New York Podcasts

  • Ett trauma sätter inte spår bara hos den som upplevt det, utan kan prägla flera generationer. Nazanin Raissi reflekterar över fenomenet som kallas postmemory, eller postminne på svenska.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2023-01-19.

    Fotoalbumets pärmar vilar mot bordet. Jag lösgör det svartvita familjefotografiet bakom det skyddande höljet och vänder på det. Baksidan täcks av text som strukits över med täta cirklar och streck av blå kulspetspenna. Jag lutar ögat mot Agfa-luppen som förflyttar mig närmare. Långsamt drar jag luppen över det blå klottret, som likt tusenåriga svårtydda inskriptioner på pergament, får mig att skymta det förflutna genom nuet. Jag visar fotografiet för min far. Berättar att jag vänder på varje fotografi. Minnen är alltid i kris, säger han. Texten förblir omöjlig att dechiffrera. Jag placerar tillbaka fotografiet i albumet. Människorna här är borta men deras spår kvarstår. 

    Postmemory, eller postminne, beskriver en senare generations förhållande till det personliga, kollektiva eller kulturella trauma som en tidigare generation upplevt. Vi talar här om upplevelser som denna senare generation “minns” endast genom berättelser, bilder och handlingar. Upplevelser som överförts så djupt och monumentalt att de tycks utgöra minnen i sig själva enligt Marianne Hirsch, professor i litteratur vid Columbia University som formulerat begreppet. Förledet “post” ska inte tolkas som att vi i den senare generationen lever bortom minnet och att vi upplever det som historia. Nej, tvärtom reflekterar “post” här att minnet fritt förflyttar sig mellan generationer och människors medvetanden och på så vis blir ett slags gemensamt upplevd biografi. 

    Hirsch utgår från Förintelsen i sin analys men menar att postminne kan uppstå i många olika sammanhang där traumatisk överföring sker. Ofta förs minnena vidare inom en familj, men familjeband är inte nödvändigt för att postminne ska uppstå. Vad som är av betydelse är att kunna identifiera sig med den som erfarit traumat. Identifikationen gör det möjligt för traumat att fortplanta sig, att bli ett minne i en yngre generation, också bortom släktskap. Förutsättningen är att där finns en länk till ett kulturellt eller nationellt trauma som skapar känslan av att “det kunde ha varit jag”. 

    Till skillnad från minnen relaterade till posttraumatisk stress rör det sig således inte om lagrade och faktiska minnen, utan om ett slags “icke-minnen” överförda genom “kroppens språk”. Alltså minnen som saknar en konkret relation till det förflutna och som skapats av tystnad snarare än tal och av det osynliga snarare än det synliga. Postminne är att ärva ett stumt och okänt förflutet. Det kan liknas vid Sigmund Freuds beskrivning av traumat – som att ha en “främmande kropp” i psyket som begär att få bli förstådd. 

    Att växa upp med överväldigande postminnen gör att de egna erfarenheterna riskerar att trängas undan och därmed kan en person indirekt formas av traumatiska händelser tidigare generationer upplevt. Med Hirschs ord “händelserna inträffade i det förflutna men deras effekter fortsätter in i nuet”. Eller som poeten Solmaz Sharif skriver: “Enligt de flesta / definitioner har jag aldrig / varit i krig. // Enligt mina / har merparten av mitt liv / tillbringats där.” Postminne är att “minnas” sina föräldrars minnen som vore de ens egna erfarenheter. Att minnas deras sår. 

    Förefaller det dunkelt? Det är för att det är det. Det mänskliga minnet är ett landskap som till stora delar fortfarande är dolt och fyllt av hemligheter.

    Muntliga och skriftliga berättelser lämnar spår men fotografier gör något mer. Fotografiet är en miniatyr av verkligheten säger författaren Susan Sontag. Filosofen och kritikern Roland Barthes menar att fotografiet ständigt bär med sig sitt motiv. Det är ett närvarobevis och ger därmed ett löfte om tillträde till det avbildade ögonblicket. Barthes skriver: “En sorts navelsträng, som förbinder det fotograferade tingets kropp med min blick: även om jag inte kan ta på det blir ljuset här ett köttsligt element, en hud som jag delar med den som har fotograferats.” 

