Berlin Podcasts
-
I dagens avsnitt får Joanna inta den så kallade heta stolen. Ett röstmemmo från en kär vän får henne att tala ut om vad som egentligen hände när partypatrullen intog Berlin. Joanna ger även svar på tal gällande träningsschema, kost, barnfrågan och erövringar i sängkammaren.Ett riktigt pang-avsnitt helt enkelt đ
-
Podden IS BACK efter ett kortare pÄsklov och detta med mf BESKED! I veckans avsnitt pratar vi om sliding doors moments, vÀgarna vi aldrig tog, och nÀr och hur vi drömmer om ett annat liv. Hur hade Gabis liv sett ut om hon hade tagit toppjobbet i Berlin hon blev erbjuden för nÄgra Är sedan och nÀr och varför drömde hon om att sitta inne? Sandy berÀttar om nÀr hon och hennes kille separerade pÄ lÄtsas och om det alternativa livet som spelades upp framför hennes ögon.
Veckan avsnitt presenteras i samarbete med fantastiska Bookie, prenumerationstjÀnsten för dig som Àlskar riktigt bra böcker.
Om ni vill hÀnga med oss pÄ Instagram hittar ni oss pÄ @livetmedgabiochsandy, @gabriellakilleens och @sandyerrestad.
-
En av Europas starkaste litterÀra röster tystnade 2023. Anneli Dufva tecknar i denna essÀ frÄn 2015 ett portrÀtt av Dubravka Ugrei. Hon som lÀmnade sitt land för att vÀrna sin egen yttrandefrihet.
Lyssna pÄ alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSĂ: Detta Ă€r en text dĂ€r skribenten reflekterar över ett Ă€mne eller ett verk. Ă sikter som uttrycks Ă€r skribentens egna. Ursprungligen publicerad 27/2 2015 som en del i en serie om yttrandefrihet efter terrordĂ„den i Paris och Köpenhamn.
I sin senaste bok, en essĂ€samling, betitlad Europe in Sepia skriver Dubravka UgreĆĄiÄ i essĂ€n Manifesto.
"En gÄng tvÄ zoner Ätskilda av en rÀtt stadig mur sÄ har Europa under loppet av 20 Är blivit en kaotisk mega-marknad. Nu finns inga murar och inga koordinater heller; ingen vet var vÀst Àr, och inte öst heller".
Hon, som sjÀlv beskriver sig som "en produkt av en socialistisk barndom, Jugoslaviens sönderfall, inbördeskrig, nya pass och brustna identiteter, exil och ett nytt liv i ett vÀsteuropeiskt land".
âDessa smĂ„ pĂ„ pĂ„litliga fakta. StĂ€mplarna i passet lĂ€ggs pĂ„ hög och förvandlas vid nĂ„got tillfĂ€lle till otydbara linjer. Först dĂ„ börjar de plötsligt rita upp en inre karta. En karta över det imaginĂ€ra. Och först dĂ„ beskriver de i detalj den dĂ€r omĂ€tbara upplevelsen av exilen. Ja, exilen Ă€r som en mardröm.â
Jag har, i min tur, beskrivit henne som att allt hon skriver Àr fÀrgat av hennes fria hjÀrnas tolkning av ett Europa format bÄde av krig och sina filosofer.
För i Dubravka UgreĆĄiÄ böcker, bĂ„de romaner och essĂ€er, rör man sig nĂ€mligen i Europa, mellan platser. Hon iakttar detaljer pĂ„ dessa platser- smĂ„ hĂ€ndelser eller fenomen som tillsammans skapar en lika galghumoristisk som vemodig ton. Hon Ă€r pessimist. Kanske bliven med tiden, men hon Ă€r det.
I en annan essÀ i samma bok stÄr hon och röker pÄ en balkong i Bulgariens huvudstad Sofia, i vad hon beskriver som ett typiskt öst-europeiskt hyreshusomrÄde, dÀr hon Àr pÄ besök hos en bekant. PÄ balkongen intill fÄr hon syn pÄ en mÀrklig stÄltrÄds-grunka. Hon frÄgar vad det Àr och vÀnnen svarar att "Det Àr min pÄhittige granne, han jagar duvor med den". Hon frÄgar vad han ska med duvor till, varpÄ vÀnnen lakoniskt sÀger: "Du vet, det Àr mÄnga mÀnniskor som kÀmpar hÀr..."
Hon skriver sedan att hon sjÀlv under de Är som gÄtt sedan den hÀndelsen blivit betydligt mer pris- och krismedveten, att hon till och med köpt ett antal burkar med kondenserad mjölk. HollÀndsk kondenserad mjölk. Burkarna Àr pÄ alla sÀtt utom ett identiska med dem som i Sovjet kallades zguschenska.
Skillnaden Àr att de hollÀndska har ett bÀst före-datum
Och jag kan se henne framför mig, dÀr hon bÀr hem matkassarna till sin lÀgenhet i Amsterdam. Jag har nÀmligen varit dÀr tvÄ gÄnger, för att intervjua henne. Hon bor i ett stort vitt 60-talshus med lÄnga, lÄnga loftgÄngar, pÄ en gata dÀr det finns bÄde en polisstation och en moské.
NĂ€r inbördeskriget i det forna Jugoslavien bröt ut 1991 tog Dubravka UgreĆĄiÄ stark stĂ€llning emot kriget och emot nationalismen. Hon blev dĂ„ kallad bĂ„de för förrĂ€dare och hĂ€xa. Efter en rad offentliga pĂ„hopp lĂ€mnade hon Kroatien 1993, eftersom hon inte kunde "anpassa sig till den stĂ€ndiga terrorn och lögnaktigheten i sĂ„vĂ€l offentligheten, som politiken, kulturen och vardagslivet".
