Erik Petersson Podcasts
-
Kungamakten har organiserat samhällen sedan det forntida Egypten för 5000 år sedan till modern tid. Trots industrialisering, förödande världskrig och demokratisering är en betydande andel av de mest demokratiska samhällena på jorden konstitutionella monarkier.
Att vara kung har varit ett av de farligaste yrkena på jorden. Kungamakten har ofta utmanats av äregiriga adelsmän, generaler, andra kungar eller folkliga uppror. Därför har det varit livsviktigt för kungamakten att skaffa sig legitimitet – ofta från gud – men också från traditionen, ritualer och symboler.
I den nymixade reprisen av avsnitt 106 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikerna Erik Petersson som bland annat skrivit biografier om Karl IX och Kristian II. Han aktuell med boken Kungar – En världshistoria - som tar in hela världshistorien med fokus på kungamakten.
Länge var historia kungarnas historia, ett perspektiv som fått ge vika för en bättre genomlysning av hela samhället. Samtidigt går det inte att blunda för hur central kungamakten varit för världshistorien i tusentals år.
När hövdingar utvecklades till kungar vilade fortfarande kungamakten på relationer mellan kungen och underlydande män och länsherrar. Senare i historien utvecklades en byråkrati och stående armé som blev stommen till en enväldig kungamakt i Europa och kejsardömet Kina.
Kungamakten har regelbundet utmanats från alla håll i samhällena, men den största utmaningen har visat sig vara stålet som i grunden förändrade krigsföringen i världen. De mest livskraftiga monarkierna var de som under 1900-talet hade förmågan att anpassa sig till ett mer demokratiskt samhälle.
Foto: Gabriella Eriksson
Bild: Nio kungar på Edward den VII:s begravning. Stående, från vänster till höger: kung Haakon VII av Norge, tsaren Ferdinand av Bulgarien, kung Manuel II av Portugal, Kaiser Wilhelm II av det tyska riket, kung George I av Grekland och kung Albert I av Belgien. Sittande, från vänster till höger: kung Alfonso XIII av Spanien, kung-kejsaren George V av Storbritannien och kung Frederick VIII av Danmark. Bilden är tagen 20 maj 1910.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Om vasaprinsen som var satt att regera över två kungariken. Men en maktkamp han inte kunde segra i vred den svenska kronan ur hans händer och förpassade honom till historiens glömska.
Nya avsnitt från P3 Historia hittar du först i Sveriges Radio Play.
Redaktionen för detta avsnitt består av:
Cecilia Düringer – programledare och manus
Martin Abrahamsson – research och manus
Emilia Mellberg – producent
Zardasht Rad – scenuppläsare
Elias Klenell – ljuddesign och slutmix
Medverkar gör också Erik Petersson, historiker och författare.
Vill du veta mer om Sigismund? Här är några av de böcker som ligger till grund för avsnittet:
Östergren, Stefan – Sigismund. En biografi över den svensk-polske monarken
Larsson, Lars-Olof – Arvet efter Gustav Vasa.
Petersson, Erik – Den skoningslöse. En biografi över Karl IX
-
Drottning Kristina är en av våra mest omtvistade regenter. Hon chockade sin omvärld när hon först abdikerade från kungamakten och senare konverterade till katolicism. Senare undersökte hon möjligheterna att återfå den svenska kronan och hon konspirerade för att bli regent i Napoli.
Redan som ung regent etablerade sig drottning Kristina som en maktspelerska som belönade och spelade ut olika maktgrupper mot varandra för att stärka sin egen makt. Detta gör en hennes abdikation från tronen bara efter tio år efter att hon blivit myndig ännu mer mystisk.
I detta avsnitt av podden Historia samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Erik Petersson som skrivit två böcker om drottning Kristina: Maktspelerskan – Drottning Kristinas revolt samt Drottning utan land – Kristina i Rom.
Drottning Kristina (1626-89) fostrades redan som litet barn att bli regent i den växande stormakten Sverige. Som dotter till Gustav II Adolf, Lejonet från Norden, fick hon tidigt hela Europas ögon på sig. Efter faderns död kom hennes uppväxt kom att präglas av maktkampen inom högadeln.
Det var en skandal när hon bara fyra år efter sin kröning abdikerade från tronen till förmån för sin kusin Karl Gustav. Men det var ingenting mot skandalen när hon senare konverterade till katolicismen. Detta har präglat bilden av drottning Kristina och det är först i modern tid historiker har velat se på Kristina som en aktiv maktspelerska.
