar.Hur ska man förstå det som pågår i Turkiet just nu och det muslimska nätverk, Gülenrörelsen, som från turkiskt håll pekas ut som huvudaktören bakom kuppförsöket? Den turkiska skribenten Esgi Basaran tycker att västvärlden har missat poängen, kanske för att vi i väst inte riktigt hängt med i alla svängar? Amerikanskan Jenny White, ny professor vid Stockholms universitet, berättar om den pågående maktkampen mellan två mäktiga män och ser likheter mellan predikanten Fetullah Gülens rörelse och George Washingtons statsbygge i USA. Reportage av Ulrika Bergqvist.Hör också den amerikanske forskaren Henri Barkey som pekades ut som CIA-agent efter kuppförsöket. Och den liberala skribenten Mustafa Akyol sätter punkt för en av alla de konspirationsteorier om kuppen som nu sprids. Reportage av Kajsa Boglind.Programledare: Firas Jonblatfiras.jonblat@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergquist@sr.se

Ryssland och rädslan  

Om Ryssland, där Putin stärker sin makt, och Sverige, där debattens vågor går höga. Vad händer egentligen i Ryssland — och varför har vi så svårt att föra ett sansat samtal om det? Söndag 18 september hålls parlamentsval i Ryssland, ett val där maktpartiet Enade Ryssland som vanligt väntas vinna stort. Så redan nu är intresset större för nästa stora val - presidentvalet 2018. Vladimir Putin har inte gett besked om han tänker ställa upp till omval med möjlighet att sitta till år 2024, men den vanligaste gissningen är att det blir så. Vad innebär det för Ryssland och vart är landet på väg under Putin? Med en alltmer sluten krets kring landets högsta ledning är gissningsleken igång, och kremlologin är tillbaka. Sveriges Radios tidigare Rysslandskorrespondent, Johanna Melén, har återvänt till Moskva.Hur pratar vi här om det som händer där i Ryssland? Tonläget har varit ganska högt sedan Ukrainakriget startade, men nog också skruvats upp sedan dess. Att debatten är polariserad fick också Konflikts Anja Sahlberg erfara när hon begav sig till ett seminarium om Ryssland på Stockholms stadsbibliotek.Hur ser man på det svenska samtalet om Ryssland utifrån? Konflikts Ivar Ekman ringde upp den finska diplomaten René Nyberg, som varit ambassadör i Moskva och även varit med och utrett NATO-frågan åt den finska regeringen.Gäster i studion är Martin Kragh, chef för Rysslandsprogrammet på Utrikespolitiska Institutet och Anna-Lena Laurén, Dagens Nyheters korrespondent i Ryssland.Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.seProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se

Syriska barns förlorade år  

Om syriska barn och kampen för skolan. Går det att komma ikapp efter år av krig? Hör röster från Istanbul, Aleppo och Mora. I veckan har skolorna startat i Sverige, liksom på annat håll i världen. Innan kriget gick nästan alla barn i skolan i Syrien. Men det var då. Idag hör vi om tioåringar som inte ens kan alfabetet.Hur ser skolstarten ut i en bombad stad? Konflikts Ibrahim Mohanna och Li Hellström ringer upp Abdullah Bakkour som är skolorganisatör i rebellkontrollerade östra Aleppo. Han berättar hur lärarna lugnar barn och föräldrar i ett område där skolbyggnaden blivit bombmål.I studion finns Johanna Norrdahl, tematisk rådgivare för utbildning och kris i konflikter på Rädda Barnen och Monzer el-Sabini, rektor för åk 7-9 i Bergsjöns skola i Göteborg.Miljontals syriska barn är på flykt. Och även om dom lämnat sitt krigshärjade land är det inte givet att dom får en chans att gå i skolan igen.Turkiet är det land i regionen som har tagit emot flest flyktingar från Syrien, bland dom många barn. Frilansjournalisten Tomas Thorén träffar änkan Rania vars 7 år gamla tvillingsöner hittills inte har satt sin fot i en skola.I Dalarna möter Konflikts Ulrika Bergqvist 18 år gamla Reem från norra Syrien. För henne har de senaste 2,5 åren varit en ständig jakt på att få börja gymnasiet igen. Den förde henne först till Libanon och nu hoppas hon få börja studera i Mora. Men Reem har lärt sig att det inte är helt enkelt att ta ikapp förlorade skolår.Vi hör också Pyana och Nourel Touma som nyss bodde i Aleppo. I veckan började dom i en skola i Hässelby gård i Stockholm och dom ser fram emot skolterminen med både lust och vånda. Reporter Ivar Ekman.Programledare: Li Hellströmli.hellstrom@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergquist@sr.se

Brexit. Karrada. Nice. Och sen?  

