Folgen

  • Socialdemokraternas toppkandidat om varför hon vill att EU ska göra större försvarssatsningar och anta skarpare klimatmål men inte reglera villkor för gig-arbetare. Och varför pratar hon så ofta om SD?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Heléne Fritzon har varit Europaparlamentariker sedan 2019 och är nu Socialdemokraternas toppkandidat inför EU-valet i juni. Hon sitter i parlamentets miljöutskott och säger att hon är mest stolt över EU:s klimatpaket, Fit for 55, som klubbades i år.

    Försvar och säkerhet dominerar

    Om klimatpolitik varit en stor fråga under nuvarande mandatperiod väntas försvar och säkerhet bli de stora under nästa, fokus väntas ligga på att säkra stödet till Ukraina och för att bygga upp EU:s försvarssamarbete. ”Sedan den 24 februari för två år sedan har det präglat dagordningen i i stort sett allting vi gör. Det är freds- och säkerhetspolitiken, och inte minst kraftfulla sanktioner mot Ryssland, som står på vår dagordning återkommande.”, säger Heléne Fritzon.

    Inom EU diskuterats nu att EU:s gemensamma försvarsfond skulle behöva öka – från knappt åtta miljarder euro till 100 miljarder euro. Ett sätt att klara det skulle vara att EU lånar pengar, något som bara hänt en gång tidigare, under pandemin. Sverige har hittills varit emot att öka EU:s utgifter, men Heléne Fritzon utesluter inte att EU skulle behöva låna pengar till gemensamma försvarsinsatser.

    ”Det kan vara så att man måste låna delar av det, men vi kommer naturligtvis att jobba hårt för att vi ska klara att göra det i EU:s budget, i de olika instrument som vi har, så att vi kan säkra att vi inte äventyrar ekonomin i detta. Men högsta prioritet återigen har att skapa säkerhet och trygghet och så småningom att vi kan gå in i ett fredsarbete för Ukrainas del.”, säger Heléne Fritzon.

    Nej till Plattformsdirektivet

    I flera år har EU försökt stärka skyddet för så kallade gig-arbetare, som matbud och app-taxi-förare, som på pappret är egenföretagare och därför saknar rättigheter som arbetstagare har. Socialdemokrater från andra länder i EU-parlamentet har varit drivande till det så kallade Plattformsdirektivet. Men Heléne Fritzon och andra svenska socialdemokrater har också röstat nej, med hänvisning till att det skulle kunna påverka den svenska modellen. Varför vill hon inte att EU reglerar om bättre villkor för gig-arbetare, som inte omfattas av den svenska modellen?

    ”Vi gjorde ju den bedömningen att så som det förslaget såg ut så var det inte så att det skulle hjälpa utan det skulle snarare stjälpa. Det är för att det finns en konflikt om hur man ska betrakta just arbetstagarbegreppet. Så att precis som vi gjorde med minimilönerna, som vi debatterade väldigt intensivt för två år sedan, så röstade vi nej.”, säger Heléne Fritzon.

    Förra veckan föll förslaget i ministerrådet eftersom fyra länder röstade nej. Den svenska regeringen var för förslaget.

    Gäst: Heléne Fritzon (S), EU-parlamentariker och toppkandidat till EU-parlamentet
    Programledare: Katarina von Arndt
    Kommentar: Susanne Palme
    Tekniker: Stina Fagerberg
    Producent: Maja Lagercrantz

    Intervjun spelades in fredag den 23 februari.

  • Kristdemokraternas nyvalda toppkandidat om hur hon vill att EU ska fokusera på fred, frihet och frihandel, om varför hon bytt parti

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Igår valdes opinionsbildaren Alice Teodorescu Måwe till Kristdemokraternas toppkandidat i EU-valet. De senaste 15 åren har hon arbetat som borgerlig opinionsbildare men hon har också haft uppdrag för Moderaterna och blev medlem i Kristdemokraterna först efter att hon fått frågan från Ebba Busch om att kandidera som EU-parlamentariker för några veckor sedan. Erbjudandet kom efter att den nuvarande parlamentarikern Sara Skyttedal petats från sin position som toppkandidat inför EU-valet den 9 juni.

    I Ekots lördagsintervju säger Alice Teodorescu Måwe att hon valde Kristdemokraterna därför att de vill begränsa EU-samarbetet, hon tycker inte att EU ska reglera om exempelvis sociala frågor eller om skogspolitik. Däremot vill hon att EU ska kunna reglera om AI och djurskydd. Och hon vill värna EU:s stöd till Ukraina.

    ”Det vi ska fokusera på är: hur skapar vi fred, frihet och frihandel? För det är det som också skapar legitimitet och förtroende för EU som institution och jag tror att Sverige skulle förlora väldigt mycket på att lämna EU, men jag tror att en sån diskussion – också bland borgerliga väljare – skulle kunna uppstå om man inte längre ser att EU fokuserar på det som EU ska göra”, säger Alice Teodorescu Måwe.

    ”Utvärdera migrationspakten”

    EU:s utrikes- och säkerhetspolitik beslutas inte av EU-parlamentet utan förhandlas främst mellan medlemsländerna i Ministerrådet, men Alice Teodorescu Måwe säger att hon framförallt vill driva på för att öka det säkerhetspolitiska samarbetet om hon skulle bli EU-parlamentariker.

    I veckan godkändes en preliminär uppgörelse om EU:s migrationspakt i parlamentets utskott efter år av förhandlade, pakten ska slutligen klubbas senare i vår. Men redan nu menar alltså Alice Teodorescu att den kan behöva göras om.

    ”Jag tycker att man ska utvärdera migrationspakten när den har kommit på plats och sen får man se om det är ett långsiktigt hållbart system. Men den handlar ju framförallt om hur man ska omfördela migranterna mellan de olika länderna. I förlängningen är det viktigt att man har en gemensam syn på hur EU ska upprätthålla sina gränser.”, säger Alice Teodorescu.

    Gäst: Alice Teodorescu Måwe, Kristdemokraternas toppkandidat till EU-parlamentet
    Programledare: Katarina von Arndt
    Kommentar: Fredrik Furtenbach, Ekots politikkommentator
    Tekniker: Calle Hedlund
    Producent: Maja Lagercrantz

  • Fehlende Folgen?

    Hier klicken, um den Feed zu aktualisieren.

  • Migrationsministern om försämrade villkor för asylsökande och om idén att skicka de som fått avslag till återvändandehubbar utomlands. Och hur agerar hon efter avslöjandet om de iranska spionerna?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Förra året fick 102 000 personer uppehållstillstånd i Sverige. Migrationsministern Maria Malmer Stenergard (M) tycker att det var för många. ”Vi måste ner på lägre nivåer. Ändå ser vi ju tydliga resultat av den förda politiken. Medan asylsökandet inom EU plus ökade med närmare 20 procent så minskade det med 25 procent i Sverige.”, säger Maria Malmer Stenergard och tillägger att hon gärna vill se fler högkvalificerade arbetskraftsinvandrare.

    Lägsta möjliga standard enligt EU-rätten

    Migrationsminister Maria Malmer Stenergard genomför nu den stora omläggningen av migrationspolitiken som ingår i Tidöavtalet. En inriktning är att begränsa asylsökandes rättigheter till EU:s rättsliga minimum. Bland annat utreds nu hur asylsökandes rätt att arbeta ska begränsas, att de ska tvingas bo på särskilda center under asylprocessen och inte få lämna ett utpekat område, att standarden i mottagandet ska sänkas och att de ska betala för mottagandet. Om den asylsökande underlåtit att fullgöra sin anmälningsskyldighet ska deras asylansökan kunna avskrivas.

    ”Hela tanken med den här nya ordningen är att vi ska få ett mycket mer effektivt och snabbt system. Det är mer humant, det blir lättare för myndigheterna att identifiera dem som behöver extra stöd och som är mer utsatta.”, säger Maria Malmer Stenergard.

    Varför vill ni begränsa rätten att jobba för asylsökande?

    ”Det sker ett skifte här där vi ser ett mycket stort värde i att ha en snabbare asylprocess där de som får ja, vilket är en liten minoritet, ska få alla möjligheter att komma in i det svenska samhället och naturligtvis också jobba, men där den stora majoritet som får nej ska få besked så fort som möjligt och verkställas mycket snabbare till det land de kom ifrån.”, säger Maria Malmer Stenergard.

