Folgen
-
Centerpartiets partiledare om deras statsministerkandidater och om varför hon vill sänka arbetsgivaravgifter och fortsätta reformera Arbetsförmedlingen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Elisabeth Thand Ringqvist blev partiledare för Centerpartiet i november i fjol. Hennes viktigaste vallöften är att få fler i jobb och sänka utsläppen. Centerpartiet kräver inte att få sitta i regering efter valet och de kan samarbeta med alla partier utom Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Men frågan är med vilka partier de kan samla en majoritet i riksdagen efter valet.
Vill se mest skattesänkningarCenterpartiet vill sänka skatterna mest av alla partier, bland annat vill de sänka arbetsgivaravgifterna med 13,7 miljarder nästa år, enligt partiets vårbudgetmotion. För att finansiera skattesänkningarna vill de sänka a-kassan och barnbidraget från andra barnet och höja avgifter i förskola och fritids. Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill tvärtom höja flera skatter bidrag. Så hur ska de kunna få ihop en statsbudget tillsammans?
”Vi har ju en insikt i alla fall, framför allt vi och Socialdemokraterna, om att arbetslösheten är för hög. Och så får vi väl förhandla om det skulle vara läge för det, för att se vad vi tror ger mest effekt, om det är att sänka arbetsgivaravgifterna eller inte”, säger Elisabeth Thand Ringqvist.
(...) Varför skulle ni kunna få igenom den här radikalt annorlunda politiken i samarbete med Socialdemokraterna?”Jag var inte med när Januariavtalet skrevs, men en hel del saker gjordes då som var, på den tiden banbrytande, så det är väl det som förhandlingar innebär om vi det är så att ska förhandla med Socialdemokraterna”.
Elisabeth Thand Ringqvist har sagt många gånger att Centerpartiet har två statsministerkandidater, Ulf Kristersson (M) och Magdalena Andersson (S). Om Ulf Kristersson ska bli Centerpartiets statsminister, bygger det på att han överger samarbetet med Sverigedemokraterna efter valet?
”Ja, det gör det ju väldigt tydligt. Och det är klart att när man tittar på det nu, han har tagit ett steg närmare Jimmie Åkesson och sagt att Jimmie Åkesson gärna får sitta med i hans regering. Nu har ju också Jimmie Åkesson sagt att de kommer att kräva att man får ministerposter utifrån hur stora man är. Så det är längre ifrån där vi var i november när jag sa att vi skulle ha två statsministerkandidater”
Är det inte väldigt orealistiskt?
”Som opinionssiffrorna ser ut nu ser det väldigt orealistiskt ut för att Moderaterna är så pass små. Och vi vill ju ha en ny regering. Vi vill ju inte ha den här regeringen som har sett till att arbetslösheten har ökat, att tillväxten är låg.”
Jag förstår inte det här med Ulf Kristersson som statsministerkandidat. Vilken regering skulle det kunna vara som samlar 50 procent där Ulf Kristersson är statsminister, utan stöd från SD?
”Det får man se efter valet. Vi utesluter inte Ulf Kristersson som statsministerkandidat. Vi har samarbetat med honom tidigare”
Bygger det på väldigt stora opinionssvängningar?
”Det gör det”
Då är det väl ändå Magdalena Andersson som är den mest sannolika statsministerkandidaten?
”Som det ser ut just nu är det ju mest sannolikt, men det vet vi inte förrän väljarna har sagt sitt. Vårt jobb är att se till att vi driver ett politiskt innehåll som visar på vad man får om politiken befinner sig i mitten. För 15 år sen var det väldigt trångt i mitten. I dag är det ganska tomt i mitten”
Stöd till hushållenPå senare tid har regeringen presenterat flera tillfälliga stöd till hushållen, som sänkt matmoms, elstöd, sänkt bränsleskatt och halverat pris i kollektivtrafiken. Vad tycker Elisabeth Thand Ringqvist om att staten går in och kompenserar hushållen för stigande priser?
”Det är en väldigt svår fråga i och med att omvärlden förändras mycket. Just nu är det Hormuzsundet, det har varit covid under en tid, det som har hänt i Ukraina. Vi har fått en massa externa chocker. Det är ju viktigt att de stöden blir så träffsäkra som möjligt. Vi har varit tydliga med att det behövs ett krispaket till jordbruket. Det är ju dels för att vi behöver ha ett jordbruk som är lönsamt i både kristid och fredstid. De drabbas omedelbart väldigt hårt av att oljepriser och naturgaspriser går upp. Det tar sig sen vidare genom livsmedelskedjan och landar hos hushållen”
Vad tycker du om principen, du som företräder ett marknadsliberalt parti, att staten går in och subventionerar och kompenserar och inte låter marknadslagarna styra?
”När de här chockerna som kommer externt ifrån är tillfälliga, då kan det finnas utrymme för att göra tillfälliga justeringar. Det går inte för människor att helt och hållet beräkna in dem i sina livsval. Så då kan det finnas utrymme för det. Sen är det viktigt att se det för hur familjer och företag ska kompenseras på, så att det blir träffsäkert”, säger Elisabeth Thand Ringqvist.
Centerpartiet stod bakom regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatter under våren. Samtidigt är sänkta klimatutsläpp en av deras viktigaste frågor. Hur går det ihop?
”Det är för att den tillfälliga sänkningen finns därför att människor har svårt att ställa om här och nu. Samtidigt lägger ju vi mycket mer pengar, ungefär en miljard mer än regeringen, också på elbilar. På mellanlång sikt måste man kunna ställa om till elbilsdrift. Det har ju varit ett felsteg av den här regeringen. Jag förstår det ur ideologisk synpunkt. De ville inte ha elbilsstöd, Sverigedemokraterna prioriterar aldrig att sänka klimatutsläppen. Men hade vi gjort det, hade vi varit på samma plats som Danmark, hade vi varit mer motståndskraftiga mot höjningar i drivmedelskostnader”, säger Elisabeth Thand Ringqvist.
Gäst: Elisabeth Thand Ringqvist, partiledare Centerpartiet
Programledare: Johar Bendjelloul
Kommentar: Helena Gissén
Producent: Maja Lagercrantz
Research: Johanna Palmström
Tekniker: Lo PetterssonIntervjun spelades in fredag den 29 maj 2026.
-
Sverigedemokraternas partiledare om äldreomsorg, tonårsutvisningar, ministerposter och finanspolitik.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Med knappt fyra månader kvar till riksdagsvalet ligger Sverigedemokraterna och regeringen fortfarande efter i opinionen, de behöver mellan 200 000 och 250 000 fler röster för att vinna valet. Men Jimmie Åkesson säger att de låg under även inför förra valet.
”Det vi behöver göra är precis det som vi, Sverigedemokraterna, gjorde förra gången. Vi mobiliserade våra väljare. Vi mobiliserade väljare också från den berömda soffan. Vi lyckades också få en del väljare från Socialdemokraterna att rösta på oss. Vi behöver göra samma sak igen”, säger Jimmie Åkesson.
För att locka fler kvinnor ur LO-kollektivet vill Åkesson bland annat fokusera på äldreomsorgen.
”Arbetsvillkoren är ju kraftigt drabbade av det faktum att man har använt äldreomsorgen som ett integrationsprojekt. Anställt människor som inte behärskar språket, som inte kan jobbet, som saknar den sociala, kulturella kompetens som krävs för att kunna utföra jobbet på ett vettigt sätt”, säger Jimmie Åkesson
Men är inte problemet att det inte finns arbetskraft, hur man än letar, snarare än att det är fel personer som finns där?
”Jag har lite svårt för den utgångspunkten eftersom vi trots allt har en halv miljon människor arbetslösa. Vi har haft en arbetslöshet som har varit ganska hög under väldigt lång tid. Tyvärr måste jag ändå säga att vi inte heller under den här mandatperioden än har lyckats helt med de här matchnings-insatserna. Vi behöver ställa om utbildningspolitiken i högre grad mot de behov som finns på arbetsmarknaden. Det har vi inte gjort”, säger Jimmie Åkesson.
Ny linje kring s.k. tonårsutvisningarRegeringen och Sverigedemokraterna har under mandatperioden stramat åt migrationspolitiken, färre invandrare ska komma till Sverige och fler som redan bor här ska lämna landet. Sverigedemokraterna vill under nästa mandatperiod ändra lagen för att kunna riva upp redan bevilja uppehållstillstånd.
I början av året väckte flera fall av s.k. tonårsutvisningar kritik och debatt. I mars beslutade regeringen och Sverigedemokraterna att se över reglerna och i väntan på de nya reglerna har Migrationsverket pausat handläggningen av liknande ärenden. Nyligen öppnade Jimmie Åkesson för att även pausa redan beslutade utvisningar i väntan på de nya reglerna.
”Tydligen är det inte så att de omfattas och jag har svarat på frågor och sagt att jag tycker det vore rimligt att även de omfattas. Precis som när vi nu prövar medborgarskap mot de nya tuffare reglerna och inte de gamla”, säger Jimmie Åkesson.
Varför är det rimligt?
”Ja, de är ju här. Det kommer ny lagstiftning som förmodligen skulle gynna åtminstone några av dem. Då borde de prövas mot den lagstiftningen”, säger Jimmie Åkesson.
Tidigt under året så verkade ni inte tycka att de här tonårsutvisningarna var ett problem och sen ändrade ni er. Vad var det som fick er att ändra er?
Kräver tyngsta ministerposterna
”Jag upplever inte att jag har ändrat mig åtminstone. Jag har fått ett antal frågor om hur jag känner inför att enskilda personer blir utvisade och då har jag hänvisat till att jag inte är detaljinsatt i de här enskilda fallen så jag känner inget särskilt alls. Det jag konstaterade var att vi kan inte bygga en lagstiftning som är individanpassad. Vi kan inte ha en lag som säger att är du snäll och duktig så får du bo i Sverige. Vi behöver ha mer objektiva kriterier än så. Nu finns ju den här möjligheten att ändå göra nånting av den här anhöriginvandringsutredningen och då är jag beredd att göra det. Det kommer sannolikt att bli så inom kort”, säger Jimmie Åkesson.Statsminister Ulf Kristersson (M) och Jimmie Åkesson har enats om att om Tidöpartierna vinner valet ska Ulf Kristersson bli statsminister även Sverigedemokraterna får fler mandat, och att Sverigedemokraterna ska få stort sakpolitiskt inflytande över migration och integration. Innebär det alltså att en Sverigedemokrat bli migrationsminister?
”Ja, det är min utgångspunkt. Det tror jag att våra väljare förväntar sig. När vi och Moderaterna hade den här diskussionen var det ganska naturligt att om vi ska släppa statsministerposten innan valet så är det ju också rimligt att vi får nånting tillbaka från Moderaterna som vi tycker är viktigt, och migrationspolitiken är viktig för oss och för våra väljare”, säger Jimmie Åkesson.
Vill ni sen ha ministerposter i proportion till hur stora ni blir?
”Ja. Det är också, som jag upplever det, den diskussion vi har haft med de andra partierna, att utgångspunkten måste vara proportionerligt och lika inflytande”
Ja, det borde innebära, om jag har räknat rätt, knappt hälften, elva, tolv ministerposter. Stämmer det?
”Mm, det gör det nog.”
Med tanke på att ni inte får statsministerposten, som du var inne på, borde ni inte kompenseras lite extra för det och få fler tunga poster?
”Nu har ju inte valet varit än men låt oss säga att det parlamentariska läget är som det är idag där vi är största parti i regeringsunderlaget så är det väl rimligt att vi får ett inflytande i proportion till det och att vi då också kompenseras eftersom vi inte har statsministerposten, absolut”, säger Jimmie Åkesson.
Idag har ju Moderaterna de här fyra som är de kanske tyngsta posterna vid sidan av statsministern. Finansminister, utrikesminister, justitieminister, försvarsminister. Borde SD ha någon av de fyra posterna om ni sitter i regering?
”Ja, jag skulle betrakta det som fem poster som är väldigt tunga, inklusive statsministerposten. Om vi är största parti så borde vi ju rent proportionerligt ha tre av dem” säger Jimmie Åkesson.
Ja, och vilka tre skulle du prioritera då?
”Jag kommer inte att prioritera dem här i radio med dig, hur mycket du än vill det. Men det är viktiga poster naturligtvis.”
Ja, då tänker jag kanske att Moderaterna inte släpper ifrån sig finansministerposten. Att det är utrikesminister, justitieminister och försvarsminister du menar?
”För mig ligger alla de fyra på bordet, och alla övriga just nu 19 statsrådsposter också. Det enda som vi har sagt på förhand är att statsministerposten, den får Moderaterna. Moderaterna kommer då att stötta oss när vi vill ha migrationspolitiken. I övrigt ligger allt på bordet”, säger Jimmie Åkesson.
Programledare: Johar Bendjelloul
Kommentar: Fredrik Furtenbach
Producent: Maja Lagercrantz
Research: Johanna Palmström
Tekniker: Lisa Nilsson
Intervjun spelades in fredag den 22 maj 2026. -
Fehlende Folgen?
-
Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson om fastighetsskatt och miljardärsskatt och om hur de ska kunna enas inom oppositionen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Ida Gabrielsson är vice ordförande och ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet. Hon leder också en arbetsgrupp som förbereder regeringsförhandlingar efter valet. Hon säger att hon i sådana förhandlingar skulle prioritera att få ner hushållens kostnader:
”Och då gäller det att pressa bankerna, matjättarna, elen men också hyrorna. De har ökat extremt mycket, tredubblats under den här perioden, ökningen alltså. Sen handlar det om välfärden. Vi kan inte fortsätta att inte betala det det kostar, vi måste höja lönerna för dem. Och så måste staten investera mer”, säger Ida Gabrielsson.