Livet blev motbjudande nÀr allt var sÄ nedsmutsat av hat och nationalism och sen blev jag utsedd till en allmÀnhetens fiende, jag blev utfryst av bÄde mina grannar, vÀnner och kolleger, sade hon nÀr jag trÀffade henne Är 2004.
Dubravka UgreĆĄiÄ hamnade först, sedan hon lĂ€mnat sitt hemland, i Berlin, vilket ocksĂ„ Ă€r den stad som spelar en sorts huvudroll i hennes roman Den ovillkorliga kapitulationens museum. I den Ă€r det Ă€r 90-tal, det Ă€r exil, det Ă€r fragment av liv och nĂ€rbilder pĂ„ ting som bĂ€rare av bĂ„de minne och tid.
NÄgot som Äterkommer Àven i nÀsta roman SmÀrtans ministerium, som dÀremot utspelar sig i den stad dÀr hon kom att bli kvar, Amsterdam.
Ett Amsterdam dit bokens huvudperson Tanja kommer för att undervisa i serbokroatiska pÄ universitetet.
Serbokroatiska, som sen Jugoslaviens upplösning inte lÀngre finns som ett officiellt sprÄk, eleverna ocksÄ de en grupp forna jugoslaver som nu ska definiera sig bÄde i förhÄllande till det gamla landets nya lÀnder och förhÄlla sig till det för dem frÀmmande land dÀr de rÄkat hamna.
Och staden Amsterdam, som en plats för glömskan, som Dubravka UgreĆĄiÄsĂ€ger, dĂ€r minnena skingras. En skör, drunknande miniatyrstad, byggd pĂ„ sand - som gjord för att se igenom och för att försvinna i, tĂ€nker jag.
Och nÀr jag besöker henne nÀsta gÄng, Är 2010, dÄ Àr det vi istÀllet talar mest om hennes nya hemland NederlÀnderna och den politiska förÀndring landet befinner sig i. DÄ har bÄde filmaren Theo van Gogh och professorn Pim Fourteyn mördats och parlamentsledamoten Ayaan Hirsi Ali lÀmnat landet. De var alla tre islamkritiska, offentliga personer som genom sina öden kom att bli symbolgestalter, vilka i nÄgon mening legitimerade den islamkritiska hÄllning som vuxit sig allt starkare i det tidigare sÄ öppna NederlÀnderna.
2010 hade NederlÀnderna dÀrför istÀllet fÄtt en invandringspolitik som var en av de hÄrdaste i Europa. Bland annat med svÄra bÄde sprÄk- och kulturtester för de invandrade. Och Geert Wilders frÀmlingsfientliga Frihetsparti hade blivit tredje största parti i parlamentet.
Hans teser Ă€r enkla, sĂ€ger hon. Holland ska belöna hĂ„rt arbetande mĂ€nniskor, stoppa immigrationen, stoppa islam som till skillnad frĂ„n kristendom Ă€r en farlig religion enligt honom. Allt framfört med billig kĂ€nslomĂ€ssig retorik, menar Dubravka UgreĆĄiÄ.
âJag jĂ€mrade mig över nĂ„got lösryckt fragment, en tillfĂ€llig melodi som klingade i mitt öra. Ett ansikte som plötsligt visade sig i mörkret. Ett ljud, en ton, en vers, en slogan, en doft en scen.â
Dubravka UgreĆĄiÄ talade vidare om den polarisering, den uppdelning i "vi" och "dem", som alltid funnits, som handlade om judarna pĂ„ 30-talet och som handlade om muslimerna, dĂ„ 2010. Behovet dock detsamma - att peka ut den andre.
Nu, Är 2015, vet vi att lÀget hÄrdnat ytterligare. Att muslimerna fortsatt Àr utsatta som grupp, men att nu Àven de judiska grupperna stÄr inför en ny vÄg av antisemitism.
Och i yttrandefrihetens namn - det hĂ€r Ă€r Dubravka UgreĆĄiÄ - hon som sjĂ€lv flytt sitt land för att vĂ€rna sin egen yttrandefrihet, hon fortsĂ€tter ocksĂ„ att tycka att man inte behöver vara politiskt korrekt.
I essÀn "Code" i Europe in sepia skriver hon "om den politiska korrekthetens regler hindrar oss frÄn att anvÀnda etnicitet, nationalitet, ras, kön eller andra typer av skillnader - alla lika opÄlitliga i vilket fall som helst - men vi ÀndÄ vill ha nÄgot att falla tillbaka pÄ, sÄ finns alltid koden." Koden, som hon menar Àr de skrivna eller oskrivna regler som styr vÄrt beteende inom olika grupper.
Hon tror helt enkelt inte pÄ en uppdelning av mÀnniskor, pÄ en indelning i grupper - dÀrav hennes kritik av mÄngkulturtanken. Hon menar att den kan bli omvÀnt rasistisk genom att den förstÀrker idéen om "den andre" och snarare hindrar integrationen.
Ja, hon sade det 2010. Hon kanske skulle sÀga nÄgot annat nu - antagligen skulle hon det, eftersom hon Àr den hon Àr.
Jag söker pÄ youtube och jag hittar ett föredrag hon höll i Boston hösten 2013, dÀr hon frÄn en person i publiken fÄr frÄgan hur hon ser pÄ demokratin Europa.
Hon svarar lÄngt och vindlande och hon sÀger att mÀnniskor Àr rÀdda och tysta och att de inte vet hur de ska positionera sig idag, eftersom postionerna Àr sÄ lÄsta. Om du som kroat Àr emot EU, dÄ hamnar du ofrivilligt pÄ samma sida som nationalister och fascister. Det Àr sÄ lÀtt att bli etiketterad och sÄ svÄrt att hitta alternativ.