    För Hirsch är fotografiet postminnets främsta medium. Fotografier som överlever trauman, som överlever personerna på bilden, besitter en sällsam förmåga att verka som spöken som hemsöker nuet menar Hirsch. De visar oss att gränsen mellan de döda och de levande i själva verket är mycket tunn. Vi tittar på personerna och de tittar tillbaka. Vi förmår inte lämna varandra i fred.

    Varje fotografi behöver tid för att existera. Varje fotografi representerar ett bestämt ögonblick. Fotografiet säger det var. Det var en gång ett krig. Det var en gång en familj. Det var en gång en far som i en hastig flykt valde att ta med ett fotoalbum. 

    Fotografier gör mer än att visa scener och erfarenheter från det förflutna, de frigör sig från sin, till synes, tvådimensionella, stumma, fyrkantiga form och blir till fysiska berättelser menar konsthistorikern Jill Bennett. Vittnesmål som går under huden, berör och skakar om betraktaren. Antonio Damasio, professor i neurologi, beskriver våra synupplevelser som något fysiskt – det vi känner i våra kroppar när vi ser någonting. När vi tittar på fotografier söker vi mer än information. Vi tittar för att bli “träffade”, “sårade” och “chockade”. Vi tittar för att vi knyter an till döda objekt som aldrig svarar och vi genomsyrar dem med liv. 

    Fotografiet får även en symbolisk roll. Det refererar till betydelser bortom det som faktiskt avbildas. Till familj, hem, tillhörighet, trygghet och till den kontinuitet som brutits och som blöder från en generation till en annan. 

    Därför finns en länk mellan fotografi och kropp som möjligen förklarar fotografiets kraft att överbrygga gapet mellan dem som kom före och dem som kom efter.  

    Konst som har sin utgångspunkt i den tidigare generationens trauma utgör fundamentet för Marianne Hirschs teori. När postminnen ges ny form och placeras i nya sammanhang kan de “arbetas igenom” för att åter tala med Freud. Inget kan såsom konsten uttrycka sammanblandningen av närvaro och frånvaro, nu och då, liv och död, ambivalens och begär. Allt det stoff som postminnen består av. Kanske kan, genom konsten, postminnen bearbetas. 

    Jag trär på mig de vita tunna handskarna, tar fram fotografiet och lägger det varsamt med baksidan mot skannerns glas. I bildredigeringsprogrammet ökar jag bildens kontrast. Jag förändrar brännvidden och kommer sakta närmare. Bakom kulspetspennans cirklar och streck anar jag bokstäver och ett årtal men informationen förblir kodad. Jag kommer nära men jag kommer inte fram. Från originalfotografiet skapar jag en ny papperskopia. Med en kulspetspenna ritar jag egna cirklar av blått bläck över de redan existerande. Med en sax rispar jag bort de sista synliga spåren av ord. Minnen är alltid i kris.

    Nazanin Raissi, psykolog och konstnär

    Litteratur:

    Barthes, Roland. (1986). Det ljusa rummet. Översättning: Mats Löfgren. Alfabeta. Stockholm, Sverige. 

    Bennet, Jill. (2005). Empathic vision: Affect, trauma, and contemporary art. Stanford University Press. Stanford, California. 

    Cozolino, Louis. (2006). The neuroscience of human relationships. W.W. Norton & Company. New York City, New York.

    Damasio, Antonio R. (2003) Descartes Misstag. Översättning: Per Rundgren. Natur och Kultur. Stockholm, Sverige.

    Hirsch, Marianne. (1997). Family frames: Photography narrative and postmemory. Harvard University Press. London, England.

    Hirsch, Marianne. (2012). The generation of postmemory: Writing and visual culture after the holocaust. Columbia University Press. New York City, New York.

    Sharif, Solmaz. (2017). Look. Översättning: Ida Börjel och Jennifer Hayashida. Rámus Förlag. Malmö, Sverige.

    Sontag, Susan. (1977). On photography. Penguin Books. London, England.