När det gäller vilka departement Vänsterpartiet vill ha makt över svarar hon att det är en senare fråga, men hon ger några ledtrådar kring prioriterade ministerposter för Vänsterpartiet:
”Socialförsäkringarna är ju en jättestor andel av statsbudget, så det är ju jätteviktigt, och finansmarknaden handlar ju om bankerna och civilministern kan ju ha ansvar för delar av konkurrensen och kommunernas ekonomi”, säger Ida Gabrielsson.
Svårt ena oppositionenPå Vänsterpartiets kongress i april klubbades linjen att inte släppa fram en regering där partiet inte ingår efter valet i höst. Partiet har länge försökt ena oppositionen och förordat att de ska gå fram som ett gemensamt regeringsalternativ inför valet. Nyligen skickade Nooshi Dadgostar (V) ett brev till Elisabeth Thand Ringqvist (C) med en inbjudan till samtal, men det brevet fick inget svar. Nu säger Ida Gabrielsson att hon inte tror att det kommer att gå att ena oppositionen före valet.
”Det tror jag att vi får acceptera nu att nu har man sagt att innan valet så vill man inte samlas. Vi hade ju önskat att man gjorde det”, säger Ida Gabrielsson.
Nya skatterVänsterpartiet går till val på att höja inkomstskatten för höginkomsttagare och införa bankskatt och en miljardärsskatt. De vill också utreda egendomsskatter, som fastighetsskatten. Idag finns en kommunal fastighetsavgift på max 10 074 kr per år. Ida Gabrielsson säger att de tittar på att längre fram införa en statlig fastighetsskatt på villor som är värderade till 13 miljoner eller mer.
”Problemet idag med den fastighetsavgift vi har är att den är platt, det kostar lika mycket med ett hus i Norrlands inland som på solsidan i Saltsjöbaden, det är inte en bra modell (...)Jag tycker att man skulle kunna fundera på om det inte är vettigare att man får betala mindre om man har billiga bostäder och den som har en villa värderad till 13 miljoner eller så, den kan kanske få betala lite mer då”
För att hushåll med låga inkomster inte ska tvingas flytta om fastighetsskatten blir för hög vill partiet se en gräns på max fyra procent av inkomsten. Fastighetsskatt är inte något partiet kommer att driva i eventuella regeringsförhandlingar efter valet, men de vill utreda hur den skulle kunna utformas.
Ida Gabrielsson säger att de allra rikaste behöver bidra mer till välfärden. Det är skälet till att de går fram med förslaget om en miljardärsskatt.
”Istället för att gynna investeringar och arbete så har vi gynnat spekulation på fastighetsmarknaden och annat, det kan man åtgärda. Sen kan de behöva bidra mer i orostider. Vi har ett krig i vårt närområde. Vi har inte råd med välfärden om man inte ser till att fylla på statskassan”, säger Ida Gabrielsson.
ExitskattI Norge har förmögenhetsskatten fått många förmögna norrmän att flytta utomlands. För att undvika att så sker tycker Ida Gabrielsson att man ska utreda en s.k. exitskatt som miljardärer ska betala om de flyttar utomlands.
”Jag tänker så här: Det känns väldigt oanständigt att i en situation där vi har stora bördor som människor får bära i Sverige, hushållen, välfärden, vi har ett krig i vårt närområde. Då borde man inte fly landet, utan då borde man vara här. Och annars behöver vi titta på sånt”, säger Ida Gabrielsson.
Gäst: Ida Gabrielsson, Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson
Programledare: Johar Bendjelloul
Kommentar: Lova Olsson
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Jacob GustavssonIntervjun spelades in onsdagen den 13 maj 2026.
-
Liberalernas partiledare om kvittningskrisen i riksdagen, om partiets nya linje kring SD, om vinster i skolan och permanenta uppehållstillstånd.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Kvittningskrisen i riksdagen har pågått i en dryg vecka. Inför omröstningen om övergångsregler för skärpta regler för medborgarskap röstade två tidigare SD-ledamöter, som nu är politiska vildar, på oppositionens förslag. SD beslutade då att frångå riksdagens kvittningsöverenskommelse och låta ytterligare två SD-ledamöter, som egentligen skulle vara utkvittade, rösta. På så sätt vann Tidöpartierna omröstningen, men kvittningsöverenskommelsen föll.
Hur ser Liberalernas partiledare, utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson på det agerandet?
”Jag tycker att det är ett kortsiktigt agerande i en väldigt komplex fråga. Det handlar om att vi behöver ha ett kvittningssystem. Vi kan inte ha en riksdag där vildarna får agera vågmästare. Sen är det ju också komplext, för det här var en viktig fråga, en viktig votering. Liberalerna har kämpat i över 20 år för att stärka medborgarskapet som just den här voteringen handlade om. Det här är en komplex fråga, men jag hoppas att alla partier är villiga att göra sitt och inte ser det som en möjlighet för politiskt spel”, säger Simona Mohamsson.
SamvetskvittningKvittningssystemet i riksdagen används inte bara för att balansen mellan blocken ska bestå när enskilda ledamöter inte kan närvara. Det händer också att ledamöter kvittar ut sig av samvetsskäl – för att slippa rösta i frågor där de inte håller med sitt parti.
Under voteringen om skärpta krav för medborgarskap var sju av Liberalernas 16 ledamöter utkvittade. Flera av dem har varit kritiska till Liberalernas nya linje om SD, där partiet nu välkomnar SD i regering efter valet.
I juni ska riksdagen rösta om flera förslag som olika liberaler har kritiserat, som att sänka straffbarhetsåldern till 13 år. Om inget nytt kvittningssystem är på plats då kommer alla ledamöterna behöva rösta. Kommer alla 16 liberala riksdagsledamöter att rösta för förslaget?
”Ja, vi har röstat tillsammans. Tillsammans och på det avtalet vi har ingått, Tidöavtalet, på den politiken som vi har lagt fram. Det är min utgångspunkt också framåt.”
Så det kan du lova?
”Ja, utgångspunkten är att det inte är Liberalernas grupp som har varit ett problem utan det är snarare andra, och det är de vågmästare som funnits, som är vildar”, säger Simona Mohamsson. Hon tror också att möjligheten att rösta igenom regeringens politik kommer att påverkas av problemen med kvittningssystemet.
”Vi fortsätter att kämpa för att få igenom vår politik, men det är uppenbart nu att vi har nio stycken vildar i Sveriges riksdag som gör det svårt att få igenom politik. Det kommer att fortsätta vara svårt även för kommande regeringar om man inte hittar ett sätt att hantera vildarna i kvittningssystemet. Men jag är hoppfull att alla partier vill lösa det här och inte ser det som ett politiskt spel”, säger Simona Mohamsson.
Skolan viktigaste fråganSkola och utbildning är Liberalernas viktigaste fråga. Men flera av de aviserade skolreformerna kommer inte att genomföras under mandatperioden, som att förändra skolpengen och kösystemet. Men nästa vecka ska regeringen presentera ett lagförslag om skärpta villkor för skolföretagen.
”Jag kan inte föregå innehållet, men det handlar om att vi ska fortsätta med helrenoveringen av friskolesystemet. Ett system som har visat sig, tyvärr, alldeles för ofta innebära problem där fristående aktörer inte prioriterar barnets utbildning genom att ha större klasser, dela ut glädjebetyg och ha obehöriga lärare. Det försöker vi nu förändra genom att ha skärpta krav på när man har kvalitetsbrister, att man inte kan ta ut vinst”, säger Simona Mohamsson.
Börsbolag eller inte?I höstas beslutade Liberalerna att partiet vill förbjuda vinstuttag i skolan och fasa ut aktiebolag som driftsform. De andra Tidö-partierna vill behålla möjligheten för skolföretag att ta ut vinst. Men i Sverigelöftet, den överenskommelse som Simona Mohamsson och Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson slöt nyligen, står det att de är överens om att ”vinstintresset fasas ansvarsfullt ut ur svensk skola”. Jimmie Åkesson har sedan sagt att han inte vill förbjuda vinstuttag, men Simona Mohamsson vidhåller att de är överens.
”Vi är överens om att vi behöver sätta stopp för vinsterna i skolan och att vi ska göra det på ett ansvarsfullt sätt”, säger Simona Mohamsson.
Gäst: Simona Mohamsson, partiledare Liberalerna
Programledare: Johar Bendjelloul
Kommentar: Helena Gissén
Producent: Maja Lagercrantz och Johanna Palmström
Tekniker: Christian BarterIntervjun spelades in fredag den 8 maj 2026.
-
Sverigedemokraternas utrikespolitiska talesperson om folkrätt och bistånd och om vilken utrikespolitik SD vill driva som regeringsparti.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Trots att utrikespolitik inte ingår i Tidöavtalet så har Sverigedemokraterna fått stort genomslag i regeringens utrikespolitik under mandatperioden, enligt Aron Emilsson.
”Vi har ju inte minst förhandlat fram en historisk omläggning av bistånds- och utvecklingspolitiken i fyrpartikrets, där Sverigedemokraterna har varit högst delaktiga och gjort ett ordentligt fotavtryck. Även budgetsamarbetet är ju fullskaligt, så utrikesförvaltning och andra budgetposter som rör det internationella samarbetet har ju också förankrats hos oss”, säger Aron Emilsson.
Aron Emilsson säger att han tycker att utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) har gjort ett bra jobb i det stora hela, och på frågan hur han som Sverigedemokraternas utrikespolitiska talesperson och ordförande i riksdagens utrikesutskott skulle ställa sig till att själv bli utrikesminister efter valet svarar han:
”Då har jag en beredskap för att axla ett sånt uppdrag, om jag får frågan. Vi är långt därifrån nu. Vi ska vinna ett val först och ha regeringsförhandlingar om innehållet i politiken också. Men jag är inte främmande för det”, säger Aron Emilsson.
Vilken skulle du säga att skillnaden blir i den svenska utrikespolitiken om Sverigedemokraterna blir ett regeringsparti istället för ett samarbetsparti?
”Den viktigaste skillnaden är att vi vill se en samlad doktrin där vi i ännu högre utsträckning fokuserar på att stärka säkerheten och motståndskraften i Nordeuropa och Östersjöområdet. Det finns inte möjlighet att i tillräckligt hög grad göra detta inom EU. Inom NATO finns all möjlighet att också ha fördjupade regionala samarbeten. Där ser vi en konkret utveckling. ”
”Folkrätten inte komplett”USA och Israels krig mot Iran är inne på sin tredje månad, världsekonomin är i gungning och oljepriserna stiger. Inget slut på krisen är i sikte. Vad anser Aron Emilsson om USA:s krigföring och strategier i Iran?
”Till att börja med tror jag att någon form av militär intervention i Iran var ofrånkomlig mot bakgrund av den humanitära dimensionen, att vi har en islamistisk regim som har mördat uppåt 40 000–50 000 av sina medborgare, och kanske fler, ofta på ett bestialiskt sätt. Då kan inte omvärlden stå vid sidan av och bara titta på. Där är folkrätten inte komplett, så någon typ av ingripande hade behövts. Men vi är i ett läge nu där jag menar att det saknas ett tydligt mål, det saknas en plan för ett avslut. Det här gör att också allt mer i omvärlden börjar bli irriterade över att Hormuzsundet är stängt och det påverkar vår tillgång till energi och energipriser”, säger Aron Emilsson.
USA:s och Israels militära anfall mot Iran, bryter det mot folkrätten?
”Sannolikt gör det det genom att man inte har försökt att få till en resolution genom FN:s säkerhetsråd för att göra ett ingripande, till exempel. Men å andra sidan vet man att det hade varit omöjligt, för i säkerhetsrådet sitter Ryssland och har vetorätt. Ryssland är allierad med Iran. Så det hade inte kunnat genomföras. Så det är lite av ett moment 22. Och något var man kanske tvungen att göra.”
Du brukar ju säga att Sverige tjänar på den här regelbaserade världsordningen, att det är bra för små länder som Sverige med regler som reglerar vad militärt starkare länder kan göra. Är inte folkrätten en grundbult i den svenska utrikespolitiken?
”Jo, det är det och det kommer det fortsatt att vara. Men som jag sa så tror jag att den är inte komplett idag. Folkrätten måste kompletteras och det internationella samfundet måste samlas kring vad är det som inte räcker till idag? Därför att vi är ju blockerade att kunna genomföra något så länge Ryssland sitter i säkerhetsrådet och har vetorätt”, säger Aron Emilsson.
Vad är det som behöver tillföras menar du i folkrätten?
”En tydlig humanitär dimension till exempel. Att det finns en klausul om att omvärlden kan gripa in, och inte ställas inför rätta för att man t .ex. går in för att skydda en civilbefolkning som massakreras av sin egen regim”
Kan man säga att USA :s och Israels krig handlar om det? Den humanitära dimensionen, att rädda en civilbefolkning undan tyranni?
”Det har åtminstone varit en av målsättningarna man har presenterat i inledningen av kriget och kanske en av de största förhoppningarna som exiliranier världen runt ändå uttrycker på gator och torg. Sen så har vi som sagt inte sett att det målet har uppnåtts till fullo. Ett regimskifte har ju inte skett och demokratisering hoppas vi för framtiden naturligtvis”, säger Aron Emilsson.
Öppnar för samtal med talibanernaSverigedemokraterna har, enligt Emilsson, haft ”tydligt fotavtryck” i omläggningen av svenskt bistånd, där bistånd nu bland annat används för att förmå länder att ta emot sina medborgare som Sverige vill avvisa. Exempelvis har regeringen skrivit ett avtal med Somalia där Somalias regering får biståndspengar för ett projekt nära den somaliska premiärministern.
Regeringen ska tillsammans med EU-kommissionen även hålla samtal med talibanregimen i Afghanistan för att göra utvisningar dit möjliga. Oppositionen menar att det vore att legitimera talibanerna. Sverige erkänner inte den islamistiska regimen och har inga formella diplomatiska kontakter med dem. Tycker Aron Emilsson att det vore bra om Sverige hade diplomatiska kontakter med talibanregimen?
