Folgen
-
Yttrandefrihetens litterära gränser
Amanda Svensson och Helena Hansson har båda översatt böcker som förbjudits på skolor och bibliotek i USA ("The Hate U Give" av Angie Thomas och "Pet" av Akwaeke Emezi). Vad har fått konservativa krafter att vilja ”skydda” barn och ungdomar från dem? Översättaren Henrik Gundenäs var nyligen redaktör för tidskriften Fronesis nummer om yttrandefrihet. Vilka risker ser han för litteraturens frihet, och vad är översättarens roll?
Samtalet leds av Jenny Aschenbrenner, redaktör för tidskriften Med andra ord och fd. vice ordf. för Svenska PEN.
Inspelningen gjordes på Littfest i Umeå i mars 2024. Samtalet arrangerades av Översättarcentrum i samarbete med Svenska PEN. -
Detta avsnitt av Rum för översättning-podden handlar om hexameterns plåga och njutning – och om Ingvar Björkesons gärning. Få svenska översättare har påverkat och förändrat hur vi läser den klassiska litteraturen som Ingvar Björkeson (1927-2022). Utifrån hans översättning av antika mästerverk som "Iliaden", "Odysséen", "Aeneiden" och många fler diskuterar grecisten och förläggaren Niklas Haga och Anna Blennow, docent i latin, vilken betydelse Björkeson har haft som förmedlare och tillgängliggörare av antiken i Sverige, men djupdyker också i valda verser.
Samtalsledare är Eric Cullhed, universitetslektor i grekiska.
Samtalet spelades in på Bokmässan i Göteborg hösten 2023 och arrangerades av Svenska Rominstitutets vänner.
Podden produceras av Översättarcentrum. Foto: Anna Lindberg. -
Fehlende Folgen?
-
"Det finns böcker man skriver för andra", konstaterar en av romanfigurerna i Lina Wolffs "De polyglotta älskarna", "och så finns det böcker man skriver för sig själv". I romanen förekommer ett manus där sidorna är skrivna på olika språk, ibland flera språk på varje sida.
I ett försök att se hur allt skulle kunna vara om det var annorlunda möttes översättarna Željka Černok och Saskia Vogel, som översatt Wolffs roman till kroatiska respektive engelska, för ett samtal under ledning av poeten och översättaren Adriana Aires Rastén, om romanens alla lager och hur kärleken till både människor och språk sipprar in i litteraturen.
Samtalet hölls i Rum för översättning på Bokmässan i Göteborg 2023 och arrangerades av Kulturrådet. -
När Jon Fosse spelas på scen ekar tystnaderna lika högt som replikerna. Hur översätter man dramatik som är lika beroende av rytm som poesin, från den kantiga nynorskan till klibbig svenska?
Rum för översättning-podden sammanför Sveriges två främsta översättare av Jon Fosses dramatik, poeten Marie Lundquist och regissören Svante Aulis Löwenborg i ett samtal med Med andra ords redaktör Jenny Aschenbrenner. -
Få författare har haft så många svenska översättare som den franska författaren Marguerite Duras, 28 stycken får vi det till när Med andra ord s Jenny Aschenbrenner möter två av hennes svenska uttolkare, Kennet Klemets och Kristoffer Leandoer. Men varför är det så många som tagit sig an just hennes texter? Hur stor skillnad blir det mellan de svenska versionerna av hennes verk beroende på vem som översätter? Och vad är de specifikt duraska svårigheterna som dyker upp i arbetet med hennes texter?
-
Aviga hav och snåriga skogar
Att översätta den franska författaren Marie Darrieussecq var för översättaren och förläggaren Lisa Lindberg att omedelbart kastas in i den mest intima sfären när hon ställdes inför en den mycket kroppsliga skildringen av en flickas uppväxt i "Flickan i Clèves". Ett arbete som ledde till vänskap och sedan dess har Lindberg varit den som ger Darrieussecq till svenskarna. Nu senast med romanen "Avigt hav".
Marie Darrieussecq väjer inte för att behandla svåra frågor eller skriva en fiktiv biografi. Men kräver det mod även att översätta hennes böcker? Här möts de två i ett samtal som spelades in på Littfest i Umeå i mars 2023. Ett samtal om texter som rör sig över både geografiska och språkliga gränser, från aviga hav till snåriga skogar.
Samtalsledare är översättaren Magdalena Sørensen. På engelska. -
Böcker bygger broar mellan barn – betydelsen av översatt barn-och ungdomslitteratur
Allt färre översatta barnböcker kommer ut i Sverige. Samtidigt fortsätter litteratur från isolerade länder som Palestina och Iran att nå oss tack vare punktinsatser från hängivna översättare. Sverige är också en plats där en betydelsefull del av den kurdiska litteraturen skrivs och där de svenska klassikerna hittar sin kurdiska språkdräkt.
