Folgen
-
Efter Gazakriget och USA-valet anklagas medierna för bristande objektivitet. Parallellt sjunker förtroendet för humanistisk forskning. Men vad är det att vara objektiv? Är det ens möjligt?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Forskare och journalister förväntas vara objektiva, att de lämnar egna åsikter och värderingar i sökande efter en opartisk sanning. Debatten kring medias partiskhet går hög i samband med Gazakriget och USA-valet. Kritiker menar att medierna rapporterar ensidigt i konflikten mellan Israel och Palestina, och att journalistiken tar ställning mot Trump och republikanerna. Humanistisk forskning anklagas allt oftare för att vara politisk färgad, till exempel präglad av feminism och postkoloniala teorier.
Både journalister och forskare tvingas göra val, formulera frågeställningar och lyfta fram det som är viktigaste. Hur kan vetenskapliga frågeställningar och journalistiken vara objektiva?Vi lever också i en tid då vi väljer våra egna experter, medieflöden och sammanhang som formar våra världsbilder. Hur blir det i framtiden om vi i allt större utsträckning har olika syns på vad som är verkligheten? Blir objektiviteten reducerad till att bara vara det som just jag uppfattar som objektivt?
Om världen går åt ett alltmer illiberalt håll som bryter mot de demokratiska spelreglerna, hur ska då forskningen och journalistiken förhålla sig till objektivitet?Medverkande: Bengt Johansson, professor i journalistik och mediekommunikation vid Göteborgs universitet, Staffan Bergwik, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet och Åsa Wikforss professor i teoretisk filosof vid Stockholms universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: David Rune
Research: Anton Åhlberg
Veckans tips:
Böcker:
Egendom - Herman Diaz
Den första kvinnan - Lotta Lundberg
Marionetterna: En berättelse om världen som politisk teater - Ingrid Carlberg -
I Ukrainakriget används ai-vapen som kan leta upp mål och attackera på egen hand. Ska vi välkomna eller frukta dessa nya vapen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det kan låta som en science fiction-dystopi, vapen som självständigt letar upp mål, och med hjälp av sina algoritmer, trycker på avtryckaren. Drönare som på egen hand söker upp och attackerar mål finns redan, men ska de kunna riktas direkt mot människor? Vad händer med det moraliska ansvaret när det mänskliga beslutet inte längre finns i det avgörande ögonblicket?
Kritiken mot mördarrobotarMånga varnar för att dödliga autonoma vapen inte kan göra komplexa etiska val, att de inte kan känna tvivel och att krig inte kan föras utan att det finns människor bakom besluten. Paraplyorganisationen Stop Killer Robots kräver ett totalförbud för dessa vapen, FN-chefen António Guterres har sagt att mördarrobotar är moraliskt motbjudande och AI-pionjären och årets nobelpristagare i fysik, Geoffrey Hinton ser autonoma vapen som ett existentiellt hot.
Hur ska vi hantera denna utveckling? Behöver vi nya lagar för att komma åt de etiska dilemman som dessa vapen innefattar? Kan det bli mer etiska krig om tekniken utvecklas så att de skonar civila mål? Vad betyder dessa vapen för utsikterna för en fredligare värld?
Medverkande: Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier, Martin Hagström, forskningsledare för autonoma vapen på Totalförsvarets forskningsinstitut och Anna Andersson, folkrättsexpert på Totalförsvarets forskningsinstitut.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Research: Anton Åhlberg -
Fehlende Folgen?
-
I samhällsdebatten hörs allt oftare att auktoriteten ska återupprättas. Respekten för lagarna ska stärkas med strängare straff, lärare ska få mer auktoritet och en kanon för svensk kultur ska tas fram. Är det medvind för auktoritet?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Auktoritet tillskrivs en person som har makt och inflytande över andra och som uppfattas ha självklar rätt till detta. Men auktoritet kan även tillskrivas lagar, institutioner och normer.
Kulmen för striden mot auktoriteter i samhället kom med 68-rörelsen. Ut med hierarkier och normer och med det auktoriteter som läraren, prästen, direktören, och föräldern. I stället förespråkades fri uppfostran, frigjord sexualitet och kvinnors frigörelse. Människan fick större frihet, men samhället kanske blev mindre sammanhållet. Gick 68-rörelsen för långt?