”Helst inte, och så få som bara möjligt. Men vi har ju haft konsulära ärenden och vi har haft ett behov att också få återbäring på ett bistånd som ges. Kan vi kombinera det så är det nödvändigt naturligtvis”, säger Aron Emilsson.
Gäst: Aron Emilsson, Sverigedemokraternas utrikespolitiska talesperson
Programledare: Johar Bendjelloul
Kommentar: Pontus Mattsson
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Erland von HeijneIntervjun spelades in torsdag 30 april 2026.
-
Socialdemokraternas partiledare om problemen med minoritetsregeringar, om bränslepriser och om hur hon skulle hantera den ekonomiska krisen som hotar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Kriget i Mellanöstern har kastat in världen i en energikris som enligt bedömare är värre än 70-talets oljekriser.
Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson tycker att regeringen nu ska genomföra ett förslag om korttidsarbete, likt det under pandemin då företag fick statligt stöd för att behålla anställda när efterfrågan i ekonomin snabbt bromsade in.”Något som regeringen snabbt kan göra är att genomföra det här uppdaterade systemet för korttidsarbete för att kunna skydda svenska jobb och företag i en allvarligare kris”, säger Magdalena Andersson.
I slutet av mars föreslog Socialdemokraterna att regeringen skulle sänka bränsleskatterna för att skydda konsumenterna mot höga priser på bensin och diesel, något som regeringen gör med start 1 maj. Åtgärden har fått kritik från flera remissinstanser som pekar på problem med att stimulera efterfrågan på fossila bränslen när de snart kan behöva ransoneras.Ekonomiprofessorn Lars Calmfors har kallat det ”mycket dålig politik” han skriver att det ger oljeproducerande länder som Putins Ryssland utrymme att höja sina priser. Hur ser Magdalena Andersson på den konsekvensen?
”Världsmarknadspriset på olja bestäms ju av utbud och efterfrågan. En skatteförändring i Sverige kommer inte att ha jättestor effekt på världsmarknadspriset på olja. En av anledningarna till att man har punktskatt på bensin och diesel är just för att försöka styra, att man ska ha bensinsnålare bilar till ladd och elhybrider. Men det är ju inte skattenivån som styr människors beteende utan priset vid pump, och priset vid pump är ju skyhögt som det är idag”, säger Magdalena Andersson.
Konjunkturinstitutet är en av remissinstanserna till skatteförslaget om den sänkta skatten, de menar att tillfälliga sänkningar skapar förväntningar om att staten ska rycka ut och kompensera om priserna skulle stiga också i framtiden, vilket underminerar skattens legitimitet och prissignalernas styrande funktion i ekonomin.
”Det är fullt rimligt att i ett läge där svenska folket är helt beroende av bil för att kunna köra till jobbet, att en regering på olika sätt försöker vidta akuta åtgärder för att skydda svenska hushåll”, säger Magdalena Andersson.
”Minoritetsregering fungerar inte”Magdalena Andersson vill bli statminister om oppositionen vinner valet i höst, men hon har inte velat ge besked om vilka partier som ska ingå i hennes regering. Kan det bli en minoritetsregering med bara Socialdemokraterna?
”Vi går ju till val som enskilt parti. Jag är beredd att samarbeta med alla partier utom Sverigedemokraterna. Jag kan tänka mig olika former av samarbeten med olika partier.”
Det är ju det allvarligaste säkerhetsläget sedan andra världskriget, brukar man säga. Borde Sverige därför ha en regering med stabil parlamentarisk grund?
”Att det behövs en stabil parlamentarisk grund, så är det ju. Det parlamentariska skyddet för en budget som läggs fram av en minoritetsregering är ju utraderat i Sveriges riksdag utifrån det agerandet som har varit under de senaste tolv åren. Så där behöver man ha en annan ordning än vad man kunde ha 2014–2018, till exempel.”
Det Tidöpartierna nu lovar, det är ju en parlamentarisk stabilitet i en fyrpartiregering efter valet om deras sida då får majoritet. Hur viktigt är det för dig att få till en parlamentarisk trygghet så att du säkert får igenom dina budgetar?
”Jag kommer ju att bilda en regering där vi är säkra på att få igenom budgeten. Där förändrades spelreglerna under de senaste mandatperioderna. Där vi tidigare tyckt att det varit viktigt i Sverige med en minoritetsregering fungerar inte svensk politik längre, så det har ändrat logiken.”
Öppnar för fortsatt sänkt matmoms1 april sänktes matmomsen tillfälligt från 12 till 6 procent. Enligt planen ska matmomsen höjas igen i januari 2028. Nu öppnar Magdalena Andersson för att matmomsen kanske behöver ligga kvar på den lägre nivån även därefter, om energikrisen håller i sig länge.
”Mitt fokus är på vad priset är i kassan. Är det ett riktigt tufft läge i världen och vi har väldigt höga matpriser är det klart att vi måste kunna titta på momsen.”
Det är ju en dyr reform, kanske 20 miljarder om året. Var ska de pengarna komma ifrån då?
”Ja, det kanske man ska fråga finansministern om. Men jag ska svara. Det handlar ju om man är i ett krisläge. Om man är i ett läge där matpriserna är väldigt höga och då är det ju mycket annat i ekonomin som är tufft. Då finns det också andra marginaler att arbeta med i en statsbudget. Och där är det ju bra att Sverige inte har en högre statsskuld än som vi har, även om den har ökat mycket under de senaste åren”, säger Magdalena Andersson.
Gäst: Magdalena Andersson, partiledare Socialdemokraterna
Programledare: Johar Bendjelloul
Kommentar: Helena Gissén
Producent: Maja Lagercrantz och Johanna Palmström
Tekniker: Lo PetterssonIntervjun spelades in torsdag 23 april 2026.
-
Miljöpartiets språkrör om bränslepriser, om varför de vill höja skatterna mest och låna mest av alla partier och om Natomedlemskapet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Miljöpartiet går till val på att klara Sveriges klimatmål, varav vissa löper ut redan under nästa mandatperiod. Men de partier som Miljöpartiet vill samarbeta med efter valet vill inte satsa lika mycket på att få ner utsläppen.
”När vi tittar på oppositionspartierna är vi ju alla överens om att vi ska sänka utsläppen och klara målen. Det är en utgångspunkt. Där är vi eniga. Sedan finns det olika typer av politiska förslag om hur det här ska gå till. Där är det intressanta att Miljöpartiet är garanten för att vi klarar målen”, säger Daniel Helldén.
Går till val på höjda bränslepriserNyligen föreslog regeringen tillfälligt sänkta bränsleskatter, för att stötta hushåll som drabbas av höga priser på bensin och diesel i spåret av Irankriget. Även Socialdemokraterna och Centerpartiet har föreslagit tillfälligt sänkta bränsleskatter. Miljöpartiet säger nej till att sänka bränsleskatterna. De vill sedan tidigare se högre koldioxidskatt på fossila drivmedel, för att få ner utsläppen och klara klimatmålen, det framgår av partiets höstbudgetmotion. Så hur besvärligt är det att oppositionen inte är överens?
Förslag: halva priset i kollektivtrafiken och transportstöd
”Det var ju samma sak 2022 när Putin invaderade Ukraina och priserna rusade och man lade skulden på oss. Och alla andra partier satte igång och sa att man skulle sänka bränsleskatterna – vilket bara spädde på problemet och har gjort det ända fram till nu. Socialdemokraterna vill också sänka nu och det är ju helt fel väg att gå. Vi har ju med oss alla expertorgan på hur man ska göra. Vi har också lösningen på hur vi stöttar hushållen var de än är i landet. Socialdemokraterna måste ändra sig. Vi kan ju inte hålla på att sänka bränslepriserna i det här läget”, säger Daniel Helldén.Nästa vecka kommer Miljöpartiet presentera sin vårbudgetmotion, där finns förslag om halverade priser i kollektivtrafik och ett transportstöd på knappt 3000 kronor till personer med låga inkomster i gles- och landsbygd. Det ska kompensera för de höjda bränslepriserna. Även hushåll utan bil ska få transportstödet.
Miljöpartiet är det riksdagsparti som vill höja skatterna mest, de vill också låna mest av alla partier. Partiet står bakom försvarslånen på 300 miljarder kronor och vill dessutom ta statliga lån för att investera i klimatomställningen – något som skulle öka budgetunderskottet. Samtidigt går Socialdemokraterna till val på att städa upp i svensk ekonomi, med mindre underskott. Varför skulle de gå med på Miljöpartiets expansiva politik?
”Vi har en låg statsskuld, den är 35 procent. EU har ett tak, man får inte ha mer än 60 procent. Vi säger att 50 procent kan man ha. Det ger mycket pengar som vi kan investera som gör att Sverige växer sig starkare. Alltså med en grön politik, så blir Sverige starkare.”, säger Daniel Helldén.
Nato: ”Skulle rösta ja idag”Miljöpartiet röstade nej till att Sverige skulle gå med i Nato men har nu accepterat medlemskapet. Sedan omröstningen 2023 har Donald Trump blivit president och överbefälhavare i USA och skapat stor osäkerhet kring det gemensamma försvaret. Trots det tror Daniel Helldén att de skulle rösta ja till medlemskap om det skulle avgöras idag.
Är Nato en organisation som gör världen till en bättre plats?
”Upprustning är ju på ett sätt nånting som inte gör saker och ting bättre men när man har despoter som Putin, som attackerar sitt grannland, sätter igång en invasion på ett sätt som vi aldrig har sett, i alla fall så länge jag har levt på det sättet så är det något annat vi befinner oss i, vi måste hantera det. Så ur det perspektivet så skyddar ju det oss mot den galenskap som är i Ryssland”, säger Daniel Helldén.
Gäst: Daniel Helldén (MP), språkrör
Programledare: Johar Bendjelloul
Kommentar: Fredrik Furtenbach
Producent: Maja Lagercrantz och Johanna Palmström
Tekniker: Maria StockhausRÄTTELSE
I avsnittet säger vi felaktigt att Miljöpartiet röstade ja till medlemskap i Nato. Korrekt är att partiet röstade nej. Rättelsen är gjord 20 april 2026.
Intervjun spelades in 17 april 2026 -
Civilminister Erik Slottner om AI-revolutionen, om beroendet av amerikanska it-tjänster och om KD efter valet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Erik Slottner (KD) är som civilminister ansvarig för hur regeringen ska hantera den snabba utvecklingen av artificiell intelligens, AI. AI-revolutionen beskrivs ibland som ett av de stora skiftena i mänsklighetens historia. Hur omvälvande tror Erik Slottner att den kommer att bli?
”Jag tror att den kommer att bli väldigt stor. Även jag känner mig väldigt liten ibland när vi pratar om AI och de konsekvenser som AI kommer potentiellt att kunna få för oss som människor och våra samhällen”.
Nyligen presenterade regeringen sin AI-strategi. Enligt den ska Sverige vara ett av de tio främsta länderna i världen inom AI. Och Sverige ska vara bäst i världen på att använda AI i den offentliga förvaltningen. Regeringen har gett omkring hundra myndigheter i uppdrag att öka användandet av AI under 2026.
Kritiken: ”Högriskexperiment”Det här har mött kritik, Akademikerförbundet SSR har kallat det för ett högriskexperiment och menar att rättssäkerheten hotas när AI införs i verksamheter som hanterar känslig information och fattar myndighetsbeslut. Hur ska regeringen säkerställa att människor inte hamnar i kläm när ny teknik ska införas i så här hög fart?
”Det där är väldigt svårt att garantera såklart, men vi har ju ett regelverk. Vi har ju väldigt starkt skydd vad det gäller persondata. Vi har starkt integritetsskydd. Det här är gemensamma dataskyddslagstiftningar inom den europeiska unionen. Nu aviserar man att man ska se över en del av detta därför att personskyddslagstiftningen kanske inte går i takt med utvecklingen inom AI. Tekniken går snabbt framåt. Vi kan jobba med kryptering av data som är känslig och ändå få användning av den datan. Men det här måste ske, alltså utvecklingen och användningen måste ske parallellt med utbildningsinsatser. Det här ansvarar till syvende och sist varje myndighet för”, säger Erik Slottner.
Borde ni inte skjuta till en ordentlig peng för det här ska vara möjligt att genomföra för de som faktiskt ska göra det.
”Det kan man tycka och jag förstår det. Ofta är det så att fackföreningar och myndigheter vill ha mer pengar. Men vi vet också att budgetpåsen är begränsad. Det finns väldigt mycket annat den här regeringen vill göra. Vi har nu ändå gjort den största AI-satsningen någon regering någonsin har gjort”, säger Erik Slottner.
It-beroendet av USASvenska myndigheter är beroende av amerikanska it-tjänster för att kunna fungera, allt från molntjänster där data lagras, till e-post och journalsystem. På senare tid har riskerna med ett sådant beroende lyfts. Efter att USA hotade att ta över Grönland förra året började Danmarks regering att fasa ut amerikanska it-tjänster, som Microsoft, på departement. Men Erik Slottner säger att den svenska regeringen inte har några sådana planer.
”Nu har ju Danmark en speciell situation, inte minst med det som har hänt med Trump och Grönland. Den diskussionen har accentuerats med anledning av det. Det finns inga sådana beslut om att vi ska klippa banden till amerikanska tech-bolag. Utan vi behöver skapa förutsättningar i Europa för att det ska bli mer attraktivt att investera i molntjänster och utveckla molntjänster i Europa. Där sker det nu ett arbete på EU-nivå med så kallat omnibus-paket som ska göra det mer attraktivt att investera i Europa”, säger Erik Slottner.
Under Grönlandskrisen varnade det danska cybersäkerhetsrådet för att USA skulle kunna stänga ner Danmark på en timme om amerikanska molntjänster skulle släckas ner. Vilken är beredskapen i Sverige för om tjänsterna inte skulle gå att använda?