Elisabet Risberg som översätter bilderböcker från arabiska till svenska diskuterar i detta avsnitt tillsammans med författaren Firat Cewerî - som har översatt bland annat Astrid Lindgren, Gunilla Bergström och Barbro Lindgren till kurdiska - hur barn och ungdomslitteratur kan vara en gränsöverskridande genre också i översättning, och hur mötet mellan de olika språken bygger broar utan att sluta utmana våra föreställningsvärldar och läsarter.
Samtalet leds av Roza Ghaleh Dar som är projektledare för Översättarcentrums skolprojekt Världens läsare!. Det spelades in live på Sveriges facköversättarförenings årliga konferens i Umeå. -
Vad säger oss ord som ”ekosystemtjänster” och ”nettoutsläpp”? Skulle fler bli engagerade i kampen mot klimatkatastrofen om vokabulären för att sprida budskapet såg annorlunda ut?
Det handlar om hur svårt det är att hitta orden på svenska för den pågående miljökatastrofen, orden som både är korrekta och ger genklang i människor. Ord bortom anglisismen och teknokratisk jargong.
Ett samtal mellan Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter, Linus Kollberg, översättare och språkvårdaren Linnea Hanell, lett av Jenny Aschenbrenner, redaktör Med andra ord.
Samtalet spelades in på Littfest i Umeå och ljudtekniker på plats var Ola Sällström Nilsson. -
I Sverige har misstänksamheten mot mångspråkighet vuxit sig allt starkare. Hemspråksundervisning ifrågasätts, språktester har gått från att ses som kontroversiella och potentiellt rasistiska till en självklarhet i de flesta politiska läger. Bara svenskan ska räknas trots att Sverige ofrånkomligen är ett flerspråkigt land och alltid har varit det. Strömningar som underkänner flerspråkiga barns kompetens och de många språkens betydelse för ett levande samhälle.
Det vill projektet Världens läsare vara en motkraft mot. Genom att låta barn med mer än ett språk möta professionella översättare och i nästa steg även själva översätta, tillsammans med en förälder.
I det här avsnittet av Rum för översättning-podden samtalar Med andra ords redaktör Jenny Aschenbrenner med Karin Hansson som driver Världens läsare och poeten, översättaren Jennifer Hayashida som ska leda workshops med barn och föräldrar.
Ett samtal om översättningens politiska potential, om vilka språk som räknas och vilka som döms ut, om brist på översättare från vissa språk som ett hot mot demokratin. Om vad synen på språk säger om synen på människor och vad man kan få syn på hos varandra genom att översätta tillsammans. -
Att översätta skönlitteratur om svarta människors liv väcker frågor. Hur läggs grunden för ett språk som beskriver svarta utan att förvränga, kategorisera eller utelämna kunskap? Ett språk som länge saknats i Sverige och som nu vill minnas och samtidigt rikta sig mot framtiden. Och vad är fantasins roll i det hela?
I detta avsnitt av RFÖ-podden samtalar kulturskribenten och översättaren Johanna Lundin med författaren Valerie Kyeyune Backström och poeten och översättaren Judith Kiros om de utmaningar och insatser som krävs för att göra den översatta litteraturens svarta röster rättvisa. -
Vägarna till spanskan är många, liksom dess förgreningar och nyanser. Översättarna Annakarin Thorburn och Hanna Axén berättar om sina personliga ingångar till språket och samtalar kring spanskans levande röster, sammanhang och geografi.
Vad innebär det att översätta ett språk som innehåller flera språk? Hur kan man resa och förflytta sig mellan dessa? Lyssna på ett spännande samtal om det som berikar och utmanar översättningsarbetet såväl för de nyfikna som för de invigda. -
Den arabiska litteraturen skapar förväntan. Samtida romanförfattare som Hassan Blasim, Ahmed Saadawi och Adania Shibli har hittat fram till en svensk läsekrets med stark lyskraft, liksom Adonis, Etel Adnans och Rasha Alqasims poesi. Men dessa är bara några droppar i havet av all den litteratur som förblir oöversatt och svåröverblickbar. Översättarna Kholod Saghir och Jonathan Morén som betytt mycket för den arabiska litteraturen i Sverige fortsätter trots framgångarna att kämpa motströms. I samtal med Översättarcentrums Roza Ghaleh Dar diskuterar de hantverkets och branschens utmaningar samt hur detta världsspråks sprängande ramar blir allt påtagligare inom litteraturen.
-
2021 års nobelpristagare i litteratur Abdulrazak Gurnha beskrivs som en tillgänglig och medkännande författare. Men vad döljer sig under hans skenbart tydliga prosa? Vilka förväntningar om språk och nationsbyggen frångår han i sina verk? Och genom vilka små medel kan smältdegen av olika kulturer komma till uttryck i hans romaner? Lyssna på drömtrion Yukiko Duke(kulturjournalist), Erik Falk (litteraturforskare) och Helena Hansson(Gurnahs översättare) samtala om Gurnahs sällsamma författarskap i Rum för översättnings senaste poddavsnitt.
