SWEDBANK Podcasts

  • Det absolut viktigaste i dag är att vi omfamnar AI med en etisk och social lins, det menar i alla fall dagens gäst Anna Felländer. Anna lämnade Swedbank 2015 efter att ha varit såväl chefekonom som digitaliserings- och framtidsekonom för att starta AI Sustainability Center. Idag har hon även startat bolaget Anch.AI. Idag diskuterar vi etisk ai och mycker mer därtill.

    Glöm inte prenumerera på podden och följ oss på instagram

  • Veckans avsnitt är det sista innan Börssnack tar sommarledighet. Som alltid bjuder Erik och Jonas på en marknadsuppdatering. Denna vecka gästas podden av makroekonomen Maria Wallin Fredholm från Swedbank. Maria har tidigare arbetat på både Riksbanken och Finansdepartementet. Vi diskuterar utsikterna för fastighetsmarknaden, konjunktur och inflation. Trevlig sommar!

  • Vi släpper en ny uppdatering på Månadsportföljen. I maj steg vår portfölj 3%, medans vårt jämförelseindex stängde på minus 1 %, så vi slog index med 4 procentenheter.

    Vicore Pharma (+ 30%), Filo Mining (+15%), Volvo (+8%) och Munters (+ 8%) var starkaste bidragen medans VEF (-13%), Bioinvent (-9,5%) och Storytel ( -6%) agerade sänke.

    För juni plockar vi in Swedbank och ut Vicore Pharma.

    Disclaimer:

    ”Informationen i denna podd ska inte ses som investeringsråd. Tänk på att placeringar i värdepapper alltid medför en risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i värdepapper kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Det är viktigt att fortlöpande bevaka sitt innehav och vid behov ta initiativ till åtgärder för att minska risken för förlust.”

    http://www.paretosec.com/download/compliance/disclaimer.pdf

  • Kaliber om hur jakten på pengar gör Anjas affärsidé om bedrägerier och utpressning till en vinstmaskin i miljonklassen och om hur ansvariga handfallna tittar på och ständigt ligger steget efter.

    "Anja" heter egentligen något annat. Hennes röst är utbytt, och en annan person spelar henne på Kalibers bilder. Mot anonymitet berättar hon hur hon levt på att manipulera, lura och utpressa män på miljontals kronor under de senaste tolv åren.Det började i tonåren. Anja bestämmer sig för att lura en äldre man som hon kommer i kontakt med på en telefondejting-linje. Dagen efter överför mannen flera tusen till henne, bland annat så hon kan köpa en tågbiljett hem till honom. Men Anja tar ut pengarna och blockerar hans telefonnummer. Det gick så fort och jag fick så mycket pengar, jag kände bara herre gud vad enkelt det var, jag kan ju göra det här igen.Fått flera miljoner genom romansbedrägerier och utpressningOch det gör hon. Anja lär sig att både råna män, skaffa hållhakar, och utpressa så männen inte anmäler.Idag lurar hon män genom det som kallas romansbedrägerier. Anja träffar män och ljuger om olika situationer hon behöver pengar för, och i många fall sätter männen över dem. Även bröllop planeras. Det är bara skådespeleri. Allting. Ingenting jag säger till dem kommer från hjärtat. Jag ljuger så mycket jag bara orkar.Anja har lurat sig till flera miljoner under åren. Hon säger att hon är beredd på att en dag åka fast, men säger också att den risken är minimal. Det är svårt, det är jättesvårt för dem. Jag ligger flera steg före. Före bankerna, före polisen."Bara bankerna kan få stopp på henne"När männen själva inte anmäler till polisen, kommer hennes brott aldrig till polisens kännedom. Ja, det är bara bankerna som kan få stopp på henne om inte nån målsägare till slut kliver fram, säger Björn Sidenhjärta, förundersökningsledare vid bedrägerigruppen i Polisregion Mitt.Bankerna ska övervaka transaktioner och be om underlag när oväntade summor sätts in på konton. Anja har ingen registrerad inkomst, och får regelbundet stora summor insatta på sitt konto. Vad vi kan se har bara en bank under ett tillfälle de senaste tolv åren ifrågasatt var pengarna kommer ifrån, men sedan nöjt sig med påhittade svar och kontot kunde fortsätta att användas. Kaliber kontaktar banken som inte vill svara på frågor.En annan av bankerna vi kontaktar, och där Anja haft konton är Swedbank. Ralf Bagner är pressansvarig på Swedbank: I takt med att kraven enligt penningtvättslagstiftningen har skruvats åt, så ställer vi ju fler frågor till våra kunder, med jämna mellanrum. Samtidigt så är det ju så att de finansiella brotten också har ökat. Vi investerar enormt mycket pengar för att skydda våra kunder, men också för att försäkra oss om att våra system inte används som verktyg av kriminella.Hur tänker du på att ni trots det används av kriminella för deras aktiviteter? Som jag sa, så är det ju så att banker har ju lagkrav på sig för att förhindra den här typen av brottslighet, ekonomisk brottslighet är ju ett samhällsproblem som långt ifrån bara drabbar bankerna, vi tar det här på allra största allvar och fortsätter att arbeta med att förebygga det. Anja byter konton med jämna mellanrum och fortsätter att begå brott än idag. Men hur känns det att veta att du lever ditt liv på stulna pengar? Eh, jag ser inte det som stulna pengar.Hur ser du på det då? Jag är faktiskt väldigt stolt över det jag gör, jag har manipulerat dem. Men egentligen så har jag fått det frivilligt. Och vad jag vet så är det inte olagligt att vara gold-digger.I lagens ögon, objektivt sätt, så är det ett brott du sysslar med? Fast jag tycker inte det är olagligt.Men i lagens ögon så är det det. Jag bryr mig inte. Det finns värre saker de kan utreda. Anja säger att hon tänker fortsätta med sina brott. Går hon inte att stoppa?