KD efter valet
”Jag tror ändå att det scenariot är mycket mycket mycket osannolikt. Vi ska inte skapa nån panikstämning och där människor tror att om en timme eller i morgon kommer vi inte kunna använda min mejlkorg. Vi är inte där. Men med det sagt, ja, det är riskabelt att vara för ensidigt beroende av enskilda länder eller enskilda företag. Därför behöver vi stärka det europeiska oberoendet och suveräniteten inom det digitala området. Kring detta pågår nu ett intensivt arbete. I slutet av maj ska EU-kommissionen komma med förslag på en Data and AI Development Act som ska ge svar på en del av de här frågorna: Hur ska den digitala suveräniteten kunna öka? Det är en mycket viktig fråga för Europa, för vår säkerhet, men också för europeisk ekonomi och konkurrenskraft. Men det ska inte ske genom isolationism och klippa banden till USA”, säger Erik Slottner.Den senaste tiden har Liberalerna och Moderaterna var för sig gjort upp planer med Sverigedemokraterna om framtiden för Tidösamarbetet efter riksdagsvalet i höst. Vad tänker Erik Slottner om att de andra Tidöpartierna gör upp saker om regeringssamarbete utan att Kristdemokraterna är med?
”Ebba Busch hade ju sin berömda köttbullelunch redan 2019 med Jimmie Åkesson, där vi tog bort våra röda linjer gentemot Sverigedemokraterna och sade att vi är öppna för samarbete med dem. Det var bilateralt. Sen kom Moderaterna efter, och sen har Liberalerna kommit med där också. Jag välkomnar detta. De får gärna ha bilaterala möten, men den överenskommelse kring politik som de kommer fram till, det står ju inte Tidö bakom, utan det kan bara vara mellan de två respektive partierna. Sen ska det förhandlas efter valet”, säger Erik Slottner.
Gäst: Erik Slottner (KD), civilminister
Programledare: Johar Bendjelloul
Kommentar: Evelina Galli
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Christian BarterIntervjun spelades in den 10 april 2026.
-
Folke Bernadotteakademins generaldirektör om fredsarbetet när konflikterna ökar, om FN:s kris, om Ottawakonventionen och om myndighetens konkreta resultat.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Folke Bernadotteakademin, FBA, är regeringens expertmyndighet för fred, säkerhet och utveckling. Per Olsson Fridh har varit myndighetens chef sedan 2022. Tidigare var han bland annat biståndsminister för Miljöpartiet.
Det pågår omkring 60 väpnade konflikter i världen. Det är det största antalet sen mätningarna startades efter andra världskriget. Samtidigt är demokratin i världen på tillbakagång. Per Olsson Fridh säger i Ekots lördagsintervju att det gör det svårare att hitta gemensamma lösningar på de konflikter som redan finns och att komma åt de politiska drivkrafterna som startar konflikterna.
Svårt att få slut på kriget i Iran
”Auktoritära ledare har ju en tendens att inte sätta sin befolkning främst utan sätta sin regim främst, och då gör man andra säkerhetsval. Det försvårar absolut den här typen av mer långsiktigt fredsbyggande”, säger Per Olsson Fridh.Sedan en dryg månad tillbaka pågår ännu ett krig i Iran och angränsande länder i Mellanöstern. I veckan sade Donald Trump att USA kommer att slå mycket hårt mot Iran de kommande veckorna. Han sa: ”Vi kommer att föra tillbaka dem till stenåldern där de hör hemma”. Vad finns det att göra för att stoppa kriget utan militära medel i det här läget?
”Så länge stater som USA vill agera på det här sättet är det svårt att med omedelbar verkan få stopp på det. Och det kanske inte är FBA:s huvuduppgift men vi kan bistå med alternativ, olika medlingstekniker och stöd till de aktörer som skulle kunna få Iran och USA till ett förhandlingsbord. Vi skulle också kunna, i ett senare skede, se till att den typen av förhandling får förankring och blir inkluderande så att människor som idag lever i den här konflikten kan vara med och bygga en annan typ av utveckling”, säger Per Olsson Fridh.
Du säger att ni skulle kunna göra det. Är det något ni gör i den här konflikten?
”Oman är ju det land som har varit medlingsaktören i samtalen mellan Iran och USA historiskt. Vi har ett partnerskap med de medlingsaktörer som finns i Oman. Vi har bidragit, också nyligen, med tekniskt stöd till den omanska medlingsaktören.”
Vad innebär det?
”Det kan handla om att en förhandling rör sig hela tiden. Man hamnar i olika typer av förhandlingslägen. Vår expertis säger att vi kan ta fram olika optioner eller tekniker som en medlare kan använda för att lösa upp en svår knut eller hitta handlingsalternativ som kanske två parter som står långt ifrån varandra ändå kan komma överens om.”
Men när det har gått så långt att en president hotar att föra tillbaka ett annat land till stenåldern, är tiden för diplomati överspelad i ett sånt läge?
”Tvärtom, det här är tiden för diplomati. Och det är det som krävs nu. Nu krävs det att diplomater agerar, öppnar upp, tvingar fram spår där vi får politiska lösningar, eller åtminstone en politisk överenskommelse att hitta de lösningarna med civila medel. I det läget kan vi som operativ kraft, som praktiker, då kan FBA bidra till att de processerna har tillräcklig kapacitet och förmåga att göra nåt bra av det. Men i det här läget är det en ren diplomatisk påtryckning på USA, Israel och Iran att hitta en annan lösning än den militära för att komma vidare”, säger Per Olsson Fridh.
Ökat fokus på UkrainaI regeringens omläggning av biståndspolitiken har resurser styrts om från länder i syd till Ukraina. Även FBA har lämnat länder som Mali och Myanmar för att fokusera på Ukraina där man bland annat arbetar med att återintegrera veteraner i samhället.
”Förödande” om truppminor tillåts
”Vi har åstadkommit en stärkt motståndskraft i det ukrainska samhället, förmåga till uthållighet i de statliga institutionerna, framför allt i försvars- och säkerhetssektorn. Och vi har bidragit till att man har kunnat fortsätta reformer för demokratisering i Ukraina trots att man står emot den fullskaliga invasionen.”
Du sa att ni har stärkt motståndskraften i Ukraina med era insatser. Hur vet ni att ert arbete där är effektivt?
”Vi vet det för att våra partners, de ukrainska myndigheter som vi jobbar med är övertygade om detta. Och vi litar ju såklart på den upplevelsen som de har.”Förbudet mot truppminor, eller personminor som de också kallas, trädde i kraft 1999 genom det så kallade Ottawafördraget. USA, Ryssland och Kina hör till de länder som aldrig skrev på och Rysslands krig i Ukraina har fått flera länder runt Östersjön att nyligen lämna avtalet. Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har öppnat för att även Sverige ska lämna Ottawafördraget. Vad skulle det betyda om vi tillät den här typen av truppminor igen?
”Användningen av den här typen av vapen är fullständigt förödande för långsiktig säkerhet. De ligger kvar i marken i decennier, och det är främst civila som drabbas av dem, långt efter att man har ett fredsavtal och gått vidare från en konflikt. Så det vore helt förödande. Dessutom så är det en konvention som är en av de mest framgångsrika konventionerna vi har när det kommer till nedrustning och därmed en internationell överenskommelse om hur vi bygger säkerhet över tid. Så skulle också fler och fler västländer lämna den, då skapar det också utrymme för andra länder att lämna och det sänker legitimiteten i andra typer av sådana här instrument. Så det är inte en väg framåt om man vill långsiktigt tillsammans med andra bygga stabilitet, fred och säkerhet i världen”, säger Per Olsson Fridh.
Gäst: Per Olsson Fridh, generaldirektör för Folke Bernadotteakademin
Programledare: Anders Jelmin
Kommentar: Filip Kotsambouikidis
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Nikki PrykeIntervjun spelades in torsdag den 2 april 2026.
-
Vänsterpartiets ledare om inviten till Centerpartiet, om hur de ska kunna enas om ekonomin, om skatter, bränslepriser och arbetstid.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Efter att Liberalerna accepterat att sitta i regering med Sverigedemokraterna efter valet har trycket ökat på oppositionspartierna att släppa sina röd linjer.
I Ekots lördagsintervju berättar Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar att hon har skickat ett brev till Centerpartiets ledare Elisabeth Thand Ringqvist och föreslagit att de ska träffas för att initiera ett Håll ihop Sverige-löfte på samma sätt som Simona Mohamsson och Jimmie Åkesson tog fram ett Sverigelöfte.
”När man sitter i samma rum kan man ofta komma överens. Jag tror på samtalet och att man tillsammans kan resonera kring vad de stora frågorna är för oss. Hos oss går vi in med ingången att de höga kostnaderna som dessutom kan bli ännu högre nu, i och med den oroliga värld vi lever i, är en viktig fråga, och dessutom välfärden och den stora arbetslösheten som behöver bekämpas”, säger Nooshi Dadgostar.
Har ni skickat brevet till både S, C och MP eller är det särskilt C ni har riktat er till?
”Vi har sträckt ut handen just till Centerpartiet för att vi ser att vi sätter oss gärna ner med just dem för att komma överens med varandra. Sen behöver vi se hur det går. Vi sätter oss gärna ner med Miljöpartiet och Socialdemokraterna också för att formera ett starkt lag som tillsammans kan byta regering och snabbt sätta igång arbetet för ett rättvisare svenskt återupprättande av folkhemmet”.
Vad har du fått för svar från Elisabeth Thand Ringqvist?
”Jag har inte fått något svar än så länge. Men jag har goda förhoppningar om att hon ska sätta sig ner med mig. Jag tror att vi båda skulle gynnas av det.”
Regeringskrav på kongressI april håller Vänsterpartiet kongress, där ska partiet ta ställning till partistyrelsens förslag på valplattform där det bland annat står att partiet inte kommer att släppa fram en regering som de själva inte ingår i. Nooshi Dadgostar blir i så fall bunden av partiet att driva den linjen i eventuella regeringsförhandlingar efter valet. Varför vill hon bli bakbunden på det sättet?
”Låt mig ge dig några anledningar till det. Det första är väldigt praktiskt: Vi kan inte ha en statsminister och en regering som inte får igenom sin ekonomiska politik. Magdalena Andersson fick ägna många budgetar som var borgerliga förra mandatperioden. Hon fick inte igenom sina budgetar därför att Centerpartiet valde att inte rösta på det eller rösta på det. Då vet man inte vem det är som som styr riket, och det betraktades utifrån som ett kaos, att man inte kunde styra. Och väljarna kan inte ställa till svars den politiker som faktiskt är ansvarig”, säger Nooshi Dadgostar.
Motpoler i ekonomisk politikDet lär bli svårt för Vänsterpartiet och Centerpartiet att enas om den ekonomiska politiken. Vänsterpartiet vill öka skatteinkomsterna till staten i år med nästan 62 miljarder kronor mer jämfört med regeringens budget medan Centerpartiet vill ha lägre skatter än regeringen. Hur ska de få ihop det?
”Det är en bra fråga. När man förhandlar beror det mycket på vilka styrkeförhållanden som gäller. Hur många röster får vi för att kunna driva igenom vår ekonomiska politik där vi tycker att vanligt folk, de har absolut inga marginaler, de ska få sänkta skatter och sänkta kostnader”, säger Nooshi Dadgostar.
Vill utreda miljardärskattUtöver de skattehöjningar som finns med i Vänsterpartiets budgetmotion så vill de också vill utreda egendomskatter, som fastighetsskatt, arvsskatt och gåvoskatt. Nooshi Dadgostar säger att hon vill se en miljardärskatt men säger att det behöver utredas exakt hur den ska utformas.
”Det viktiga för oss för att det är effektivt och att det är rätt personer som betalar. Där är vi ganska öppna för att titta på vilken konstruktion man kan tänka sig”, säger Nooshi Dadgostar.
Sänkta bensinskatter?Inför förra valet var var bränslepriserna rekordhöga på grund av Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022. Alla partier utom Miljöpartiet lovade då sänkta priser ”vid pump”. Nu har oljepriset åter skjutit i höjden som en följd av kriget i Iran.
Tidöpartierna meddelade i veckan att de sänker skatten på bensin och diesel. Det vill även Socialdemokraterna och Centerpartiet. Vad vill Vänsterpartiet? Nooshi Dadgostar säger att regeringens åtgärder inte är tillräckliga. Men hon vill inte berätta vilken typ av stöd som Vänsterpartiet hade velat se.
”Där kommer vi att återkomma inom kort med vad vi kan se. Vi kommer att vara väldigt noga med att det som hände 2022, där det blev extrema prischocker som sen drabbade hushåll och drabbade välfärd och som vi fortfarande lever med, det ska aldrig någonsin hända. Det är också en anledning till att vi behöver byta regering.”
Vill ni också sänka bränsleskatter, trots era klimatambitioner?
”Problemet med, nu är det en väldigt liten också skattesänkning, är att vi vet inte om det går till kunden. Det kan gå rakt in i branschen och inte nå kunden. Det är det som är problemet när man inte ställer krav på prissänkning, de facto, utan bara sänker en skatt. Där behöver vi titta på konstruktioner. Men ingången är att prischocker kan vi inte gå med på”, säger Nooshi Dadgostar.
Gäst: Nooshi Dadgostar, partiledare Vänsterpartiet.
Programledare: Anders Jelmin
Kommentar: Helena Gissén
Producent: Maja Lagercrantz och Johanna Palmström
Tekniker: Andreas EricssonIntervjun spelades in fredag den 27 mars 2026.
-
Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch (KD) om Liberalernas kris, om kärnkraft, migration och om varför hon nyligen utropade 'leve shahen' i ett tal på en demonstration.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Trots att Liberalernas partiledare i veckan svängt och meddelat att hon kan tänka sig att släppa in Sverigedemokraterna (SD) i regering efter nästa val så vill Ebba Busch inte sätta ner foten i frågan:
”Det är bra att de har tagit bort de röda linjerna men jag har inte tänkt förhandla bort den pucken i förtid. Det får vi prata om som en helhet. Det är inte min uppgift att dela ut ministerposter”, säger Ebba Busch.
