Episodes
-
Bröderna skyddar mobbade barn, fixar tv-spel och ger pojkarna på gården egna superhjältar i sin tecknade serie. Men det finns en hemlighet, bröderna är pedofiler. Kan barnen anmäla sina bästa vänner?
I januari 2017 dyker det upp en ny märklig tråd på nätforumet Flashback. I skydd av anonymiteten berättas om en stor hemlighet och en märklig livslång vänskap med två pedofiler i 35-årsåldern.Hej, jag är vän med två pedofilbröder. Utöver att de är pedofiler och jag tekniskt sätt blev utnyttjad av dom, så är dom jättefina vänner som sprider mycket glädja och kärlek i mitt livHundratals främlingar engagerar sig snart i fallet och snart börjar härvan runt bröderna nystas upp. Många barn har utsatts för våldtäkter, från södra till norra Sverige. Men bröderna är okända för polisen och har i femton års tid lockat till sig barn, mest unga pojkar. Hur ska de stoppas när ingen vill gå till polisen och anmäla?En dag riggar ett av offren en fälla och ringer upp bröderna. Men tiden är knapp, för bröderna har hittat nya offer.I dokumentären träder offer och anhöriga fram för första gången och berättar om fallet som blivit känt som "Pedofilbröderna". Det är en historia om grova övergrepp mot barn så vi vill varna känsliga lyssnare för att del av innehållet kan vara stötande.Programmet gjordes 2019.Reporter: Magnus Arvidson Producent: Håkan Engström Slutmix: Ludvig JanssonLänkar för dig som behöver hjälp eller stöd:Brottsofferjouren Sverige - erbjuder stöd till den som utsatts för brott. Rikskriscentrum Sveriges kriscentrum för män. Dags att prata- information om barn och sexuella övergrepp. Polisen - Information om hur anmälan går till. -
Göran är 17 år när han kysser Annalisa. Sedan kan han aldrig glömma henne. Men kärleken blir omöjlig och livet skiljer dem åt. 60 år efter första kyssen får Göran ett brev.
Det går 15 år innan de träffas igen. Göran är nu gift och har fyra barn. Även Annalisa är gift och har barn. De återupptar sin relation, i hemlighet. Men hemlighetsmakeriet blir för tungt och de bryter med varann. Tills de träffas igen. Och bryter ännu en gång. Och träffas igen...Tar den första kärleken någonsin slut? Och kan man älska flera samtidigt?Göran, 87, blickar tillbaka på sitt livs kärlekshistoria - en historia som sträcker sig över sex decennier och där drömmen om kärleken till slut krockar med verkligheten. Ett program av: Jens Arnstad och Jonas TornbergProducent: Håkan EngströmSlutmix: Nima Shams -
Missing episodes?
-
13-åriga Chrille får kontakt med en man på en spelplattform, men snart börjar mannen be om nakenbilder. Han säger att han vill ha sex med 13-åringen.
Men 13-åringen är egentligen Sveriges Radios reporter, som med vägledning av 14-åriga Victor granskar vad som händer i en värld med få regler, och där få vuxna tar ansvar. Spelvärlden.Hit kan du vända dig om du vill ha någon vuxen att prata med: BRISReporter: Emelie RosénProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Nima ShamsSerien Gamer är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär. Avsnitten släpps den 29 januari, 31 januari, 5 februari och 7 februari 2020 -
Den 12-årige pojken packar sin väska, tar sitt vapen, sin maskering och går till skolan tidigt. Nu ska han göra det som han pratat med sina spelvänner om i flera veckor, döda andra barn.
Det är under sensommaren 2018 som allt förändras i en chattgrupp för personer som spelar datorspel. 12-åringen som skapat gruppen börjar skriva om att döda andra barn. Och efter drygt en månad går han till attack.Nu vill ett av barnen som hejade på 12-åringen berätta. Både om mordplanen, men också om den värld han säger att vuxna inte bryr sig om. Spelvärlden.Hit kan du vända dig om du behöver någon vuxen att prata med: BRISReporter: Emelie RosénProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Nima ShamsSerien Gamer är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär. Avsnitten släpps den 29 januari, 31 januari, 5 februari och 7 februari 2020 -
Den 2 april 1976 äter Bosse Jansson hamburgare med sina brevbärarkollegor. Han är uppspelt, folk satsar pengar på hans geografikunskaper. Dagen efter går Bosse upp i rök och har aldrig återfunnits.
