Folgen
-
Sparrissoppa med champinjonkroketter, "Hvitkålssoppa" eller "Afredd buljong med stekta brödtärningar". Historiens vegetariska recept skiljer sig något från dagens vegoschnitzel och halloumi stroganoff - men motivationen bakom är densamma. Att välja bort kött och fisk med omtanke om djuren, miljön eller den egna hälsa. Men vilka kulturer var de första dokumenterade att äta växtbaserat? Hur utvecklades den vegetariska livsstilen i Sverige under 1900-talet? Och vart är vego-trenden på väg just nu? I avsnitt 14 av Den svenska matresan gör vi en tidsresa i hur vegetarisk mat utvecklats i Sverige med fokus på de senaste hundra åren. Följ med!
-
Gröt - en maträtt som hjälper oss att överleva januari och som har ett starkt grepp om den svenska folksjälen. Från vikingatid till Nobelfest, via mjölgröt, flyttgröt, havregrynsgröt och overnight oats. I det här avsnittet berättar Daniel Serra, kulinarisk arkeolog och författare, om hur grötätandet såg ut på vikingatiden. Vilka ingredienser användes, hur åt man och hur vikingatidens gröt smakade. Vill du veta hur gröt gick från kvällsmål till frukost, och varför det är havregrynsgröt som dominerar våra tallrikar? Välkommen till årets första avsnitt av Den svenska matresan!
-
Fehlende Folgen?
-
När vi firar året som gått och välkomnar det nya är det de allra lyxigaste maträtterna som landar på tallriken: hummer, ostron, oxfilé och crème brûlée. Till skillnad från julbordets självklara maträtter tillåter nyårsmiddagen var och en att göra sin egen tolkning av hur denna trerättersmeny ska komponeras. Men varför är det givet att nyårsmiddagen ska ha tre rätter? Vad är egentligen de vanligaste för- huvud och efterrätterna som serveras runt om i Sverige på nyårsafton, och varför? Till sist - vilka mattrender kan vi förvänta oss år 2025? Det är frågorna vi kommer att ägna oss åt i årets sista avsnitt av Den svenska matresan.
-
Frosten gnistrar på hustaken och doften av varm lussebulle sprider sig till tonerna av Så mörk är natten i midvintertid. Det är den mörkaste tiden på året - något vi tar oss runt genom att äta saffransbröd, knapra pepparkakor och genom att låta Lucia sprida sitt vackra ljus. Hur kommer det sig att vi firar Lucia? Varför firar med just lussebullar och pepparkakor? Det pratar vi om idag - och går på djupet om den dyrbara kryddan som ger lussebullen sin gyllene färg: saffran.
-
När doften av kryddnejlika och kanel börjar spridas vet vi att glöggminglens tid är här. Fram med glöggkoppar, russin, mandel och pepparkakor - för i det här avsnittet av den svenska matresan ska vi utforska temat glögg. Vi kommer att prata glöggens historia från Antikens Grekland via Rhendalen till glühwein och Gustav Vasa. Till dagens stora glöggutbud med allt ifrån saffransglögg till ginglögg. Du kommer att få veta vad som är definitionen av vinglögg och starkvinsglögg, vilken typ av vin som används och vilka tillbehör som numer räknas som klassiker på glöggminglet.
-
Tillhör du de som gärna firar födelsedagen med en bit fluffig prinsesstårta? Du är inte ensam - varje år konsumeras mer än en halv miljon prinsesstårtor i Sverige. Men varför heter det prinsesstårta, vad är skillnaden mellan dagens recept och originalreceptet, och vad går de för trender i prinsesstårta? Såhär i november är det ju även både Gustav Adolfsdagen och Napoleonbakelsens dag - två bakelser vi tar en närmare titt på i avsnitt 9 om Prinsesstårta och svenska bakelser.