Kärnkraft valfråga igenKristdemokraternas partiledare Ebba Busch propagerat för ny kärnkraft sedan 2018 och som energiminister i den nuvarande regeringen har hon drivit fram flera lagförändringar som möjliggör byggandet av ny kärnkraft.
För att minska den politiska risken med ny kärnkraft har Ebba Busch försökt få till en energiöverenskommelse med Socialdemokraternas (S) Magdalena Andersson, så att planerna ska bestå även efter ett regeringsskifte. Men på grund av oenighet mellan Tidöpartierna blev det ingen uppgörelse.
I samband med att Liberalerna (L) i veckan öppnade för att släppa in Sverigedemokraterna (SD) i regering efter valet så presenterade L och SD sitt Sverigelöfte med 15 politiska punkter. Där står bland annat att ”behov av energiförhandlingar med partierna till vänster saknas”. Betyder det att det inte blir nån överenskommelse nästa mandatperiod heller?
”Nej. Linjen har hela tiden varit att vi inte kommer att vänta på att Socialdemokraterna landar i vad de tycker om svensk energipolitik och avstå ifrån att göra det vi tror är rätt för Sverige så fort som möjligt. Det är ju anledningen till att vi har gått vidare med kärnkraftsarbetet”, säger Ebba Busch.
Regeringen har talat om att det behövs motsvarande tio nya stora reaktorer. Hittills finns en ansökan från Vattenfall om ett bygga mindre reaktorer i Ringhals. Men många osäkerheter kvarstår, och ett investeringsbeslut kan dröja länge. Bland annat vill Vattenfall att staten ska gå in som majoritetsägare.
Så vad händer om det inte finns något avtal med Vattenfall och inte heller något blocköverskridande överenskommelse vid valet, kommer nästa regering kunna riva upp alla kärnkraftsplaner?
”Politiska debattörer” i Klimatpolitiska rådet
”Jag skulle säga så här: Har man likt Svenskt Näringsliv och väldigt många andra analyser konstaterat att det var dåligt att stänga sex kärnkraftsreaktorer i förtid, vi behöver ha nya, då är det en risk att rösta på Magdalena Andersson. För man vet inte om det är Nooshi Dadgostar eller Daniel Helldén som avgör energipolitiken framåt. Så jag skulle låta bli det om man tycker att det är viktigt”, säger Ebba Busch.Under mandatperioden har utbyggnaden av vindkraft bromsat in, både till havs och till land. I Klimatpolitiska rådets senaste rapport konstaterar de att Sverige har kommit längre ifrån att klara klimatmålen under den här mandatperioden. Experterna i rådet skriver: ”Förutsättningarna för investeringar i ny kärnkraft har förbättrats, men för andra fossilfria kraftslag har de försämrats”. Klimatpolitiska rådet konstaterar att industripolitiken behöver ändras under nästa mandatperiod om det ska bli någon elektrifiering innan kärnkraften är på plats. Hur ser Ebba Busch på kritiken?
"Det är flera delar som jag menar är politiska avväganden som Klimatpolitiska rådet gör. Det är som att sitta med vilken politisk debattör som helst, jag håller helt enkelt inte med. Om vi tittar på fakta: ett, vi har nu lyckats öka den installerade produktionskapaciteten i Sverige med 7 000 megawatt under vår tid vid makten. Det motsvarar ungefär 5–6 kärnkraftsreaktorer i installerad produktionskapacitet.
Det där var väl beslutat redan under förra mandatperioden?
”Ja, självklart. Det är så ledtiderna ser ut i energipolitiken. Men ibland kommer det anklagelser om att det inte blivit nån ny produktionskapacitet och det stämmer helt enkelt inte. Det har levererats rejält och de har inte stannat av ur det perspektivet. Det andra är att effektbalanserna förbättrats rejält. Vi kan ansluta fler företag, fler hushåll. 2 000 megawatt har vi lyckats öka effektbalansen”, säger Ebba Busch.
”Död åt diktatorn, leve shahen”I helgen talade Ebba Busch på en Irandemonstration i Stockholm. Hon påpekade i talet att hon är vice statsminister och utropade på persiska fraserna Död åt diktatorn och Leve shahen. Varför?
”Därför att det här är ett av de stora, viktiga frihetsslagorden. Det har blivit ett ytterst uttryck för att man önskar ett fritt och demokratiskt Iran. Sen är det ju tydligt, och det har jag också sagt i många intervjuer: Det är inte den svenska regeringens uppgift. Det är heller inte min uppgift som partiledare för Kristdemokraterna att bestämma åt ett fritt och demokratiskt Iran vem som ska leda det. Det är det iranska folkets rätt och uppgift. Men jag stämmer in i frihetsropen och ropen som efterfrågar ett fritt och demokratiskt Iran.Du tar också tydligt ställning för USA:s och Israels anfall på Iran på ett tydligare sätt än vad jag har hört statsministern och utrikesministern säga. Hur är det då med regeringens linje i utrikespolitiken? Har du en egen linje?
”Nej, jag uppfattar att vi ligger helt i linje och Statsministern och jag har ju pratat mycket om de här frågorna de senaste veckorna, såklart. Det är klart att det går att sätta sig i en seminarieövning nu kring folkrätten och huruvida det här var rätt eller fel agerande från Israel. Då kommer man att landa i att det är svårt att se att anfallet är förenligt med folkrätten. Men frågan är: Är det där vi ska lägga vår tid och kraft nu? Det är en av mänsklighetens värsta tyranner som nu äntligen är död. Det har inte funnits sen 1979 en så tydlig möjlighet för att omkullkasta en av de värsta förtryckarregimerna. Det är klart att då ska vi ta den, och då bör vi snarare diskutera vilka folkrättsbrott som den här regimen utövar varje dag på sin befolkning, snarare än att fastna i långa utläggningar kring huruvida detta gått till på rätt sätt eller inte”, säger Ebba Busch.
Får ”alla som sköter sig” stanna?Ebba Busch brukar säga att migrationspolitiken ska bygga på sunt förnuft och att ”de som sköter sig, bidrar till samhället och vill göra gott ska såklart få möjlighet att stanna”. Samtidigt innebär flera av regeringens reformer att många som ”sköter sig” inte får stanna. Den senaste ändringen är att arbetskraftsinvandrare från och med i juni kommer behöva tjäna minst 33 400 kr i månaden för att få stanna i Sverige. Hur går det ihop?
”Det är ju ett sätt att sammanfatta den politiska grundprincipen. Men vi är alltså inte för fri invandring. Vi är för att vi ska ta hit arbetskraftsinvandring med arbetskraft som vi inte kan täcka behovet av själva.”, säger Ebba Busch.
Gäst: Ebba Busch (KD), partiledare, energi- och näringsminister och vice statsminister
Programledare: Anders Jelmin
Kommentar: Helena Gissén
Producent: Maja Lagercrantz och Johanna Palmström
Tekniker: Maria StockhausIntervjun spelades in fredag den 20 mars 2026.
-
Försvarsminister Pål Jonson (M) om kriget i Iran, om lättade amerikanska sanktioner mot Ryssland och om kärnvapendialogen med Frankrike.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I USA:s och Israels pågående krig mot Iran har Nato skjutit ned åtminstone tre iranska robotar i, eller på väg mot Nato-landet Turkiet. Vad skulle Sverige göra om Turkiet bad om hjälp enligt Natos artikel 5?
”Vi följer ju det noggrant och vi är allierade med Turkiet och 30 andra länder. Och Natos högste befälhavare, SACEUR, har ju också vidtagit beredskapsåtgärder för att stärka den södra flanken. Det finns europeiska allierade som är i regionen med Patriot-robotar och det vidtas åtgärder för att hålla den flanken stark”, säger försvarsminister Pål Jonson (M).
Men vad gör Sverige?
”Vi har inte fått någon förfrågan av vare sig Turkiet eller något annat land om att bidra med några resurser. Det har till del att göra med att vi har väldigt mycket på tallriken också här uppe på den norra flanken, naturligtvis. Men i övrigt så, Turkiet har ännu inte åberopat artikel 4-konsultationer eller, som Natos generalsekreterare sade, att det finns inte skäl med under nuvarande omständigheter med artikel 5. Men vi följer naturligtvis situationen och utvecklingen i regionen noggrant och inte minst hur det påverkar en allierad som Turkiet. Vi har ju nära dialog också med andra länder på södra flanken och diskuterar med dem hur deras säkerhet påverkas av detta”.
Lättade sanktioner mot rysk oljaSedan den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 har Sverige gett militärt stöd till Ukraina till ett värde av 103 miljarder kronor, för att Ukraina ska kunna försvara sig mot Ryssland. Enligt Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, är sanktionerna mot den ryska energisektorn ”av stor betydelse” för att bromsa den ryska förmågetillväxten. Men under torsdagen meddelade USA att man tillfälligt lättar på sanktionerna mot rysk olja. Hur ser försvarsminister Pål Jonson på det?
”Vi tycker inte att det är bra att man lättar på sanktionerna. Vi uppmanar alla att hålla ett så högt tryck på Ryssland som möjligt. Det är ju också en förutsättning för att förhandlingarna mellan Ryssland och Ukraina ska ha framgång. Det handlar om att öka det militära stöd till Ukraina så Ukraina kan förhandla från en styrkeposition och om att öka trycket mot Ryssland genom ökade sanktioner, ökade aktiviteter mot skuggflottan och saker som helt enkelt begränsar och förnekar den ryska handlingsfriheten”, säger Pål Jonson.
Kriget mot Iran och folkrättenUSA:s president Trump startade kriget mot Iran utan att först söka stöd från kongressen, sina allierade eller FN:s säkerhetsråd. Hur ser Pål Jonson (M) på det sättet att starta krig?
”I en traditionell folkrättslig bedömning så finns det sannolikt inte stöd för det här. Samtidigt ska man vara klar över att det iranska agerandet inte heller ryms inom folkrätten, givetvis. Man har ju bara det senaste året angripit oppositionen och tagit ihjäl tiotusentals människor. Iran är ett land som också angriper andra länder nu i regionen och Iran har också agerat mot Sverige genom alltifrån Johan Flodéus där man har gjort rena kidnappningar och lejt personer för att kunna angripa diplomatiska installationer i Sverige. Så Irans agerande ryms inte heller inom folkrätten”, säger Pål Jonson.
Franska kärnvapen i Sverige?Frankrike ska skaffa fler strategiska kärnvapen och nyligen bjöd president Macron in Sverige och sju andra europeiska länder till en fördjupad dialog om samarbete kring kärnvapenavskräckning. I ett tal som Macron höll förra veckan på en ubåtsbas sade han att slutmålet är att tillfälligt kunna placera delar av landets strategiska flygstridskrafter i allierade länder. Betyder det att han vill kunna ha ett flygplan med kärnvapen i Sverige?
”Bland annat säger han ju det. Han säger många olika saker i det talet, det är ett rätt så brett tal. Han påminner också om de åtgärder som Frankrike har gjort för att ensidigt reducera sin kärnvapenförmåga. Man har gått från ungefär 600 ner till 290, man har tagit bort den markbaserade förmågan. Man pratar om icke-spridningsavtalet”, säger Pål Jonson.
Jag vill prata om kärnvapen i Sverige. Utifrån att det är en stor debatt här och hur det låter från Frankrike, hur tolkar du vad han säger?
”Frankrike vet om vår doktrin, och den har vi givetvis lyft upp och det tror jag också Danmark har gjort. Så det är inte aktuellt att basera franska kärnvapen på svenskt territorium i fredstid, och det har vi också givetvis deklarerat. Det skulle kunna handla om vilken roll Frankrike vill spela. Det vill säga, hur man hanterar strategisk avskräckning och gemensam kommunikation. Det kan handla om övningar”, säger Pål Jonson.
Programledare: Mattias Rensmo
Kommentar: Hîwa Abdelzadeh
Producent: Maja Lagercrantz och Johanna Palmström
Tekniker: Heinz WenninIntervjun spelades in fredagen den 13 mars 2026.
-
Myndigheten för civilt försvars generaldirektör om att förbereda oss för värsta scenariot och om vad som går förlorat när allt fokus hamnar på krigshotet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Vid årsskiftet bytte Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, namn till Myndigheten för civilt försvar, MCF. Generalmajor Mikael Frisell, som tidigare varit militär rådgivare till ÖB, blev myndighetens generaldirektör i november 2024. Hans uppdrag är att bygga upp det civila försvaret som nedmonterades efter det kalla kriget slut – och att förbereda oss för krig:
”Hela samhället och hela totalförsvaret planerar ju för det värsta scenariot. Vi gör ju det för att bygga förmåga och bli avskräckande så att det inte blir krig. Men du har helt rätt, vi förbereder för det värsta scenariot, för att det inte ska hända”, säger Mikael Frisell.
I en debattartikel i Dagens Samhälle nyligen nämnde Frisell att det genomsnittliga kriget pågår i ungefär tre år. Är det det han föreställer sig att vi ska förbereda oss på i Sverige?
”Det ligger ju vetenskap bakom det svaret. Dagens konflikter och krig håller på i tre år som medel så det är självklart att vi måste kunna förbereda oss för ett långt utdraget krig. Nu har vi gett ut, överbefälhavaren och jag, beslutade i september förra året, utgångspunkter för Totalförsvaret. Där pratade vi om att samhället måste klara av att stå emot en fullskalig invasion under minst tre månader. Under de månaderna ska vi ställa om samhället för att kunna stå emot ett långvarigt krig”, säger Mikael Frisell.
Återaktiverad civilpliktFör att klara personalförsörjningen inom det civila försvaret har civilplikten återaktiverats. Tanken är att man ska utbilda personer inom samhällsviktiga områden så att de kan rycka in och arbeta så att samhället fungerar även vid höjd beredskap. Och redan i vår kommer 180 av de ungdomar som mönstrar tas ut för att göra civilplikt som brandmän.