  • Klarna är en av de starkast lysande stjärnorna på den svenska techhimlen. Förra året värderades företaget till 450 miljarder kronor vilket är betydligt mer än våra andra svenska bankjättar som Swedbank och Handelsbanken. Men de senaste månaderna har verkligheten kommit ikapp och tillväxtjakten mynnat ut i miljardförluster. Tidigare i veckan meddelade ledningen att 700 anställda varslats om uppsägning och på flera håll i techbranschen låter det likadant. Vad beror krisen på och vad får det för konsekvenser för kunder och anställda? Det låter vi Aftonbladets ekonomireporter Andreas Cervenka reda ut. Reporter är Patrik Syk.

  • Vad bör man på löneavdelningen tänka på för att säkra upp inför en eventuell cyberattack? Hur långt sträcker sig löneavdelningens ansvar?

    Anette Karphammar, supportspecialist på Swedbank, och Mikael Stewén, produkt- och utvecklingschef på Visma ger några konkreta tips.

    Magnus Nilsson Fahlén, seniorkonsult på Knowit Insight, är Katarina Sands bisittare.

  • Länsförsäkringars investeringschef Anna Hammar och Olof Manner, senior rådgivare på Swedbank, diskuterar om det finanspolitiska ramverket är på väg att krackelera och hur ECB ska hantera kombinationen av rekordhög inflation och en allt svagare ekonomi.

    De bjuder också på varsin spaning och förklarar veckans begrepp: ändringsbudget. 

    Programledare: Di:s makroexpert Viktor Munkhammar. 


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Att sakligt reda ut argumenten för huruvida man bör skaffa barn kan vara svårt när känslan fått säga sitt. Men om känslan inte finns där? Selma Brodrej funderar över ett beslut som blir allt svårare.