Begrepp som demokrati och stat börjar lika malĂ€tna flaggor, sĂ€ger hon, men en typisk drastisk Dubravka UgreĆĄiÄ-formulering.
För Dubravka UgreĆĄiÄ utmanar med sina tvĂ€ra kast mellan högt och lĂ„gt, Ă„sikter och fakta. Och mellan litterĂ€ra och filosofiska referenser finns ocksĂ„ lĂ€ppstiften, den rumĂ€nske taxichauffören i London, gamla amerikanska filmer...
Det Àr det som gör henne sÄ intressant.
Och jag skulle vilja sluta med ett citat. Författaren Steve-Sem Sandberg beskrev Dubravka UgreĆĄiÄ sĂ„ hĂ€r, 2004:
âDet finns ingen författare jag lĂ€st de senaste decennierna som sĂ„ uppriktigt och sĂ„ kĂ€nsligt och smĂ€rtfyllt och sĂ„ gripande tagit pulsen pĂ„ vĂ„r egen samtid.
Anneli Dufva
-
Hur kan vi inte ha gjort mer för att minska utslÀppen? Trots över 30 Är av kunskapspÄfyllnad om mÀnniskans pÄverkan pÄ jordens temperatur fortsÀtter klimatutslÀppen att öka globalt.
Lyssna pÄ alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
1988 bildades FN:s klimatpanel IPCC och tvĂ„ Ă„r senare kom forskarna med första utvĂ€rderingsrapporten - en sammanstĂ€llning av klimatforskningen. 1992 var Ă„ret dĂ„ klimatkonventionen kom till, ett ramverk för Ă„tgĂ€rder för att begrĂ€nsa klimatförĂ€ndringarna; Parisavtalet 2015 Ă€r en del av konventionen. FN:s första klimatmöte var 1995 i Berlin, följt av Ă„rliga "Conferences Of the Parties", konferenser mellan parterna, âCOP:ar" i olika vĂ€rdlĂ€nder. 90-talet startade med uppkavlade klimatĂ€rmar men vad hĂ€nde sen?
Mycket snack och lite verkstad medan utslÀppen ökat och klimatförsenarna fÄtt rÄda.1988 samlades forskare som svensken och klimatpionjÀren Bert Bolin och politiker som norska statsministern, tidigare miljöministern Gro Harlem Brundtland till möte i Toronto. Mötet slutade i en rekommendation att minska vÀxthusgasutslÀppen med 20 procent till 2005. Klotets reporter försöker hitta uppföljande journalistik om det missade mÄlet 2005. Men hittar inget om att utslÀppen istÀllet hade ö k a t med över 25 procent till 2005. Vad gjorde makthavarna under de hÀr Ären av möten och missade utslÀppsminskningsmÄl?
Medverkande:
Henning Rodhe, professor emeritus i kemisk meteorologi vid Stockholms universitet.
Björn-Ola Linnér, professor vid Tema KlimatförÀndring, Linköpings universitet.
George Monbiot, journalist, aktivist, kolumnist i The Guardian.
Martin Hultman, docent i teknik-, vetenskaps- och miljöstudier vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.
Mathias Fridahl, docent och klimatpolitikforskare vid Linköpings universitet.Litteratur som nÀmns i programmet:
Sex grader - vÄr framtid pÄ en varmare jord, av Mark Lynas, översatt av Stefan Lindgren
Climate obstruction How denial, delay and inaction are heating the planet av Kristoffer Ekberg, Bernhard Forchtner, Martin Hultman, Kirsti M. JylhÀSkriv till oss! [email protected]
Reporter: Anna-Karin Ivarsson
Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten
-
Det händer mycket i Blaue Frau! Joanna har skött om en hund i 10 dagar, vi har blivit nominerade för ett pris och snart är vi Berlin och lever loppan! I veckans avsnitt tar vi oss an snackisen om Roald Dahls böcker och om det är rätt eller fel att byta ut ord i dem. Det är rätt oklart vad vi egentligen tycker, men det som är klart är att Sonja inte är intresserad av barnkultur och att Joanna redan gjort det jobb som “censuren” nu gör, eftersom hon intuitivt skalat bort vissa ord då hon läst böcker för sitt barn. Vi är lika mycket för det hela som vi är emot det och vi försöker febrilt förstå varför. Lyssna så kanske ni kan lista ut var vi står i frågan! Som bonus en kortis om hur vi skall handskas med känslan av osäkerhet i livet och vårt svar är att vi ska värna om livets X-faktor istället för att försöka skydda oss mot den.
-
I dagens avsnitt har vi haft äran att få intervjua briljanta Emelie Abrahamsson, mliceramics. Hon är keramikkonstnär med sin bas på Hönö i Göteborgs norra skärgård, och som som bara på några få år har gått från att hitta sin passion i att skapa med lera som hobby till att ställa ut sina vaser på exklusiva gallerier och utställningar i Stockholm, Berlin och London. I intervjun får vi ta del av hennes historia. Ett otroligt inspirerande och fint samtal som vi hoppas kan ge er känslan av att allt är möjligt! Ni kan kika närmare på Emelies konst på Instagram @mliceramics samt boka in er på workshops i hennes studio på Hönö på https://www.mliceramics.com Trevlig lyssning! #art #kreativitet #kreativajobb #konst #konsthantverk #keramik #egenföretagare #entreprenör #kvinnligaentreprenörer #kvinligtföretagande #konstnär #drömmar #manifestation #spiritualitet #självförverkligande #inredning #heminredning
-
Dan Jönsson lÀser Friedrich Nietzsches efterlÀmnade anteckningar och reflekterar över en av idéhistoriens mest gÄtfulla och skrÀmmande begrepp.
