Mikael Funke Podcasts
-
2016 instiftade regeringen två nya brott för att skärpa straffen vid grova narkotikabrott. Men har lagen verkligen resulterat i skärpta straff för de som ertappas med stora mängder narkotika?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Aldrig tidigare har det flödat så stora partier knark in i Sverige. Förra året blev ett rekordår för tullverket som beslagtog tio gånger mer narkotika än för tio år sen.
De kriminella nätverken som styr droghandeln har också blivit effektivare i sin hantering av logistikkedjorna, konstaterade Brottsförebyggande rådet i en ny en rapport som släpptes förra veckan.
De internationella nätverken har likt de globala e-handelsbolagen gjort sina varor mer tillgängliga och skapat en tillförlitlig handel med snabba leveranser.
De svenska gängen har även de flyttat fram positionerna och kontrollerar nu större delar av leveranskedjan. Med transporter över gränserna, agenter som mellanhänder i transitländerna och sen försäljningen. Som ofta genomförs av yngre killar i köpcentrum eller av langare som kör hem drogerna paketerade ända fram till dörren. Snabbt, billigt och enkelt.
Idag berättar vi hur narkotikahandeln i Sverige har förändrats och om en lagstiftning som enligt åklagare inte räcker till.
Programledare: Martin Wicklin.
Reporter: Mikael Funke, Jill Eriksson
Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.
Producent: Viktor Papini -
Allt fler tidigare ostraffade döms till långa fängelsestraff för grova narkotikabrott. Trenden har noterats av åklagare runt om i landet och siffrorna visar att det stämmer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I lagens namn tittar i det här avsnittet närmare på en utveckling som fått åklagare, tull och polis att klia sina huvuden.
För de som döms för de allra grövsta narkotikabrotten i Sverige är allt oftare ostraffade sen tidigare. Många gånger lever de till synes skötsamma och ordnade liv. Med fasta jobb, partners och kanske barn.
Det handlar om personer som på olika sätt tar emot, förvarar eller transporterar stora mängder knark åt den organiserade brottsligheten. Men riskerna är stora. De som grips med betydande mängder narkotika kan få upp till tio års fängelse.
Det här avsnittet handlar om de som har valt att sätta hela sina liv på spel för att tjäna snabba pengar. Men det handlar också om de som lämnats kvar i frihet och som får ta hand om allt som blir kvar.
Vi har träffat Sandra och Jonna som fick sina liv vända upp och ner när deras partners greps av polisen för grova narkotikabrott.
* Sandra och Jonna heter egentligen nånting annat.
Programledare: Martin Wicklin.
Reporter: Mikael Funke
Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.
Producent: Viktor Papini -
De senaste fem åren har nästan 12 000 båtmotorer stulits i Sverige. Enligt polisen ligger Östeuropeiska ligor bakom majoriteten av stölderna och det handlar om stora pengar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det kan ses som nästintill riskfritt för ligorna att operera i Sverige. Bara 100 av fallen har lett till att någon har gripits.
P1-programmet "I lagens namn" har följt ett av de rättsfall där polisen faktiskt kunde gripa brottslingarna. Men som i många andra liknande fall dömdes brottslingarna bara för häleri och fick villkorliga domar.
- Att konsekvenserna är att de går fria från ett uppenbart brott som de har gjort, det känns inte okej, säger Anders Klapp som fick sin motor stulen i oktober förra året.
Ligorna bakom styrs från Polen, Rumänien och främst Litauen. De är välorganiserade och skickar "utförare" till Sverige för att begå stölderna som ofta har planerats redan innan resan till Sverige.
- En del är ju häpnadsväckande proffsiga liksom. De tar bort fyra-fem motorer i en vik, snabbt på en timme, och paketerar ihop det. Det är mekanikerprecision alltså och det går fort och det är mörkt, så att, de här är duktiga på det de gör, säger Rino Carlsson, nationell samordnare för båtsamverkan inom polisen.
Under Corona har stölderna av båtmotorer minskat kraftigt. Men polisen ser redan en tydlig ökning i takt med att gränserna öppnas igen. Pandemin har också lett till att det råder brist på reservdelar och motorer vilket gör att polisen spår en ännu kraftigare ökning av stölder nu under slutet av sommaren då många återgår till sina arbeten.
- Ja, jag har gått ut och varnat just för att det kommer troligtvis att öka och det är ju stora värden vi pratar om, så det är klart att de måste jobba igen de här nu, säger Annika Eriksson som är ansvarig för båtsamverkan inom polisen i Norrtälje, som är hårt drabbade av båtmotorstölder.
Programmet "I lagens namn" har gett sig in i en värld full av stulna båtmotorer, vinkelkapar, förrådshotell och ljusskygga kriminella.
Programledare: Martin Wicklin
Reporter: Mikael Funke
Ljudtekniker: Fredrik Nilsson
Producent: Viktor Papini
-
Varje år smugglar internationella ligor ut stöldgods för 1,5 miljarder från Sverige. En ny lag ger tullen ökade befogenheter att ingripa mot brottsligheten. Men lagen döms ut av flera experter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Tulltjänstemän har tidigare bara kunnat se på ifall en kontrollerad last med misstänkt stöldgods beslutar sig för att åka ifrån kontrollen och lämna landet. Befogenheter för att kvarhålla misstänkta personer har saknats och man har varit tvungna att invänta polis.
Det ska åtgärdas då en ny lag börjar gälla den 1 augusti. Tullen får nu utökade befogenheter att kvarhålla misstänkta och utföra fler kontroller. Men kommer det verkligen sätta stopp för de internationella stöldligorna? Lagen döms ut av flera experter då det inte skjuts till mer resurser för att möjliggöra fler kontroller vid den svenska gränsen för utgående gods.
- Så länge inte tullen fått i uppdrag att titta på utgående gods så kommer det inte bli någon skillnad med den nya lagen, säger Monika Krüger som är gruppchef på gränspolisen i Stockholm.
P1 programmet “I lagens namn” har begärt ut statistik på hur många kontroller tullen gör och förra året kontrollerades drygt 36 000 fordon på väg in i landet, på väg ut gjordes det drygt 350 stycken. Det betyder att mindre än bara en av hundra kontroller sker på last som lämnar Sverige.
Flera bransch- och intresseorganisationer som drabbats hårt av stölder har också ställt sig kritiska till den nya lagen och kräver fler kontroller på utresa.
- Vi tycker att det är alldeles för blekt, den är tandlös, säger Mats Galvenius som är VD för försäkringsbranchens gemensamma organisation Larmtjänst.
Enligt finansminister Magdalena Andersson, som ansvarar över Tullverket, är den nya lagen bara en pusselbit i regeringens större satsning där främst polisen ska arbeta mot ligorna.
Och även om tulltjänstemännen nu får ökade befogenheter och själva tror att fler kontroller skulle vara en bra metod, så vill hon inte ge tullen några nya direktiv om att öka antalet kontroller.
- Om jag trodde att det var en effektiv metod, då hade vi ju naturligtvis gjort det för länge sen. Men bedömningen är ju att jobba på ett underrättelsebaserat och modernt sätt är väldigt mycket effektivare än att man står och letar efter en nål i en höstack.
Programledare: Martin Wicklin.
Reporter: Mikael Funke
Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.
Producent: Viktor Papini