Om tiden, som ger möjlighet att tänka efter och förstå. Konflikt återvänder till några av sommarens stora nyhetshändelser för att se om de ter sig annorlunda när strålkastarljuset slocknat. Upplägget i säsongens första Konflikt är enkelt: vi återvänder till några av de platser där nyhetsmaskineriet hade sitt fokus under en intensiv, men kort period under sommaren, för att se ifall det som hänt ser annorlunda ut när man lägger till faktorn tid.Vi börjar programmet på strandpromenaden La Promenade des Anglais i Nice, där 84 människor dödades den 14 juli. Konflikts Anja Sahlberg åkte dit och fann en stad med stora historiska motsättningar, som förstärkts efter terrordådet.Den brittiska Labourpolitikern och parlamentsledamoten Jo Cox dödades i sin valkrets i Yorkshire i norra England när hon var på väg till ett kampanjmöte för Remain-sidan av EU-omröstningen i juni. Konflikts Ivar Ekman åkte till staden Batley, där meningarna om vad som låg bakom mordet går isär.Iraks huvudstad Bagdad skulle kunna kallas "terrorismens huvudstad". På ingen annan plats i världen har det exploderat fler bomber än i distriktet Karrada det senaste decenniet. Men när en lastbil med hundratals kilo sprängmedel exploderade i juli blev förödelsen värre än någonsin tidigare. Runt 300 människor dödades i attentatet. Konflikts Duraid al-Khamisi ringde upp konsertpianisten och Rana Jasem, som bor i Karrada.Vi försöker smälta det vi hört i ett studiosamtal med författaren Göran Rosenberg och poeten Daniel Boyacioglu.Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.seProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se

EU efter Brexit  

Om den brittiska väckarklockan. Hur ska EU gå vidare nu? Hur ska politikerna ta hand om missnöjet som pyr i hela Europa? Hör röster från vänster till höger om en ansatt unions vägval. Konflikt Midsommardagen kommer att ägna sig åt ett historiskt besked: Britterna lämnar EU. Nu hörs uttalanden från chockade politiker runt om i världen. Britternas nej till EU är det mest extrema exemplet på det missnöje som pyr i stora delar av unionen. För britterna räckte det inte med undantagsregler – dom har valt att vända EU ryggen och det kommer att få efterverkningar i hela Europa. Men medan vissa politiker varnar för en dominoeffekt, hoppas andra på en Frexit och kanske en svensk Swexit. Det är tydligt att EU måste förändras, men av vem och hur?Hör EU-minister Ann Linde, Socialdemokraterna, om Sveriges syn på vägen framåt. Ska unionen bli starkare, och i sådant fall, på vilka områden?Carl Bildt, tidigare moderat utrikesminister, ger sin syn på konsekvenserna av Brexit. Hör även Björn Fägersten, programchef vid Utrikespolitiska Institutets Europaprogram, om de vägval EU nu står inför.Vad säger våra svenska politiker? Hur ska det folkliga missnöjet tolkas? Och hur ska unionen förändras för att medborgarna ska bli nöjda? Hör Birgitta Ohlsson tidigare liberal EU-minister, Marita Ulvskog, EU-parlamentariker för Socialdemokraterna, Malin Björk, EU-parlamentariker för Vänsterpartiet, och Johnny Skalin, EU-politisk talesperson för Sverigedemokraterna.Programledare: Linda Thulinlinda.thulin@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergquist@sr.se