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.I Sheila Hetis bok Moderskap möter läsaren en barnlös kvinna strax under 40 som inte kan bestämma sig för om hon ska bli mamma eller inte. Heti skriver: Å ena sidan: lyckan som följer med att skaffa barn. Å den andra: eländet som följer med att skaffa dem. Å ena sidan: friheten i att inte skaffa barn. Å den andra: sorgen i att inga barn ha skaffat. Hon försöker rationalisera beslutet, göra sådana plus-och minuslistor. Hon umgås med vänner som är föräldrar för att se hur det känns att vara runt barn. Men beslutet är för stort, för oåterkalleligt, det går inte att ta baserat på varken förnuft eller intuition. Hon bestämmer sig därför att lämna det till ödet med hjälp av en teknik som går ut på att singla slant och som används i en över tre tusen år gammal kinesisk visdomsbok. Att singla slant om barnaskaffandet påminner om hur det sett ut historiskt. Under den absolut största delen av mänsklighetens historia har det inte varit ett medvetet beslut eller val att bli förälder. Vi har axlat rollen som mammor och pappor i tusentals år utan att ens riktigt ta ställning till det. Barnen har kommit till oss på samma sätt som döden kommit till oss, ofta helt okontrollerat, oavsett om vi är redo. Litteraturprofessorn Francis OGorman skriver i sin bok Worrying om hur vi i en sekulär, liberal värld sätter ett sådant värde på rationella val, konsumtionsfrihet och idén om att framtiden ligger helt i våra händer att det är lättare än någonsin att oroa sig över att välja fel. Hans resonemang går att applicera på barnafödandet, där du som kvinna i en sekulär, liberal värld har stora möjligheter att styra om, när och på vilket sätt du vill ha barn. Du kan frysa in dina ägg, köpa dagen-efter-piller, adoptera, göra abort, skaffa en sådan spermiedonator och använda en mängd olika preventivmedel. Beslutet ligger i princip helt i dina händer och kanske är det just därför det känns så lätt att välja fel. Samtidigt har dessa trygga, fria och välorganiserade former som moderskapet sker under idag inte vuxit fram från ingenstans. Det är mycket tack vare kvinnorättskampen, feminister som stridit för att kvinnor ska få bestämma över sina egna kroppar och inte bli styrda av samhällets normer eller förväntningar. Ur det perspektivet känns det nonchalant och otacksamt av Hetis huvudkaraktär att ens överväga singla-slant-metoden. Att överlåta den frihet som så många kvinnor historiskt har saknat och saknar än idag åt något så banalt som en uråldrig kinesisk visdomsbok. En anledning till att Hetis huvudkaraktär ifrågasätter barnaskaffandet är all ondska som finns i världen. Heti skriver: Historien lärde oss om grymhetens, sadismens och ondskans yttersta gränser. Och därför kommer vi att i protest avstå från att sätta fler människor till världen (...). Vi kommer inte föda fler förövare, inga fler offer. På så vis använder vi våra livmödrar till något gott. . En del av mig förstår henne och tänker att alla kvinnor borde följa Hetis resonemang. Att jag också borde använda min livmoder till något gott och avstå från att sätta fler barn till en grym värld. Det är på ett sätt det enda rätta när också framtiden tycks så osäker och hotfull. Men det tar emot att betrakta frågan på det viset. Det är något med barnet som ändå lockar. I Nina Björks klassiker "Under det rosa täcket" beskrivs moderskapet som en kvinnas enda trygga väg till att aldrig bli utbytt eftersom kärlek och erotik i den fria sexualitetens tidsålder skuggas av ett ständigt hot om att bli ersatt. Björk skriver: Om vi vill vara tryggt unika, absolut oersättliga, bör vi amma ett nyfött barn, ett barn vi kan bära med oss, på tåg, på fest, till vänner ständigt blir vår unicitet närvarande. Kanske är det den oersättligheten jag söker när jag söker ett barn, en fysisk garanti på att jag aldrig kommer bli utbytt. Samtidigt som Björk argumenterar för att ett barn ger en viss känslomässig trygghet visar forskning av ekonomen och psykologen Daniel Kahneman att föräldraskapet inte gör oss lyckligare. Att människor som har barn tvärtom i genomsnitt är mer olyckliga än de som inte har det och att de som har barn är extra olyckliga just när de umgås med sina barn. En förklaring till detta är att barn skapar ekonomisk stress och sämre materiell livskvalitet hos föräldrarna eftersom barn är så oerhört dyra. Enligt beräkningar från Swedbank kostar det ungefär 1,2 miljoner kronor att ha ett barn i Sverige idag. Ur ett ekonomiskt perspektiv är barnet alltså en värdelös investering. Om barnet varken gör mig lycklig eller rik och inte heller växer upp till en ljus och lovande framtid, varför vill jag ha det? En vän till mig sa att det liksom krampar i nedre delen av hennes mage när hon ser en söt bebis. Men för mig krampar det inte. Jag försöker verkligen känna efter och stirrar på det bedårande lilla barnet på bussen tills att hennes pappa börjar skruva på sig, men ingenting händer i mig rent fysiskt. Nina Björk kritiserar det här biologiska perspektivet på barn i Under det rosa täcket. Enligt Björk riskerar idén om den naturliga modersinstinkten att leda till att vi hamnar i ojämställda relationer eftersom vi inte har samma förväntan på män. Men vad är egentligen alternativet? Vad är egentligen en moder utan sin modersinstinkt? I Maggie Gyllenhaals film The lost daughter följer tittaren tvåbarnsmamman Leda som på många sätt varit en usel moder åt sina två döttrar. Filmen är klaustrofobisk, i utdragna scener hörs Ledas små flickor gråta. Vid ett tillfälle där Leda försöker förklara sitt agerande säger hon: Jag är en onaturlig moder. Och trots att jag rationellt förstår att hon är ett offer för sina omständigheter är det något i det påståendet som får mig att förakta henne. Här syns paradoxen i en tid som lovar oss valfrihet och rätten till självbestämmande. Trots alla valmöjligheter, alla feministiska genombrott och allt prisande av individuellt beslutsfattande, väcker bilden av kvinnan som något annat än en god och självuppoffrande moder fortfarande obehag. Ett obehag som bara växer av insikten att hon faktiskt valde att bli mamma och därmed också hade kunnat välja att inte bli det. Och plötsligt känns det vettigt att söka sig till den kinesiska visdomsboken ändå. Att singla slant om barnet för att undkomma den moraliska domen vid ett misslyckat moderskap.Selma Brodrej, kulturskribentLitteraturSheila Heti: Moderskap. Översättning: Klara Lindell. Albert Bonniers förlag, 2018.Francis O'Gorman: Worrying: A Cultural and Literary History. Bloomsbury Academic USA, 2015.Nina Björk: Under det rosa täcket Om kvinnlighetens vara och feministiska strategier. Wahlström & Widstrand, 1996.MusikJenny Wilson: Motherhood från albumet "Hardships". Gold medal recordings, 2009.

