Kapstaden Podcasts

  • Äntligen säsongstart där vi får följa med på en kaotisk musikvideoinspelning i Sydafrika och Myra har börjat bygga på sin bucketlist för 2023! Nu kör vi!

  • Hur ser friheten ut när man är fri? Sex kvinnor samlas i Kapstaden för att segla över Atlanten. De är fullständiga främlingar för varandra. De flesta är över femtio, på andra sidan karriär och familjeliv. I kontakt med elementen – stormen, havets djup, himlens väldighet – faller fernissan snabbt av och det som besättningen bär inom sig spelas upp. Vilka blir vi då? Ett existentiellt äventyr ombord på en segelbåt. Lotta Lundberg i samtal med Dan-Erik Sahlberg, programchef på Sigtunastiftelsen.

    Medarrangör Natur & Kultur

  • Simon Gärdenfors är standupkomiker och underhållare.

    Vi pratar om:
    Att Simon är född till en provokativ komiker.
    Om hur Simon var snäll mot mig efter ett gig och förklarar att man inte ska jämföra barn eller komiker.
    Om att bli recenserad i tidningar, om sin "Djurkväll!".
    Simon pratar om sina nya långfilm som finansieras via kickstarter.
    Jag ifrågasätter om filmen är för grov för Public Service men tji får jag.
    Vi pratar om vad vi övar på på standupscenen.
    Vi benämner att Simon skämtar mycket om vad han kallar "Mat och dryck"
    och kategorin "Övrigt".
    Jag berättar kort om när jag körde standup i Kapstaden i Sydafrika.
    I idélabbet bollar vi skämtidéer.

    Simon Gärdenfors: www.gardenfors.com Instagram: @gardenfors
    John Olsson: www.johnolsson.se Instagram: @john_olsson_

    Ljudmix: Edwin Lundgren (Multimedia Marketing Sweden)

  • Utrikeskrönikan 18 maj 2022.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Kapstaden, onsdag.

    En veckas reportageresa lider mot sitt slut. Det är första gången jag är i den här stan, och i det här landet. Det är första gången jag är på den här kontinenten.

    En del saker förväntade jag mig att se, men det har ändå gjort starkt intryck. De brutala skillnaderna mellan de som har och de som inte har, och som är så mycket mer synliga i stadsbilden här jämfört med i Sverige.

    Varje dag har jag åkt förbi tjusiga hus med fantastisk utsikt över havet, och höga murar med taggtråd eller elstängsel mot gatan. Jag har åkt förbi padelanläggningar, golfbanor och boutiquehotell. Några minuter senare townships, kvadratkilometer efter kvadratkilometer med samhällen som enbart består av skjul, och där droger och gängkriminalitet gör livet svårare för samtliga.

    En sak som jag kanske var mindre förberedd på, är storslagenheten i den här stan. Allt är liksom maxat. Och det som gör det mest maxat är bergen. Vart du än vänder dig har du ett imponerande berg. Och kommer man upp på bergen så tar utsikten andan ur en. Den här stan, på sin kontinents yttersta spets, känns så mäktig så om man tänker på låt säga ett Eiffeltorn, så känns det liksom bara – fjuttigt.

    Det som också slagit mig är Kapstadenbornas kärlek till sin stad. Capetonians, unga som gamla, verkar älska stan och verkligen uppskatta skönheten. Jag tänkte att de som går här varje dag kanske skulle rycka på axlarna åt vyerna. Men på Signal Hill vid solnedgången har folk bänkat sig på berget som på en teater. Det är ungdomar, barnfamiljer med picknickmat, och bilarna är så många att parkeringsplatsen inte räcker till på långa vägar. 

    Vägen upp är en serpentinväg, där varje möte med en något större bil är en risk att hamna med ett hjul i diket. Vägen är en utmaning för mig som verkar ha utvecklat en viss höjdskräck på äldre dar. Den här stan är farlig, har så många människor sagt åt mig. Jag vill tillägga att den känns rätt farlig även på höjden.