Brexit och nationalismen  

Om nynationalism och EU-skepsis inför Storbritanniens historiska folkomröstning. Varför är så många européer missnöjda med EU? Och hur farligt är det för freden om unionen vittrar sönder? En knapp vecka före den historiska brittiska folkomröstningen om ett eventuellt EU-utträde ger sig Konflikt ut på en resa på den europeiska landsbygden. För oavsett hur britterna röstar så har EU i dag en enorm utmaning framför sig med det växande missnöje som finns runt om i unionen - inte minst utanför storstäderna. Nationalisterna - de som hyllar den egna nationen och vill sätta den och den egna kulturen främst blir allt fler. Vad betyder det för EU:s framtid?Programmet börjar i byn Niederbronn-les-Bains i regionen Alsace i östra Frankrike. Det är en region som på många sätt är Europas hjärta. Både som spelplats för de blodiga krig som under sekler format kontinenten, och för det europeiska samarbetet, med bland annat Europarådet, Europadomstolen och Europaparlamentet som ligger i Strasbourg. Vi möter Michèle Muller och Patrick Heitz som båda gått med i det högerextrema partiet Front National och som önskar ett franskt utträde ur unionen. Hur kommer det sig att stödet för Front National och opinionen mot EU är så stark i en region där kriget fortfarande är så närvarande? Konflikts Anja Sahlberg sökte svaret i Alsace.Resan fortsätter till Polen, som ofta beskrivits som en framgångssaga sedan inträdet i EU, men i år har det återkommande varit uppskruvat tonläge mellan regeringspartiet PiS, Lag och Rättvisa, och EU:s företrädare i Bryssel. Samtidigt har också nationalismen växt sig allt starkare i landet. Vacklar polackernas tro på EU? Radions korrespondent Thella Johnson åkte till ett av PiS starkaste fästen, den lilla byn Kobylin-Borzymy i nordöstra Polen.Europas gränser har ju successivt suddats ut i takt med att samarbetet blivit allt tätare. Men i samband med det som kommit att kallas "Europas flyktingkris" har allt fler röster höjts för att slopa det så kallade Schengensamarbetet och bygga upp gränser både utåt och emellan EU:s medlemsländer. Radions korrespondent Daniela Marquardt åkte till gränsbyn Klingenbach i Österrike, där ju högerpopulistiska FPÖ gick starkt framåt i senaste presidentvalet för en månad sedan. Hon träffar bland annat Johann Tschürtz, vice premiärminister i delstaten Burgenland och också den lokala ledaren för det högerpopulistiska partiet FPÖ.Storbritanniens folkomröstning om landet ska stanna i eller lämna EU är ramen för hela dagens Konflikt. För några veckor sedan tog en grupp brittiska historiker initiativ till ett upprop mot Brexit som publicerades i den brittiska tidningen the Guardian. De varnar för att ett utträde ur EU skulle göra Storbritannien irrelevant i ett europeiskt sammanhang och också försvaga och splittra EU i en instabil värld.Det här uppropet har nu vuxit och i dag har över 1000 brittiska akademiker från olika discipliner skrivit på. Konflikts Marie Nilsson-Boij ringde upp en av dem, Beatrice Heuser, professor i Internationella Relationer vid universitetet i Reading, som är mycket oroad. Hon går så långt att hon menar att ett Brexit till och med hotar freden i Europa.I Konflikts studio för att diskutera EU:s utmaningar med växande nationalism och EU-skepsis finns Annika Ström-Melin, Dagens Nyheters Brysselkorrespondent, och Agneta Ramberg, Sveriges Radios utrikeskommentator.Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.seProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Frihandeln och förlorarna  