  • Avsnitt 23 behandlar det som är på allas läppar i dagsläget, dvs inflation och räntar. För att dissekera detta ämne har vi ett kärt återbesök i form av Olof Manner till vår hjälp. Olof jobbar som Senior Advisor på Swedbank och en av de mest namnkunniga personerna i Sverige gällande dessa ämnen. Vi får i detta avsnitt bland annat ta del av hans syn på vart boräntorna är på väg, hur centralbanker och politiker kommer agera samt var riskerna och möjligheterna finns gällande aktiemarknaden.

  • Swedbank levererar ett resultat och en vinst på 4,6 miljarder kronor i kvartalet. Swedbanks vd och koncernchef Jens Henriksson kommenterar: I denna omvälvande tid står Swedbank starkt.

    Swedbank levererar ett stabilt resultat och en vinst på 4,6 miljarder kronor i kvartalet, skriver Swedbanks vd och koncernchef Jens Henriksson i delårsrapportens vd-ord. Vinsten minskade dock med 7 procent jämfört med samma kvartal i fjol.

    Räntenettot ökade något, drivet av högre volymer i bolån med 11 miljarder kronor och företagsutlåning med 34 miljarder kronor. Provisionsintäkterna minskade med 11 procent, till 3,6 miljarder kronor, till följd av säsongsmässigt lägre kortintäkter, mindre aktivitet på kapitalmarknaderna och lägre börskurser.

    Nettoresultatet finansiella poster sjönk med 54 procent, till 122 miljoner kronor, till följd av ökade kreditspreadar och negativa värdeförändringar på derivat relaterade till bankens upplåning.