Kristina deltog i det styrande rådet redan innan hon blivit myndig och övertog riksstyrelsen 8 december 1644 och kröntes i Stockholms storkyrka 20 oktober 1650. Den 6 juni 1654 abdikerade Kristina i Uppsala och i december 1654 övergick Kristina i Bryssel i hemlighet till katolicismen och därefter officiellt i Innsbruck i november 1655. Hon kom att bosätta sig i Rom.
Bild: Drottning Kristina till häst, målning av Sébastien Bourdon från 1653. Målningen skänktes av drottning Kristina till Filip IV av Spanien. Wikipedia. Public Domain
Musik: BWV 2020 av bzur: Storyblocks Audio
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Det Erik inte vet om abborrfiske är helt enkelt inte värt att veta! I det här avsnittet nördar jag och Erik in oss ordentligt på just kustabborren och ni får ta del av hans enorma kunskap inom just det här området. Det här vill ni helt enkelt inte missa.
-
Erik Petersson, den okrönta kungen av Kalmarsund. I det här avsnittet får ni lära känna en av Sveriges mest progressiva och nyanserade abborrfiskare.
-
Kungar har länge varit en central del av både historieforskningen och populärhistoria. Men vilka kungar är svenska folket mest intresserade av? Historia Nu har analyserat vilka kungar som är de mest eftersökta i Google.
Och vid sidan om topplistan hittar vi orättvist bortglömda kungar. Och vi diskuterar vem som är Sveriges bästa kung och naturligtvis Sveriges sämsta kung. Och vilka kungar i regentlängden har egentligen inte funnits.
I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Erik Petersson är historiker och författare som är aktuell med boken Karl IX – Kampen om kronan.
Populäraste kungarna på Google
Gustav VasaDrottning KristinaKarl XIICarl XVI GustafGustav II AdolfGustav IIIKarl XIAdolf FredrikErik XIVGustaf VI AdolfKarl XVUlrika EleonoraMagnus LadulåsOscar IDrottning MargaretaKarl IXKarl XIV JohanMagnus ErikssonGustav VJohan IIIKälla: SEM Rush, 210609
Musik: Kungssången med Johan Forsell, public domain.
Bild: Färglitografi, inramat kistebrev, "Sveriges regenter från Gustav Wasa till närvarande tid". Från Gustaf Vasa till Oskar I. Tryckt hos P. A. Huldberg Stockholm 1844-57. Från Hönebäck i Björkviks socken.
Kistebrev var enklare tryck med religiöst, historiskt eller skämtsamt allegoriskt innehåll. De var avsedda för insidan av locket på allmogens kistor och kunde även sättas upp som tavlor på väggen. Namnet kistebrev är en senare beteckning för dessa enklare grafiska blad.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
När vi närmar oss Sigismunds sista år vid makten och Karl IX:s första är det hög tid att bjuda in historikern och författaren Erik Petersson till podden. Han disputerade 2017 vid Linköpings universitet på avhandlingen Vadstena krigsmanshus: en studie av den svenska kronans inrättning för sårade och gamla soldater cirka 1640–1780 och har skrivit ett flertal böcker om svensk 1500- och 1600-tal. I veckans avsnitt tar vi oss fram till Slaget vid Stångebro 1598. Vill du stödja podden? Bli patron eller swisha en valfri summa till 123-2614618 Instagram: @kungarochkrig Twitter: @kungarochkrig Facebook: Kungar och krig
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Unionskungen som döpte Stockholm i blod. Men bakom tyrannstämpeln döljer sig en envis och karismatisk renässansfurste som gjorde allt för sitt rike och för kärleken.
Nya avsnitt från P3 Historia hittar du först i Sveriges Radio Play.
I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. Varje avsnitt handlar om ett historiskt skeende, med en historisk person i fokus.
Redaktionen för detta avsnitt består av:
Cecilia Düringer – programledare och manus
Pablo Leiva Wenger – scenuppläsare
Elias Klenell – ljuddesign och slutmix
Tove Palén – producentMedverkar gör också Erik Petersson, historiker och författare till boken Furste av Norden.
Vill du veta mer om Kristian II? Här är några av de böcker som ligger till grund för avsnittet:
Furste av Norden: Kristian Tyrann av Erik Petersson
Kalmarunionens tid: från drottning Margareta till Kristian II av Lars-Olof Larsson
Sveriges historia 1350-1600, red. Bo Eriksson och Dick Harrison
Stockholms blodbad av Dick Harrison