    Gäst: Maria Malmer Stenergard (M), migrationsminister
    Programledare: Katarina von Arndt
    Kommentar: Helena Gissén, Ekots politikkommentator
    Tekniker: Maria Stillberg
    Producent: Maja Lagercrantz

    Intervjun spelades in fredag den 9 februari

  • Centerpartiets toppkandidat Emma Wiesner om hur hon vill öka stödet till Ukraina, reformera jordbrukspolitiken och skärpa klimatmålen. Och om varför hon inte vill att EU ska lägga sig i svensk skog.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    31-åriga Emma Wiesner är Sveriges yngsta EU-parlamentariker och sitter i EU:s miljöutskott. Hennes främsta prioriteringar är klimatet och stödet till Ukraina när hon nu ställer upp för en andra mandatperiod i EU-valet den 9 juni.

    Större EU-budget för Ukraina

    I veckan enades EU:s ledare om ge 50 miljarder euro under fyra år till Ukraina. Men Emma Wiesner vill att EU:s medlemsländer ska ge mycket mer. Att förhindra att Ryssland vinner kriget i Ukraina motiverar att utöka EU:s budget, säger Emma Wiesner, något som svenska politiker, inklusive centerpartister vanligen motsätter sig.

    ”Fokuset i den svenska debatten har ju hamnat helt fel och det handlar snarare om hur budgetrestriktiv man kan vara. I det här läget så måste vi bredda perspektiven. Fred frihet, demokrati måste få kosta och där är det viktigt att alla EU-länder gemensamt steppar upp och garanterar tryggt, långsiktigt stöd.”, säger Emma Wiesner.

    I en debattartikel på DN Debatt skriver Emma Wiesner mfl att alla EU-länder bör ge lika stort stöd till Ukraina som de EU-länder nu ger mest i relation till sin ekonomi, som Estland. Det skulle för Sveriges del innebära en fördubbling.

    Klimatlås för länder som missar klimatmål

    Under nästa mandatperiod ska EU besluta om nya klimatmål till 2040. Kommissionen väntas föreslå att klimatutsläppen ska minska med 90 procent till 2040, men Emma Wiesner kommer att verka för att de ska minska med 95 procent. Hon vill också införa ett klimatlås som ska göra att kommissionen kan hålla inne med t ex jordbruksstöd till länder som inte får ner sina utsläpp tillräckligt snabbt, på samma sätt som kommissionen idag kan stoppa pengar till länder som inte lever upp till rättsstatsprincipen.

    ”Det här skulle göra det mycket tydligare. Centerpartiet har verkligen kämpat för demokratilåset, att länder som monterar ner rättsstatens principer ska inte kunna ta del av EU-budgeten och EU-medel och exakt samma princip borde gälla både gälla här. Det borde ju vara kristallklart att når man inte sitt klimatmål då får det ekonomiska konsekvenser och det kickar in ett paket som fryser EU-pengar.” säger Emma Wiesner.

    Intervjun spelades in i Stockholm fredagen den 2 februari. Emma Wienser medverkade från en studio i Umeå.

    Under de närmaste månaderna kommer alla riksdagspartiers toppkandidater att gästa Ekots lördagsintervju.

    Gäst: Emma Wiesner (C) kandidat till Europaparlamentet
    Programledare: Katarina von Arndt
    Kommentar: Susanne Palme
    Tekniker: Heinz Wennin
    Producent: Maja Lagercrantz

  • Jonas Sjöstedt om hur han vill driva på för hårdare klimatmål, Sverigepriser på el och mer vapenleveranser till Ukraina om han på nytt blir EU-parlamentariker för Vänsterpartiet.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Innan Jonas Sjöstedt blev partiledare för Vänsterpartiet var han Europaparlamentariker mellan 1995-2006. Nu gör han comeback i politiken och kandiderar för att få en av Sveriges 21 platser i Europaparlamentet efter EU-valet den 9 juni.

    Fokus på klimatet

    Idag finns bindande mål om att klimatutsläppen inom EU ska minska med 55 procent till 2030 inom ramen för EU:s klimatpaket Fit for 55. Under nästa mandatperiod kommer parlamentarikerna att få ta ställning till hur mycket utsläppen ska minska till 2040. Det talas om att kommissionen kommer föreslå 90 procent. Men Jonas Sjöstedt vill driva på för att målet ska vara nettonoll till 2040, fem år tidigare än Sveriges nationella klimatmål.

    Enligt EU:s miljöbyrå ser EU ut att missa målen till 2030 men Jonas Sjöstedt säger att ”vi måste försöka, det kan gå”. Han vill bland annat få till generella undantag från förbudet mot statsstöd på den gemensamma marknaden när det gäller klimatinvesteringar, och han vill avskaffa klimatskadliga subventioner. ”Det kommer att kräva både att man vässar den traditionella klimatpolitiken med de verktyg som finns där men det innebär också att EU måste ompröva en del saker som man har hävdat tidigare”, säger Jonas Sjöstedt som vill sitta i miljöutskottet och fokusera på klimatfrågor i parlamentet.

    Vill skicka mer vapen till Ukraina

    Jonas Sjöstedt vill att Ukraina ska gå med i EU och han vill att EU ska skickar mer vapen till Ukraina, även Gripenplan. Han tycker också att EU gemensamt ska handla upp mer ammunition från försvarsindustrin för att skicka till Ukraina.

    ”När det gäller att stödja Ukraina så kommer vi att fortsätta en linje som innebär att vi ökar stödet och står fast. Ryssland får inte vinna det här kriget. Kommer det sådana beslut som spelar roll för Ukrainas försvar så kommer vi med all sannolikhet alltid att rösta för dem”, säger Jonas Sjöstedt.

    Gäst: Jonas Sjöstedt (V) kandidat till Europaparlamentet
    Programledare: Katarina von Arndt
    Kommentar: Fredrik Furtenbach, politisk kommentator på Ekot
    Tekniker: Hanna Melander
    Producent: Maja Lagercrantz

    Intervjun spelades in i Stockholm fredagen den 26 januari. Jonas Sjöstedt medverkade från en studio i Umeå.

    Under de närmaste månaderna kommer alla riksdagspartiers toppkandidater att gästa Ekots lördagsintervju.

  • Hur ser utrikesminister Tobias Billström (M) på Israels agerande i Gaza? Ska Sverige stödja militära insatser Röda havet? Och när blir Sverige medlem i Nato?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Det har nu gått över tre månader sedan Israel chockades av Hamas massakrer i södra Israel den 7 oktober. 1 200 israeler dödades och 253 personer kidnappades. Israel har sedan dess svarat med omfattande flygattacker och markstrider i Gaza. Enligt den Hamas-kontrollerade hälsomyndigheten har nu över 24 000 palestinier dödats.

    Skärper tonen mot Israel

    Utrikesminister Tobias Billström (M) skärper tonen i regeringens hållning i konflikten. Han säger att oron nu växer över omfattningen av krigföringens konsekvenser i Gaza. Det är det stora antalet döda civila, 70 procent av de dödade är kvinnor och barn enligt FN, och de omfattande skadorna på civil egendom som har fått Tobias Billström att skärpa tonen.

    – Det reser frågor som både vi och andra stater har börjat ställa om den humanitära rätten har efterlevts i det här avseendet.

    Ni frågar er om det kanske är så att man inte följer folkrätten då, att civila inte skyddas i tillräckligt hög utsträckning?

    – Det går inte att komma ifrån att den typen av frågor har börjat ställas och de ställs inte bara av oss. Dom ställs också utav USA. Vi har sett hur den amerikanska presidenterna uttala den typen av åsikter och min utrikesministerkollega i USA, Antony Blinken, har också sagt att att Israel måste visa en större förståelse för vad det här får för konsekvenser när omvärlden tittar in och ser den här massiva förstörelsen och det omfattande antalet civila döda”, säger Tobias Billström.

    Tidigare har regeringen och utrikesminister Tobias Billström inte velat svara på om Israel skulle ha brutit mot folkrätten – enligt den måste krigförande länder skydda civila i möjligaste mån – utan hänvisat till de internationella domstolarnas pågående utredningar. Istället har regeringen understrukit Israels rätt att försvara sig. I Ekots lördagsintervju uttrycker han sig något annorlunda:

    – Vi står naturligtvis på Israels sida när det gäller staten Israels rätt att existera. Det är ingen tvekan om detta och självfallet, det här angreppet var det största massmordet på judar sedan Förintelsen. Men när det är sagt måste vi också i nästa andetag säga att att den här utvecklingen utav krigföringen reser frågor som kräver svar.