Lyssna pÄ alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSĂ: Detta Ă€r en text dĂ€r skribenten reflekterar över ett Ă€mne eller ett verk. Ă sikter som uttrycks Ă€r skribentens egna.
Det finns en grymhet Àven hos simpla sjÀlar, skriver Friedrich Nietzsche i en anteckning frÄn 1885. Det stÀmmer verkligen: jag minns att jag som liten, i lÄgstadieÄldern, tillsammans med en kompis kunde fördriva sysslolösa eftermiddagar med att fÄnga flugor under dricksglas och sedan titta pÄ hur de flög runt dÀr inne, alltmer försvagade, tills syret tog slut. Det fanns ocksÄ en grannflicka som var lite annorlunda och som vi roade oss med att trakassera eftersom det var sÄ lÀtt att fÄ henne att grÄta. Ja, barn Àr grymma. Och ibland kan jag undra vart den dÀr grymheten har tagit vÀgen sedan dess, kanske har jag som det heter vuxit upp, kanske finns den kvar och bryter fram dÄ och dÄ nÀr jag med, fÄr jag erkÀnna, en liten hemlig, omoralisk kittling utrotar ett myrbo. Inget att yvas över, men hade jag berÀttat för Nietzsche skulle han antagligen ha nickat uppmuntrande. I mina lÄga instinkter hade han kÀnt igen den starkaste av mÀnskliga drivkrafter, viljan till makt.
Jag förvĂ„nas ibland över hur upprymd jag blir nĂ€r jag lĂ€ser Nietzsches texter. Det borde jag ju inte bli: vĂ€ldigt mycket han ger uttryck för gĂ„r egentligen stick i stĂ€v mot mina egna, pacifistiska vĂ€rderingar. Hans aristokratiska samhĂ€lls- och mĂ€nniskosyn; föraktet för svaghet och avskyn mot allt som luktar medlidande, demokrati och jĂ€mlikhetsstrĂ€vanden; vĂ„ldsromantiken och misogynin; hyllandet av makten, kriget, ondskan. Man kan förstĂ„s sĂ€ga, som man ofta gör numera för att försvara att man Ă€ndĂ„ lĂ€ser honom, att Nietzsche ocksĂ„ avskydde antisemitism, patriotism och religion, ja att hela hans verk genomsyras av en misstro mot auktoriteter â och det Ă€r sant, men det Ă€ndrar ju i grund och botten ingenting. Nietzsche lĂ€ser man pĂ„ egen risk, med blodsmak i munnen, och samtidigt alltsĂ„ med denna besynnerliga upprymdhet, denna lycka över att fĂ„ vistas i en tankevĂ€rld dĂ€r inget Ă€r pĂ„ förhand givet, en vĂ€rld dĂ€r ljuset blĂ€ndar, och dĂ€r mörkret bĂ„de förfĂ€rar och förför. En lockande, men kuslig vĂ€rld dĂ€r det sanna och det goda gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng dras i smutsen, men dĂ€r ocksĂ„ horisonten öppnas mot en grĂ€nslös frihet. Om Ă€n alltsĂ„ pĂ„ andra sidan en moralisk avgrund, ekande av denna den mest gĂ„tfulla, mest skrĂ€mmande av filosofiska grundprinciper. Viljan till makt.
Begreppet âviljan till maktâ dyker upp och Ă„terkommer som ett mantra genom Nietzsches sena skrifter. âViljan till maktâ Ă€r ocksĂ„ det begrepp som framför allt fĂ„tt hans namn att förknippas med nazismen och dess ideologi. Inte utan skĂ€l. Historien Ă€r vĂ€lbekant vid det hĂ€r laget â filosofens syster Elisabeth Förster-Nietzsche, som med sin man hade rest till Paraguay för att bygga upp en tysk, antisemitisk exilkoloni, fick nĂ€r hon kom hem ta hand om bĂ„de sin psykiskt sjuke bror och hans efterlĂ€mnade anteckningar. Ur detta vĂ€ldiga, kaotiska material redigerade hon tillsammans med Nietzsches gamle vĂ€n Heinrich Köselitz, den ende som riktigt kunde tyda hans handstil, fram det som gavs ut som broderns sista, oavslutade verk, med titeln just Der Wille zur Macht. Boken och dess radikala försök att âomvĂ€rdera alla vĂ€rdenâ, dess bejakande av vĂ„ldets och styrkans principer och dess uttryckliga fantasier om att utrota svaga och undermĂ„liga existenser blev en stark impuls för nazismens herrefolksideologi. Mitt eget exemplar Ă€r tryckt 1930, med ett högstĂ€mt, smĂ„tt apokalyptiskt efterord av Alfred Baeumler, den filosof som mer Ă€n nĂ„gon annan bidrog till att lansera Nietzsche som fascismens husgud. Tre Ă„r senare skulle han gĂ„ i spetsen för fackeltĂ„get till nazisternas första bokbĂ„l pĂ„ Opernplatz i Berlin.
