Abgespielt
-
En extremt framåtlutad rödhårig pingvin börjar avsnittet med att domdera och såga ner stackars Navids alla försök att vara konstruktiv. Men det blir frid på isflaket igen när den gemensamma yttre fienden identifierats, copywritern på Yogi-te-fabriken.
Därefter genomlyses vår tendens att tro på vår inre version av varandra, och lite av allt denna övertygelse kan ställa till med. Det blir psykoanalys i lightversion, och framtidsfantasier i darkversion. Självmordstankar och rädslan att bli galen får också vara med.
Sedan lättar det, och görs plats för superhjältar, japanska tecknade katter, boken Sapiens, John Cleese och 300 norska revisorer, Djungelboken, Stranger Things och Totoro. Björn påminner oss om hans oförmåga att tala värmländska, och Navid får sin hämnd när han sågar Björns försök att vara djupsinnig kring relationen mellan fantasi och empati.
Pingvinerna blir sedan kompisar igen, och avslutar med en framtida julklassiker, berättelsen om varför dom knähöga trollen utanför Dresden har så dåliga tänder.
Rent objektivt, och med sedvanlig ödmjukhet, tycker vi på isflaket att det här avsnittet är ett fullt värdigt alternativ till Kalle Ankas jul när dopparedagen kommer. Klart vi hoppas du känner likadant.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Björns hår och Navids stjärt får inledningsvis mer uppmärksamhet än man kan tycka är rimligt. Det påföljande trippelpoddskrytet och göteborgspingvinernas ohejdade entusiasm för frisörsalongsnamn kan man också ha synpunkter på. En inspirerande idé kring missbrukets orsaker växer sedan fram. Inte minst tack vare råttor i råttparadiset. Björn skildrar ett magiskt ögonblick av manlig kärlek i fosterställning, och Navid leker fram ett lyriskt ode till förbundenhet. Lite otippat, så känns nästan hela detta avsnittet som en påminnelse att vi människor (och pingviner) hör ihop, och behöver varandra.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