    Kritik mot Netanyahu

    Billström kritiserar också uttalandet från Israels premiärminister Benjamin Netanyahu när han sade att han motsätter sig skapandet av en palestinsk stat efter kriget mot Hamas:

    – Tvåstatslösningen är den enda möjliga lösningen på den här konflikten långsiktigt. En stat för israeler, en stat för palestinier som kan leva sida vid sida med varandra i fred och säkerhet, och att avfärda detta med en axelryckning eller säga att det det finns inte på bordet, det är inte bara en fråga om om vad Israel tycker utan det handlar ju om världssamfundet tycker, det handlar om vad USA, EU, FN, arabstaterna tycker om de här frågorna och världssamfundet har ju genom FN i resolution efter resolution uttalat sig till förmån för en tvåstatslösning, så det finns ingen tvekan om vad vägen framåt bör vara, säger Tobias Billström.

    Gäst: Tobias Billström (M), utrikesminister
    Programledare: Katarina von Arndt
    Kommentar: Fredrik Furtenbach
    Tekniker: Maria Stillberg
    Producent: Maja Lagercrantz

    Intervjun spelades in fredagen den den 19 januari

  • Om alla straffskärpningar i Tidöavtalet genomförs kommer svenska fängelser att ha i genomsnitt 35 000 fångar, jämfört med dagens ca 6 000. Sverige får i så fall flest fångar per capita i EU.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    ”Vi är mitt i kanske den största förändringen i modern tid för Kriminalvården. Vi har ju varit i ett läge nu i fler år där hela Kriminalvården är väldigt ansträngd på grund av beläggningsläget, antalet häktade och dömda, och samtidigt rustar vi nu för en ännu större utbyggnad.”, säger Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren i Ekots lördagsintervju.

    Från 6 000 till 35 000 fångar

    Kriminalvården har räknat på effekterna av Tidöavtalets reformer på straffområdet i en rapport som lämnades till regeringen strax före jul. Om alla 13 förslag på straffområdet genomförs – från dubbla straff för gängkriminella till slopad villkorlig frigivning – skulle antalet fångar på svenska fängelser alltså öka från 6000 till 35 000. Sverige skulle gå från att vara ett land med relativt få frihetsberövande till att ha flest i EU.

    Men Martin Holmgren säger i Ekots lördagsintervju att han inte tror att det kommer att bli 35 000 fångar de närmsta 10 åren. Han tror att det kommer att räcka med 27 000 platser på både fängelser och häkten under de närmsta tio åren, och det är det myndigheten nu planerar för.

    ”35 000 är ett högt scenario som vi inte alls är säkra på. Vi är trygga med att vi har gjort våra bästa möjliga bedömningar, men det är teoretiskt. Det bygger till exempel på att regering och riksdag helt och hållet tar bort reglerna om villkorlig frigivning som skulle få stor effekt och det vet man inte hur det blir med det i slutändan till exempel”, säger Martin Holmgren.

    Men också en utbyggnaden från dagens 9000 till 27 000 platser på häkten och fängelser är historisk i sin omfattning och kommer att kräva extremt snabb byggtakt, fördubblad personalstyrka ökad budget från dagens 16 miljarder till runt 40 miljarder kronor per år. 

    Slopad villkorlig frigivning

    Ett av förslagen som skulle öka behovet att anstaltsplatser är att slopa dagens ordning med villkorlig frigivning. Villkorlig frigivning innebär att de interner som sköter sig släpps efter två tredjedelar av strafftiden. Att ta bort det skulle innebära tusentals fler fängelseår och det skulle också kunna innebära en ökad säkerhetsrisk på anstalterna, när internernas morot att sköta sig försvinner.

    ”Jag tror att det det kan finnas sådana risker och det tänker jag att det behöver man ta hand om och analysera i utredningsarbetet.”, säger Martin Holmgren.

    Dubbelbeläggning det nya normala

    På de nya anstalterna som ska byggas kommer internerna som regel att dela cell. Enligt Europarådets antitortyrkommité, CPT, bör dubbelceller vara minst åtta kvadratmeter stora, helst tio kvadratmeter. Men på grund av platsbrist har Kriminalvården börjat dubbelbelägga celler som är minst sex kvadratmeter.

    ”Som jag läser Europarådets regelverk så är det så att går man under sex kvadratmeter är det presumtion för att det är tortyrliknande förhållanden. Och då måste det landet i så fall visa eller förklara att det inte är det, så att vi utgår från den gränsen, sex kvadratmeter. Men det är otroligt litet, det är tufft. Men vi behöver klara uppdraget – om inte vi kan ta emot häktade och dömda finns det ingen annan instans eller funktion i samhället som gör det”, säger Martin Holmgren.

    Gäst: Martin Holmgren, generaldirektör Kriminalvården
    Programledare: Katarina von Arndt
    Kommentar: Simon Andrén, kriminalreporter på Ekot
    Tekniker: Hanna Melander
    Producent: Maja Lagercrantz

    Intervjun spelades in fredagen den 12 januari

  • Vilka frågor kommer att dominera svensk politik i år? Hur kommer EU-valet att märkas? Och vad blir roligast? Panelsamtal med Maria Wetterstrand, Mattias Karlsson, Ann Linde och Göran Hägglund.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Maria Wetterstrand är före detta språkrör för Miljöpartiet och vd för konsultbolaget Milton Europe som ger råd till företag och institutioner i den europeiska politiska miljön i Bryssel. 

    Mattias Karlsson, landsbygdspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna och driver den konservativa tankesmedjan Oikos.

    Ann Linde, socialdemokrat och tidigare utrikesminister, numer rådgivare i utrikesfrågor på tankesmedjan FEPS Europe.

    Göran Hägglund, tidigare partiledare för Kristdemokraterna, nu styrelseproffs och ordförande i den pågående public service-utredningen.

    Programledare: Katarina von Arndt
    Producent: Maja Lagercrantz
    Tekniker: Joachim Persson

    Programmet spelades in på förmiddagen den 3 januari

  • 2023 väntas bli det varmaste som hittills uppmätts på jorden, och effekterna av klimatförändringarna blir allt kraftigare. Vad gör regeringen för att uppnå Sveriges, EU:s och världens klimatmål?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Idag har regeringen presenterat sin klimathandlingsplan, som ska visa hur Sverige ska nå sina klimatmål. Klimat-och miljöminister Romina Pourmokhtari säger i Ekots Lördagsintervju att förhandlingarna med de andra samarbetspartierna har varit tuffa.

    – Det är ingen hemlighet att vi är olika partier med olika politik, och just klimatpolitiken är ju ett område där Liberalerna står en bit ifrån, specifikt då Sverigedemokraterna, men även Kristdemokraterna och Moderaterna.

    Klimathandlingsplanens övergripande syfte är enligt regeringen att nå målet nettonollutsläpp till 2045. Miljö- och klimatministern säger att planen innehåller ett 50-tal nya åtgärder som ska genomföras eller påbörjas under denna mandatperiod.

    Bland annat ska Sverige år 2027 införa EU:s nya utsläppshandelssystem, förslag på kompensatoriska åtgärder för företag och hushåll ska tas fram, och en utredning ska ta fram ekonomiska styrmedel för att sänka utsläppen.

    Med den här klimathandlingsplanen så har Sverige förutsättning att för första gången nå Sveriges klimatmål netto-noll 2045, säger hon.

    – Men absolut, utsläppen ökar de kommande två åren, på grund av reduktionsplikten. 

    Gäst: Romina Pourmokhtari
    Programledare: Per Bergfors Nyberg
    Kommentar: Annika Digréus, miljö- och klimatreporter på Ekot
    Tekniker: Tor Sigvardson
    Producent: Hansjörg Kissel

    Intervjun spelades in torsdagen den 21 december 2023

  • Efter en svart vecka med sju döda i arbetsplatsolyckor gör Arbetsmiljöverket tillräckligt för att leva upp till sin egen nollvision om noll dödsolyckor på arbetsplatser?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    I måndags rasade en bygghiss i Sundbyberg 20 meter ner och fem byggnadsarbetare dog. Och två personer omkom efter olyckor vid Northvolts batterifabrik i Skellefteå. Totalt har 61 personer mist livet i arbetsplatsolyckor i år – fler än i skjutningar.