    Men när solen gått ner, och en stor fullmåne gått upp, lyser stan med miljontals lampor långt där nere, och bortanför ses hisnande berg så långt ögat når. Jag struntar i min höjdskräck och tänker att den här utsikten nog inte går att vänja sig vid. Den går inte att rycka på axlarna åt, oavsett om du sett den förut. Och oavsett om du är en som har eller inte har i den här stan.

    Sara Heyman, korrespondent för global hälsa
    [email protected]

  • Högskolan Västs installationsföreläsningar med de elva nya professorer som installeras på Akademisk högtid 2021, görs i form av Professorpodden.
    I detta avsnitt möter du Laurence Piper, professor i statsvetenskap inriktning arbetsintegrerat lärande, AIL. Hans forskning inkluderar studier av segregerade områden såväl i Trollhättan och Vänersborg som i Kapstaden i Sydafrika. Ett mål han har är att identifiera nya och lokala initiativ som kan leda till inkludering och att hantera segregation.

    Samtalet är på engelska men finns i textad version både på engelska och svenska här: https://hvplay.hv.se/media/t/0_l4vgiwgo

    Samtalet leds av Ulf Axelson, journalist, skribent och moderator vid Axelson Information AB.

    Trevlig lyssning!

  • Apartheid i Sydafrika byggde på strikt åtskillnad mellan etniska grupper där de vita sydafrikanernas överhöghet var självklar. Apartheid är historien om hur kolonialismens rasism i samspel med de vita afrikanderna religiösa tro på rasåtskillnad utvecklades till ett institutionellt rasistiskt ramverk under åren 1948 till 1994.


    Redan 1910 förbjöds Sydafrikas afrikanska folkmajoritet att äga jord utanför särskilda reservat, som motsvarade 13 procent av Sydafrikas landyta. idén var att befolkningen skulle separeras utifrån rastillhörighet. De svarta afrikanerna tvingades bo bantustans, även kallade homelands.


    I avsnitt 163 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Andreas Karlsson, författare och journalist om varit bosatt i Sydafrika. Han har bland annat skrivit böckerna Sydafrikas historia och Det nya Sydafrika.


    Sydafrika betraktas som mänsklighetens vagga eftersom man hittat spår efter tidiga homo naledi i grottorna vid Sterkfontein väster om Johannesburg som visar att det fanns mänskligt liv i regionen för mer än tre miljoner år sedan. Arkeologer har också funnit 1,6 miljoner år gamla stenverktyg.


    Det var portugisen Bartolomeu Diaz som år 1488 som första europé seglade runt Kaphalvön och Afrikas sydspets i sin strävan att hitta sjövägen till Asien. Först 1652 upprättar nederländska Förenade Ostindiska kompaniet en bosättning som kom att bli Kapstaden vars uppgift var att serva skepp som var på väg om Asien.


    Den svarta befolkningen i Sydafrika var inte möjliga att underkuva vid denna tid så slavar kom att skeppas dit från Asien och andra delar av Afrika. De första vita kolonisatörerna boerna, som talade holländska, kom att utveckla en egen identitet skild från britterna som ockuperade Kapkolonin från år 1806.


    När boerna tröttnade på den brittiska koloniala myndigheten i Kapkolonin vid dagens Sydafrikas sydspets gav de sig iväg på ”die groot trek” under åren 1836-40. Boerna flyttade norrut och nu uppstod myten om ”den lediga marken”. Men landet var bebott av olika svarta grupper, där san är de enda som kan hävda sin rätt som ursprungsbefolkning, medan bantufolk kom norrifrån på 300-talet e. kr.


    Efter 1948 lagfästes in i minsta detalj den segregering mellan vita, afrikaner, indiskättade och s.k. coloureds (sydafrikaner av blandras) som existerat praktiskt taget sedan den europeiska erövringen inleddes. Endast vita sydafrikaner hade rösträtt.