    Enligt Jens Henriksson utvecklades kostnaderna enligt plan och kostnadstaket på 20,5 miljarder kronor samt ytterligare 500 miljoner kronor för utredningar, kvarstår.

    Avkastningen på eget kapital tyngdes som vanligt av kapital som hölls inne för utdelning till våra aktieägare och uppgick till 11,4 procent – vilket är starkt i ett europeiskt perspektiv. Vårt avkastningsmål om 15 procent ligger fast och vi kommer innan årets slut presentera en plan för hur vi kan nå målet, skriver Jens Henriksson.

    Det är inte lätt att vara i förtroendebranschen i dessa dagar Jens...

    Glad Valborg Alla!

    #CarlNorberg #DeFria

    De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!

    Stöd oss:
    SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
    PATREON: https://patreon.com/defria_se

    HEMSIDA: https://defria.se
    FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

  • Swedbank levererar ett resultat och en vinst på 4,6 miljarder kronor i kvartalet. Swedbanks vd och koncernchef Jens Henriksson kommenterar: I denna omvälvande tid står Swedbank starkt. Swedbank levererar ett stabilt resultat och en vinst på 4,6 miljarder kronor i kvartalet, skriver Swedbanks vd och koncernchef Jens Henriksson i delårsrapportens vd-ord. Vinsten minskade dock med 7 procent jämfört med samma kvartal i fjol. Räntenettot ökade något, drivet av högre volymer i bolån med 11 miljarder kronor och företagsutlåning med 34 miljarder kronor. Provisionsintäkterna minskade med 11 procent, till 3,6 miljarder kronor, till följd av säsongsmässigt lägre kortintäkter, mindre aktivitet på kapitalmarknaderna och lägre börskurser. Nettoresultatet finansiella poster sjönk med 54 procent, till 122 miljoner kronor, till följd av ökade kreditspreadar och negativa värdeförändringar på derivat relaterade till bankens upplåning. Enligt Jens Henriksson utvecklades kostnaderna enligt plan och kostnadstaket på 20,5 miljarder kronor samt ytterligare 500 miljoner kronor för utredningar, kvarstår. Avkastningen på eget kapital tyngdes som vanligt av kapital som hölls inne för utdelning till våra aktieägare och uppgick till 11,4 procent – vilket är starkt i ett europeiskt perspektiv. Vårt avkastningsmål om 15 procent ligger fast och vi kommer innan årets slut presentera en plan för hur vi kan nå målet, skriver Jens Henriksson. Det är inte lätt att vara i förtroendebranschen i dessa dagar Jens... Glad Valborg Alla! #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

  • Extrainsatt podd från Ekonomiekot. Kriget i Ukraina påverkar framför allt inflationen men inte tillväxten så mycket, enligt Konjunkturinstitutets prognos.

    Programledare: Claes AronssonMedverkande och röster i programmet: Kristian Åström, ekonomikommentator Göran Persson, ordförande Swedbank

  • Länsförsäkringars investeringschef Anna Hammar och Olof Manner, senior rådgivare på Swedbank, diskuterar Riksbankens snabba och överraskande vändning mot snabbare räntehöjningar, Federal Reserves möjligheter att strama åt utan att driva fram en recession och regeringens allt friare förhållningssätt till det finanspolitiska ramverket.

    De bjuder också på varsin spaning och förklarar veckans begrepp: statsbankrutt. 

    Programledare: Di:s makroexpert Viktor Munkhammar. 


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Extrainsatt podd från Ekonomiekot. Telekomföretaget Ericsson har kallat aktieägarna till vad man får beteckna som ett krismöte inför stämman. Orsaken är de misstänkta mutorna i Irak. I EU förhandlas det om ett femte sanktionspaket mot Ryssland efter invasionen av Ukraina, och oljepriset är på högre nivå igen.

    Programledare: Anders JelminMedverkande och röster i programmet: Pär Ivarsson, chef Ekonomiekot Olof Wijnbladh, ekonomireporter Viveka Hirdman-Ryrberg, kommunikationsdirektör Investor Sverre Linton, chefsjurist Aktiespararna Ann Linde, utrikesminister Jörgen Kennemar, råvaruanalytiker Swedbank