Folgen
-
Elfrågan har dominerat valrörelsen och det offentliga samtalet. IFN-forskarna Pär Holmberg och Thomas Tangerås har länge forskat om elmarknaden. Hör dem om låsningar och lösningar i energifrågan och vad för slags reformer som skulle krävas för att lösa krisen på kort och lång sikt.
-
What is entrepreneurship, and how do you become a successful entrepreneur? Professor Saras Sarasvathy gives us a brief version of her award-winning theory on effectuation and tells us more about what made her interested in entrepreneurship both as an entrepreneur herself and as an academic. She also provides governments worldwide with policy suggestions on making entrepreneurship a skillset taught to children.
-
Fehlende Folgen?
-
Huawei och 5G-auktionen är ett pågående rättsfall som styrs av ett investeringsskyddsavtal. Det finns ca 2700 investeringsskyddsavtal i världen, Sverige har ett 50-tal bilaterala avtal. Internationellt debatteras avtalen, men i Sverige är det tyst. Just nu pågår ett arbete med att se över ett av avtalen, Energistadgefördraget. Tanken är att det i framtiden bättre ska reflektera klimatmålen i Parisavtalet, men risken är att det istället blir en bromskloss för klimatanpassningen. Det är bara ett av många problem med investeringsskyddsavtal, säger Henrik Horn, professor i internationell ekonomi och forskare vid IFN. Det är dags att riva upp eller göra om investeringsskyddsavtalen, säger han.
-
Privata ambulanser är snabbare men fler patienter dör. Det visar en studie av IFN-forskarna Daniel Knutsson och Björn Tyrefors, publicerad i Quarterly Journal of Economics. De applicerar nobelpristagaren Oliver Harts kontraktsteorier på svensk ambulanssjukvård och undersöker effektivitet och kvalitet hos privata respektive offentliga ambulansbolag. Hur görs den här typen av forskning och vad har den för implikationer för andra typer av skattefinansierade välfärdstjänster?
-
Vem äger våra bolag och vilken betydelse har ägandet? Sverige avviker från den globala trenden där antal noterade bolag minskat. De senaste 25 åren har istället börsbolagen ökat kraftigt. Ägandet har förflyttats från familjekontrollerade stiftelser till förmögna privatpersoner och deras holdingbolag. En viktig förklaring till utvecklingen är förändringar av svenska skatteregler, säger Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och senior forskare vid IFN.
-
Efter pandemin kom kriget. Sedan tog sig begrepp som stagflation, bränslekris, livsmedelskris och plusränta in i nyhetsflödet. Är en repris av 70-talets ekonomiska kris på ingång och vilka möjligheter har politiker och Riksbank att skydda ekonomin? Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi vid Stockholms universitet och forskare vid IFN intervjuas om finans-och penningpolitiken.
-
Vad vågar vi säga i skydd av anonymitet och hur skulle samtalet på internetforum och sociala medier påverkas om vi riskerade att få vår identitet avslöjad? Joakim Jansson, forskare på IFN, och Emma von Essen, Sociologiska institutionen vid Uppsala universitet och SOFI, Stockholms universitet, har forskat om anonymitet på ett av Sveriges största och äldsta nätforum Flashback. Med hjälp av AI undersökte de effekterna på hatretorik mot invandrare respektive kvinnor. Det hela började med ett journalistiskt avslöjande 2014.
-
OS i Peking pågår och världens blickar riktas återigen mot Kina, världens näst största ekonomi. Ett land vars ekonomiska muskler vuxit sig starkare i rekordfart sedan 70-talet då Deng Xiao Ping började genomföra ekonomiska reformer. Sedan dess har Kinas andel av den globala ekonomin gått från under 2 till drygt 17 procent från 1979 till 2020. Men det slutar inte där: Genom bland annat the Belt and Road Initiative, eller Nya Sidenvägen som den kallas, ska Kina få ännu mer ekonomisk och politisk makt. Hur starkt kan Kina bli och vad säger forskningen om Kinas ekonomiska utmaningar framöver? I 2022 års första avsnitt av IFN-podden reder Fredrik Sjöholm, vd för IFN och professor i internationell ekonomi med ett särskilt intresse för de asiatiska ekonomierna, ut vad forskningen hittills visar om dessa frågor.
-
I Sverige finns ovanligt många kommunala bolag. De har blivit nästan tre gånger fler sedan 1970-talet och de ägnar sig åt allt från vatten och avlopp till turism och bilreparation. Vad blir effekterna av framväxten av de kommunala bolagen och finns det kopplingar till korruption? Hör välfärdsforskaren Andreas Bergh berätta om sin forskning.