Innan Bosse Jansson försvinner arbetar han som brevbärare och på helgerna brukar han sälja olika kommunistiska trycksaker och broschyrer ur en specialsydd rock eller sitta i en vitkaklad föreningslokal i Kristineberg och översätta Albanska artiklar. Bosse är tystlåten, älskar kartor och har en omtalad samling folkmusikskivor.Brevbäraren som försvann är gjord av Sara Lundin och är minnesfragment av ett människoöde, det är en storm av spekulationer och frågor som stundtals får omvärlden att ändra form.Programmet gjordes 2013. -
De är unga, kära och kriminella. Efter mer än 30 år som brottsling ställs Tommy inför ett val: pengarna eller familjen?
Tommy betraktas som en av Sveriges värsta rånare. Monica är hans fru och medbrottsling. De spenderar pengarna på nattklubbar, resor och dyra bilar.När han sitter inne går hon på gatan. De kallas Sveriges Bonnie and Clyde.Ett program av Martin JönssonProducent: Håkan EngströmSlutmix: Nima ShamsProgrammet är gjort 2019. -
Spökjägarinstrumenten lyser och piper när Tony och Niclas gör sina nattliga undersökningar. De menar att de kommer i kontakt med andra sidan. Vad är det egentligen de söker?
Bröderna Tony Martinsson och Niclas Laaksonen växte upp i 80-talets Kiruna.Den ödesdigra julaftonsnatten 1988, då deras två kusiner Peter och Johanna omkom i en brand, kom att prägla deras liv på ett oväntat sätt.Idag driver Tony och Niclas ett av världens mest kända spökjägarföretag, och deras vardag är full av utredningar, fans, resor, tv-produktioner och livestreams.Med hjälp av avancerad teknisk utrustning menar de att de får kontakt med döda personer. Allting började med en viktig inspelning som försvann.I programmet får vi följa med Tony och Niclas på en resa norrut genom Sverige i jakt på svar.Skapad, producerad och mixad av Catharina Jaunviksna, Produktionsbolaget RITE.Exekutiv producent: Lotta MalmstedtProgrammet är gjort 2020. -
Han räknas som en våra största genier men var usel på livet utanför brädet. Schackvärldsmästaren Bobby Fischer skrev in sig i världshistorien när han 1972 besegrade ryssen Spasskij i århundradets match.
Hela världen bevittnade Amerikas seger över Sovjetunionen och för första gången kunde USA visa att de hade förmågan att producera intellektuell kraft som kunde mäta sig med Sovjet.I dokumentären följer vi med Ulrika Hjalmarson till Island för att följa i Bobby Fischers sista fotspår. Vi möter den person som kanske stod schackgeniet närmast, hans isländske livvakt Sæmundur Pálsson. Han stod vid Fischers sida under de två mest omtumlande skeendena i livet och fick uppleva ett stycke världshistoria.Det är en berättelse om det missförstådda geniet som gjorde sig ovän med en hel värld, som gång på gång hamnade mitt i världspolitikens hetta. I nödens stund tvingades han återvända till platsen för sitt livs största triumf, för att sedan sluta sitt liv i exil. Men det är också en historia om en ojämlik vänskap som sträcker sig över 35 år. Om kungen och bonden och hur de kom att spela en så avgörande roll i varandras liv.Programmet är gjort 2011. Reporter: Ulrika Hjalmarson Producent: Robert Barkman -
85-årige Jan Myrdal måste flytta för han är pank. Myrdalsällskapet ordnar ett hus åt honom i Varberg. Kvar i Fagersta blir hans 35 år yngre fru. Konflikten är ett faktum. Jan Myrdal dog 30 oktober 2020.
I programmet får vi följa arbetet med flytten och dragkampen om Jan mellan Andrea Myrdal och Myrdalsällskapet, som består av bland andra författaren Henning Mankell och hotelldirektören Lasse Diding.Lasse Diding: Det är bra om Jan Myrdal ibland tänker också med huvet".Andrea Myrdal: Jan tänker med kuken men Lasse Diding tänker med röven".Många tycker att Jan Myrdal i sina romaner och skriftställningar hänsynslöst använt människor runt omkring sig. Det som inte kan bli litteratur saknar värde. Eller som Henning Mankell säger i programmet: Som författare kan du inte ha för många nära vänner därför det begränsar dina möjligheter att skriva om folk".Dokumentär gjordes 2013.Reporter: Bosse Sjökvist Producent: Håkan Engström -
Isbjörnar, stormar och smältande is gör världens största Arktisexpedition till en kamp. Trots det försöker Pauline fånga fisk mitt i mörkret vid Nordpolen.