  • Avsnitt 100 (!!) är här och vi gästas av LEGENDAREN Niklas Berntzon. Vi snackar om hur han träffade och grundade ESNY tillsammans med Fredrik Eklund, hur man bygger upp sitt nätverk, galna luftballongsturer, sälja Sveriges dyraste lägenhet, hur han hämtar inspiration från New York, framtiden för yrket, vad som kommer krävas av framtidens toppmäklare, vara cutting edge och hur det var att följas av ett TV-team i programmet ”Toppmäklarna”!

    Hemnet kommer med finfina spaningar. Stort tack till Hemnet som gör podden möjlig!

  • Idag gästar stjärnmäklaren Niklas Wendell poddy! Hur vinner man en budgivning? Hur får man råd att köpa sin första bostad? Vilka investeringar är mest värda att göra för att kunna tjäna pengar på sina bostäder? Ska man köpa eller sälja först? När ska man byta mäklare? Är det värt att ta in styling? Och vilka fördomar har tjejerna om mäklaryrket?


    Hur kunde Ellinor gå ifrån en 2a i stan till ett arkitektritat hus i ett av Saltsjö-Boos dyraste områden på bara något år? Varför rantar Niklas Melinas budgivningsteknik? Har folk haft sex på hans visningar? Vad händer på visningarna hos Niklas kollega Fredrik Eklund i New York? Tar dom in strippor och festar loss på riktigt i serien Million Dollar Listing? 


    Varför skulle Melina passa som mäklare (och Ellinor ABSOLUT INTE)? Är mäklaryrket så som man tänker sig? Blir man svinrik? Vad är Niklas bästa tips? 


    Ja! Tycker ni att det är kul att höra på snack om renoveringar, pengar och hur en expert i branschen resonerar kring hur man ska tänka i dessa tider ~ så vill ni inte missa veckans avsnitt med göttegömmorna!


    Kan ni inte vänta till nästa torsdag eller vill ställa en lyssnarfråga? Gå in på Instagram och följ Ellinor och Melina på: 

    @ingabeigamorsor 

    @melina.criborn

    @ellinorlofgren 

    .

    ‘Inga Beiga Morsor’ är producerad av Silverdrake Förlag via Acast

    www.silverdrakeförlag.se


    Klippare:

    Patrik Sundén

    @patriksunden


    Redaktör:

    Marcus Tigerdraake, [email protected]

    @marcustigerdraake


    Koordinator: 

    Victoria Tigerdraake, [email protected]

    @victigerdraake


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Ronie Berggren och Björn Norström om det senaste i USA: New York Citys borgmästare Eric Adams konstaterar att budgetunderskott beror på de illegala immigranterna; Disney säger upp tusentals anställda; Bojkotten mot Bud Light ger stor effekt; Sverige behöver förstå Fox News; PBS lämnar Twitter; Jury beslutar fria polis som sköt svart person i Akron, Ohio; Sportjournalisten Samantha Ponder går ut i kritik mot transgenders i damidrott; Stämningar på väg mot kinesiska polisstationer i USA; Donald Trump JR på fel sida i debatten om Bud Light; Lia Thomas anser att Biden förslag om att kräva transgenders rätt i damidrott inte går tillräckligt långt; Biden vill hjälpa familjer med barn på dagis; Elon Musk förklarar att innan han tog över Twitter hade FBI etc full tillgång till Twitteranvändarnas privata meddelanden; Två av Bidens departementschefer stämda för hemlighållande av offentlig information; Storyn om Schwarzeneggers asfaltlagning - Arnold hade rätt; New York förbjuder namn associerade med indianer på sina idrottslag; Ron DeSantis dumpar Bud Light; Smash and Grab och pöbelstölder allt vanligare i Chicago.

    -------
    STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

  • Tone och Bea återförenas efter att Bea har varit i New York i två veckor. På resan råkade hon umgås med ett gäng som visade sig vara både homofobiska och transfobiska… Hör hela historien i dagens avsnitt!