Det är Myndigheten för civilt försvar som ansvarar för att utbilda brandmän i Sverige. Idag utbildas inte tillräckligt många och det är stor brist i många kommuner. Ändå finns det beslut på att antalet hel- och deltidsbrandmän som fördubblas, från dagens 16 000 till 32 000 brandmän till 2035 – för att klara behovet vid väpnat angrepp. Hur ska myndigheten klara att fördubbla antalet brandmän när de inte klarar att utbilda för dagens behov?
”Vi bygger upp ett system nu, så det blir en liten pilot första året. Men redan 2028–2029 ska vi ta in två tusen. Du ska se de 180, att vi lär oss lite erfarenhet för att komma igång i större skala. Så två tusen är det vi ska utbilda per år, från antingen 2028 eller 2029. Det beror på hur utfallet blir där”, säger Mikael Frisell.
Glöms andra hot bort?Statens anslag till det civila försvaret väntas tredubblas mellan 2024 och 2028, från 5,9 miljarder till 19,4 miljarder. Men anslaget som Myndigheten för civilt försvar delar ut till kommuner för att förebygga naturolyckor som skred och översvämningar, något som väntas bli vanligare på grund av klimatförändringar, de ligger kvar på samma nivå mellan 2024-2028, runt en halv miljard per år.
Flera forskare har uttryckt oro för att myndigheten nedprioriterar samhällrisker som klimatförändringar och pandemier när allt fokus hamnar på det civila försvaret och att rusta samhället för ett väpnat angrepp. Hur ser generaldirektör Mikael Frisell på risken att man glömmer samhällskriser som kan stå vid gränsen tidigare än fienden?
”Jag förstår vad de menar, men samtidigt pågår det aktiviteter mot Sverige idag. Vi lever i en zon mellan fred och krig där det finns en antagonist som gör saker mot oss för att splittra oss i samhället. Vi ser cyber-attacker, hybrida incidenter, sabotage mot undervattenskablar. Så det hotet finns också vid gränsen. Det går inte att ställa det mot varandra. Vi måste hantera både och. Det lyfter vi fram i den nationella risk och sårbarhetsbedömningen från våren 2025. Där finns det specat, om jag uttrycker mig så slarvigt, 26 olika hot. Men samtidigt säger vi att det värsta hotet för befolkningen och nationen är det militära väpnade angreppet, och det måste vi förbereda oss för”, säger Mikael Frisell.
Gäst: Mikael Frisell, generaldirektör för Myndigheten för civilt försvar
Programledare: Ci Holmgren
Kommentar: Henrik Dammberg
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Brady JuvierIntervjun spelades in den 6 mars 2026
-
Socialdemokraternas partisekreterare om den interna kritiken mot partiets migrationspolitik, om expansiv finanspolitik och om att regera med Moderaterna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Under årets första månader har intern kritik mot Socialdemokraternas migrationspolitik vuxit. Ett av många utvisningsfall som uppmärksammats i medierna är SSU:s ordförande i Köping, Afnan Agha, som ska utvisas efter tio år i Sverige, som Dagens Nyheter har rapporterat om.
Socialdemokraterna har stramat åt sin migrationspolitik sedan 2015 och partiet ligger nu nära tidöpartiernas linje. Det första steget tog Löfvenregeringen när man gjorde tillfälliga uppehållstillstånd till huvudregel i stället för permanenta. 2023 röstade Socialdemokraterna för regeringens förslag att ta bort den ventil som gjorde det möjligt att få uppehållstillstånd pga särskilt ömmande omständigheter.
När Miljöpartiet och Vänsterpartiet i början av februari skrev ett utskottsinitiativ om att ändra lagen för att stoppa så kallade tonårsutvisningar fick de stöd av Centern, men inte av S. Först var beskedet att den strama migrationspolitiken skulle ligga fast, sedan föreslog S istället en ”stopplag” för att tillfälligt stoppa utvisningar. Var står egentligen partiledningen i frågan?
”Vi vill ändra det så att personer som har uppmärksammats i media, att man kommer hit i unga år, har gått utbildning, fått jobb, etablerat sig har vänner här, kan språket, är en del av samhällsgemenskapen, de personerna ska inte kastas ut från vårt land. Det är det fokuset vi vill ha. Men att rulla tillbaka hela vägen tillbaka till för flera år sedan, det är inte vi beredda att göra. Men de här fallen är inte acceptabla och därför vill vi se de här förändringarna. Det behöver ske nu och återigen, det är regeringen som måste göra det, göra det här och nu kliva fram och agera.”
Men vill ni ha tillbaka ventilen? Ja eller nej?
”Ventilen för att till exempel 18-åringar som etablerar sig inte ska behöva lämna vårt land. Ja, det vill vi ha och det måste till nu och det måste gå snabbt.”
Och det är ju i så fall särskilt ömmande fall, eller tänker du på nåt annat?
”Jag vet inte om jag ska formulera en lagstiftning som ser exakt ut men det behövs till en stopplag nu, så att man stoppar de här utvisningarna.”, säger Tobias Baudin.
Regera med ModeraternaNyligen sade Ardalan Scherabai (S) till Expressen att han helst skulle vilja att S regerar med M efter valet. Partisekreterare Tobias Baudin säger att dörren står öppen till alla partier förutom Sverigedemokraterna.
”Jag möter många väljare som säger: 'Vore det inte bättre att ni satte ner med Moderaterna och gjorde upp om de stora samhällsproblemen?', men som sagt, jag tror inte det är möjligt. Ulf Kristersson fick inte ihop en energiöverenskommelse ens, så hur ska han få ihop det? Så det tror jag inte kommer hända. Det måste hända någonting på den sidan. Eller såklart att hela omvärldsläget med läget kring vad händer med Ukraina och Ryssland och osäkerheten skulle hända. Så det är inte realistiskt. Men på riktigt så står dörren öppen till alla utom Sverigedemokraterna.”
Men varför skulle Ulf Kristersson vilja ingå i en regering där Magdalena Andersson är statsminister?
”Ja, som sagt, jag tror inte det är så realistiskt. Vi menar såklart allvar med det, men jag tror att det är väldigt långt borta. Men det får man förhandla om.”
Gäst: Tobias Baudin, partisekreterare Socialdemokraterna
Programledare: Ci Holmgren
Kommentar: Helena Gissén
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Tim KellermanIntervjun spelades in torsdag den 26 februari.
-
Klimat- och miljöministern om varför Sverige beräknas missa alla klimatmål, om bränslepriser och elektrifiering.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Tidöpartierna lovade sänkta bränslepriser inför valet 2022. Det löftet höll de – till priset av att Sveriges klimatutsläpp kraftigt ökade under 2024. Därefter minskar utsläppen, men för långsamt för att leva upp till Parisavtalets nivåer. Resultatet är att Sverige ser ut att missa alla klimatmål – både de nationella och de gentemot EU, det visar regeringens klimatredovisning.
”Vi är inte färdiga med klimatarbete i Sverige. Det är mitt perspektiv på den frågan. Det här med att vi inte kommer att nå dem, man kan formulera sig som att vi behöver mer politik för att nå dem. När man tittar på exempelvis hur tidigare regeringar låg bättre till för att nå målen byggde det på en väldigt hög reduktionspliktsplan som alla partier, inklusive Miljöpartiet, nu har backat ifrån,” säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari (L).
När regeringen aviserade sänkt reduktionsplikt och sänkta bränsleskatter var budskapet att andra åtgärder skulle kompensera för de ökade utsläpp som ändringen skulle orsaka, men de åtgärder som hittills har presenterats har inte varit tillräckliga. Först i maj i år kommer den så kallade Styrmedelsutredningen att presentera sina förslag.
”Vi sänkte skatten på drivmedel och reduktionsplikten för att det var en stark vilja hos både det svenska folket och samtliga partier i Sveriges riksdag förutom Miljöpartiet. Vad man sen ska ersätta det med, det menar ju vi är elektrifiering. Därför satsar vi på många olika sätt med en bred palett av lösningar för att främja elektrifiering inom transportsektorn. Det menar vi är vägen framåt. Sen kan man ha med sig vad som rent tekniskt har hänt med reduktionsplikten. När vi tillträdde var reduktionsplikten väldigt hög. Det gjorde att priserna på biodrivmedel var väldigt höga. När vi sen sänkte det 2024 sjönk också priset på biodrivmedlen. Därför säger Liberalerna att reduktionsplikten borde vara ungefär tolv procent. M och KD har sagt att den borde vara sex procent. SD sa att den borde vara 0 % och nu är den på 10. Jag är inte nöjd, men jag skulle ändå säga att svenska väljare tydligt kan se vilken funktion Liberalerna fyller i svensk klimatpolitik.”, säger Romina Pourmokthari.
”Baksmälla efter valet 2022”I veckan kritiserade Finanspolitiska rådet regeringen för att ha lånat för mycket och för att ha använt upp även nästa mandatperiods reformutrymme. Kommande regering kommer att få ett mycket svårt ekonomiskt läge. Även klimatutsläppen fungerar som en budget, och eftersom utsläppsminskningen stannat av under den här mandatperioden kommer Sverige behöva minska utsläppen extremt snabbt under nästa mandatperiod. Hur ansvarsfullt är det?
”Det är en jättebra fråga, för jag håller med om att det finns en utsläppsbudget ungefär som att det finns en ekonomisk budget, så det är ett väldigt bra sätt att tänka. Jag har försökt få in det sättet att tänka i regeringens arbete genom att i Tidö-Klimat skriva in att vi ska ha det perspektivet kring utsläppen. Involvera finansdepartementet mer när vi arbetar med budgetar så att det inte bara blir ett nischat klimatområde. Men hur vi ska se till att komma ikapp? Jag tycker att det här bygger på att man.... Alltså vi lever i en demokrati. Vi har valrörelser där vissa frågor sticker upp. Alla minns att 2022 var det ett extremt fokus på höga elpriser och dyra priser vid pump. Då blir effekten att man får en baksmälla. Jag menar ju att sättet vi undviker att jobba så här framöver är ju att inte lägga alla ägg i samma korg, inte fokusera helt på ett sätt att lösa klimatfrågan, utan att ha en bred palett av många olika lösningar.”, säger Romina Pourmokthari.
Sverige har fortfarande lägst utsläpp per capita i Europa, tack vare en stor andel fossilfri energi. Men de senaste åren har försprånget minskat och Sverige har de senaste åren sjunkit snabbt i en internationell klimatrankning.
”Ja, det är självklart ett problem att vi blir sämre, men det är viktigt att ha med sig, för narrativet som jag möter ute är oroade företag och oroade ungdomar som har bilden av att varje år har utsläppen ökat under vår mandatperiod. Regeringen slaktar klimat- och miljöbudgetar och massa annat som inte stämmer. Sverige är fortsatt bäst i EU på låga utsläpp. Det stämmer att det är inte minst pga att mitt parti, L, kämpade för kärnkraft istället för kolkraft och oljeimporter under 70- och 80 -talet. Det kräver att vi fortsätter bygga ut vår kärnkraft, vindkraft och har ett rent elsystem för det är grunden”, säger Romina Pourmokthari.
Gäst: Klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari (L)
Programledare: Erika Mårtensson
Kommentar: Daniel Värjö
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Fabian BegnertIntervjun spelades in fredag den 20 februari 2026.
-
Migrationsministern om tonårsutvisningarna, utvisningarna av människor med arbete, och om förslaget att ändra permanenta uppehållstillstånd till tillfälliga.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
De uppmärksammade tonårsutvisningarna visar på ett problem i lagstiftningen, menar migrationsminister Johan Forssell (M).
”Det är uppenbart att det finns någonting som skaver här”, säger han, och fortsätter:
”Jag vill att det ska gå bra för människor som kommer till Sverige och jag vill att den som arbetar och anstränger sig, och gör allting rätt ska ha möjlighet att stanna här.”
De uppmärksammade tonårsutvisningarna kommer dock inte att stoppas i närtid, men migrationsminister Johan Forssell (M) vill göra det möjligt för den här gruppen att slutföra sina gymnasiestudier.”Framför allt är det väl så att elever som går på gymnasiet ska gå på gymnasiet, och slutföra det. Det är väl egentligen det jag tycker är ”glitchen” i systemet. Då har vi bett om ett förslag som vi nu tittar på och arbetar med, som man kan säga egentligen ger den gruppen lite längre möjligheter att just slutföra gymnasiet.”
De så kallade tonårsutvisningarna rör unga personer som kommit till Sverige med sina föräldrar, men inte hunnit få egna permanenta uppehållstillstånd innan de fyllt 18 år. Efter 18-årsdagen räknas de som vuxna, och om de får uppehållstillstånd eller ej ska då prövas utifrån deras egna skäl att vistas i landet.
Johan Forsell vill att den här gruppen ska få möjlighet att slutföra gymnasiet, och först efter det ska deras egna skäl att stanna i Sverige prövas. Men det kommer dröja innan den lagstiftning han vill se finns på plats.
"Jag är angelägen om att hitta en lösning för den här gruppen skötsamma unga vuxna så att de ska kunna gå klart gymnasiet (...). Men det kräver ny lagstiftning och vi arbetar för högtryck med den här frågan”, säger han.
Den nya lagstiftningen kan inte vara på plats förrän tidigast i början av 2027. Ska de här tonårsutvisningarna pågå fram till dess?
”Vi arbetar för högtryck med frågan. Jag är angelägen om att hitta en lösning och vi kommer att återkomma så fort vi har ett beslut. Självfallet vill jag också att en ny lagstiftning ska börja gälla så fort det bara är möjligt. Men jag är också angelägen om att det ska ske på rätt sätt”, säger Johan Forssell (M).
Kritiserade utvisningar av människor med jobbSedan i april kan de som fått nej på en asylansökan inte längre istället ansöka om uppehållstillstånd för arbete, det som kallas spårbyte. Ändringen gäller också personer som redan gjort precis så, vilket medfört att människor med arbete nu utvisas.
Varför ska de här människorna utvisas?
