Ramboll Podcasts

  • Hur låter ett elavbrott? Och hur ordnar man med ljus, värme, information och varm choklad till barnen när termometern inomhus faller? Följ med hem till Skärpt läges producent, Max Landergård. Han och familjens beredskap sätts under en kväll på prov då ett fiktivt krig släcker elen i deras hus.

    Det här avsnittet av Skärpt läge riktar ljuset på elberedskapen inom det civila försvaret. Mikael Toll, senior rådgivare på Ramboll, berättar bland annat om hur energi kan användas som ett vapen i en konflikt.

    Avsnittet gästas även av Ann-Sofie Fahlgren, enhetschef för elberedskap och dammsäkerhet på Svenska Kraftnät. Hon beskriver hur myndigheten rustar för att skydda Sveriges elsystem mot både cyber- och väpnade angrepp.

    Mikael Toll pratar i avsnittet om styrel. Lär dig mer om länsstyrelsernas roll i det arbetet.

    Svenska Kraftnäts information om elberedskap.

    Energimyndighetens sex tips – så bor du kvar vid ett längre värmeavbrott.

    Skärpt läge produceras av Max Landergård på Storstad medieproduktion. I redaktionen ingår Erik Olsson, Länsstyrelsen Stockholm.

    Intervjuerna med Ann-Sofie Fahlgren och Mikael Toll spelades in den 12 december 2022.

  • Allt fler vill bo i hållbara bostäder. Vad får hållbarhetsmålen för påverkan på utformningen av bostaden, och var väljer vi att bo, i staden eller på landsbygden?
    I höstens första avsnitt av Snåret möts hållbarhetsexperterna för att tala om framtidens bostad under ledning av Svensk Byggtjänsts Viktor Ginner.

    Vi hör:
    Anna Hamnö Wickman, hållbarhetschef hos bostadsutvecklaren Bonava.
    Elisabet Stadler, miljöchef på Peab.
    Per Olsson, hållbarhetschef på LINK arkitektur.
    David Lindén, livscykelanalytiker hos teknikkonsultbolaget Ramboll.


    I avsnittet tas följande aspekter upp (med tidsangivelse, minut och sekund):
    01.20 Bostadsköparnas betalningsvilja för hållbarhet
    04.30 Bostadens placering – på landet eller i stan
    08.49 Bostadsytornas förändring
    11.20 Byggnaders livslängd
    14.10 Material i byggnaderna
    15.50 Återbruk
    19.40 Industriellt byggande som hållbarhetslösning
    22.51 Teknologi i bostaden
    23.45 “Product as a service” för cirkularitet
    26.45 Delningsekonomi

  • Prestation i alla ära. Men när vi mäter vårt värde i hur vi presterar blir det sjukt. Vi pratar med Victoria Blom om varför det kan bli så här och vad vi kan göra åt det.

    Med en prestationsbaserad självkänsla har man en upplevelse av att mitt värde beror på hur jag presterar. Det uppstår lätt en jakt på perfektion utan gränser när man aldrig upplever sig vara bättre än sin senaste prestation.

    1 av 5 jagar perfektion Närmare en femtedel av befolkningen har beteenden som kan kategoriseras som prestationsbaserad självkänsla och det är vanligast bland unga, kvinnor och högutbildade.

    Victoria Blom är docent i psykologi, leg psykolog och lektor vid Gymnastik- och idrottshögskolan och forskare på Karolinska institutet. I sin doktorsavhandling har hon studerat vilka beteenden prestationsbaserad självkänsla brukar resultera i.

    Beteenden att se upp med Det här är några av dem:

    att överarbeta uppgifter att alltid sträva efter perfektion att dubbelkontrollera saker om och om igen att ta på sig för mycket jobb att aldrig tacka nej att ofta jobba ofta sent.

    Beteendet spiller lätt över på fritiden där allt också ska vara perfekt.

    Håller inte i längden På en arbetsplats kan det vara kortsiktigt tacksamt med en medarbetare som alltid säger ja till arbetsuppgifter och som levererar i rask takt utan att klaga. Men den här sortens beteende är inte hållbart för någon. Medarbetaren håller inte i längden och inte heller prestationerna. Dessutom hamnar ofta prestationen i sig i fokus för den som har för mycket prestationsbaserad självkänsla, inte det man faktiskt skapar.

    Att driven av osäkerhet jaga prestation gynnar inte hellre samarbete utan resulterar lätt i en tävlingskultur. Då går organisationen miste om den samlade kreativitet och kraft som skulle kunna få blomstra.

    Chefen sätter tonen Victoria Blom säger att chefen är viktig för att sätta tonen i organisationen genom att visa hur hen gör. Som chef är det alltså smart att själv inte åta sig för mycket, mejla medarbetare på kvällar och helger och alltid jobba över. När chefen visar att hen både behöver och tar emot hjälp och bjuder på sina misstag vågar andra göra samma sak.

    Som både chef och medarbetare kan man också närma sig en person som drivs av perfektionskrav genom att visa omtanke. Visa i handling att det är människan som är mest betydelsefull, inte prestationen. Kulturen påverkar- " hur gör vi här?"

    Känner du igen dig i listan här ovanför? Fundera på vilka värderingar som driver dig. Ställ dig frågor som "vad händer när jag aldrig tackar nej?" och "hur skulle det vara om jag bad om hjälp?"

    Om du behöver mer stöd kan en psykolog hjälpa med KBT och ACT (Acceptance and Commitment Theory).

    Vår samarbetspartner Twitch Health var de som klarade nålsögat när samhällsrådgivarföretaget Ramboll skulle välja en partner i sitt hälsoarbete. Ramboll behövde ett kartläggningsverktyg för hälsa och och valet föll på Twitch Digitala Livsstilsprofil. Det är ett vetenskapligt förankrat, enkelt och kostnadseffektivt sätt att kartlägga individens, gruppens och företagets styrkor, risker och förbättringsområden inom livsstil och beteende. Med Twitch Health fick man också en engagerad och flexibel partner i hälsoarbetet. Läs mer om Twitch Healths tjänster här.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.