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Tone och Bea återförenas efter att Bea har varit i New York i två veckor. På resan råkade hon umgås med ett gäng som visade sig vara både homofobiska och transfobiska… Hör hela historien i dagens avsnitt! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Ronie Berggren och Björn Norström om det senaste i USA: Vänsters kulturkrig allt hätskare; Vänsteraktivister försöker avbryta Ron DeSantis tal; Biden-anställde Sam Brinton riskerar fängelse för väskstöld; Minneapolis ger muslimer rätt till böneutrop oavsett tid på dygnet; Biden godkänner gasledning i Alaska; Stora problem med råttor i New York City; Anheuser Busch har förlorat 5 miljarder dollar i marknadsvärde efter transgender-reklam; Läkarskola i New York vill fokusera mer på anti-rasism; Biden strular till det på Irland; Man i Texas får 70 års fängelse för att ha spottat på polis; Nike utsätts för bojkotter; Giggle for Girls-app-grundare försvarar beslut att säga nej till transgender-användare; Pentagonläckan hittad och åtalad; Lärare i Missouri som vägrar woke-utbildning straffas med enorma böter; Portland State University beslutar att återge sina skolvakter vapen igen; NPR lämnar Twitter i protest mot Elon Musk.

    -------
    STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

  • Kiss i sverige: Lennart Wizén & Simon Wizén

    Vår serie ”Kiss i Sverige” fortsätter med far och son Wizén, detta är ett Dacapo avsnitt, de berättar om sina upplevelser på Gröna Lund 1976 samt Globen 1996.

    Välkommen till femte avsnittet i vår serie ”Kiss i Sverige”, en resa som slutar i Dalhalla 2023

    Detta har vi pratat om:

    Hotter than hell, KISS, Strutter, Cold Gin, Kiss Alive!, Dressed to Kill, Deep Purple, Black Sabbath, She, Two Timer, Love Her All I Can, Roger Glover, ZZ Top, Sikta mot stjärnorna 1995, Double Platinum, Soloalbumen, Made in Japan, Machine Head, Skivgrossisten, Kansas, Poster, Rush, Led Zeppelin, Zonk, Runaways, Destroyer, Welcome to my Nightmare, King of the Nighttime World, Rock and Roll Over, Love Gun, Unmasked, The Elder, Lennart Fageman, Warner Music, Posten, Alive II, Larger Than Life, Queen, We Will Rock You, GDC, Skivcentrum, Deuce, tidsmaskiner, New York, Madison Square Garden 2023, Rickard Gabrielsson, Leo Eide, Bloddräggling, Flaming Youth, porrtidningar I skogen, Ace Frehley, Svala & Söderlund, 250 biljetter, Svenska Dagbladet, Globen 1996, Kiss in the Phantom of the Park, Sergelteatern, Ace stuntman, svedda ögonbryn, Watchin' You, Donnington, Stockholm Groove, Rush, KISS 1999 3D, Psycho Circus, Black Metal, Pantera, Slayer, Venom, Valkyria, Growl teknik, Slaktkyrkan, Fryshuset, Sparks, Kraftwerk, Criss 99, Staffan Hildebrand, Richard Evenlind

  • Kiss i sverige:  Lennart Wizén & Simon Wizén Vår serie ”Kiss i Sverige” fortsätter med far och son Wizén, detta är ett Dacapo avsnitt, de berättar om sina upplevelser på Gröna Lund 1976 samt Globen 1996. Välkommen till femte avsnittet i vår serie ”Kiss i Sverige”, en resa som slutar i Dalhalla 2023 Detta har vi pratat om: Hotter than hell, KISS, Strutter, Cold Gin, Kiss Alive!, Dressed to Kill, Deep Purple, Black Sabbath, She, Two Timer, Love Her All I Can, Roger Glover, ZZ Top, Sikta mot stjärnorna 1995, Double Platinum, Soloalbumen, Made in Japan, Machine Head, Skivgrossisten, Kansas, Poster, Rush, Led Zeppelin, Zonk, Runaways, Destroyer, Welcome to my Nightmare, King of the Nighttime World, Rock and Roll Over, Love Gun, Unmasked, The Elder, Lennart Fageman, Warner Music, Posten, Alive II, Larger Than Life, Queen, We Will Rock You, GDC, Skivcentrum, Deuce, tidsmaskiner, New York, Madison Square Garden 2023, Rickard Gabrielsson, Leo Eide,  Bloddräggling, Flaming Youth, porrtidningar I skogen, Ace Frehley, Svala & Söderlund, 250 biljetter, Svenska Dagbladet, Globen 1996, Kiss in the Phantom of the Park, Sergelteatern, Ace stuntman, svedda ögonbryn, Watchin' You, Donnington, Stockholm Groove, Rush, KISS 1999 3D, Psycho Circus, Black Metal, Pantera, Slayer, Venom, Valkyria, Growl teknik, Slaktkyrkan, Fryshuset, Sparks, Kraftwerk, Criss 99, Staffan Hildebrand, Richard Evenlind

  • Lite tekniska problem gjorde att vi bara kunde klippa till åren 2005-2010, men vi kommer spela in de kvarvarande åren, så frukta icke!