”Vi slopar det här spårbytessystemet för att det är ett system som har skapat väldigt stora problem i Sverige. Dels utsattheten, utanförskapet, vi ser skenanställningar, vi ser fusk, vi ser svartjobb. Vi ser hur människor har farit illa på grund av detta och hur det har utnyttjats,” säger Johan Forssell (M).
På frågan om varför det inte finns några övergångsregler för dem som har arbete och betalar skatt, och inte har missbrukat systemet, svarar migrationsminister Johan Forsell (M) att han då tror att fusket skulle fortsätta.
”Men det finns också möjligheter framåt för den här gruppen att ansöka om ett arbetstillstånd precis som alla andra”, säger han.
De här utvisningarna har kritiserats av ett flertal moderater. Exempelvis det moderata oppositionsrådet Håkan Jansson i Norsjö anser att många av dem som drabbas gjort precis vad moderater efterfrågar, att utbilda sig, lära sig svenska och skaffa arbete.
Vad säger du till de moderaterna? Det finns ett antal som menar att så här var det väl ändå inte meningen att det skulle bli?
”Då vill jag peka på möjligheten för den här gruppen skötsamma, för de finns här”, säger Johan Forsell (M) och fortsätter att de är välkomna att söka arbetstillstånd om man uppfyller kraven:
”Ibland låter det som om det nästan finns något förbud, men så är det inte. Jag lägger själv som migrationsminister en väldigt stor del av min tid på just att Sverige ska bli bättre kring högkvalificerad arbetskraftsinvandring och det finns goda möjligheter att ansöka om ett sådant tillstånd”, säger Johan Forssell (M).
Ändra permanenta uppehållstillstånd till tidsbegränsadeEtt utredningsförslag om att göra det möjligt att i efterhand kunna omvandla permanenta uppehållstillstånd till tillfälliga, har i veckan skapat oenighet inom Tidöpartierna.
Enligt SD:s partiledare Jimmie Åkesson har Tidöpartierna tidigare varit överens om att gå vidare med utredningens förslag, men att de övriga tre partierna inte delar den uppfattningen.
Vad är ni överens om?
”Vi är överens om att man ska utreda det, och det har vi gjort. Det här är en prioriterad fråga för Sverigedemokraterna. Det vet ju alla, och vi bereder den frågan tillsammans. Men det är klart att för att kunna lägga fram lagförslag, då vill det till att utredningen tittar på alla de frågor som finns. En sådan fråga vi har lyft är till exempel kostnadsaspekten av detta där det finns olika uppfattningar”, säger Johan Forssell (M).
Kommer det hinna genomföras före valet?
”Vi får se. Vi bereder den här frågan precis just nu”, säger Johan Forssell (M).
En av huvudinvändningarna har varit att återkalla de permanenta uppehållstillstånden retroaktivt inte är förenligt med rättsstatens principer, att gynnande beslut inte kan rivas upp. Vad tycker du?
”Den frågan har utredningen tittat på. Där är det nog så att det finns inga lagliga, det bryter inte mot lagen att göra det”, säger Johan Forssell (M).
Programledare: Johar Bendjelloul
Kommentar: Fredrik Furtenbach
Producent: Johanna Palmström
Tekniker: Brady JuvierProgrammet spelades in den 13 februari 2026.
-
Hör Sveriges överbefälhavare Michael Claesson om Grönlandskrisen, säkerhetsläget och försvarets upprustning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
ÖB Michael Claesson utesluter inte att det allvarliga säkerhetsläge Sverige befinner sig i kan bli sämre.
”Det här är ett mycket allvarligt säkerhetsläge totalt sett och det finns fortfarande ett utfallsrum som kan gå åt olika håll”
Hur skulle du säga att de militära riskbedömningarna förändrats av att USA:s överbefälhavare, president Trump, faktiskt hotat en Nato-allierad, Danmark, kring Grönland?
”Jag uppfattar nu att en mycket spänd dialog har övergått till någonting annat mer rimligt i fråga om den politiska diskursen. (..) Det militära samtalet har egentligen genom hela processen varit väldigt stabilt och tydligt och bra och har på olika sätt också stöttat den politiska dialogen. Så jag upplever att vi har ett annat tonläge nu”, säger ÖB Michael Claesson.
När Sverige, som ett av flera europeiska länder, under Grönlandskrisen skickade tre officerare till Grönland för att delta i en övning reagerade Donald Trump med hot om tullar, och han påstod att svenska och europeiska militärer begett sig till Grönland med okänt syfte.
Var det en risk ni kalkylerade med, att USA:s president skulle uppfatta detta som en ovänlig handling?
”Nej, egentligen inte. Hela den här aktiviteten handlade ju om att delta i planeringen av en sedan tidigare förberedd danskledd övning på och kring Grönland. Därmed fanns det ingen anledning att utgå ifrån att det här skulle utlösa någon typ av motreaktion”, säger ÖB Michael Claesson.
Så det var en överraskning för er att presidenten reagerade så?
”Ja, i det avseendet måste jag säga det”, säger ÖB Michael Claesson.
Han fortsätter:
”I det här sammanhanget så var det faktiskt på det viset att vi informerade, vi informerar ju i NATO-spåret. Där finns ett antal så kallade dubbelhattade chefer som både har befattningar i den amerikanska kommandostrukturen likväl som i Nato. Med det utgår vi ifrån att informationen om både syfte och anledning går vidare, och så småningom når den politiska nivån”, säger ÖB Michael Claesson.
Behövs europeiska kärnvapenFör att Europa ska kunna försvara sig mot Ryssland utan stöd av USA menar ÖB Michael Claesson att det behövs en europeisk kärnvapenavskräckning.
“Jag tror att ska man vara seriös i resonemangen kring någon form av självständig europeisk förmåga då måste man också väga in den dimensionen, så länge det finns kärnvapen i de miljöer och de länder som utgör det dimensionerande hotet, vilket i vårt fall är Ryssland. Då måste den här dimensionen övervägas och värderas. Svaret är ja, vi behöver kunna ha en sådan dimension. Hur den skapas genom samarbete med de europeiska kärnvapenländerna eller på något annat sätt, det kan inte jag bedöma eller svara på just nu. Men dimensionen måste finnas, ja”, säger ÖB Michael Claesson.I de europeiska Nato-länderna ökar för närvarande satsningarna på försvaret, för att Europa ska ta ett större ansvar för den egna säkerheten. Ett exempel där Europa idag är beroende av USA är avskräckning med kärnvapen, säger ÖB Michael Claesson.
I veckan upphörde det “Nya START-avtalet” mellan USA och Ryssland, som reglerar antalet strategiska kärnvapen. Det oroar ÖB Michael Claesson:
“Jag skulle säga att alla steg bort ifrån den typen av reglering av kärnvapenbestånd och uppföljning och kontroll av kärnvapenbestånd är naturligtvis inte bra. Det skapar ytterligare osäkerhet. Så jag är naturligtvis oroad av den här typen av utveckling”, säger han.
Samtidigt, det du talade om, att Europa kanske på sikt behöver en egen kärnvapenavskräckning, det innebär ju upprustning?
”Det innebär ju upprustning i så fall” säger ÖB Michael Claesson, och fortsätter:
”Så länge det finns kärnvapen som hotar vår existens så behöver vi, för en nöjaktig avskräckning och en reell försvarsförmåga, tänka in den dimensionen.”
Försvarets upprustningI årets budget får det svenska försvaret 175 miljarder kronor. Det är en ökning med 100 miljarder sedan 2022. I våras kom riksdagspartierna överens om att under kommande år låna 300 miljarder för upprustningen.
Skulle du säga att du nu har de pengar du behöver för att försvara Sverige, och sköta Sveriges uppgifter i Nato?
”Ja, det tycker jag. Jag har varit med så länge, så jag vet var vi kommer ifrån och hur vi balanserat och koordinerat tar oss framåt mot de ansatta målen”, säger ÖB Michael Claesson.
Men ÖB har också uttryckt kritik mot att det upprustningen går för långsamt, och att man inom den egna myndigheten behöver göra mer.
Det finns en forskare på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut som heter Per Olsson, som uttryckte det som att i försvarssektorn är vi mer rädda för revisorn än för ryssen. Finns det nån sanning i det?
”Det gör det. 25 år av hårda åtstramningar, nedläggningar och fokus på att inte göra fel sätter naturligtvis sitt spår i kulturen. Det är precis det jag försöker arbeta tillsammans med mina chefer i organisationen för att vända på, och förstå att det är nya tider, nya behov och att Försvarsmaktens roll och uppdrag är satt i ett helt annat ljus än tidigare givet omvärldsutvecklingen”, säger ÖB Michael Claesson.
Programledare: Johar Bendjelloul
Kommentar: Hîwa Abdelzadeh
Producent: Johanna Palmström
Tekniker: Olle SjöströmProgrammet spelades in torsdagen den 5 februari 2026.
-
Hör Henrik Vinge, vice partiledare för Sverigedemokraterna, om synen på Donald Trump, Liberalerna och om att återkalla medborgarskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Henrik Vinge, vice partiledare för Sverigedemokraterna och ordförande i justitieutskottet var på plats i Davos under årets upplaga av Världsekonomiskt forum, där mycket handlade om Donalds Trumps anspråk på Grönland och tullhot mot Sverige och andra europeiska länder.
Henrik Vinge (SD) anser att Europa under de här dagarna visade att man kunde enas och dra en gemensam gräns.
”Man är kapabel att enas bakom de grundläggande principerna och man är beredd att stå upp mot USA i ett läge där de går över gränsen. Det gav mig hopp och en känsla av tillförsikt att vi kan ta oss ur den här tiden med en bibehållen ordning, där vi fortsatt kan värna en regelbaserad världsordning. En ordning där demokratiska länder kan lösa konflikter utan att ta till våld”, säger Henrik Vinge (SD).
Bland andra utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) har efter USA:s anspråk på Grönland lyft att det kan vara läge att reformera beslutsfattandet i EU, så att exempelvis fler beslut kan fattas med enkel majoritet och på så sätt få ett mer handlingskraftigt EU.
Henrik Vinge (SD) vill värna och stärka EU-samarbetet när det gäller exempelvis försvarssatsningar, men tycker i nuläget att man ska gå försiktigt fram.
”Vi behöver naturligtvis omvärdera en hel del saker kring relationerna till andra länder, relationerna till USA, samarbetet i Europa. Men vi kan inte lättvindigt ge upp vår nationella suveränitet. Jag tror att man behöver uttömma de möjligheter som finns att faktiskt kunna få ett effektivt beslutsfattande inom Europa innan man på allvar börjar diskutera att ge upp den typen av nationell suveränitet. För det skulle få väldigt stora konsekvenser på andra områden också”, säger Henrik Vinge.
På vilket sätt har den senaste tidens händelser fått Sverigedemokraterna att omvärdera er syn på Trump-administrationen?
”Det är väl helt uppenbart att den utveckling som har skett i USA, den visar att den här Trump-administrationen, den infriar inte på något sätt de löften som jag tror att många personer som har politiska åsikter högerut hade hoppats på. Många såg det här som någon sorts revansch mot woke och vänsterkrafter, som hade dominerat i ett par decennier. Man ville se en uppgörelse med olika typer av vänsterpolitik. Det fick man kanske i viss mån, men det man också fick, det var en oförutsägbarhet och ett USA som inte längre är berett att ta det ansvar som alla andra förväntar sig att de ska ta. Det, sammantaget, tror jag att väldigt få känner sig nöjda med”, säger Henrik Vinge (SD).
I november i fjol publicerades den amerikanska nationella säkerhetsstrategin. I den del som handlar om Europa lyfts det växande inflytandet från ”patriotiska europeiska partier” fram som något som ger anledning till stor optimism”. Det står även att USA:s mål bör vara att ”hjälpa Europa att korrigera sin nuvarande kurs”.
Tolkar du det som att SD är ett av de partier man syftar på?
”Jag har inte fått några indikationer på att Trump-administrationen hyser den typen av känsla gentemot oss. Jag har aldrig stött på någon sådan kommentar från dem, att de skulle vara nöjda med våra framgångar. Så jag tror inte att det gäller oss”, säger Henrik Vinge (SD).
Om Trump-administrationen skulle ge SD stöd inför valet på något sätt, skulle ni välkomna det?”Jag tycker inte att den amerikanska administrationen ska lägga sig i det svenska valet, oavsett vilket parti man väljer att stödja. Och det tror jag faktiskt inte att de kommer göra”, säger Henrik Vinge (SD).
Han fortsätter:
Liberalernas låga väljarstöd
”Jag är inte säker på att de känner så inför oss givet att vi är så kritiska mot hur de agerar just nu.”I Ekots senaste opinionsmätning fick Liberalerna 1,4 procent av väljarstödet, långt från fyraprocentsspärren till riksdagen. Henrik Vinge (SD) tycker att det låga väljarstödet ger SD anledning att fundera kring hur det ska gå att säkra en majoritet efter valet i höst.
“Rent praktiskt har det i varje fall hittills varit så att alla fyra partier har behövts för att kunna få en majoritet. Det har ju varit analysen åtminstone sedan 2022”, säger Henrik Vinge (SD).
Är det ett läge där ni behöver hjälpa Liberalerna att komma över fyra procent?
”Jag skulle inte utesluta det”, säger Henrik Vinge (SD).
Finns det en tidpunkt under våren eller sommaren då Tidöväljare borde börja fundera på det där, kanske ge upp om Liberalerna, om deras siffror inte tar sig?
”Det finns en tidpunkt när man kommer att behöva fatta det beslutet. Men vilket beslut man ska fatta tycker jag är lite tidigt att säga”, säger Henrik Vinge (SD), som menar att man inte ska dra för hårda slutsatser utifrån hur siffrorna ser ut i januari med flera månader kvar till valdagen.
”Men visst, naturligtvis är det så att de här frågorna hamnar på bordet givet opinionsläget, och vi kommer att behöva diskutera dem”, säger Henrik Vinge (SD).