Att sentida, entusiastiska lĂ€sare har gjort vad de kunnat för att rentvĂ„ Nietzsche frĂ„n denna bruna sörja Ă€r begripligt; han Ă€r verkligen sĂ„ mycket mer Ă€n det. BĂ„de urval och redigering i Viljan till makt Ă€r förstĂ„s subjektivt, kanske ocksĂ„ tendentiöst â men att kalla boken för en ren förfalskning, som en del har gjort, hĂ„ller inte. HĂ€r finns inga pĂ„hittade partier; allt som stĂ„r dĂ€r gĂ„r att hitta i de efterlĂ€mnade anteckningarna, och att Nietzsche under flera Ă„r planerade ett stort verk med just den titeln stĂ„r utom tvivel. Kanske övergav han planerna till slut, som det har spekulerats i, kanske inte, ingen vet med sĂ€kerhet â allt vi vet Ă€r det som stĂ„r att lĂ€sa i dessa efterlĂ€mnade anteckningar, en textkompost om cirka femtusen sidor varav ett urval pĂ„ ungefĂ€r en tiondel utgör det nionde bandet av hans samlade verk pĂ„ svenska. Att försöka orientera sig i detta motstridiga, vilda material Ă€r som att dyka pĂ„ djupt vatten â knappt har man fiskat upp en tanke förrĂ€n man mĂ„ste upp och andas, och för varje insikt man bĂ€rgar har en annan just glidit en ur hĂ€nderna. Det Ă€r texter som krĂ€nger mellan ironi och förtvivlan, frĂ„n korta utbrott av triumferande visioner till heroiska, men fĂ„fĂ€nga försök att samla tankarna i ett enhetligt system.
Det Ă€r i dessa försök till systematisering âviljan till maktâ fĂ„r en central, sammanhĂ„llande funktion. Nietzsche skrev i en tid nĂ€r den kristna vĂ€rldsbilden pĂ„ allvar utmanades av darwinismen och dess materialism, och hans filosofi skulle enkelt uttryckt kunna ses som ett kraftfullt avvisande av dem bĂ„da tvĂ„. Det han ser för sig Ă€r istĂ€llet ett slags andlig och estetisk evolutionsteori dĂ€r sammanbrottet för de traditionella moraliska vĂ€rdena urartar i en allmĂ€n nihilism, som det Ă€r den framtida mĂ€nniskans stora uppgift att övervinna och höja sig över. Och dĂ€r viljan till makt blir den drivande impulsen i detta skapande av âövermĂ€nniskanâ, liksom den Ă€r den verkande kraften i hela det flöde av stĂ€ndigt blivande och stĂ€ndig kamp som genomsyrar vĂ€rlden.
Det blir en giftig teori, som tillspetsad kan bli roten till mycket ont; det Ă€r onekligen svĂ„rt att förneka logiken i att om det nu finns âövermĂ€nniskorâ mĂ„ste det kanske, nĂ€r allt kommer omkring, ocksĂ„ finnas âundermĂ€nniskorâ? Men samtidigt ryms hĂ€r alltsĂ„ ocksĂ„ en vĂ€ldig, frigörande kraft. Nietzsches filosofiska âhammareâ, som han kallar den, Ă€r ett verktyg som Ă€nda in i vĂ„r tid duger till att slĂ„ hĂ„l pĂ„ ihĂ„liga ideologiska belĂ€ten och lĂ„ta tomheten eka ur sjĂ€lvklara vĂ€rdegrundsbegrepp som âdemokratiâ och âallas lika vĂ€rdeâ inför en verklighet dĂ€r vĂ„ldet regerar och ojĂ€mlikheten Ă€r institutionell. Det som Ă€n idag gör Nietzsches tankevĂ€rld sĂ„ provocerande Ă€r att den inbegriper bĂ„da dessa poler, man fĂ„r helt enkelt ta det onda med det goda. Viljan till makt har ingen inneboende moral: den Ă€r den kraft som sprider död och förintelse, men ocksĂ„ i vidare mening den kraft som försöker besegra motstĂ„nd överhuvudtaget â den som gör att barnet lĂ€r sig lĂ€sa och fĂ„geln flyga, som inspirerar konstnĂ€rer att skapa konst och aktivister att ta strid, men ocksĂ„ helt banalt, det som fĂ„r oss att gĂ„ upp pĂ„ morgonen, ta pĂ„ oss skor och jacka, eller som hĂ€r, i en av de smĂ„ nonsensverser som inleder Den glada vetenskapen:
Ja, ibland sÄ gör jag glass:
Nyttigt för att maten smÀlta!
Har ni mycket ni ska smÀlta,Bör ni tycka om min glass!
Den Àndrar visserligen ingenting den heller. Men ÀndÄ.Dan Jönsson, författare och essÀist
LitteraturFriedrich Nietzsche: Samlade skrifter. Band 9, EfterlĂ€mnade anteckningar. ĂversĂ€ttning: Jim Jakobsson. Brutus Ăstlings bokförlag Symposion, 2021.
Hans Ruin: I förnuftets skugga â essĂ€er om Nietzsches filosofi. Brutus Ăstlings bokförlag Symposion, 2021.
-
Fotografen Masayoshi Sukita blev vÀn med David Bowie och tog bilden pÄ "Heroes", ett av musikhistoriens mest ikoniska skivomslag. Men fotot togs inte alls i Berlin, som mÄnga kanske trott.
Lyssna pÄ alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det tycks inte finnas nÄgon Ànde pÄ hur lÀnge och i hur mÄnga genrer det gÄr att fortsÀtta att bli lycklig av David Bowies genialitet. Just nu finns en storartad möjlighet pÄ Kulturhuset i Stockholm dÀr utstÀllningen "Bowie by Sukita - From London to Japan" precis har öppnat. DÀr uppenbarar sig ocksÄ den verkliga historien bakom den legendariska bild som Àr omslaget till David Bowies album "Heroes". P1 Kultur har sett utstÀllningen och intervjuar Vittoria Mainoldi, frÄn den italienska agentur som Àger bilderna. Nina Asarnoj tecknar ett portrÀtt av Masayoshi Sukita.