    Vi fortsätter längs minnenas allé, och går här igenom våra personliga minnen och tankar om GAS-åren 2005-2010.

    Bland annat pratar David och Niklas om Raggarkungen, Anders Erikssons bankfack och Roy och Roger i New York.

  • Vad spelar diplomatin för roll egentligen? Hur är det att jobba som diplomat i ett konfliktdrabbat område? Och hur känns det att representera Sverige i en multilateral förhandling vid FN i New York?

    Det – och mer – får vi höra när Kristoffer Triumf intervjuar Niklas Kebbon, chef över enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt på UD.

  • Citaten "jag har mina pengar i en indexfond" och "jag skulle inte rekommendera min egen fond" vore inte märkvärdiga om de inte kom från professionella aktiva förvaltare och analytiker i finansbranschen.


    I dagens avsnitt intervjuar vi de två brittiska professorerna Crawford Spence från Kings College i London och Yuval Millo från Warwicks universitet. De berättar om sin studie från i början av året (2023) där de intervjuade 69 fondförvaltare och analytiker från London, New York och Chicago. Djupintervjuerna gav en inblick i finansbranschen som man annars inte riktigt får.


    Det som stack ut för mig var att många förvaltare resonerade kring aktiv vs passiv-debatten (dvs. kan man slå index eller inte?) utan att de ens blev tillfrågade om frågan. Vissa uppvisade till och med en viss kognitiv dissonans där de å ena sidan arbetade med aktiv förvaltning, men placerade signa egna pengar passivt i indexfonder.


    På sätt och vis är ju inte resultaten i studien förvånande. Som professorerna själva säger - många av de här resultaten är kända från andra branscher. Vi är människor. Människor fattar inte rationella beslut i alla situationer. Vi lägger vikt vid saker som vi enkelt förstår även om de inte alltid är relevanta. Vi är relationsorienterade som gillar människor som är som vi själva och så vidare.


    Det leder till att även i finansbranschen gör man konstiga saker. Vissa till och med uttryckte att de inte gillade sitt jobb, men stannar kvar för att det är bra betalt, för att man har en viss livsstil och för att man är rädd för förändring. Man vet rationellt att nyckeln till framgång är att sticka ut, att avvika från att vara indexnära men det kommer med en social risk som inte riktigt vågar ta. Som analytiker blir man kompis med företagsledningen på bolagen man analyserar och så vidare.


    Jag gillade verkligen det som professorerna sa att man behöver se även finansmarknaden som en social konstruktion, bestående av aktörer som är irrationella, gör så gott de kan och fattar så fort de hinner.


    Samtidigt behöver vi utomstående vara lite mer kritiska och inte köpa de historier som berättas från finansbranschen. Vi behöver ifrågasätta deras argument kring hållbarhet (som professorerna sågar), price discovery och att deras tid kommer i ett tuffare marknandsklimat.


    Jag och Caroline hoppas att du får glädje av avsnittet, för på sätt och vis ger de en inblick som man sällan får. Samtidigt bekräftar det mycket av det som vi sagt under många år, som småsparare har vi bäst sannolikhet att få en bra avkastning genom att investera passivt, långsiktigt, regelbundet i bred och billig indexfond eller fondrobot.