    Håkan Olsson som är vikarierande generaldirektör för Arbetsmiljöverket säger att många faktorer kan spela in i att det skett så många tillbud under den senaste tiden och att de behöver analysera statistiken djupare, men att en förklaring kan vara ökad press inför jul.

    ”Nu är vi ju i slutet på året. Nu ska allting vara färdigt och alla vill hem till julledighet och så vidare, det är en ökad press, det kan säkert vara en faktor just nu.”, säger Håkan Olsson.

    Under de senaste decennierna har svensk arbetsmarknad förändrats kraftigt, med avregleringar och ökad rörlighet över gränserna. I bland annat byggbranschen är det fler företag med kedjor av entreprenörer och underentreprenörer, en del av dem från andra länder. Flera hundra företag kan vara inblandade i ett bygge.

    ”Vi kommer inte kunna inspektera oss till en bra arbetsmiljö”

    Regeringen har gett Arbetsmiljöverket i uppdrag att genomföra fler fysiska, oanmälda kontroller än i dag. Uppdraget ingår i myndighetens regleringsbrev för nästa år. Men Arbetsmiljöverket pressas redan av kostnadsökningar. I somras stoppade de rekryteringar av nya inspektörer av besparingsskäl.

    Nu säger Håkan Olsson att Arbetsmiljöverket måste prioritera bort annat och bli bättre på att sikta in sig på arbetsplatser där det är störst risk, bland annat med hjälp av tips från andra myndigheter om företag som inte sköter sig. Men han tror att inspektionerna har begränsad effekt:

    ”Det är klart att vi kan göra fler inspektioner men jag tror att är av största vikt att det är arbetsgivarna ute som har ansvar över arbetsmiljön, att det är där förändringen behöver ske. Vi kommer inte kunna inspektera oss till en bra arbetsmiljö på Sveriges arbetsplatser, fler behöver agera i den frågan”, säger Håkan Olsson.

    Gäst: Håkan Olsson, vikarierande generaldirektör Arbetsmiljöverket  
    Programledare: Cecilia Strömberg Wallin   
    Kommentar: Elinor Torp, författare och reporter på Dagens Arbete
    Tekniker: Rasmus Allansson
    Producent: Maja Lagercrantz

    Intervjun spelades in eftermiddagen den 15 december.

  • Regeringen vill att Vattenfall ska bygga ny kärnkraft snabbt. Men bolaget måste agera affärsmässigt och generera vinst. Så blir det någon ny kärnkraft? Och hur går det med vindkraften?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Just nu undersöker det statliga energibolaget Vattenfall förutsättningarna för att bygga nya kärnkraftsreaktorer i Sverige, och vilken typ av reaktorer de i så fall ska bygga. Vattenfalls vd Anna Borg säger att hon är öppen för både konventionella reaktorer och små modulära reaktorer, SMR, men att inget är bestämt än.

    ”Det här är ju en process, det kommer att visa sig när vi vet mer och vi har fått in mer skarpa offerter ifrån de företag vi diskuterar med, så det är många steg kvar. Men vi vill gärna bygga ny kärnkraft och vi jobbar för fullt för att kunna göra det.”, säger Anna Borg.

    Statliga pengar förutsättning för ny kärnkraft

    I och med omställningen till fossilfri energi kommer elförbrukningen att öka kraftigt i Sverige. Regeringen och SD har presenterat en Färdplan för ny kärnkraft och varit tydliga med att de vill att Vattenfall ska bygga nya reaktorer i Sverige snabbt. Men enligt Vattenfalls ägardirektiv ska de agera affärsmässigt och generera vinst. Enligt Anna Borg är det inte lönsamt på kommersiell grund att bygga kärnkraft. För att det ska löna sig för bolaget behöver staten vara med och dela på den ekonomiska risken.

    ”På kommersiell grund så kommer det inte vara möjligt att bygga de storskaliga reaktorerna, ens på lång sikt. Med de små modulära skulle det kunna vara kommersiellt gångbart att bygga på lite längre sikt, men inte på kort och medellång sikt.”, säger Anna Borg.

    Både regeringen och Vattenfall undersöker olika modeller för riskdelning mellan staten och kärnkraftsproducenter.

    Dyrare att bygga

    Enligt Internationella energirådet IEA är det mer än dubbelt så dyrt att bygga kärnkraft jämfört med att bygga havsbaserad vindkraft, och skillnaden kommer att bli ännu större på sikt.

    På senare tid har byggnadskostnaderna – för både kärnkraft och vindkraft – stigit kraftigt på grund av högre räntor och dyrare material. När det gäller vindkraft till havs påverkas kalkylerna också av Tidöpartiernas beslut att staten inte längre ska betala för anslutningsledningar ut till vindkraftsparker.

    Vattenfall har sedan 2002 planer på att bygga havsbaserad vindkraft vid Kriegers flak utanför Trelleborg men om bolaget måste stå för anslutningskostnaden blir det för dyrt att bygga, säger Anna Borg.

    ”Jag tror att det blir svårt, det motsvarar närmare en tredjedel av projektkostnaden, så det är ju väldigt stora belopp.”, säger Anna Borg.

    Vattenfall har ännu inte fattat beslut om Krigers flak.

    Gäst: Anna Borg, vd Vattenfall  
    Programledare: Mikael Kulle   
    Kommentar: Annika Digréus, miljö- och klimatreporter på Ekot
    Tekniker: Linus Sjöholm
    Producent: Maja Lagercrantz

    Intervjun spelades in fredagen den 8 december

  • Hur hårt är Daniel Helldéns kärnkraftsmotstånd? Hur ska han samarbeta med Märta Stenevi? Och hur ser han på ekonomisk tillväxt, basinkomst och Miljöpartiets migrationspolitik?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Daniel Helldén valdes till språkrör för Miljöpartiet på partiets kongress för två veckor sedan. Han efterträder Per Bolund och kommer att samarbeta med Märta Stenevi. Daniel Helldén var tidigare trafikborgarråd i Stockholm.

    Efter kongressen väckte han uppståndelse genom att säga att det inte kommer att bli någon ny kärnkraft i Sveriges, trots att regeringen har öppnat för statliga stöd och trots att energibolaget Vattenfall planerar för ny kärnkraft. Hur kan han vara så säker?

    ”Det finns inga företag som skulle gå och bygga in det här, för det finns ingen lönsamhet, man kan inte se den framåt.”, säger Daniel Helldén.

    Men Svenskt näringsliv vd Jan-Olof Jacke reagerade ganska hårt på det och sade att näringslivet ser att de behöver all fossilfri el som de bara kan få. Så det verkar ju inte stämma?

    ”Nej, organisationen Svenskt näringsliv säger det, men när jag är ute och träffar företag runt om i landet, och om man läser deras debattartiklar, så är det förnybart de vill ha, de vill ha det nu, de vill ha vindkraft, framförallt den havsbaserade. Därför att de vet också att kärnkraften, om den skulle komma, så ligger det så långt fram i tiden att vi redan är framme då vi ska ha avvecklat alla fossila drivmedel och energikällor.”, säger Daniel Helldén.

    ”Vi är revolutionära”

    I sitt språkrsörstal på partikongressen sade Daniel Helldén att Miljöpartiet vill ändra förutsättningarna för samhället och att de är revolutionära i den meningen. Vad är det för radikala förändringar Daniel Helldén ser framför dig?

    ”De stora sakerna är ju att vi måste ändra hela vårt energisystem, vi måste ändra våra transporter. Vi behöver ha en tydlighet i att det här innebär inte att så som vi lever idag per automatik är så som vi lever idag om 20 år. Och det här måste vi våga prata om”, säger Daniel Helldén.

    Basinkomst motiverat av AI

    Med utvecklingen av artificiell intelligens, AI, kommer många jobb att försvinna, skriver Daniel Helldén och två andra miljöpartister i ett förslag till riksdagen om att låta utreda om det behövs en garanterad inkomst för alla, utan villkor. Basinkomst, eller medborgarlön, har MP föreslagit flera gånger tidigare.