FILMFESTIVALEN EXTRA ALLT: HUR MYCKET JIPPO OCH UPPFOSTRAN SKA BIOPUBLIKEN Tà LA?P1 Kulturs Emma Engström och Lisa Bergström rapporterar direkt frÄn den pÄgÄende filmfestivalen i Göteborg. Hör intervju med skÄdespelaren och juryordföranden Zar Amir Ebrahimi, bioaktuell i filmen Holy Spider. Under tisdagen ledde hon en manifestation för att uppmÀrksamma filmarbetare och konstnÀrer som sitter fÀngslade i Iran.
ESSĂ: DEN GĂCKANDE ROMANEN AV BRUNO SCHULZ
HemvĂ€ndaren Ruben Ăstlund uppfostrade biopubliken i ett omskrivet jippo under helgen. Men hur mycket spektakel tĂ„l egentligen festivalen? Eller Ă€r jippon faktiskt vad som krĂ€vs för att fĂ„ in publiken i salongerna igen efter pandemin?
Alicia Vikander Àr pÄ plats i Göteborg för att fostra nya filmbarn med sin stjÀrnglans. Vad lÀr hon de unga som vill in vid filmen?
Och varför skrattade inte den svenska publiken Ät de sista danska slavarna i VÀstindien i den absurdistiska filmen Empire? Regissören Frederikke Aspöck var missnöjd efter visningen. Kan vi inte uppföra oss alls i salongen - trots allt? MÄnga frÄgor fÄr svar i dagens djupdykning frÄn filmfestivalen!Den polske författaren och konstnÀren Bruno Schulz levde pÄ en turbulent plats i en turbulent tid. Han föddes 1892 i den centraleuropeiska regionen Galizien som dÄ var ett österrikiskt kronland. Fler av hans verk gick under i Förintelsen, men sÀrskilt förlusten av en roman fortsÀtter att gÀcka hans beundrare. Författaren och översÀttaren Jan Henrik Swahn berÀttar den tragiska och snudd pÄ magiska historien i dagens OBS.
Programledare: Cecilia Blomberg
Producent: Anna Tullberg -
Efter tveksamheterna har nu den tyska regeringen bestÀmt sig för att skicka stridsvagnar av typen Leopard 2 till Ukraina. Hör Sveriges Radios korrespondent i Berlin, Daniel Alling, och Alina Engström, analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut om beslutet.
Medverkande: Sveriges Radios korrespondent i Berlin, Daniel Alling och Alina Engström, bitrÀdande analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut.
Programledare: Elias Wahlberg.
Producent: Felicia Hassan.
SĂ€ndes i P1 Morgon den 25 januari.
-
PÄ författaren Maja Hagermans skrivbord ligger ofta filosofen Walter Benjamins "Passagearbetet", ett verk hon har med sig nÀr hon skriver: "Jag tÀnker pÄ hans sÀtt tÀnka, hur han tittar pÄ vÀrlden."
Lyssna pÄ alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
WALTER BENJAMIN, EN AV 1900-TALETS VIKTIGASTE TĂNKAREWalter Benjamin (1892-1940) föddes i Berlin, Tyskland. Han anses vara en av dom mest inflytelserika kulturkritikerna under 1900-talet, en skarpsinnig och egensinnig filosof som skrev artiklar, essĂ€er och litteratur och konstkritik. Under 1920-talet hörde han till dom vĂ€nsterradikala kretsarna i Berlin och blev bekant med Bertold Brecht. Han stod nĂ€r Frankfurtskolans marxister, men men intresserade sig ocksĂ„ för judisk mysticism Walter Benjamin var jude och flyttade 1933 till Paris frĂ„n det nazistiska Tyskland. Han mest betydelsefulla verk anses vara "Konstverk i reproduktionsĂ„ldern" som gavs ut 1936, men Ă€ven Passagearbetet, om Paris som 1800-talets huvudstad. Ett verk dĂ€r han rekonstruerar historien för att förstĂ„ nutiden och som gavs ut postumt. NĂ€r tyskarna ockuperade Frankrike 1940 försökte Walter Benjamin lĂ€mna Frankrike, men stoppades vid den spansk-franska grĂ€nsen. Hellre Ă€n tysk fĂ„ngenskap, valde han att ta sitt liv. Walter Benjamin Han blev 48 Ă„r.
MAJA HAGERMAN â HYLLAD FĂRFATTARE MED FOKUS PĂ SVENSK HISTORIAMaja Hagerman Ă€r författare, dokumentĂ€rfilmare, konstnĂ€rlig lektor i bildproduktion vid Högskolan Dalarna och journalist. Hennes sakprosa, filmer och artiklar handlar om historia och hon har Ă€gnat sig Ă„t allt frĂ„n medeltida madonnor till svensk rasforskning pĂ„ 1800- och 1900-talen. Maja Hagerman har gett ut Ă„tta böcker, bland annat "SpĂ„ren av kungens mĂ€n", "Det rena landet", "KĂ€raste Herman" och "Minnesbrunnen" 2022. För SVT har hon bland annat gjort tv-serien "TusenĂ„rsresan" och "Hur gör man för att rĂ€dda ett folk". Hon har tilldelats flera priser, till exempel Augustpriset för "SpĂ„ren av kungens mĂ€n" och Samfundet De Nios SĂ€rskilda pris för "Det rena landet". 2012 promoverades Maja Hagerman till hedersdoktor vid historisk-filosofiska institutionen vid Uppsala universitet.
I avsnittet medverkar ocksÄ Magnus Florin, författare, kulturskribent och dramaturg..