Om en ständigt friare handel, som skulle göra alla rikare. Men har det blivit så? Hör röster från Degerfors, Chicago och Kumla om jobb på export, prylar på import och stoltheten i att tillverka en TV. Vi börjar i USA, med Rick, en pensionerad fabriksarbetare som Konflikts Ivar Ekman träffade utanför hans forna arbetsplats, kakfabriken Nabisco i utkanten av Chicago tidigare i år. Vi träffade också Donald Trump-väljare som är arga på Kina, som de menar ”rånar USA”. Dessa väljare uttrycker kärnan av den fräna kritik som riktas mot frihandel i den amerikanska presidentvalskampanjen - en kritik som tog ett stort steg mot att omsättas i protektionistisk politik när Donald Trump blev Republikanernas enda presidentkandidat.Men USA - det är ju ett land som ju länge varit helt centralt i att driva på en öppnare världshandel. Varför har kritiken där blivit så hård? Har kritikerna en poäng med sin kritik? Ja, enligt helt färsk forskning från en grupp ekonomer ledda av den respekterade professorn David Autor på Massachusetts Institute of Technology. Politikerna har helt enkelt lovat något som inte varit sant. David Autor intervjuades av Brett Ascarelli.Vad säger då den amerikanska politiska ledningen om det här misslyckandet? Häromveckan fick Sverige storfint frihandelsbesök i form av Michael Froman, som är amerikansk USTR, US Trade Representative - en post som närmast kan översättas som handelsminister. Froman var framförallt i Stockholm för att träffa Cecilia Malmström på en konferens om frihandelsavtalet TTIP i LO-borgen, men gjorde också ett snabbt besök på ett företag i Hammarby Sjöstad, där vi fångade honom för ett kort samtal.Hur ser det då ut i Sverige? ”Vi kan inte garantera ett jobb i en specifik fabrik, men däremot måste vi garantera jobb, med hjälp av omställning och utbildning” – så säger den svenska handelsministern Ann Linde. Och få länder i världen sjunger frihandelns lov som man gör här. Men hur går det i praktiken? Är folk mer förbannade än vad etablissemanget här intalar sig? Konflikts Kristian Åström åkte till bruksorten Degerfors i Värmland.Gäster i studion är Christofer Fjellner, EU-parlamentariker för Moderaterna, och ekonomen och författaren Stefan de Vylder, som länge och på djupet betraktat och skrivit om världsekonomin.Programledare och producent: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.seProducent: Kristian Åströmkristian.astrom@sverigesradio.se

Öcalan, kurderna och kriget  

Om fredsnycklar, frihetskamp och frustration när konflikten mellan kurdiska PKK och turkiska staten åter blossat upp. Hur ser svenska kurder på terrorstämplade PKK och den fängslade ledaren Öcalan? Veckans Konflikt har helt fokus på det som brukar kallas "kurdfrågan". Kurdiska PKK har i över 30 år legat i krig med den turkiska staten. Runt 40 000 människoliv har spillts. Så varför hyllar så många svenska kurder så varmt den väpnade kampen? Och var någonstans i Turkiet finns nycklarna till fred? Programmet börjar i den lilla byn Tanisik i sydöstra Turkiet där 16 kurdiska män dödades i maj i år när en lastbil som tillhörde PKK exploderade. Vad var det som hände? Och hur hänger det ihop med den större konflikten mellan PKK och den turkiska staten som blossat upp igen? Sveriges Radios korrespondent Katja Magnusson åkte dit och sedan vidare till Diyarbakir, staden som ses som en informell huvudstad av många kurder och ett centrum för kurdisk kamp. Skribenten och aktivisten Nurcan Baysal menar att den fängslade PKK-ledaren Abdullah Öcalan måste spela en roll om det ska bli ett slut på konflikten.Det har varit ett år med tvära kast i Turkiet. Den bräckliga fredsprocessen som startade 2012 byttes ut mot blodig konflikt mellan PKK och turkiska säkerhetsstyrkor, efter att vapenvilan bröts förra sommaren. Under en period ställdes dörren på glänt för PKK-ledaren Abdullah Öcalan, men den stängdes igen när konflikten bröt ut. Frilansjournalisten Tomas Thorén har träffat representanter från konfliktens båda sidor för att höra om Öcalans betydelse för utvecklingen.Med oss i studion för att prata om den aktuella konflikten som blossat upp igen i Turkiet är Paul Levin, chef för intistutet för Turkietsstudier vid Stockholms Universitet.I Sverige bor runt 100 000 exilkurder. Hur ser de på PKK:s kamp och den fängslade ledaren Abdullah Öcalan? Konflikts Besir Kavak, som till vardags arbetar på Sveriges Radios kurdiska redaktion, har träffat två personer, Evin Akbas och Kurdo Baksi, som haft olika syn på gerillarörelsen genom åren.Är PKK en befrielserörelse eller terrororganisation? Svaret beror helt på vem man frågar. Men hur ska man förstå det starka stöd som ändå verkar finnas för PKK:s kamp bland exilkurder här i Sverige? Konflikts Kajsa Boglind tog med sig den frågan till Zana Schiroyi, som är chef för Sveriges Radios kurdiska redaktion.Programmet avslutas med ett unikt vittnesmål. Konflikts Besir Kavak träffade för några år sedan Baran, som spelade en avgörande roll inom PKK i början av inbördeskriget.Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.seProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Kanada mot Sverige  