    ”Det som vi ser idag som det klassiska sättet att arbeta på kommer att förändras inom en ganska kort tid och det måste vi ha med oss i det här. Vad händer om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har idag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen.”, säger Daniel Helldén.

    Gäst: Daniel Helldén, språkrör Miljöpartiet
    Programledare: Cecilia Strömberg Wallin   
    Kommentar: Helena Gissén, Ekots politikkommentator
    Tekniker: Victor Ubeira
    Producent: Maja Lagercrantz

    Intervjun spelades in fredag den 1 december.

  • Riksbankschef Erik Thedéen om veckans räntebesked och sannolikheten för nya räntehöjningar, om varför Riksbanken vet så lite om svenskarnas tillgångar och om Riksbankens makt.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Erik Thedéen har varit riksbankschef sedan januari i år. I torsdags presenterades han sitt femte räntebesked. Efter ständiga räntehöjningar sedan maj 2022 lämnades styrräntan oförändrad på fyra procent.

    Att inflationen sjunkit den senaste tiden och att kronans värde stärkts är positiva tecken. Men riskerna finns kvar och osäkerheten är fortsatt stor, framhåller Thedéen, enligt honom är det ”fifty fifty” att de behöver höja räntan med 25 punkter till längre fram.

    ”Dels är det en insikt av att vi helt enkelt har haft fel tidigare, och haft fel alltid åt ett håll i den här räntehöjningscykeln, nämligen vi har trott att inflationen ska ge sig men den har överraskat uppåt och det måste man ha med sig, att det finns nåt i den här inflationsprocessen som vi inte riktigt verkar förstå.”, säger Erik Thedéen.

    Osäkerheter kring hur kronans värde utvecklas, ekonomins styrka och hushållens sparande är några faktorer som gör det svårt att avgöra om det blir en ny räntehöjning nästa år, säger Thedéen. Men han säger att det är hög sannolikhet att räntehöjningsracet som pågått med åtta räntehöjningar i rad sedan maj 2022 är över.

    Saknar kunskap om hushållens tillgångar

    Något som förvånat Riksbanken är att priser på tjänster inte sjunkit mer än de gjort, räntehöjningarna till trots. En förklaring kan vara att hushållen haft större buffertar än vad Riksbanken känt till, och att svenskarna därför kunnat spendera mer vilket gjort att företagen kunnat höja priserna.

    Riksbanken har länge framhållit att det behövs bättre statistik över hushållens tillgångar och skulder. När förmögenhetsskatten togs bort 2007 försvann också statistik över svenskarnas sparande och andra tillgångar. Det här gör det svårare för Riksbanken att beräkna effekterna av penningpolitiken.

    ”Jag tycker att det är ett ganska stort problem. Dels för att försöka förstå efterfrågan för penningpolitiken. Men det är också ett problem för att utforma stabilitetsåtgärder. Om vi tar amorteringskravet, jag var ju tidigare chef för Finansinspektionen, det här ligger ju på Finansinspektionen. Ska man förstå risken med högt belånade hushåll, då är det väldigt bra att förstå om de också har ett sparande, för det är klart, då minskar ju risken. Och det vet vi alltså inte.”, säger Erik Thedéen.

    Förra året föreslog en statlig utredning att SCB ska börja samla in avidentifierad statistik över hushållens tillgångar och skulder. Men regeringen har ännu inte tagit förslaget vidare.

    ”Det här är en stark önskan från Riksbanken och andra myndigheter, men det är ju ytterst politikerna som får bestämma”, säger Erik Thedéen.

    Gäst: Erik Thedéen, riksbankschef
    Programledare: Johar Bendjelloul  
    Kommentar: Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator  
    Tekniker: Fabian Begnert
    Producent: Maja Lagercrantz

    Intervjun spelades in förmiddagen den 24 november.

  • Infrastruktur- och bostadsministern om Natos krav på svensk infrastruktur, om Norrbotniabanan och tågstrulet mellan StockholmGöteborg. Och vad gör regeringen åt bostadsbristen och byggkrisen?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    För några veckor sedan skrev Försvarsmakten till regeringen om ”kritiska behov” av investeringar i den eftersatta svenska järnvägen. Som Nato-allierad behöver Sverige kunna transportera soldater och materiel, tex bandvagnar och artilleripjäser från hamnar i västra Norge och Sverige och vidare mot Finland.

    Därför prioriterar regeringen nu transportinfrastrukturen av just militär rörlighet och totalförsvarets behov, det säger Andreas Carlson som är infrastruktur- och bostadsminister sedan ett drygt år tillbaka.

    ”Vi gör stora satsningar på försvaret i budgeten och för att de satsningarna ska ha effekt så behöver också infrastrukturen ge möjligheter till det. Det är antingen en möjliggörare för de här insatserna eller en flaskhals.”, säger Andreas Carlson.

    Exakt vilka sträckor det handlar om kan inte Andreas Carlson säga, men det som har pekats ut tidigare är bland annat transporter från hamnar i Norge och Sverige, och vidare österut, för att bistå Finland.

    ”Försvarsberedningen pekar på de norska hamnarna Narvik, Trondheim och sen i östlig riktning och även mer söderut, från Oslo och österut. Och även förstärkningar från Göteborg, Göteborgs hamn är en oerhört viktig hamn och kommer att vara väldigt viktig för livsmedelsförsörjning för både Norge, Finland och Sverige.”, säger Andreas Carlson.

    Fler barn vräks

    Kristdemokraten Andreas Carlson har också ansvar för regeringens bostadspolitik. Under första halvåret i år berördes 345 barn av vräkning, barnen själva eller en förälder vräktes. Det är betydligt fler än året innan, enligt Kronofogden. Troligen är det inflationen med högre räntor och matpriser som har lett till att vräkningarna ökar.

    Öppnar för hyresgarantier

    Den förra regeringen tillsatte en utredning för att se hur fler skulle släppas in på bostadsmarknaden. Ett av förslagen är en ny sorts hyresgarantier. Andreas Carlson berättar att han vill gå vidare med det förslaget om hyresgarantier för barnfamiljer:

    ”Det är ett intressant förslag som vi bereder i högt tempo och som vi kommer att återkomma med besked om”, säger Andreas Carlson. Men han vill inte svara på om eller när han kommer med ett skarpt förslag om hyresgarantier.

    Vallöfte om startlån

    Före valet ville Kristdemokraterna införa startlån, som innebär att staten hjälper förstagångsköpare av en bostad att få bolån. Även det utreddes av förra regeringen. Varför har Andreas Carlson inte lagt fram något sådant förslag?

    ”Det är färdigutrett och bereds på regeringskansliet. Och det som är viktigt att komma ihåg nu när vi har den mycket höga inflation som råder i Sverige är att varje åtgärd som övervägs måste viktas mot om den motverkar penningpolitiken, alltså om den riskerar att blåsa på ekonomin som kan göra att inflationen går upp ännu mer.”, säger Andreas Carlson.

    Tvärnit i byggbranschen

    Höga räntor och dyra byggmaterial i kombination med sjunkande bostadspriser har gjort att svensk byggindustri tvärnitat. Enligt Boverket behöver det byggas 67 300 bostäder varje år. För två år sen byggdes 70 000. Men under senaste året har bostadsbyggandet störtdykt och nästa år kommer färre än 20 000 bostäder att påbörjas.

    ”Det är mycket allvarligt och det synliggör ju behovet av strukturella åtgärder som kortar ledtider i byggprocessen, som förenklar och förbättrar regelverk och som tillgängliggör attraktiv mark att bygga på.”, säger Andreas Carlson.

    Gäst: Andreas Carlson (KD), Infrastruktur- och bostadsminister
    Programledare: Cecilia Strömberg Wallin  
    Kommentar: Anna Granath Hansson, bostadsforskare på Nordregio
    Tekniker: Alma Segeholm
    Producent: Maja Lagercrantz

    Intervjun spelades in fredag 17 november

  • Affärsmannen Harald Mix är en av nyckelpersonerna i den gröna omställning av svensk industri. Men hur grönt blir stålet och hur påverkas satsningarna av sämre konjunktur, importerad malm och dyrare el?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Harald Mix är grundare till riskkapitalbolaget Altor och investeringsbolaget Vargas. Han ligger bakom flera av de stora industrisatsningarna inom den gröna omställningen i Sverige, som batteritillverkaren Northvolt i Skellefteå och H2Green Steel som ska tillverka stål i Boden med ny teknik där kol byts ut mot vätgas i tillverkningen. Planen är att H2Green Steel ska producera 5 miljoner ton stål per år från 2030 – mer än Sveriges nuvarande årliga stålproduktion. Det kräver enorma mängder grön el och järnmalm.