Nazismens brutalitet visade att människor kunde bryta mot all medmänsklighet när de blint lydde auktoriteter. Att vi människor kan göra hemska saker genom att lyda auktoriteter är uppenbart. När är det klokt att följa auktoriteter? Vad gör auktoriteter legitima?
Och bör man ifrågasätta auktoritet även i ett demokratiskt styrelseskick?
Medverkande: Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap vid Stockholm universitet och Elena Namli, professor i teologisk etik vid Uppsala universitet
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Research: Anton ÅhlbergVeckans tips:
Böcker:
Sokrates försvarstal - Platon
A Nasty Little War: The Western Intervention into the Russian Civil War - Anna Reid -
Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Från västkusten kommer en fråga från en pappa som undrar om det är rätt att låta barnen fånga krabbor och leka med dem. Och Cilia och hennes 12-åriga lillebror ställer frågan: Vad är verkligheten? En anonym lyssnare frågar hur hon ska hantera sin brors sarkasm. Och så en personlig fråga till våra tre filosofer: Vilken fråga har ni brottats mest med och varför?
Vad svarar filosoferna?
Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl -
Liv Strömquist och filosofen Nora Hämäläinen i ett samtal om självhjälpens goda och onda sidor. Skapar vår tids självhjälp mer stress eller gör den oss till bättre människor?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I sekulariseringens tidevarv söker vi på egen hand svar på hur vi ska få kontroll över våra liv och hur vi hittar mål och mening. Självhjälpen beskrivs ibland som ett enda stort egofixerat jag-projekt där kollektiva lösningar saknas och där vi alla och våra känslor blir varor på en marknad. Vad säger vårt stora sug efter vägledning om vår tid och vårt samhälle? Vad är det för människosyn man kan hitta inom självhjälpskulturen?
Självhjälpens historiaSjälvhjälpens historia brukar inledas med antiken. Stoikernas uppmaning om att inte hetsa upp sig över saker och ting har också fått nytt liv i dag. Den moderna självhjälpsgenren föddes i 1800-talets England och USA. Boken Self-Help av Samuel Smiles från 1859 lärde ut hur alla kunde bli förmögna: sluta dricka och börja spara. Under de senaste decennierna har genren exploderat. I alla slags medier erbjuds vägledning om kost, föräldraskap, tidseffektivitet, kroppsvård. Finns det en gemensam nämnare bland alla dessa olika självhjälpsgenrer? Kan självhjälpen göra oss till bättre människor? Kan det vara dåligt att försöka bli bättre?
Medverkande: Liv Strömquist, konstnär och serietecknare och Nora Hämäläinen, forskare i filosofi vid Helsingfors universitet
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Research Anton ÅhlbergVeckans tips:
Filmer:
Rainer Marie Fassbinder:
Petra von Kants bittra tårar
Rädsla urholkar själen
Maria Brauns äktenskapBöcker:
Moa Martinson:
Mor gifter sig
Kyrkbröllop
Kungens rosor -
Vad avgör hur vi handlar om framtiden delvis styrs av slumpen. Vad händer då med den fria viljan och vår syn på meningen med livet? Programmet är från mars 2021.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Inom kvantmekaniken pratar man om absolut slump, men vilken roll spelar slumpen i våra vardagliga liv och vilken plats har slumpen haft i offentligheten genom historien?
Människan vill gärna känna att hon har kontroll över hur hon handlar. Vad skulle hända om vi gav slumpen en större roll?
Kan vi hållas ansvariga för våra handlingar om det är slumpen som avgör hur vi agerar?Och vilken roll har lotten för roll i vårt rationella samhälle? Kan vi acceptera den som ett neutralt urvalsinstrument till exempel när det gäller skolor?