Om två syskon som lämnade sitt hem och hamnade i varsitt land, en i Stockholm och en i Toronto. Hur skiljer sig deras liv åt – och vad säger det om olika sätt att ta emot flyktingar och migranter? Världen rör på sig - det är den grundläggande utgångspunkten i dagens Konflikt. Sextio miljoner människor är på flykt och många, många fler människor lämnar sina hemländer och ger sig av av andra skäl. Hur ska då ett rikt, hockeyälskande land långt upp i norr förhålla sig till alla dom här människorna som rör på sig, till alla migranterna?Svaret på den frågan ser väldigt olika ut ifall det rika, nordliga landet heter Kanada, eller Sverige. Och det är dom olika svaren vi ska reda i i dagens program, med hjälp av syskonen Mehdi och Mahsa Hashemi. Programmet börjar i Toronto, dit Parisa Khakuei åkte för att träffa Mehdi Hashemi.I en SFI-lokal i Stockholms-förorten Jakobsberg träffade Konflikts Anna Roxvall Mahsa Hashemi, som har haft ganska annorlunda erfarenheter av att lämna Iran och komma till ett nytt land, jämfört med sin bror.Samtal i studion med Anna Rehnvall, från den liberala tankesmedjan Fores, som studerat och åtminstone i viss mån, förespråkat den Kanadensiska modellen, samt Lisa Pelling, utredningschef på Arena Idé, en tankesmedja med vänsterperspektiv, som länge försvarat den svenska modellen.Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.seProducent: Parisa KhakueiParisa.khakuei@sverigesradio.se

Miljonprogrammen och ojämlikheten  

Om modulhus, miljonprogram och missnöje när Sverige står inför en ny byggboom. Går det att bygga fram ett jämlikare samhälle? Hör Tenstabor, forskare och kommunpolitiker analysera framtidens stad. Kan man bygga bort segregation? Det är en central fråga i dagens Konflikt när Sverige står inför en akut bostadsbrist. Programmet börjar i Stockholms stads första så kallade modulboende i Fagersjö i Stockholms ytterområden. Konflikts Firas Jonblat träffade 23-årige Bashar från Idlib i Syrien när han höll på att flytta in.Boverket uppskattar att runt 700 000 nya bostäder måste byggas fram till år 2025, i princip ett nytt miljonprogram. Vad kan man dra för lärdomar av vad som gick snett då för att inte upprepa samma misstag. Vem kan analysera det bättre än de som bor i miljonprogramsområdena? Konflikts Anja Sahlberg träffade träffade Tenstaborna "Sara" och Khaled Hussein, för att höra vad de har för råd till dagens politiker som står inför en ny byggboom.Det har gått ett halvt sekel sedan socialdemokraternas stora byggprojekt Miljonprogrammet sjösattes på 60-talet. Många av den tidens miljonprogramsområden är idag slitna och i stort behov av att rustas upp. Men det är inte helt oproblematiskt. Renoveringar riskerar att leda till omfattande hyreshöjningar som gör att en del inte har råd att bo kvar. Det är problematiskt och riskerar att leda till social oro, det sa Mustafa Dikec, turkisk professor i urbana studier, när Konflikts Anja Sahlberg träffade honom i Stockholm.En person som ägnat många år åt att analysera hur städers utformning hjälper eller hindrar integrationen av flyktingar och migranter är den kanadensiske journalisten och författaren Doug Saunders. För ett par år sedan skrev han den uppmärksammade boken Arrival city om just detta och i dag arbetar han med ett forskningsprojekt för Världsbanken om vad som kan underlätta integrationen av migranter i europeiska och nordamerikanska städer. Tidigare i våras besökte han Stockholm. Konflikts Kajsa Boglind passade då på att ta med honom till Stockholmsförorten Vårberg, där Konflikt tidigare hade sin redaktion.Gäster i studion för att diskutera de framtida utmaningarna när ett nytt miljonprogram står för dörren är Ann Legeby, forskare på Arkitekturskolan på KTH, och Karolina Skoog (MP), som sitter i kommunfullmäktige i Malmö Stad och är ordförande i byggnadsnämnden där.Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sverigesradio.seProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se

0:00/0:00
Video player is in betaClose