    Sågas i kritisk rappor

    I veckan presenterades en kritisk rapport om satsningarna att producera ”grönt” stål i norra Norrland. Enligt rapporten finns grundläggande problem med H2Green Steels företagsupplägg. Men Harald Mix håller menar att rapportförfattarna saknar insyn i affärerna.

    ”Jag är väldigt van att granskas. Varje finansieringsprocess innebär en enorm granskningsprocess och innan man kan mobilisera 50 miljarder plus i privat kapital föregås det av enorm granskning, dock baserad på fullständig fakta.”, säger Harald Mix om rapporten. 

    Järnmalm är den viktigaste råvaran i stålproduktion. Från början var tanken att H2Green Steel skulle använda järnmalmspellets från svenska statliga gruvbolaget LKAB. Men H2Green Steel har inte fått något kontrakt med LKAB om att köpa malm. Kapaciteten på Malmbanan är för dålig, enligt LKAB. Därför kommer H2Green Steel istället att behöva importera fossil järnmalmspellets från Kanada och Brasilien, vilket även skapar fossila utsläpp i transporten. Harald Mix säger att han tror att de kommer kunna köpa malm av LKAB i ett senare skede.   

    ”Det är alldeles för mycket fokus på råvaruförsörjningsfrågan i den här.”, säger Harald Mix om rapporten.

    Men samtidigt, tanken var ju från början att ni skulle få er järnmalm från de svenska malmfälten, bara några mil från Boden, det var ju så allt presenterades.

    ”Nej, jag skulle säga såhär, det är en utav komponenterna och jag tror att vi kommer att få malmen därifrån. För det vore dumt av svenska staten – det är ju ändå våra skattepengar – att betala kanske hundratals miljoner i ökade kostnader, ökat fossila utsläpp för att skicka det till Saudiarabien och Bahrain.”, säger Harald Mix. 

    Önskelista från staten

    ”Där staten kan spela en viktig roll är att se till att det finns förutsättningar när det gäller infrastrukturen, vad gäller elförsörjningen och kompetensförsörjningen. Men alla de här frågorna är på medellång sikt, så jag tror att att accelerera politiken och se till att vi får en ännu snabbare utbyggnad av den förnyelsebara energin, alltså vindkraften”, svarar Harald Mix på frågan vad politiken behöver bidra med för att underlätta den gröna omställningen.

    ”Det som behöver ske egentligen är att se över våra tillståndsprocesser. Idag tror jag att Sverige har de längsta tillståndsprocesserna i Europa, det kan ta tio år från ansökan genom hela processen.”, säger Harald Mix.

    Han säger också att han bedömer att de politiska blocken vill ungefär samma sak i energipolitiken, att bygga ut elproduktionen och överföringskapaciteten, men han saknar en ”master plan” där viljan omsätts i praktik.

    Gäst: Harald Mix, grundare och delägare av riskkapitalbolaget Altor och investmentbolaget Vargas Holding
    Programledare: Johar Bendjelloul  
    Kommentar: Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator  
    Tekniker: Fabian Begnert
    Producent: Maja Lagercrantz

    Intervjun spelades in på förmiddagen fredag den 10 november.

  • Läkemedelsverkets generaldirektör Björn Eriksson om de nya läkemedlen mot övervikt och om bristen på läkemedel i Sverige och om hur bristen ska stoppas.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    På senare tid har det kommit flera uppmärksammade läkemedel som minskar aptiten och som är effektiva för viktnedgång.

    Läkemedelsverkets generaldirektör Björn Eriksson, som har en bakgrund som hjärtläkare, inom läkemedelsbranschen och som sjukvårdsdirektör i Stockholm, tror att de nya läkemedlen kan komplettera andra åtgärder, som fysisk aktivitet, för att behandla övervikt. Och han tror att det inom kort kommer att komma ännu effektivare läkemedel.

    ”Vi ser på de nya folksjukdomarna, precis som vi gör inom cancerområdet, stora framsteg just nu som kommer sjukvård och oss som patienter tillgodo. Så det är väldigt mycket positivt som händer”, säger Björn Eriksson.

    I september var det drygt 11 000 personer i Sverige som ordinerades något av de nya viktnedgångsmedicinerna, som Saxenda, Wegovy och Mysimba, enligt datahälsoföretaget Iqvia. Läkemedlen kostar mellan 1 000 och 3 200 kr per månad, och de ingår inte i högkostnadsskyddet så patienterna får stå för hela kostnaden. 

    Vanliga biverkningar är illamående och kräkningar, och effekterna på längre sikt är osäkra. Men potentialen är stor eftersom fetma är en folksjukdom som kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer. Björn Eriksson säger att det behövs mer forskning innan viktnedgångsläkemedlen används bredare.   

    ”Vi måste titta på hur kraftfulla är de här viktnedgångseffekterna i verkliga livet och får vi de här minskningarna av hjärtsjukdomar t ex, då kan det vara så att fler behöver det, men vi behöver följa upp och se innan man gör det här väldigt, väldigt brett.”, säger Björn Eriksson. 

    Ozempic är ett diabetesläkemedel som även fungerar för viktnedgång. I våras var det flera diabetiker som blev utan Ozempic i Sverige eftersom läkare hade skrivit ut det till överviktiga patienter. ”Jag tycker att det ligger i ett läkaransvar att ge det till den med störst behov, det säger Hälso- och sjuvårdslagen väldigt tydligt”, säger Björn Eriksson.

    Brist på läkemedel i Sverige

    Senaste året har bristen på mediciner ökat i Sverige. Just nu fattas sju procent av medicinförpackningarna på landets apotek. När läkemedelstillverkarna får problem med leveranser eller efterfrågan i världen plötsligt ökar kan det uppstå brist.

    Det problemet vill Björn Eriksson åtgärda genom att Läkemedelsverket skaffar sig bättre koll på vilka läkemedel som finns i Sverige och var i landet de finns, och vilka läkemedel som är på väg in.

    För att säkra tillgången i en kris – som en pandemi eller krig – måste de viktigaste vaccinerna och medicinerna kunna tillverkas i Sverige, och då behöver svenska läkemedelsfabriker snabbt kunna ställa om produktionen till det som då behövs, menar Björn Eriksson. Läkemedelsverket håller just nu på att kartlägga den svenska medicintillverkningen.


    Gäst: Björn Eriksson, generaldirektör Läkemedelsverket
    Programledare: Cecilia Strömberg Wallin  
    Kommentar: Anna Larsson, medicinreporter på Ekot
    Tekniker: Hanna Melander
    Producent: Maja Lagercrantz

    Intervjun spelades in fredag den 3 november

    RÄTTELSE: I intervjun nämns att runt 12 000 fick de nya läkemedlen mot övervikt i september i Sverige. Korrekt är att drygt 11 000 fick det.

  • Om varför Socialdemokraterna inte lyckades stoppa gängkriminaliteten och desinformationskampanjer, om konflikten mellan Israel och Hamas och om Jamal El-Hajs förtalsanmälan mot moderat politiker.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Magdalena Andersson som var finansminister i Stefan Löfvens regeringar 2014-2021 och statsminister mellan 2021-2022, säger att de borde ha ha gjort mer för att bryta nyrekryteringen till de kriminella gängen.

    ”Vi skulle behövt satsa mer på socialtjänsten, mer på fältassistenter. Kanske tittat mer på Danmark. Ulf Kristersson pratar mycket om att vi ska ha danska straff för svenska kriminella, men det som Danmark också har gjort är att satsa mycket bättre och tidigare på unga killar i riskzonen, alltså vi skulle ha kommit fram med program för att punktmarkera killar som är på glid, stötta familjer som är i riskzonen. Därutöver är det ju uppenbart att hela den marknadiseringen av HVB-hemmen för unga personer inte varit bra, där skulle det också ha behövts mer åtgärder. ”, säger Magdalena Andersson.

    Kriget mellan Israel och Hamas

    Efter Hamas brutala terrordåd i Israel den 7 oktober har Israel svarat med omfattande militära attacker i Gaza och blockerat tillförseln av förnödenheter. Magdalena Andersson säger att hon inte kan svara på om hon tycker att Israels svar varit proportionerligt.