Utvisa eller fängsla alla gängkriminellaFör närvarande utreds och förbereds grundlagsändringar som skulle göra det möjligt att återkalla ett svenskt medborgarskap för vissa allvarliga brott, samt en kriminalisering av att delta i ett kriminellt gäng. Sverigedemokraterna vill utvisa eller fängsla alla gängkriminella, vilket Henrik Vinge presenterade innan jul.
Hur det ska gå till att avgöra vem som är gängkriminell har Henrik Vinge (SD) inget rakt svar på. Han säger att det måste vara rättssäkert, och att det finns behov av gränsdragningar för att avgöra det.
“I praktiken är det inte i första hand så att man ska avgöra om en person är gängkriminell, utan huruvida handlingen har varit ett led i en gängkriminell verksamhet eller en del av ett organiserat förfarande”, säger Henrik Vinge (SD).
För SD är det viktigt att en bred krets av möjliggörare runt de kriminella inkluderas, exempelvis personer verksamma i den kriminella ekonomin.
”Det är det [den kriminella ekonomin, red anmärkning] som driver allting. Det möjliggörs av momsbedrägerier, välfärdsbedrägerier telefonbedrägerier. Man använder sig av internet, man använder sig av Posten. Man använder vanliga tjänster, men man gör det för sin kriminella verksamhet. De måste vi kunna komma åt om vi på allvar vill stoppa gängbrottsligheten.”
Henrik Vinge vill även se åtgärder som rör anhöriga till gängkriminella, exempelvis att nära anhöriga till gängkriminella alltid ska få sin deklaration granskad av Skatteverket.
“Ett annat sätt att sätta tryck på gängen skulle vara genom närstående och det sociala nätverket. Alltså att familjen runt en gängkriminell upplever att jag får min deklaration granskad, det blir struligare för mig när jag ska växla pengar och så vidare. Det innebär att familjen och människorna runt de gängkriminella får incitament att försöka säga nej. Vi vill inte ha dig i gängkriminalitet för du förstör för oss”, säger Henrik Vinge (SD), som tillägger att det måste ske på ett rättssäkert sätt.
Vill se fortsatt sänkt matmomsNär finansminister Elisabeth Svantesson (M) gästade lördagsintervjun sa hon att matmomsen sannolikt kommer att höjas igen när den här tillfälliga sänkningen från den 1 april 2026 som Tidöpartierna kommit överens om löper ut den 31 december 2027. Ett besked som Henrik Vinge (SD) reagerade på.
”Jag har invändningar mot att finansministern säger att det troligen blir så att matmomsen höjs. Jag delar inte den uppfattningen. Det troliga är att matmomsen förblir låg, eller kanske sänks ytterligare. En rimlig utgångspunkt är att människor ska ha råd att köpa mat. En rimlig utgångspunkt är att vi inte ska höja skatten på mat. Det är visserligen sant att Sverige kommer att behöva investera i försvaret de kommande åren. Det kommer att kosta och vi kommer att behöva prioritera”, säger Henrik Vinge (SD)
Innebär det här att om ni får bestämma så kommer den lägre momsen på mat att ligga kvar efter 2027?
”Ja, vår uppfattning är att vi bör prioritera att spara in pengar på andra saker snarare än att höja skatten på mat. Så ja, vi anser inte att momsen på mat ska höjas.”
Är det här ett tidigt vallöfte från SD?
”Ja, vi anser att matmomssänkningen bör ligga kvar”, säger Henrik Vinge (SD).
Programledare: Johar Bendjelloul
Kommentar: Fredrik Furtenbach
Producent: Johanna Palmström
Tekniker: Susanne Martinsson och Heinz WeninnIntervjun spelades in torsdagen 29 januari 2026.
-
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) om veckans tullhot från Donald Trump, den svenska statsskulden och matmomsen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) ser allvarligt på att USA:s president Donald Trump i veckan använde hot om höjda tullar för att ta över ett annat lands territorium.
”Det här tog ändå saker och ting till en ny nivå. Just att man använder ett hot eller försöker utpressa oss och Danmark, och andra länder för att få Grönland. Det är obehagligt, och jag är glad över att eländet tog slut efter några dagar”, säger Elisabeth Svantesson (M).
Finansministern menar att svensk ekonomi är väl rustad inför fortsatt turbulens, och att den tack vare Sveriges låga statsskuld, kapitalmarknad och innovationer är ”Trump-säkrad”, som hon uttrycker det.
Hur kan en så exportberoende ekonomi som Sverige någonsin vara Trump-säkrad? USA är Sveriges tredje största handelspartner.
”Vi är känsliga för störningar i världshandeln. Det jag menar handlar om de offentliga finanserna”, säger Elisabeth Svantesson.
Efter Donald Trumps tullhot mot Sverige och andra europeiska länder behöver Sveriges regering ha en tuffare retorik gentemot Trump, anser finansministern.
”Hela situationen är absurd och ledsam att vi har en president som agerar på det här sättet. Vi i regeringen har varit tydligare och skruvat upp tonläget för att den amerikanska presidenten ska förstå att det här är ingenting som vi kan gå med på. Den här tonaliteten och oförutsägbarheten som drabbar oss och många andra, den är inte rimlig”, säger hon.
På grund av hotet om tullar pausades i veckan godkännandet av handelsavtalet mellan USA och EU, som blev klart i somras. Trots turbulensen tycker Elisabeth Svantesson att handelsavtalet nu ska godkännas.
Den allmänna bilden var att EU gick med på det här i utbyte mot stabilitet och förutsägbarhet. Är den grundtanken fortfarande rimlig?
”Jag förstår verkligen att man kan ifrågasätta det här. Man kan tänka sig att det kanske blir en diskussion och eventuellt en paus”, säger Elisabeth Svantesson. Hon fortsätter:
”I grunden är det bra med avtal med USA, men man kan ifrågasätta det här läget. Trovärdigheten och tilliten har ju självklart naggats i kanten”.
Kritik mot underskott i budgetenRegeringen har kritiserats för att statsskulden ökar på ett sätt som inte går ihop med det finanspolitiska ramverkets nuvarande överskottsmål, och kommande balansmål. På sikt riskerar det att leda till en ohållbar nivå på statsskulden, anser exempelvis Riksrevisionen.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) betonar vikten av det finanspolitiska ramverket, och att Sverige tidigare varit sparsamt nu möjliggör stora satsningar på försvaret och Ukraina.
”Många av kritikerna, Finanspolitiska rådet och Riksrevisionen, tar inte riktigt in verkligheten”, säger Elisabeth Svantesson (M).
Det var i juni som riksdagspartierna slöt en överenskommelse om att behovet av nya försvarsutgifter, inklusive stödet till Ukraina tillfälligt ska lånefinansieras. Det innebär att en ökad skuldsättning på som mest 300 miljarder kronor tillåts, även om det gör att budgeten inte lever upp till villkoren i det finanspolitiska ramverket och statsskulden ökar mer än regelverket tillåter.
Enligt överenskommelsen ska partierna under 2030 presentera hur balansen i budgeten på nytt ska åstadkommas, och senast 2035 ska det finansiella sparandet åter vara i balans.
Har ni en plan för hur ni ska komma tillbaka?
”Till balans? Det är precis det vi jobbar med. Det är självklart att vi ska komma tillbaka. Kriget i Ukraina är förhoppningsvis tillfälligt. Men jag vet inte om svenska folket hade velat att vi lagt det innanför ramen och inte gjort en avvikelse, om vi dessutom tryckt in nya försvarsutgifter, som det bestämdes förra året. Då hade mycket annat fått stå tillbaka. På grund av vår låga statsskuld kan vi göra det här, den kommer inte att öka dramatiskt. Vi kommer fortfarande att ha offentliga finanser i världsklass”, säger Elisabeth Svantesson (M).
När ni ska tillbaka till balansmålet, innebär det snålare tider efter valet?
”Jag tror att man måste vara beredd på att det är kärvare tider redan nu, och man ska vara beredd på att det kan bli tufft framöver”, säger finansministern.
Kommer höstbudgeten efter valet, oavsett vem som vinner, behöva vara en nedskärningsbudget?
”Nej, det ser jag inte framför mig”.
Matmomsen höjs 2028Den första april 2026 sänks matmomsen tillfälligt från tolv till sex procent, en sänkning som sträcker sig till utgången av 2027.
Kommer matmomsen att höjas igen om ungefär två år, nyårsdagen 2028?
”Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här [momssänkningen] är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda”, säger Elisabeth Svantesson (M).
Men är det verkligen politiskt möjligt för någon finansminister att höja matmomsen?
”Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs”, säger finansministern.
Programledare: Johar Bendjelloul
Kommentar: Helena Gissén
Producent: Johanna Palmström
Tekniker: Christer TjernellProgrammet spelades in den 23 januari 2026.
-
Sveriges Kommuner och Regioners ordförande om vad det innebär för kommunerna när det föds färre barn, och om hur arbetsmiljön kan förbättras.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Socialdemokraten Anders Henriksson är ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, som är en medlems- och arbetsgivarorganisation för Sveriges alla 290 kommuner och 21 regioner. Det gör SKR till Sveriges största arbetsgivarorganisation.
”När vi samlar oss i en gemensam organisation, då blir vi väldigt kraftfulla och blir en viktig röst. Det är en röst som jag tycker att man ska ta tillvara och lyssna på”, säger Anders Henriksson (S), ordförande för SKR.
SKR har de senaste åren kritiserats för att ha en otydlig roll, där kritiker bland annat lyft brist på transparens och möjlighet att utkräva ansvar. Till exempel lyder inte SKR under offentlighetsprincipen.
”Om den statliga nivån vill utreda hur offentlighetsprincipen skulle kunna påverka oss och andra liknande organisationer, så är det en väg man kan titta på”, säger Anders Henriksson (S).
Vems intresse har ni främst för ögonen, arbetsgivarnas eller medborgarnas?
”Det är en balansgång och en utmaning. Men det som är viktigt för oss är att i den roll vi har som företrädare för SKR är vi en arbetsgivarorganisation. Det innebär att vi måste ta det ansvaret och se till helheten. Vi har väldigt bra politiska diskussioner på SKR, över partigränserna, kring arbetsgivarrollen där vi i de allra flesta fall är helt överens”, säger Anders Henriksson (S).
Föds färre barnSverige står inför en demografisk förändring med en åldrande befolkning. Det föds allt färre barn samtidigt som andelen äldre över 80 år ökar. Anders Henriksson (S) menar att det här är en ganska dramatisk situation, som berör alla kommuner oavsett storlek eller var i landet de ligger. SKR tror att uppemot 800 förskolor och cirka 700 grundskolor kommer att behöva slås ihop eller läggas ner. Behovet av förskollärare väntas minska med 12 procent fram till år 2033, och behovet av grundskolelärare med 15 procent.
Fackförbundet Sveriges Lärare menar att de minskade barnkullarna ger möjlighet till mindre barngrupper i förskolan och färre barn per klass i skolan. Anders Henriksson menar att kommunpolitiker står inför svåra beslut framöver.
”Balansgången är att se till att så mycket resurser som möjligt läggs på barnen, samtidigt som man inte står med halvtomma lokaler eller alltför små barngrupper. Den balansgången behöver varje kommun hantera på ett bra sätt”.
Men vad tycker du? Borde kommunerna satsa på att minska barngrupperna?”Jag tycker att det är oerhört svåra beslut och det finns inget enkelt svar”, säger Anders Henriksson (S), och fortsätter:
”Vi kommer stötta och stödja kommunerna i det här omställningsarbetet, och sen om hur stora grupper man väljer att ha. Det måste man utifrån respektive kommun fastställa”, säger han.
Utbredda arbetsmiljöproblem i vård och omsorgAndelen äldre blir fler de kommande åren. SKR:s prognoser visar att det inom äldreomsorgen behöver rekryteras ytterligare ungefär 120 000 undersköterskor, vårdbiträden och sjuksköterskor för att täcka det ökade behovet och pensionsavgångar. Samtidigt är arbetsmiljön dålig inom just vård och omsorg. Det märks bland annat i att sjukskrivningar på grund av stress fortsatt ligger på en hög nivå, och att undersköterskor i äldreomsorgen sjukskrivs dubbelt så ofta och har dubbelt så många sjukdagar per år som andra yrkesgrupper på arbetsmarknaden.
Anders Henriksson (S) tycker att arbetsmiljön är en stor utmaning för arbetsgivarna inom vård och omsorg, och att många medarbetare inte känner att de räcker till. Ett exempel på det är minutstyrningen inom hemtjänsten, som finns i en av fyra kommuner.
Men det är enligt Anders Henriksson (S) en modell som ingen tycker om.
”Medarbetarna gillar det inte, brukarna tycker inte om det och vi som arbetsgivare gillar det inte heller. Så vi måste ju steg för steg lämna minutstyrningen och se till att vi hittar hälsosamma scheman, och på det sättet också förbättra arbetsmiljön”, säger han.
I kvinnodominerade välfärdsyrken finns ofta en obalans mellan krav och resurser som skapar stress och en dålig arbetsmiljö.
”Jag tror också att vi behöver se till så att vi är tillräckligt många i hälso- och sjukvården och i omsorgen, så att inte våra medarbetare känner en stress. Vi behöver också moderniserar våra arbetssätt och nyttja ny teknik, så att man som medarbetare känner att man har ett inflytande och är delaktig i sitt arbete. Där vet jag att vi kan göra ännu mer”, säger han.
Behöver man öka personaltätheten?
”Ja, på vissa områden behöver vi öka personaltätheten. På andra områden behöver vi se till att vi klarar av att rekrytera så att vi kan behålla personaltätheten”, säger Anders Henriksson (S).
Programledare: Erika Mårtensson
Kommentar: Tobias Sandblad
Producent: Johanna Palmström
Tekniker: Leonardo WehlanderProgrammet spelades in fredagen 16 januari.
- Mehr anzeigen