GUNNAR BOLIN â KULTURJOURNALIST PĂ SVERIGES RADIOProgramledare Gunnar Bolin Ă€r mĂ„ngĂ„rig medarbetare pĂ„ Sveriges Radio och har arbetat pĂ„ kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han ocksĂ„ skrivit tvĂ„ böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".
Producent: Maria Götselius
-
Elin och Kattis har ett nytt stilideal: det ortodoxa. Ja, för visst Àr det tillbaka till konventionerna vi lÀngtar nÀr vÀrlden skakar omkring oss och politikerna inte vill ta ansvar.
Duon spanar pĂ„ gulplĂ€tterade ikoner, snidade trĂ€ramar, intrikat broderade band och dukar istĂ€llet för gardiner och reflekterar kring hur allt detta hĂ€nger ihop med ukrainsk folklore, porten till paradiset och behovet av en större medmĂ€nsklighet. Ăr det dags att bli religiös? undrar Kattis.
Elin spanar dessutom pÄ en övermÀttad andrahandsmarknad och nya stöldbeteenden och, just ja, Kattis vill egentligen bara lÀmna allt och dra till Berlin för att aldrig komma tillbaka.
Trevlig lyssning och trevlig helg!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Nu är det slutet av april 1945 och det tyska försvaret av Berlin har brutit samman. Genomförandet av kapitulationen efter 8 maj såg dock olika ut för olika förband. För många tyska förband handlade det om att försöka hamna i amerikanska fångenskap istället för sovjetisk. -
Utrikeskrönikan 4 januari 2023.
Lyssna pÄ alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Berlin, onsdag,
Det Àr hÀr i Tyskland mirakulösa upphittanden och tillbakalÀmnanden av försvunna saker sker.
Vid klockan elva pÄ förmiddagen igÄr ringde det pÄ dörren och upp för trappan kom brevbÀraren med ett brev i handen. Efter vissa procedurer hade jag det i min hand igen. Det som var förlorat fanns i kuvertet, mitt borttappade presskort, sÄ otroligt gött.
Med följde visserligen ett brev frÄn Statsverwaltung i staden Gera, man ville ha drygt 50 kronor för hanteringen av det borttappade. SÄ gÀrna.
Saken var den att jag pÄ nÄgot sÀtt rÄkade tappa mitt presskort nÀr jag var och bevakade en demonstration i just Gera för nÄgon mÄnad sen. Jag gick sent pÄ kvÀllen i min nöd demonstrationsrutten tvÄ gÄnger till men hittade inget kort. Dagen efter polisanmÀlde jag förlusten och vidtog nödvÀndiga övriga sÀkerhetsÄtgÀrder.
En vecka senare ringde statsförvaltningen och sa âSind Sie Herr Allingâ, som tappat ett presskort hĂ€r i Gera?
â Vi har det hĂ€r, en Gerabo har hittat det och lĂ€mnade in det i gĂ„r.
TyvÀrr stod det inte i följebrevet vem som var upphittaren, men det fÄr jag försöka reda ut, personen i frÄga ska ha hittelön.
Och nu Àr jag faktiskt inte nÄgon allmÀnt slarvig person. I alla fall inte slarvigare Àn nÄgon annan, men ibland har man otur, men tur dÄ om man rÄkar vara i Tyskland.
För ett drygt Är sen var jag i Berlin med lÄnebil frÄn Sverige. DÄ försvann den enda bilnyckeln till Bilen. Jag letade pÄ alla platser jag hade varit pÄ under dagarna före. Den stod inte att finna.
Jag hade efter mÄnga om och men hittat en lÄssmed som med diverse knep kunde hjÀlpa mig. Till dyra pengar förstÄs, men jag bestÀmde mig, mitt i irritationen pÄ mig sjÀlv för slarvet, för att vara nöjd med lösningen jag hade hittat.
NÀr jag kom hem den kvÀllen stod det nÄgra taxichaufförer utanför. Jag fick för mig att kanske de ÀndÄ kÀnde till den taxichaufför i vars bil jag misstÀnkte att jag kanske kunde ha tappat nyckeln. Jag hade dittills ringt till alla taxicentraler jag kÀnde till i Berlin och frÄgat, men ingen lycka.
De vÀntande taxichaufförerna skakade pÄ huvudet men gav mig iallafall ett nytt nummer till en mindre taxicentral. Jag ringde, mitt i natten, utan hopp och sa, ursÀkta, jag har en dum frÄga, men har ni möjligen fÄtt in en bilnyckel hos er?
â Vad för bilnyckel? frĂ„gade mannen.
Hoppet började stiga, pulsen ocksÄ, inte nej direkt, alltsÄ.
Jag beskrev nyckeln och sa att jag tror jag kan ha tappat den i en taxibil under en fÀrd mellan den och den gatan vid en viss tidpunkt
â Jo, vi har en bilnyckel hĂ€r som stĂ€mmer in pĂ„ det du sĂ€ger, du kan fĂ„ den i morgon.
Euforin jag kÀnde var verkligen enorm. Dagen efter fick den noggranne chauffören Tugce som hade hittat min nyckel i sin bil en rejÀl hittelön och en stor kram.
SÄ ska ni tappa nÄgot vÀrdefullt, gör det i Tyskland. Ni fÄr tillbaka det. Den som söker, den finner, Ätminstone hÀr.
Daniel Alling, Berlin
[email protected] -
Den 3 juli 1866 drabbade nÀrmare 500 000 man ur den preussiska armén samman med den österrikiska armén vid KöningsgrÀtz i nuvarande Tjeckien. Slaget var det största i Europa mellan Napoleonkrigen och första vÀrldskriget.