Medverkande i detta samtal är Maria Svedberg, doktor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet och Kristiina Savin, doktor i idé- lärdomshistoria vid Lunds universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl -
Antisemitismen ökar efter Hamas terrorattack i Israel och det pågående kriget i Gaza. Är det en ny antisemitism eller är det samma antisemitism nu som då?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Judar i Sverige upplever en kraftigt ökad antisemitism. Det visar en rapport från Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet som kom ut i veckan (slutet av september 2024). Ökningen har skett efter Hamas blodiga attack den 7 oktober och sedan Israel startade kriget i Gaza med målet att utplåna Hamas. Så fort Israel-Palestinakonflikten blossar upp ökar också antisemitismen. Men har konflikten sin egen antisemitism eller är det samma återkommande föreställningar om judar?
Antisemitismen efter 7 oktober och kriget i GazaDet mänskliga lidandet och förödelsen i Gaza har lett till stora protester, återkommande demonstrationer och vid flera universitet har studenter krävt att universiteten avbryter samarbeten med Israel. Men protesterna har också haft inslag av antisemitism.
En del beskriver Israel som ett kolonialt projekt. Det finns forskare som anser att de postkoloniala och antirasistiska perspektiven leder till att antisemitismen kommer bort: judar blir vita förtryckare.
Så hur påverkas synen på antisemitismen med de här teorierna? Var går gränsen mellan antisemitism och Israelkritik?
Medverkande: Lars Dencik, professor emeritus i socialpsykologi vid Roskilde universitet i Danmark och Pontus Rudberg, docent i historia vid Uppsala universitet, forskare vid Segerstedts institutet och medförfattare till rapporten Antisemitism i Sverige efter 7 oktober.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Research: Anton ÅhlbergVeckans tips:
Böcker:
Vår kamp. En amerikans svar på ”Min kamp” av Adolf Hitler - Henrik van Loon
Modernity and Ambivalence - Zygmunt Bauman
Film:
Fürher och förförare - Joachim Lang -
Geopolitik används allt oftare när man beskriver länders kamp om makt över resurser och i frågor om säkerhet, teknik och ekonomi. Men begreppet befann sig länge i giftskåpet efter att Nazityskland gjorde det till sin stormaktsideologi. Vad är geopolitik idag?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Geopolitik som vetenskap tillskrivs den svenske statsvetaren och politikern Rudolf Kjellén vid förra sekelskiftet. Han jämförde stater med levande organismer som hade ett behov av att expandera för att överleva. Fler tänkte i de här banorna och kopplade ihop biologi, geografi och politik. I Tyskland inspirerades Kjelléns tankar till utrikespolitiken och kravet på Lebensraum, livsrum, för stormakten Tyskland.
Geopolitikens återkomst
Efter andra världskriget och den tyska ideologins förödelse stod inte geopolitiken högt i kurs. I stället var det en regelbaserad världsordning med universella principer och frihandel som skulle skapa fred.Idag har begreppet kommit tillbaka, men nu främst för att beskriva hur länder kämpar om makt och resurser och hur beroende av råvaror och energi från andra länder är riskabelt.
Men begreppet finns också i sin mer ursprungliga form inte minst när man beskriver det tankegods som ligger bakom Rysslands krig i Ukraina.
Varför ser vi geopolitikens återkomst? Vad kan en geopolitisk blick på världen synliggöra? Vad finns det för faror med det geopolitiska synsättet på världen?
Medverkande: Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan och Kim Salomon, professor emeritus i historia vid Lunds universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie LiljedahlVeckans tips:
Podd:
Wind of Change - av journalisten Patrick Radden Keefe
Böcker:
Vetenskapens bortglömde hjälte: Alexander von Humbolts äventyr - Andrea Wulf
Rysslands krig mot moderniteten - Alexander Etkind -
Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vem som förstår musik bäst: den som studerar kontrapunktisk musikteori eller den som gråter när en sorgsen låt spelas. Ahmad undrar om vi har en fri vilja och om vi inte har det, har vi då inget ansvar för våra handlingar. Hur ska man stå emot chefer som enbart bryr sig om statistik och använder härskartekniker frågar Tanja. Och från Linköping kommer en fråga om vi har skyldighet att förvalta vårt pund
Vad svarar filosoferna?
Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl -
USA, världens äldsta demokrati som föddes med löften om frihet och jämlikhet, men också med slaveri och rasism. Vilka är amerikansk politiks ideologiska rötter och hur präglar de politiken idag?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I den amerikanska självständighetsdeklarationen från 1776 står det att federationen ska styras genom folkets samtycke, att alla föds lika och har samma rätt till frihet. Men USA:s historia handlar också om slaveriet och fördrivningen av urbefolkningen. Det var först 1965 som rösträtten började gälla alla amerikaner.
Amerikansk politiks ideologiska rötter
Vilka idéer kom från de första presidenter: Jefferson, Adams och Washington, som också ses som betydelsefulla politiska tänkare? Hur fick de ihop skrivningarna om frihet och jämlikhet med slaveriet?Frihet är amerikansk politiks ledstjärna. Men vad innebär denna frihet som finns inskriven i grundlagen? För vem ska friheten gälla och från vad?
Frihet kan vara individuella rättigheter så som rätten att bära vapen eller rätten till religionsfrihet. Frihet kan också innebära gruppers rättigheter så som antidiskriminering och kvinnors rätt till sina kroppar. Vad betyder ordet frihet för demokrater och för republikaner?
Medverkande: Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Uppsala universitet och David Östlund, docent i idéhistoria vid Södertörns högskola.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie LiljedahlVeckans tips:
Böcker:
These Truths. A History of the United States - Jill Lepore
Toward Democracy: The Struggle for Self-Rule in European and American Thought - James T. KloppenbergFöreläsning och panelsamtal med James T. Kloppenberg på Södertörns högskola 3 oktober:
-
Är hoppet vår räddning i en tid av krig och klimathot? Nu kommer flera böcker om hopp och hoppet används återigen som politisk slogan. Kan hoppet förändra världen? Eller kan hoppet passivisera oss?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När kriget i Ukraina bröt ut förundrades det norske filosofen Lars Svendsen över ukrainarnas hopp när de stod inför den ryska övermakten. Vad är hopp och är det alltid bra att hoppas blev utgångspunkten när han skrev boken Håpets filosofi. Svendsen menar att hoppet kräver en rationell grund, att det man hoppats på faktiskt ska kunna ske och han menar att hopp också förpliktigar till handling.
Hoppets filosofiFilosofer har genom historien varit ganska kyliga när det gäller hoppet. Det är snarare något som religionen har fått handskas med. Spinoza menade att hoppet gör oss ofria och Nietzsche att hoppet bara förlänger människans lidande.
Så vad är hopp? Vad kräver hoppet av oss människor? Är hopp alltid bra? Och varför verkar hoppet komma tillbaka i en tid av klimatkris och krig?
Medverkande: Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola och Evelina Edfors, doktorand i religionsfilosofi vid Uppsala universitet och gästforskare vid Princeton.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie LiljedahlVeckans tips:
Bok:
Håpets filosofi - Lars Fr. H. SvendsenAktivitet:
Utsätt dig för nya miljöer och träffa nya människor.
Fördjupa dig böcker och upplevelser istället för snabb konsumtion av nyheter och sociala medier. -
Genom historien har människan försökt hitta ett svar på vad jaget är. Finns jaget eller är det en illusion? Vad får synen på jaget för konsekvens för moral och politik?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det sägs ofta att vi lever i en jagfixerad tid. Jaget exponeras i sociala medier, i litteraturens autofiktion och i vår individualistiska kultur ska vi utveckla våra jag. Samtidigt finns strömningar som går åt andra hållet och som snarare vill lösa upp jaget, ofta med inspiration från österländsk filosofi. Men vad är jaget? Finns det ett fast jag i varje människa eller skapas det i relation till andra och är i ständig förändring? Hallucinerar vi fram ett jag?
Jakten på jaget genom historien
När 1600-tals filosofen Descartes formulerade “jag tänker, därför är jag” pekade han ut förnuftet som jagets fundament, en själ åtskild från kroppen. Några hundra år senare gav Freud jaget snarast rollen som mellanchef, klämd mellan det stränga överjaget och de otyglade drifterna.
Den nutida tyska filosofen Thomas Metzinger anser att jaget är en illusion som skapas av processer i hjärnan.
Hur påverkar synen på jaget hur vi ser på oss själva och på samhället? Om vi skulle får ett svar på vad jaget är – skulle det ha någon betydelse?