-
RFÖ-podden möter Nils Håkanson, vars översättningshistoriska bok Dolda gudar har rönt stor uppmärksamhet och skapat brett intresse för ämnet. Vad som menas med existentiell översättning och hur stor roll översättaren spelar i verket är några av de frågor vi försöker reda ut. Samt inte minst varför vi behöver litteraturens dolda gudar.
-
Viveka Heyman har beskrivits som ”den sannolikt mest polemiska bibelöversättare” som verkat i det svenska språket. Mot Bibelkommissionens moderna och idiomatiska översättningsambitioner kontrade hon med arkaiserande ordvändningar, fornnordiska inslag, egna nybildningar och slanguttryck. Teologen Richard Pleijel, som har skrivit både om arbetet med Bibel 2000 och Heymans översättning av Gamla testamentet samtalar här med översättarna Alva Dahl och Henrik Gundenäs om Bibeln och andra texter utifrån Heymans radikala översättningsprinciper. Samtalet spelades in på Bokmässan 2020.
-
Hur värderas översättare och deras arbete av omvärlden - ekonomiskt, socialt, litterärt? Vad säger forskningen och erfarenheten? I detta avsnitt av RFÖ-podden undersöker vi olika aspekter av översättares och översättningars värde, från ersättningsnivåer till litteraturkritik. Daniel Gustafsson samtalar med Elin Svahn, översättare och forskare i Översättningsvetenskap, samt Inger Johansson, som har fackliga och professionella erfarenheter från ett långt yrkesliv.
-
Vilka utmaningar innebär det för en översättare att återge erfarenheter som hen inte själv har? Vad händer när översättare som rasifieras som vita översätter böcker som tematiserar erfarenheter av exempelvis antisvart rasism? Här möts Jennifer Hayashida, Niclas Hval och Mara Lee, alla aktiva både som översättare och inom akademin, för ett samtal om vilken roll makt, identitet och representation spelar i översättandets individuella och strukturella förutsättningar. Samtalet sändes första gången i Rum för översättning på Bokmässan Play den 26 september 2020.
-
Olika språk korsar en översättares liv – hur påverkar det oss att verka i en flerspråkig tillvaro av text? Hur påverkar det en författare att vara översättare, och vice versa? I det här avsnittet samtalar Daniel Gustafsson med Lina Wolff, aktuell med en nyöversättning av Gabriel García Marquez Hundra år av ensamhet, men också prisad för sin senaste roman Köttets tid.
-
Ett viktigt fenomen i det litterära kretsloppet är återutgivningen av världslitteraturens klassiska texter. Men hur är det att översätta en text som redan finns på svenska, som många läsare redan har en relation till, och som i många fall är flankerad av en diger sekundärlitteratur?
I diskussionen deltar Lina Wolff, aktuell med en nyöversättning av Gabriel García Márquez "Hundra år av ensamhet", Linda Östergaard, aktuell med en nyöversättning av fyra av Thomas Manns noveller, inte minst "Döden i Venedig", och Nils Håkanson, som i egenskap av översättare och litteraturvetare studerat hur den ryska litteraturen introducerats och nyintroducerats på svenska. Moderator: Mikael Nydahl.
Samtalet hölls via Zoom den 28 augusti 2020. Arrangör var HDK-Valand. -
Att skriva på ett majoritetssamhälles språk och därmed vända sig till dess läsare är att inta en position. Men att översätta samma text till samiska och därmed vända sig till samiska läsare kan vara en omöjlighet för författaren. Vad gör en översättning mellan något av de samiska språken och svenska med texten? Vad gör det med avsändaren och mottagaren? Vilka koloniala
strukturer kan framträda i en översättning?
Medverkande:
Patricia Fjellgren, Johan Sandberg McGuinne, Helena Fagertun (samtalsledare)
Patricia Fjellgren är född 1976 i Stockholm, bosatt i Staare/Östersund och verksam som producent och språkarbetare. Hon har senast jobbat med Giellačïrkuš på Giron Sámi Teáhter. Hon talar både nord- och sydsamiska, språk hon återtagit i vuxen ålder.
Johan Sandberg McGuinne är född 1987 i Umeå. Efter år i Tyskland, England och Skottland är han nu bosatt i Lïkssjuo/Lycksele, där han arbetar som översättare, poet och lärare i engelska, sydsamiska och tyska. Han är med i Versopolis, ett internationellt nätverk för poeter, har översatt Beowulf för unga till sydsamiska och sedan våren 2019 ordförande för den samiska författarföreningen Bágo.
Samtalet hölls den 20 februari på Gaaltije i Östersund.
Arrangör: Gaaltije och Tidskriften Kritiker.
Fotograf: Malin Nord. - Mehr anzeigen