År 2019 blir marinekolog Pauline Snoeijs Leijonmalm först i världen med att fiska på djupt vatten vid Nordpolen. Men ögonblicket hon förberett sig på i 6 års tid blir inte vad hon väntat sig.126 år tidigare, år 1893 försöker polarforskaren Fritjof Nansen nå Nordpolen genom att driva norrut med isarna i Arktis. Inte heller för Nansen går det som väntat.Under tre månader följer dokumentären på nära håll Paulines forskningsarbete och personliga upplevelser avskuren från resten av världen på ett isflak i Arktis. Samtidigt berättas också historien om Fritjof Nansens tre år långa äventyr på isen.För över hundra år sedan var målet en färd mot Nordpolen. Det centrala Arktis skulle övervinnas i en kamp mot isen. Idag handlar det snarare om en färd bort från något. Ett avsked från ett Arktis som styr klimatet på vår planet och som nu håller på att försvinna.Programmet är ett samarbete mellan P1-dokumentär och Vetenskapsradion 2020.Musiken framförd och komponerad av Johanna Sjunnesson, Radiosymfonikerna.Musiktekniker: Johan HyttnäsLjudteknik: Olle SjöströmSlutmix: Tor SigvardssonReporter: Niklas ZachrissonProducent: Håkan Engström -
Det har kommit in en "spion" på Vipeholm som rapporterar allt han ser och utanför anstalten väntar en ny tid och en annan syn på dem som dömts ut som "obildbara idioter". Men vad hände med hjärnorna?
Sjukhuschefen och överläkaren Hugo Fröderberg styr över Vipeholm i nästan trettio år, och sätter sin prägel på hela sjukhuset. Alla tyckte om honom, säger skötaren Ann Berglund om överläkaren med ansvar för tusen patienter.När sommarvikarien Lennart Berggren berättar för en journalist om det han sett på Vipeholm blir det polisutredning, och det väcks åtal om misstänkta övergrepp och misshandel. Tillsammans med rektorn och specialläraren Karin Axeheim är de med om att förändra Vipeholm inifrån.Patienten Olle, Fritz Olof Theodor Johansson från Lyrestad, ger inte upp drömmen om att få lämna Vipeholm, han fortsätter skriva brev och vädjar om att få flytta närmare sitt barndomshem. Kanske kan Hugo Fröderberg flytta med?Och det visar sig att de som överläkaren Hugo Fröderberg sorterat som psykiskt opåverkbara och djupt idiotiska lämnat outplånliga minnen hos dem som kände dem innan de placerades på Vipeholm. Kan det vara så att en rysk prins bott på Vipeholmsanstalten?Reporter: Randi Mossige-NorheimSerien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim.Slutmix: Nima Shams.Producent: Magnus Arvidson.Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020.Har du tips om tips om Vipeholmsanstalten? Kontakta Randi Mossige-Norheim här! -
Hugo Fröderberg är chef över Vipeholm. I efterlämnade papper ifrågasätter överläkaren sina patienters rätt att leva och skriver "passiv eutanasi berättigad". Hur påverkade hans människosyn vården?
I nästan trettio år var överläkaren Hugo Fröderberg chef för Vipeholms sjukhus - från grundandet 1935 fram till pensionen 1963.Nu kan P1 Dokumentär i samarbete med Ekot avslöja nya uppgifter om överläkaren som i flera decennier hade högsta ansvaret för vården av flera tusen svenskar. I arkivet finns Fröderbergs egna texter kvar, det är hans minnen och reflektioner kring det som hände bakom stängslen och inne på dom låsta avdelningarna. Det är journalisten Thomas Kanger som i sin research hittade det Fröderberg själv kallar sin självbiografi, över 100 maskinskrivna papper där han ger sin syn på tiden på Vipeholm men också en skrämmande och inhuman syn på sina före detta patienter.Överläkare Hugo Fröderbergs tidigare okända "självbiografi" ger en ny bild av sjukhuschefen och de anhöriga ifrågasätter nu den vård som gavs på Vipeholmsanstalten, som också kallades ett sjukhus.Reporter: Randi Mossige-NorheimSerien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim.Slutmix: Nima Shams.Producent: Magnus Arvidson.Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020.Har du tips om tips om Vipeholmsanstalten? Kontakta Randi Mossige-Norheim här! -
Inifrån anstalten skriver Olle brev och kräver att få komma hem. Först nu får de anhöriga ta del av hans nödrop. Varför skapades Vipeholm och hur såg vägen dit ut?