    Job Reservation Act förbehöll kvalificerade arbeten och arbetsledning åt vita, ett fackligt krav ända sedan arbetare vid Witwatersrands guldgruvor på 1920-talet demonstrerat för ett vitt Sydafrika. Immorality Act förbjöd äktenskap och allt sexuellt umgänge mellan vita och andra sydafrikaner. Group Areas Act hindrade icke-vit inflyttning till städerna.


    Särskilda pass erfordrades för de miljoner människor som arbetade i Sydafrikas industri eller i de vitas hem och därför tilläts bo i de särskilda svarta förstäder, townships, som växte upp utanför de större städerna. Gruvindustrin utvecklade ett särskilt migrantarbetarsystem, där afrikanska män inhystes i övervakade kaserner utan rätt att ta familjen med sig.


    Lyssna också på avsnitten Det brittiska imperiets uppgång och fall.

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • 30 november 2010. Efter ett spektakulärt giftermål i Indien blir Anni Dewani överraskad av sin nyblivna make Shrien Dewani med en smekmånad i Kapstaden i Sydafrika. Under en suspekt taxiresa utsätts paret för en bilkapning. Maken Shrien blir utslängd från taxin medan Anni lämnas kvar i bilen. Hon hittas senare skjuten i huvudet, mördad. Vad hände egentligen? Var det ett rånförsök eller ett välplanerat mord?

    Hasse Aro träffar Annis syster Ami Denborg som berättar om rättegången, medieuppståndelsen och vad hon tror är orsaken till hennes
    systers död i det uppmärksammade smekmånadsmordet.

    Lyssna på Fallen jag aldrig glömmer innan alla andra - på Podplay på torsdagar!

  • Läkare. Född i Hedemora, bosatt i Kapstaden. Debuterar som Sommarvärd.

    Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.

    Läkaren Ingrid le Roux berättar om arbetet med utsatta kvinnor och barn i Sydafrikas fattigaste områden, och om hur hon hamnade där.

    En dag i augusti 1964 står Ingrid le Roux på kajen i Amsterdams hamn. Där stod hon tillsammans med kanske tusen nervösa och förväntansfulla tonåringar från världens alla hörn. De hade kommit till Amsterdam för att ta båten till New York. Alla var stipendiater, och skulle bo i amerikanska familjer och gå på High School under ett år i USA. En av stipendiaterna var Pieter le Roux från Sydafrika, som så småningom blev hennes man.

    "Det var inte självklart för oss att vi skulle bosätta oss i det ras-segregerade Sydafrika, med en så osäker framtid. Men Pieter är nationalekonom och var inspirerad av den svenska välfärdsekonomin, han ville påverka Sydafrika i den riktningen. Och jag ville göra sjuka barn friska. Vi kände båda att vi skulle kunna göra nytta i Sydafrika."

    "Vi förstod snart att vi måste göra något åt undernäringen om vi skulle kunna bota barnen från alla infektioner. Vi öppnade en mottagning för rehabilitering av de undernärda barnen i en enkel kyrksal. Dit kom mammorna varje dag med sina barn och vi började tala om vad som hade orsakat undernäringen. Oftast handlade det om brist på pengar."

    Ingrid berättar om mötet med Nelson Mandela – en stor man vars hjältegloria inte bleknar när man kom närmare.

    Om Ingrid le Roux

    Har i 40 år arbetat med utsatta kvinnor och barn i Sydafrikas fattigaste områden. Tilldelades utmärkelsen Årets livsgärning vid Svenska hjältar-galan 2018. Läkarundersökte Nelson Mandela dagen efter hans frigivning. Är Desmond Tutus husläkare och nära vän. Livsverket är organisationen Philani som driver barn- och mödravårdskliniker i Kapstadens kåkstäder.

    Har utbildat hundratals ”mentormammor” som gör hembesök i fattiga och farliga områden där de själva vuxit upp. Utsedd till hedersdoktor vid Karolinska Institutet.

    Har en djup och stark kristen tro.

    Producenter: Lisbeth Gustafsson och Ulla Walldén