-
I det femtionde avsnittet av IFN-podden möter du Lars Calmfors, forskare vid IFN och professor emeritus vid Stockholms universitet. Just nu är han aktuell med boken Mellan forskning och politik – 50 år av samhällsdebatt.
Genom åren har det handlat om bland annat normpolitik, svenskt EMU-medlemskap och om arbetsmarknadspolitik. Det har också handlat om coronahanteringen. Hör Lars Calmfors berätta om hur samspelet mellan forskning och politik har fungerat och om vikten av att forskare är aktiva i samhällsdebatten.
-
Hur påverkas vårt beteende av de lagar och regler och värderingar som omger oss och vad har det för betydelse för hur samhällen, marknader och företag fungerar? Och vilken roll spelar tilliten för att ett företag ska fungera?
Hör Niclas Berggren och Therese Nilsson berätta om sin forskning.
-
Fotbolls-EM pågår för fullt och fotboll och marknader skapade debatt i våras när tolv storklubbar hotade att hoppa av Uefas fotbollsturneringar för att starta en egen superliga. Men vem blir stjärna på en marknad som inte fungerar? Hör IFN-forskarna och fotbollsentusiasterna Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson i ett nytt avsnitt av IFN-podden.
-
Det är de etablerade partiernas likriktning som kan förklara varför vissa väljargrupper flyr och istället söker sin tillflykt till partier som står utanför etablissemanget. Det hävdar statsvetaren Johan Wennström. Hör honom berätta om sin forskning om hur det påverkar politiken i Sverige och i världen att vår moraluppfattning kan delas in i antingen konservativ eller liberal.
-
Hur ska skolan ge alla elever likvärdiga möjligheter för att skapa sig en framtid oavsett socioekonomisk bakgrund?
Hör Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund och Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och forskare vid IFN samtala om frågan.
Podden följer upp webbinariet Den likvärdiga skolan – framtidens skola som arrangerades av Lärarnas Riksförbund och IFN nyligen.
På grund av pandemiskäl gjordes inspelningen via Zoom, vilket påverkar ljudkvalitén.
-
Hur påverkas världsekonomin ett år in i pandemin? Vad har coronakrisen inneburit för handeln, globaliseringen och protektionismen? Blir det fler Made in Sweden-etiketter framöver eller går globaliseringen en ny vår till mötes? Hör Fredrik Sjöholm, professor i internationell ekonomi och vd för IFN i ett nytt avsnitt av IFN-podden.
-
I en ny bok sammanställer Mårten Blix och Henrik Jordahl forskningen om privatiserade välfärdstjänster. Boken lanserades vid ett webbinarium den 16e februari och den här podden är ett komplement till webbinariet. Här besvarar författarna ett urval av de många publikfrågor som kom in. Webbinariet finns att se på ifn.se och på IFN:s Youtubekanal.
-
Skolan borde ge alla barn samma chans att lyckas, oavsett varifrån de kommer. Den kunskapssyn som präglar den svenska skolan i dag slår hårdast mot de elever som kommer från socioekonomiskt svaga förhållanden. Det finns också aspekter av marknadiseringen av skolan som behöver ses över. Det hävdar Magnus Henrekson och Gabriel Heller-Sahlgren, två av de IFN-forskare som ägnar sig åt skolfrågor. I det här avsnittet av IFN-podden hör du dem ge sina perspektiv på skolans utmaningar.
-
Magnus Henrekson går i pension från vd-uppdraget efter 15 år av ledarskap för IFN. Hur ser han på forskningens roll i samhället idag och hur viktigt är ledarskapet för att skapa en produktiv och kreativ arbetsmiljö?
-
Hur ska framtidens elmarknad se ut för att vara samhällseffektiv, tillförlitlig och hållbar att investera i? Om 20 år ska vi ha nått Energiöverenskommelsens mål om 100% förnybar elproduktion men hur ska det gå till? Hur bör den optimala elmarknaden se ut? Hör forskarna Pär Holmberg och Thomas Tangerås från IFN:s forskningsprogram Hållbar energiomställning.
-
Personliga kontakter är centrala för ungas steg ut i i arbetslivet. Men vad händer när tillgången på sommarjobb och extrajobb under skoltiden minskar som en följd av coronakrisen? Vad kan företagen göra och vad bör samhället göra?
Dagmar Müller berättar mer om sin forskning om kontakternas betydelse för unga.
- Mehr anzeigen