    ”Jag tycker att ordet proportionerligt är svårt att förhålla sig till. (...) Jag tycker att man ska hålla sig till att det finns internationell rätt och då behöver alla parter hålla sig inom den internationella rätten. Det betyder att Israel har rätt att försvara sig men det betyder också att man är ansvariga för att skydda civila. Så det som är centralt här är att man håller sig till internationella rätten.

    Följer Israel internationell rätt nu?

    ”Det har jag inte tillräckligt information som oppositionsledare, jag sitter ju inte med den informationen som finns i regeringskansliet, för att kunna uttala mig om det.”, säger Magdalena Andersson.

    Förtalsanmälan mot moderat

    Den socialdemokratiske riksdagsledamoten Jamal Al-Haj har polisanmält moderaten Fredrik Kärrholm för förtal efter att Kärrholm på plattformen X (fd Twitter) kallat Al-Haj för en “säkerhetsrisk” med “kopplingar till Hamas”. Magdalena Andersson säger att hon stödjer anmälan:

    ”Jag tycker att det är bra att det här kan utredas. Det finns också enskilda jurister som påpekat att de anklagelser som den här moderaten kom med var väldig allvarliga och man i så fall ska ha väldigt gott på fötterna.”, säger Magdalena Andersson.

    Gäst: Magdalena Andersson, partiledare för Socialdemokraterna
    Programledare: Johar Bendjelloul  
    Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot
    Tekniker: Tobias Carlsson
    Producent: Maja Lagercrantz

    Intervjun spelades in fredagen den 27 oktober.

  • SD-ledaren om varför han tycker att regeringen böjer sig för muslimska länder, om varför han vill att 13-åringar ska kunna låsas in på livstid och om hur orolig han är för klimatförändringarna.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    I måndags dödades två svenskar och en skadades i ett terrordåd i Bryssel. Den misstänkte gärningsmannen ska enligt uppgifter ha motiverats av koranbränningar som ägt rum i Sverige.

    I somras höjde Säpo terrorhotsnivån, de bedömde att Sverige blivit ett prioriterat mål för våldsbejakande islamism efter desinformationskampanjer om Sverige som spridits i muslimska länder, bland annat om svenska koranbränningar.

    Regeringen har tillsatt en utredning om att polisen ska kunna neka demonstrationstillstånd för koranbränningar med hänvisning till säkerheten. Sverigedemokratiska företrädare har anklagats för att piska upp hat mot muslimer och Sverigedemokraterna har inte velat förändra lagen med motiveringen att man inte vill inskränka yttrandefriheten. Jimmie Åkesson tycker att regeringen har ”hamnat fel” i sin hantering av koranbränningarna.

    ”Man har velat balansera, av fullt förklarliga skäl, inte minst kopplat till Nato-processen, men där man inte har lyckats fullt ut med den balansen utan snarare gett intryck av att man böjer sig för den muslimska delen av världen, att man väljer att tillmötesgå fullt orimliga krav som ställs från den delen av världen. Och jag är inte säker på att jag hade agerat så om jag ingick i regeringen.”, säger Jimmie Åkesson.

    Vill slakta ”heliga kossor”

    Regeringen och Sverigedemokraterna har skärpt en rad straff och gett polisen nya verktyg i brottsbekämpningen – som möjligheten att kunna avlyssna utan brottsmisstanke. Nästa år ska visitationszoner och vistelseförbud införas. 

    Jimmie Åkesson vill gå längre, bland annat vill han att polisen ska kunna besluta om utegångsförbud och låsa in människor utan att de är misstänkta för brott, att militär ska kunna sättas på gatorna vid t ex upplopp. En del av förslagen skulle innebära inskränkningar i grundläggande fri- och rättigheter. Jimmie Åkesson menar att vi behöver acceptera att rättssäkerheten försvagas:

    ”Tyvärr är det så. Det är den verklighet vi lever i idag. Det är den verklighet som de gamla partierna har ägnat decennier åt att skapa. Nu är vi där och nu måste vi vara beredda att slakta gamla heliga kossor. Och det är klart att det kommer att inskränka på integriteten för en och annan, framför allt då för den som befinner sig i en gängkriminell miljö. Men jag tycker att det är försumbart i sammanhanget. För den otrygghet som de här människorna skapar för laglydiga människor, det lidande de utsätter sina brottsoffer för, det är mycket mycket mer värt än deras integritet.”, säger Jimmie Åkesson.

    Livstids fängelse för 13-åringar

    Regeringen har tillsatt en utredning om sänkt straffmyndighetsålder, från dagens 15 år, i och  enlighet med Tidöavtalet. Motiveringen är att den grova brottsligheten har krypit längre ner i åldrarna. Jimmie Åkesson säger alltså att 13 år en bra kompromiss och att 13-åringar även ska kunna dömas till livstids fängelse.

    ”Min inställning är att Är man tillräckligt gammal för att begå ett grovt våldsbrott då är man också tillräckligt gammal för att ta konsekvenserna för det brott som man begått. Och då tycker jag inte att ¨ålder i sig har så stor betydelse.”

    Men frågan är om sänkt straffmyndighetsålder får ner brottsligheten. När man i Danmark sänkte straffmyndighetsåldern till 14 år, ökade sannolikheten för återfall i brott, och man höjde tillbaka till

    ”Det är ju i kombination med vad de får för typ av påföljd, naturligtvis. Men min utgångspunkt är att om farliga människor är inlåsta så utgör de längre inte någon fara för laglydiga människor.”, säger Jimmie Åkesson.

    Att hjärnan inte är tillräckligt utvecklad hos så unga människor, och förmågan att se konsekvenser, ska det inte spela in här? 

    ”Nej, det tycker jag inte, det är inte den enskildes förmåga att se konsekvenser  som ska spela roll utan de konsekvenser som blir för andra människor som ska spela in här.”

    ”Klimatet långsiktigt allvarligt”

    2023 ser ut att bli det varmaste året som har uppmätts, det kan bli det första året som passerar 1,5 grads global uppvärmning, med extrema värmeböljor och skogsbränder på flera håll i somras. Sverige drabbades av ovädret Hans som orsakade översvämningar och spolade bort delar av Åre. Sverigedemokraterna är det enda parti som inte står bakom de svenska klimatmålen och ett av partiets viktigaste vallöften var att sänka priset på bensin och diesel. Hur orolig är Jimmie Åkesson för klimatförändringarna?

    ”Långsiktigt är det ju en allvarlig situation som vi står inför och det är ju också därför som inte bara Sverige utan stora delen av världen gör så stora satsningar på att minska just utsläppen av koldioxid och andra gaser som har den effekten.”, säger Jimmie Åkesson.

    Gäst: Jimmie Åkesson, partiledare för Sverigedemokraterna
    Programledare: Cecilia Strömberg Wallin  
    Kommentar: Katarina Helmerson, politikreporter på Ekot
    Tekniker: Matilda Eriksson
    Producent: Maja Lagercrantz

    Intervjun spelades in fredag den 20 oktober 2023.

  • Johan Olsson, chef för polisens nationella operativa avdelning, Noa, om att fler anhöriga till gängkriminella mördas, om Foxtrotnätverket och om hur polisen ska få slut på våldet.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Sedan början av september har en kraftig våldsvåg dragit fram över framför allt Stockholm och Uppsala med sprängningar och skjutningar nästan dagligen. Flera av dödsoffren är anhöriga till gängkriminella – personer som inte själva är inblandade i brottslighet. Johan Olsson säger att nätverk har passerat gränsen för att ge sig på anhöriga, precis som det blivit vanligare med yngre gärningsmän. Han säger att ett stort antal människor kan vara måltavlor för gängvåldet.

