Folgen
-
Upptäcktsresorna som började på 1400-talet resulterade i slavhandel, epidemier och hela kulturers undergång. Kolonialismen påverkar oss än idag och är delvis orsaken till att vissa länder är välmående och andra är fattiga. Journalisten Jussi Nygren, professorn i allmän historia Leila Koivunen och historieläraren Lasse Hongisto förklarar varför de europeiska upptäcktsresorna ledde till en era av globalt förtryck.
-
Flera andra intelligenta människoarter, såsom Homo neanderthalis och Homo naledi, har samexisterat med Homo sapiens. Men det var bara Homo sapiens som planterade spannmål, delade atomen och skickade den första apan ut i rymden. Homo sapiens kreativitet öppnade dörren till en ny era. Journalisten Jussi Nygren och biologen Juha Valste förklarar hur Homo sapiens blev en så destruktiv art.
-
Fehlende Folgen?
-
Människan tämjde de första djuren för tusentals år sedan. Under de senaste 200 åren har vi fött upp slaktkycklingar som lider av hjärtsjukdomar, kor med juver så stora att de inte kan röra sig och hundar vars hjärnor inte får plats i deras skallar. Arkeologen Auli Bläuer, djuravelsforskaren Hilja Solala, historieläraren Lasse Hongisto och journalisten Jussi Nygren diskuterar när djuruppfödningen gick fel.
-
Betong är en konstgjord sten som inte finns i naturen och har använts sedan antiken. För närvarande tillverkas mer betong än någonsin. Betong har revolutionerat byggandet och skapat den stadsmiljö vi lever i, men det är också den industri som producerar mest klimatutsläpp. Jukka Lahdensivu, docent i samhällsbyggnad, Kristo Vesikansa, chefredaktör för tidskriften Arkkitehti, Lasse Hongisto, historielärare, och journalisten Jussi Nygren diskuterar hur betong har påverkat mänsklighetens historia.
-
En stor del av världens fiskbestånd har kollapsat på grund av överfiske. Vi fiskar upp fisken snabbare än vad den hinner föröka sig och inga fiskarter eller havsområden är längre säkra. Aaro Sahari, forskare i sjöfartshistoria, Perttu Tamminen, WWF:s expert på hållbart fiske, Lasse Hongisto, historielärare, och journalisten Jussi Nygren diskuterar hur vårt fiske nästan har tömt haven.
-
I Finland började kyrkan dominera livet på medeltiden. Religionen ledde till att människorna fick en utbildning och blev läskunniga. Men de var också tvungna att överge sina gamla trosuppfattningar. Idag tävlar missionärer från olika samfund om urbefolkningens själar i Perus regnskogar. Religionsforskare Kaarina Koski, religionsforskare Minna Opas, historielärare Lasse Hongisto och journalist Jussi Nygren diskuterar hur världens stora bokreligioner har påverkat människorna genom historien.
-
Forntida människor rörde sig alltid av en anledning, de motionerade inte för att få en bättre kondition. Idag tränar en liten andel människor väldigt mycket, medan de flesta är soffpotatisar. Mänskligheten är på väg mot en global hälsokatastrof. Markku Niskanen, forskare i mänsklig evolution, Hanna-Mari Vehmas, träningssociolog, Lasse Hongisto, historielärare, och Jussi Nygren, journalist, diskuterar varför så många rör sig så lite.
-
Genom historien har de rika blivit rikare och de fattiga fattigare. På 1900-talet försökte man komma till rätta med det genom att införa välfärdssystemet. Nu verkar pendeln svänga tillbaka. Det finns ett rekordstort antal miljardärer och samtidigt har antalet människor som lever i extrem fattigdom ökat. Teppo Eskelinen, forskare i politisk ekonomi, Petri Roikonen, forskare i ekonomisk historia, Lasse Hongisto, historielärare, och Jussi Nygren, journalist, diskuterar hur rikedom och fattigdom uppstod.
-
Våra stenåldershjärnor har inte anpassat sig till vår moderna livsmiljö och individualistiska samhälle. Stenåldersmänniskans kamp för överlevnad har i stället blivit den moderna människans inre kamp för ett meningsfullt liv. Professorn i idéhistoria Petteri Pietikäinen, psykiatern Jukka Kärkkäinen och journalisten Jussi Nygren diskuterar varför den moderna människan är så deprimerad.
-
Historien har länge varit skriven av män med makt. De tidiga historieböckerna handlade främst om krig och fred - sådant som var viktigt för härskare. Historieforskaren Elise Garritzen, historieläraren Lasse Hongisto och journalisten Jussi Nygren diskuterar vem som har makten att skriva historia och vad historia överhuvudtaget är.