Medverkande: Johan Brännmark, docent i filosofi och Carin Franzén, professor i litteraturvetenskap, båda vid Stockholms universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie LiljedahlVeckans tips:
Bok:
Konturer - Rachel Cusk
Föreläsning:Politiques de lámour - Patrick Boucheron
Länk:
Politiques de l'amour (första delen) (på franska) -
Följ oss i appen Sveriges Radio Play och aktivera push-notiser så missar du inte nästa avsnitt.
-
Vi känner äckel av smuts och förruttnelse. Men vi kan också uppbåda äckel inför idéer och till och med grupper av människor. Vad är äcklets funktion och roll i samhället? Programmet är från 28 maj 2023.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Äckel har både fysiska och moraliska dimensioner. Med vårt luktsinne reagerar vi med att känna äckel inför till exempel hundbajs och kräks. Vi kan också reagera moraliskt genom att känna äckel inför handlingar som tortyr och pedofili, men också äcklas av politiska idéer som nazism. Äcklet kan användas för att skapa ett vi och ett dem.
Vad utmärker äckel jämfört med andra känslor? Hur förhåller sig fysiskt äckel till moraliskt äckel? Är äckelkänslor medfödda eller kulturellt betingade? Vilken funktion har äckel i våra samhällen, ska äckel få vara en dimension i t ex lagstiftning?
Medverkande: Patrik Lindenfors, författare till boken Äckel – smitta, synd samhället och forskare i biologisk och kulturell evolution, Åsa Wettergren, professor i sociologi och Fredrik Svenaeus, professor i filosofi.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedah -
Hur mycket kristdemokrati finns det kvar hos KD? En ideologi med avstamp i kristen människosyn och etik och rötter i katolsk filosofi och svensk frikyrkorörelse. Programmet är från april 2023.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Europa har kristdemokratin under lång tid haft stort politisk inflytande medan den i Sverige är relativt ung och har varit en politisk kraft i marginalen. Viktiga beståndsdelar i kristdemokratin är människans okränkbara värde, betoningen av de små gemenskaperna där familjen är central, solidaritet och förvaltartanken.
Den svenska kristdemokratins idagIdag slits de svenska kristdemokraterna mellan sitt frikyrkoarv och en högersväng. Kristdemokraterna sitter för tredje gången med i regeringen, men mycket av det kristna har tonats ned, abortmotståndet tvättats bort och flyktingpolitiken har hårdnat. Hur har partiet förändrats genom åren? Och hur går kristdemokrati ihop med borgerlighetens andra ismer: liberalism och konservatism?
Medverkande: Svante Nordin, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, Douglas Brommesson, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitet och Elisabeth Sandlund, kolumnist och fd ledarskribent på den kristna tidningen Dagen.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl -
Djur som har ett medvetande och kan känna bör ha rätt att få leva liv där de kan utveckla sina förmågor. Filosofen Martha Nussbaums senaste bok är fokus för ett samtal om djur, rättvisa och rättigheter. Programmet är från juni 2023
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Över hela världen far djur illa på grund av människan. Allt från plast i haven till trånga burar inom livsmedelsindustrin. Forskningen har gett oss allt mer kunskap om djurs medvetande och förmåga att känna och det har också lett till nya moraliska och juridiska frågor kring hur vi behandlar djur har lyfts. Det är dags för människan att ta ansvar för den orättvisa som djur lever under. I boken Justice for animals – Our collective responsibility, eller Rättvisa åt djuren, utvecklar Martha Nussbaum hur det skulle kunna gå till. Martha Nussbaum är professor i rättsetik och en av samtidens mest kända filosofer.
Filosofen Martha Nussbaum om djur och rättvisaMartha Nussbaum är professor i rättsetik på juridiska fakulteten vid University of Chicago och anses vara en av samtidens mest kända filosofer.
Vad är nytt med hennes sätt att se på djurs rättigheter?
Och vad blir följderna om hönan får rätt till hönsliv och valen till valliv?