    Många hälsningar,

    Jan och Caroline


    Diskussion i forumet:

    https://rikatillsammans.se/forum/t/52089


    Innehållsförteckning

    ====

    00:00:00 Introduktion

    00:07:55 Starkt stöd från forskningen för småsparare att lägga sina pengar i indexfonder

    00:11:28 Samma logik bakom drömmen om lottovinsten som övertro på den egna förmågan

    00:16:50 Aktiva förvaltare säger att de inte skulle investera i sin egen fond

    00:24:30 En del fondförvaltare kände hat mot sitt jobb men stannade kvar år efter år

    00:30:27 Aktiva förvaltare tycker att de har viktiga funktioner i finansmarknaden

    00:34:20 Ingen substans i att fondförvaltarnas argument att de räddar planeten

    00:40:27 Professorerna behövde hitta på ett nytt uttryck

    00:43:54 Den akademiska studien blev ett biktbås för de aktiva förvaltarna

    00:48:01 Finansvärlden måste förstås som ett socialt sammanhang

    01:02:15 Inga nya sätt att slå marknaden ens med den nya tekniken

    01:10:09 Vad skulle du säga om dina barn ville bli aktiva fondförvaltare?

    01:17:27 Småspararna presterar ännu sämre än aktiva förvaltare

    01:21:10 Professorernas boktips


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Carl Akeley (1864-1926) var uppfinnare, skulptör och djurkonservator. Han konstruerade bland annat en filmkamera med panoramafunktion för att fånga alla de sällsynta djur han träffade på, en kamera som snart blev förstahandsvalet för journalfilmer, dokumentärer och idrottsevenemang. Idag är han mest känd för de naturtrogna dioramor som han kallade ”ett titthål in i naturen” som fortfarande finns att se på American Museum of Natural History i New York. Om honom handlar veckans avsnitt av Porträtt ur historien.


    Författare: Maria Golia

    Foto: Bettmann/Getty Images


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Tillsammans med Miranda Gonzales Edner från Amazon Web Service summeringar vi de trender vi tyckte var spännande från vårt besök på världens största retailmässa NRF och alla våra butiksbesök i New York.

  • Al-Qaida-ledaren Usama bin Ladin följde händelserna, den 11 september 2001 via BBC:s arabiska sändningar, när två passagerarflygplan kort tid efter varandra flög in i tvillingtornen på World Trade Center i New York. Aldrig tidigare hade världens skådat ett terrordåd av den magnituden.


    Usama bin Ladin hade genomgått en utveckling från en ung blyg religiös man, som levde i enkelhet trots att han ärvt miljoner av fadern som varit Saudiarabiens främsta byggherre, till en finansiär av jihad mot den sovjetiska ockupationen i Afghanistan för att slutligen planera det största terrordådet i världshistorien.


    I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten Jens Nordqvist som är aktuell med boken Al-Qaidas krig – Historien bakom den islamistiska terrorismen.


    När den saudiska konservatismen wahhabismen och salafismen under 1970-talet parade sig med den radikala egyptiska jihadismen bildades en explosiv mix, en draksådd ur vilken al-Qaida och senare 2010-talets terrororganisation Islamiska staten, IS, växte fram.


    Bakom det spektakulära dådet mot tvillingtornen i New York den 11 september 2001 stod nätverket al-Qaida som grundats av bin Ladin 1988 i kampen mot den sovjetiska ockupationen av Afghanistan.


    Al-Qaida vill återupprätta den islamiska civilisationens storhet och att bekämpa de sittande regimerna i muslimska länder, som betraktas som korrupta och beroende av västmakterna. Världsbilden präglas av en föreställning om västmakternas och Israels gemensamma konspiration mot islam.


    Al-Qaida började som ett logistiskt nätverk för att stödja muslimer från hela världen som kämpade mot Sovjetunionen under det afghanska kriget. När sovjeterna drog sig ur från Afghanistan 1989 skingrades organisationen, men fortsatte att motsätta sig vad dess ledare ansåg korrupta islamiska regimer och utländsk (dvs. USA) närvaro i islamiska länder.


    Bild: Al-Qaida-ledaren Usama bin Ladin med sin rådgivare Dr Ayman al-Zawahiri under en intervju med den pakistanske journalisten Hamid Mir i november 2001 i Kabul. Dr. Wikipedia, Cretative Commons.


    Lyssna också på Baader-Meinhof-ligan – från studentprotester till dödskult.


    Musik: Cinematic Action Drums And Percussion With Dark Ambient Atmospheric Tension Trailer av MEDIA MUSIC GROUP, Storyblocks audio.


    Klippare: Emanuel Lehtonen

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.