Flera tusen svenskar sorterades ut från den övriga vården och förflyttades till Vipeholmsanstalten. Där skulle de med stämpeln "svårskött, obildbar och sinnesslö" förvaras och många dog inne på de låsta avdelningarna.I en tjock journalmapp hittar Ekots grävande reporter Randi Mossige-Norheim en bunt brev som aldrig skickades. Det är Fritz Olof Theodor Johansson, kallad Olle, som skrivit. Först nu får hans anhöriga ta del av breven och det visar sig att Olles historia helt sammanfaller med bildandet av Vipeholmsanstalten. I det här avsnittet får vi också höra mer om Randis egen farbror, Inge Torkel Mossige Norheim, hamnade på Vipeholm. Hur gick det till när han gick från "Solskensbarnet" till "avdelningens mest svårskötta patient"?Reporter: Randi Mossige-NorheimSerien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim.Slutmix: Nima Shams.Producent: Magnus Arvidson.Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020.Har du tips om tips om Vipeholmsanstalten? Kontakta Randi Mossige-Norheim här! -
Den svenska tandhälsan skulle räddas med kariesexperiment på 400 intagna på Vipeholm. Bakom den anonyma koden C47 finns Bertil Losell, 12 år gammal ska han äta klibbig söt "extra farlig" kola.
Enenig Svensk riksdag röstade igenom att folksjukdomen karies måste utredas och bekämpas. Medicinalstyrelsen fick i uppdrag att ta reda på vad som orsakar karies och hur tänderna kan skyddas.På fyrtiotalet och in på femtiotalet utfördes experiment på Vipeholmsanstalten i Lund, på de intagnas tänder. Genom alla år har forskare bakom kariesexperimentet försvarat det de gjorde, men vad de inte berättade, när resultaten presenterades i slutrapporten, var att experimenten även utförts på barn.Nu träder offren för Vipeholmsexperimenten fram, människorna bakom forskarnas och tandläkarnas anonyma koder.Reporter: Randi Mossige-NorheimSerien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim.Slutmix: Nima Shams.Producent: Magnus Arvidson.Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020.Har du tips om Kariesexperimentet på Vipeholm? Kontakta Randi Mossige-Norheim här! -
De kallades obildbara idioter, sorterades bort och låstes in. Överläkaren på Vipeholm lät plocka ut 152 av de intagnas hjärnor. En dag upptäcker reportern Randi Mossige-Norheim sin farbror på listan.
Vipeholms sjukhus var en gång Sveriges största så kallade sinnesslöanstalt. Där skulle de som inte passade in någon annanstans förvaras. De kallades svårskötta, obildbara och sinnesslöa. Men vad hände egentligen bakom de låsta dörrarna på anstalten?Ekots grävande reporter Randi Mossige-Norheim fick se sin egen farbror Inge Torkel på en förteckning över hjärnor som skickats från anstalten i Lund och började kontakta fler anhöriga på listan. Efter över ett års undersökande, där nya fakta om anstalten presenteras, kommer nu berättelsen om Vipeholmsanstalten i fem avsnitt.Reporter: Randi Mossige-NorheimSerien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim. Slutmix: Nima Shams. Producent: Magnus Arvidson.Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020.Har du tips om tips om Vipeholmsanstalten? Kontakta Randi Mossige-Norheim här! -
Julia är 12 år när hon hamnar på låst ungdomshem. Hon lyssnar uppmärksamt på de äldres drogprat. Det första hon testar när hon kommer ut är tramadol. Sen faller hon snabbt ner i ett blandmissbruk.