Medverkande: Lena Halldenius, professor i mänskliga rättigheter, Per Sandin, docent i filosofi och lektor i miljöetik och Linda Keeling, zoolog och professor i djurskydd.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl -
Alla vill vi ha ett rättvist samhälle, men hur? Ska jag få behålla pengar jag jobbat ihop eller ska den som har mindre resurser få del av dem? Vad ger de politiska ideologierna för svar på rättvisa? Programmet är från oktober 2023.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Rättvisa i förhållande till stad och land, klimaträttvisa, skattepolitik och vem som ska få vilken vård. Exempel på ämnen där rättvisa står i centrum i politiken. Men vilken sprängkraft har rättvisa i den politiska debatten idag?
Inom den politiska filosofin handlar rättvisa om hur resurser och makt fördelas i ett samhälle, men behöver man också vidga begreppet och tala om rättvisa utifrån hur förutsättningarna ser ut för att medborgare ska kunna leva ett fullgott mänskligt liv där alla är inkluderade?
Medverkande: Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och Markus Furendal, doktor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl -
Brott och straff ligger högt på den politiska agendan, och vinden blåser mot straffskärpningar. Men vem är straffet till för - brottslingen, brottsoffret eller samhället? Programmet är från oktober 2021.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Under 1900-talet var den dominerande tanken att straffet var till för att den dömde skulle få vård och behandling utifrån sin situation för att inte begå brott i framtiden. Idag är utgångspunkten att straffet ska utgå från gärningen: ju svårare brott desto högre straff. Vad finns det för filosofiska idéer bakom vårt sätt att se på straff? Och finns tanken på hämnden kvar i vårt rationella samhälle?
Filosofiska rummet gästas av Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet, Göran Duus-Otterström, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och Agneta Bäcklund, justitieråd vid Högsta domstolen.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl -
Idag hör vi ofta orden fascism, postfascism, nyfascism användas för att beskriva den politiska utvecklingen i Europa. Är fascismen tillbaka? Programmet är från november 2022
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ungern pekas ut som ett land där fascistiskt idégods tar sig uttryck i politiken, Italiens nya premiärminister Meloni och hennes parti Italiens bröder benämns som nyfascister och i Sverige anklagas SD emellanåt för att förespråka fascistoida idéer. Lika ofta avfärdas dessa etiketter som felaktiga och som historielösa. Men vad är fascism?
Fascismens historiaI år är det 100 år sedan fascismen kom till makten i Italien under Benito Mussolinis ledning. Drygt tio år senare vann Adolf Hitlers nazistparti i Tyskland. Fascismen tog spjärn mot socialismen, liberalismen och demokratin som ansågs vara på väg att förstöra den sanna nationella identiteten och kulturen, och fascismen förhärligade våldet som politiskt verktyg. Med en stark ledare i spetsen skulle den historiska nationen återfödas och ett nytt samhälle skapas med hjälp av den nya människan och modern teknik.
Hur har fascismen utvecklats på hundra år och vad kännetecknar det fascistiska idégodset?Medverkande i samtalet om fascism är historikern Mikael Rahm och statsvetarna Ludvig Beckman och Helen Lindberg.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl -
Det ökade antalet psykiatriska diagnoser splittrar debatten. Trubbiga diagnosmetoder utan evidens och normalt lidande som förvandlas till sjukdom eller diagnosen som befrielse och vägen till hjälp. Programmet är från december 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Allt fler får diagnoser som adhd och autism parallellt med att diskussionen går het om hur diagnoser påverkar individer och berättar om vårt samhälle. Vanliga livsproblem och en tuff skolmiljö och ett hårdnande arbetsliv blir något som medicinen ska lösa, säger en del. Diagnosen skapar förståelse och kan bidra till ett bättre liv, säger andra. De psykiatriska diagnoserna har också blivit en del av vardagsspråket, där vi alla kan ha en släng av adhd, vara lite ”aspiga”, eller drabbas av PTSD.
Vad skulle hända om vi tog bort diagnoserna? Hur skulle det påverka synen på vad som är sjukt och friskt? På vad som är normalt och onormalt? På om problemen ligger hos individen eller hos samhället?
Medverkande i samtalet är: Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Annika Berg, docent i idéhistoria vid Stockholms universitet och Johan Bengtsson, ST-läkare i psykiatri och forskare på Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala Universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl - Mehr anzeigen