-
Har morötter alltid varit orangea? Vad är ett potatislov? Och hur skedde förflyttningen av rotfrukter från överlevnadsmat till efterfrågad delikatess? När slutade vi äta rovor och gick över till potatis? Och hur använder man rädisa, kålrot och jordärtskocka i matlagningen? Det, och mycket mer ska vi ta reda på idag då vi går under jord till rotfrukternas förlovade land! Ett avsnitt som önskats av en av våra lyssnare.
-
Capricciosa, Hawaii eller kebabpizza. Det här avsnittet av den svenska matresan tar dig på en historia in i pizzans värld, från den världsarvsskyddade napolitanska pizzan till kebabpizzan och dess olika såser. Du får veta att frukt på pizzan har en näst intill antik koppling, hur pizza bianca uppstod och vad som gör den svenska pizzakulturen unik. Följ med!
-
Kanelbullens dag firar 25 år, och har blivit en omtyckt tradition så här i början av oktober. Men hur kom det sig egentligen att kanelbullen fick en egen dag, när bakades den första kanelbullen i Sverige, och hur blev det hela svenska folkets fikafavorit? Hur kom det sig att vi började använda kanel i bakning - och hur många kanelbullar äter vi egentligen på kanelbullens dag? Det är några av frågorna vi försöker besvara i avsnitt 6 av Den svenska matresan - som även handlar om svensk fikakultur.
-
Den här veckan handlar det om en maträtt som är lika älskad av stora som av små - pannkakor och plättar. En maträtt som tycks finnas i ett oändligt antal versioner och som är djupt rotad i den svenska matkulturen. Efter en historisk tillbakablick som tar oss till dagarna före Antikens Grekland pratar vi tillagningssätt, crêpes och pannkakstårta. Vi går in på ugnspannkaka, elvispannkaka och spaghettipannkaka... och mycket mer! Följ med oss in i pannkakans värld i denna veckas avsnitt av Den svenska matresan.
-
Inget fredagsmys utan tacos - eller? När doften av tacokrydda, majschips och nyhackad gurka sprider sig i de svenska vardagsrummen vet man att fredagen är här. Stämningen runt middagsbordet är på topp när maten är klar på under 20 minuter och alla kan plocka vad de vill ha. Men hur gick det till när tacofredag blev en ny tradition? Vilka inslag är obligatoriska i svenska tacos? Och hur ser egentligen den mexikanska förlagan ut? Duka fram tortillas, tacoskal och din favoritsalsa, för nu är det dags för tacofredag!
-
I dagens avsnitt ska vi utforska svensk kaffekultur på djupet - från kokkaffe till cappuccino. Det blir en kort historisk oddyssé som sträcker sig från kaffehusens tidiga dagar till att kaffet flyttade in i det svenska folkhemmet. Stämmer det att svenskar dricker mest kaffe per capita i världen? Hur kom kaffe till Sverige? Och hur gick kaffet från en rikemansdryck till en oumbärlig vardagsdryck? Det är några av frågorna vi försöker besvara när vi utforskar svensk kaffekultur. Och du, det blir ett eget avsnitt om fika!
-
Hur uppkom begreppet Lördagsgodis? Hur kommer det sig att det bara är i Sverige som förväntansfulla barn (och vuxna) med godisskopor- och påsar i högsta hugg kastar sig över geléhallon, Dumle och lakritsskallar? Vilken godissort toppar listan över svenskarnas favoritgodis - och äter vi lika mycket godis nu som förr? Gör dig redo med godispåsen, för i dagens avsnitt av Den svenska matresan blir det fullt fokus på det som för många är veckans höjdpunkt.
-
Spagetti med köttfärssås - eller pasta bolognese som det lite mer italienskklingande namnet heter - toppar ständigt svenskarnas favorit över vardagsmat. Men hur kom det sig att en maträtt med rötter i trakterna kring Bologna i norra Italien hamnade på svenska matbord? Finns det egentligen några likheter mellan originalreceptet från Emilia-Romagna och den svenska versionen med köttfärs och tomatsås? Och vad får du om du beställer en ”pasta bolognese” på plats i Italien? Det är frågorna vi kommer att försöka besvara idag - när vi fördjupar oss i historien kring pasta bolognese.