Det här är del tre av P1 Dokumentär Miniserie: Tramadoltjejerna. För att lyssna: Sök på P1 Dokumentär: MiniserieRedan när Julia är sex år har socialtjänsten kontakt med henne och hennes föräldrar. Det är svåra och många konflikter hemma, Julia får utbrott på skolan och föräldrarna anses inte kunna ta hand om henne. Hon rymmer från familjehemmet hon placeras i och den sista utvägen är låsta ungdomshem som drivs av Statens institutionsstyrelse. Där blir hon i två år.Under åren på Sis-hemmen säger Julia själv att hon lär sig allt om droger och kriminalitet. Det var alltid drogsnack. Dygnet runt. Snack om droger, prostitution, vad de ska göra när de kommer ut, sådana saker. Under den långa tiden programmerades jag så jag var färdigutbildad kriminell och narkoman. Det var som att det var ingen skillnad på mig och de då.När Julia kommer åter bor hemma hos sin mamma börjar hon direkt att köpa droger. Den lättaste att få tag på är det narkotikaklassade läkemedlet tramadol. Tramadolet var så lättillgängligt. Lättare att få tag på tramadol än godis. Alla hade det där jag bodde, varenda en. Man kunde liksom gå ner till de framför ICA så hade dom. Det var det enklaste, säger Julia.Ganska snart slutar tramdolet att ge den effekt Julia söker och hon börjar blanda droger. Det går snabbt utför och under de kommande tio åren provar hon det mesta. Till slut injicerar hon heroin.När flera av hennes vänner dör i överdoser förstår hon att det snart kan vara hon som ligger där på bårhuset. Och motivationen att bli drogfri börjar spira efter många misslyckade avgiftningar och behandlingar.HELA SERIEN HITTAR DU I P1 DOKUMENTÄR:MINISERIE -
De drömde om ett kollektivt paradis 15 år senare möts medlemmarna i rättssalen. Som fiender.
En dag syns banderoller med protestbudskap på det stora gula huset.Den här historien om när en dröm krockar in i en hård verklighet. Och om hur det är att vara ideologisk i bostadskarriärens Stockholm.Det ekologiska kollektivhuset Gebers ligger bland ekarna nere vid en strand i södra Stockholm. På landet fast i stan. Det grundades i mitten av 90-talet, av en grupp miljöengagerade unga som ville ha ett gemensamt boende.I den här dokumentären får du möta kollektivisterna, och följa med till det som kunde ha blivit ett paradis.Reporter: Rasmus MalmProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Nima Shams Stockholm, 2020 -
Hon står på sidan av ett sjunkande skepp, mitt i natten. Snart ska hon, och kvinnan hon håller i handen, följa båten till botten. Då kommer en tio meter hög våg - och spolar dem ut i havet.
Ulla dog inte den där natten för 25 år sedan, när passagerarfärjan MS/Estonia förliste på Östersjön med 989 människor ombord. Hon dog inte, men det skulle ta tid innan hon började leva igen.Att vara en av endast fjorton överlevande kvinnor kändes länge mer som ett straff än en gåva. Skuld, sorg och förtvivlan blandades med en känsla av overklighet. Men där fanns också övertygelsen om att på andra sidan skräcken hade ett ljus väntat.I Annika Olssons dokumentär berättar Ulla, hennes syster, väninna och prästen som blev hennes terapeut om katastrofen och resan tillbaka till glädjen, lusten och acceptansen.Programmet gjordes 2019.Reporter: Annika Olsson Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Susanne Martinsson -
Människor sitter inlåsta på kliniker år efter år trots att de kanske inte borde vara där.
Sverige dömer psykiskt sjuka personer för brott och dessa kan sen vårdas livet ut, oavsett hur allvarligt brottet var och oavsett hur psykiskt sjuka de är. Nästan överallt annars i världen anses en person som är tillräckligt psykiskt sjuk inte kunna ta ansvar för sina handlingar. Ingen vet hur många personer som sitter inlåsta på det här sättet i Sverige och trots att nästan hela professionen är överens om att vårt system måste ändras är det här inget någon politiker vill befatta sig med.Reporter: Lasse EdfastProducent: Ylva Lindgren September 2020, Stockholm. -
Trots att läkarna säger att han inte borde vara där är Niklas inlåst på rättspsyk. Niklas vet inte hur länge han ska vara kvar.
Sverige dömer psykiskt sjuka personer för brott och dessa kan sen vårdas livet ut, oavsett hur allvarligt brottet var och oavsett hur psykiskt sjuka de är. Nästan överallt annars i världen anses en person som är tillräckligt psykiskt sjuk inte kunna ta ansvar för sina handlingar. Ingen vet hur många personer som sitter inlåsta på det här sättet i Sverige och trots att nästan hela professionen är överens om att vårt system måste ändras är det här inget någon politiker vill befatta sig med. Reporter: Lasse EdfastProducent: Ylva Lindgren September 2020, Stockholm. - Show more