    ”Det här är rörlig materia hela tiden. De kriminella konflikterna rör sig, nya nätverk och nya allianser uppstår. Nätverken klyvs, de rör sig hela tiden. Så fort ett våldsbrott begås, så är det någon som utfört och beordrat det, då dyker det upp nya människor, det är viktigt att ha bilden att det är väldigt rörlig materia. Men när det gäller antalet personer vi jobbar med utifrån att de kan utsättas för stora brott här och nu, så är det väldigt många. Det finns ingen lista, det vill jag understryka. Men det är väldigt många. Vi pratar om långt över tusen personer som vi måste jobba hela tiden med och bedöma. “

    Foxtrotnätverket och Rawa Majid

    En stor del av den pågående våldsvågen handlar om interna konflikter i det så kallade Foxtrotnätverket. Den man som pekas ut som ledare för nätverket, Rawa Majid, är turkisk medborgare och har länge befunnit sig i Turkiet. Hur ser Johan Olsson på att svensk polis inte lyckats komma åt honom där?

    ”Det är en stor frustration när vi har svårt att få tag i personer som vi vill ha hem till Sverige, men att den situationen vi ser här och nu skulle gå att hänföra till en person och ett land, det är inte min bild, det är mer komplicerat än så.”, säger Johan Olsson.

    ”Förstår att allmänheten är oroad”

    Johan Olsson har varit chef för polisens nationella operativa avdelning sedan 2020. Han arbetade dessförinnan inom Säpo. De senaste åren har polisen fått stora ekonomiska tillskott och många nya poliser har anställts, ändå har man inte lyckats bryta utvecklingen med den grova gängbrottsligheten. Klarar polisen den grundläggande uppgiften att värna tryggheten i samhället?

    ”Vi har all förståelse för att allmänheten är oroad över den här våldsvågen som ju bara kan beskrivas som brutal och väldigt våldsam. Vi vill ändå understryka att vi gör allt vi kan och vi gör alltmer. Vi har i år stoppat åtminstone 80 attentat och sedan den senaste våldsvågen som började den 7 september så har vi förhindrat 30 sådana här attentat. Så det är en kurva som går åt rätt håll.”, säger Johan Olsson.

    ”Våldet sjunker undan när mer pengar och mer personer försvinner ur gängen än vad som kommer in”

    Johan Olsson tycker att polisen varit framgångsrik under det senaste året. Han framhåller att andelen dödsskjutningar som lett till åtal har ökat med 50 procent och att polisen har beslagtagit dubbelt så mycket pengar som förra året.

    ”Vi gör väldigt mycket, allt ifrån att förhindra brott till att slå mot de övre delarna av strukturerna i nätverken. Ändå sjunker våldet inte undan, och då blir frågan: varför gör det inte det? Det enkla svaret på det är: därför att de här gängen är väldigt stora. Och de fyller snabbt på med nya personer och genererar väldigt stora brottsvinster. Det här våldet kommer att sjunka undan, när mer pengar och mer personer försvinner ur gängen än vad som kommer in.”, säger Johan Olsson.

    Trots att Sverige ligger på topp i EU när det gäller dödsskjutningar så är inte den organiserade brottsligheten starkare här än i andra europeiska länder enligt Noa-chefen, skillnaden är att de kriminella i Sverige är mer våldsamma:

    ”Det som särskiljer Sverige är ju mer skjutvapenvåldet och sprängningar. Varför det är så det har ingen forskare kunnat ge oss något svar på, vi har inte heller något absolut svar. Men det förefaller att vara så att de svenska kriminella nätverken har en norm där de väldigt lätt tar till våld, vi ser också att även när de försvinner utomlands till andra länder, så tar de med sig det här beteendet”, säger Johan Olsson.

    Flera nya verktyg till polisen

    Sedan 1 oktober har polisen möjlighet till det som kallas preventiv avlyssning – alltså att ta del av samtal och meddelanden utan att den avlyssnade är misstänkt för brott. Nu finns också förslag om att polisen ska få bugga och genomföra husrannsakan i preventivt syfte. De ska också få större tillgång till olika typer av kameraövervakning. Och i veckan meddelade regeringen man ska skynda på lagar om vistelseförbud och visitationszoner så att de träder i kraft till februari respektive mars nästa år. I januari fick Polismyndigheten i uppdrag av regeringen att säkerställa ökad operativ förmåga att utreda och klara upp grova brott med koppling till kriminella nätverk.

    Gäst: Johan Olsson, chef för Noa, polisens nationella operativa avdelning
    Programledare: Johar Bendjelloul  
    Kommentar: Simon Andrén, kriminalreporter på Ekot
    Tekniker: Linus Sjöholm
    Producent: Maja Lagercrantz

    Intervjun spelades in på förmiddagen fredag den 13 oktober.

  • Centerledaren om varför han är självkritisk kring privatiseringar, om övervakning och personlig integritet och om partiets nya politik för kärnkraft, friskolor och dödshjälp.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Det grova våldet från kriminella gäng har präglat Sverige den senaste tiden. Statsministern har bjudit in alla partiledare till det nationella säkerhetsrådet nästa vecka. Centerpartiledaren Muharrem Demirok välkomnar inbjudan till mötet: ”Jag tycker det är bra om vi kan kliva ut från rummet och visa enighet att nu är politiken samlade och vi är överens om att uppgiften ska lösas och alla är beredda att göra det som krävs.”, säger Muharrem Demirok.

    Självkritisk till privatiseringar

    Centerpartiet satt i alliansregeringar i åtta år och under förra mandatperioden samarbetade partiet med S-MP-regeringen i Januariavtalet. Centerpartiet har alltså haft reellt inflytande över svensk politik under lång tid. Finns det något som partiet borde ha gjort annorlunda för att undvika den nuvarande akuta situationen med kriminella gäng som mördar nästan dagligen? Muharrem Demirok säger att han är självkritisk till att Centerpartiet varit med om att genomföra privatiseringar på välfärdsområdet utan tillräckliga regleringar. Nyligen har exempelvis Ekobrottsmyndigheten visat att kriminella gäng etablerat vårdcentraler för att tvätta pengar och lura sig till skattemedel.

    ”I all vår välmening att skapa frihet och valfrihet för människor, inte minst inom assistansersättningen, så har ju vi också omedvetet öppnat en bakdörr för gängkriminella att kliva in igenom och faktiskt tjäna stora summor, enorma summor, på välfärdsbrott. Det tar jag med mig, vad är det vi kan göra annorlunda?”, säger Muharrem Demirok.

    Ja till kärnkraft

    På Centerpartiets stämma nyligen tog partiet fram ny politik på flera områden, bland annat när det gäller kärnkraft. Målet om 100 procent förnybar elproduktion byttes mot ett mål om 100 procent fossilfritt energisystem. Stämman tog också bort begränsningen om max tio kärnkraftsreaktorer. Är Centerns kärnkraftsmotstånd borta nu?
    ”Det vi nu behöver förhålla oss till är nya förutsättningar, dvs att svensk elproduktion måste fördubblas och att klimatkrisens konsekvenser är mer akuta än någonsin. De två faktorerna gör att även Centerpartiet behöver göra en viss förflyttning. Jag ser ju att den energimix vi har nu, den kommer behövas för att vi ska fördubbla elproduktionen.”, säger Muharrem Demirok.

    Skadestånd till elever

    Muharrem Demirok valdes till partiledare i februari och tog då över efter Annie Lööf. Han har framför allt profilerat sig på skolområdet, där han vill se hårdare tag mot oseriösa friskolor. Centerpartistämman beslutade att slopa kötid som urval till friskolor och att man ska kunna lotta när det finns fler sökande än platser till populära friskolor, vid sidan av syskonförtur och närhetsprincip.

    Möjligheten att ta ut vinst ska begränsas för friskolor med kvalitetsbrister. Men den begränsningen ska inte gälla andra företag som verkar inom välfärden. ”Nej, jag det ser inte behovet. Det vi har sett inom skolan är något helt annat, där har vi inte samma kontrollfunktioner och regelverk som inom omsorg eller vård.”, säger Muharrem Demirok.

    Centerpartiet beslutade också på stämman att elever ska kunna kräva skadestånd av skolor om de inte fått ordentlig utbildning. ”Det barn som har gått en utbildning utan att få lära sig om t ex andra världskriget har rätt till ersättning från skolan, den har rätt till skadestånd från huvudmannen. För då har man blivit lurad, då har huvudmannens uppgift inte varit att bedriva utbildning utan främsta målet har varit att lura skattekollektivet på pengar.”, säger Muharrem Demirok.

    Gäst: Muharrem Demirok, partiledare Centerpartiet
    Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
    Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot
    Tekniker: Jakob Lalér
    Producent: Maja Lagercrantz

    Intervjun spelades in på förmiddagen fredagen den 6 oktober.