Den preussiska 7.infanteridivisionen och 1.gardesinfanteridivisionen anföll och i princip krossade fyra österrikiska kÄrer i skogarna kring Shiepwald och Chlum. Det österrikiska nederlaget ledde direkt till fred och innebar att Preussen kunde bilda ett Nordtyskt förbund och ta ett stort steg mot ett enat Tyskland under Preussen.
I detta avsnitt av MilitÀrhistoriepodden samtalar Martin HÄrdstedt och Peter Bennesved om ett av den europeiska militÀrhistoriens mindre kÀnda, men betydelsefulla krig.
1864 hade Danmark besegrats genom en gemensam preussisk-österrikisk krigsinsats. MotsĂ€ttningar om hur de nya omrĂ„den Slesvig och Holstein skulle styras tillsammans med den grundlĂ€ggande konkurrensen mellan de bĂ„da maktcentrumen i Berlin och Wien utmynnade i en direkt konflikt 1866. De nordtyska staterna anslöt pĂ„ den preussiska sidan och de sydtyska staterna gjorde gemensam sak med Ăsterrike.
Den preussiska framgĂ„ngen berodde pĂ„ den reformerade preussiska armĂ©ns slagkraft som ett resultat av skicklig ledning, taktiskt vĂ€lövade trupper och nya bevĂ€pning. Den preussiska generalstabens chef Helmuth von Moltke hade, inspirerad av militĂ€rteoretikern Clausewitz teori om kriget, infört nya principer för hur krigföringen skulle ledas. Fyra preussiska armĂ©er rörde sig snabbt med jĂ€rnvĂ€g mot den österrikiska huvudarmĂ©n. Ăsterrikarna var pĂ„ papperet numerĂ€rt överlĂ€gsna, men tvingades avdela en armĂ© för att försvara sig mot ett italienskt anfall frĂ„n söder. Den mĂ„ngkulturella österrikiska armĂ©ns olika avdelningar var visserligen att betrakta som en yrkesarmĂ©, men hade mycket varierande stridsvĂ€rde. Vid KöniggrĂ€tz koncentrerade preussarna tre armĂ©er och fĂ„ngade den österrikiska huvudarmĂ©n under den uppgivne och passive befĂ€lhavaren Benedek.
Preussarna hade underlĂ€gset artilleri, men ett nytt bakladdat tĂ€ndnĂ„lsgevĂ€r som medgav en snabbare eldgivning Ă€n de Ă€ldre mynningsladdade österrikiska musköterna. De österrikiska kolonnanfallen i tĂ€ta formeringar i rent napoleansk stil krossades av den intensiva preussiska eldgivningen. Trots att den österrikiska armĂ©n hann retirera i relativt god ordning valde kejsare Frans Josef att gĂ„ med pĂ„ en fredsuppgörelse. Den preussiska rikskanslern Otto von Bismarck valde att sĂ„ snabbt som möjligt fĂ„ en fredsuppgörelse till stĂ„nd. Hans mĂ„l var inte att krossa eller förödmjuka Ăsterrike och dess habsburgske kejsare. Han vill fĂ„ fria hĂ€nder att bilda ett nordtyskt förbund under ledning av Preussen. NĂ€sta steg i enandet av Tyskland kom nĂ„gra Ă„r senare i samband med det Fransk-tyska kriget 1870-71.
Lyssna ocksĂ„ pĂ„ Dansk-tyska kriget Ă„r 1864 â en dansk katastrof samt Fransk-tyska kriget Ă„r 1870-71 â krig som politiskt medel.
Bild: Den preussiske kejsaren Wilhelm I, Bismarck och general Moltke observerar det största inringningsslaget i krigshistorien: Den 3 juli 1866 stod omkring 180 000 österrikare och 200 000 preussare mot varandra. Den preussiska armĂ©ns seger öppnade vĂ€gen för ett enande av imperiet under preussiskt ledarskap - utan Ăsterrike. Av Georg Bleibtreu (1828â1892), Wikipedia, Public Domain.
Musik: KĂNIGGRĂTZER MARSCH av Grosses Blasorchester; G. Piefke, 1952, Internet Archive, Public Domain.
Klippare: Emanuel Lehtonen
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Den unge polacken Teddy blev tillfÄngatagen under kriget och blev lÀgerfÄnge hos nazisterna. Han skeppades till Norge för att hugga skog. En dag tog han chansen och flydde över grÀnsen till Sverige.
Lyssna pÄ alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Teddy vĂ€xte upp i nuvarande Ukraina, pĂ„ en plats som nĂ€r han föddes ingick i Ăsterrike-Ungern, men som nĂ€r kriget kom, var polskt territorium.
Hans dotter Bitte Sundin, som bor i Norrköping, berÀttar att Teddy blev krigsfÄnge hos nazisterna. Han var gratis arbetskraft Ät en fiskare, han byggde bunkrar i Berlin, men nÀr han vÀgrade att gÄ in i den tyska armén sattes han i koncentrationslÀger. DÀrifrÄn skeppades han och andra fÄngar upp till norra Norge, dÀr de skulle avverka skog och bygga vÀgar.
Det var dÀr Teddy sÄg sin chans att fly. Han och en kamrat fick hjÀlp av modiga norrmÀn att i en dramatisk flykt ta sig över till Sverige. HÀr blev Teddy kvar. Det fanns ingenting kvar att ÄtervÀnda till i hans gamla hemby. SlÀkten hade deporterats och byn hade hamnat bakom jÀrnridÄn.Historikern Lars Hansson har skrivit en avhandling och flera böcker om de drygt 60 000 flyktingar som tog sig över den norsk-svenska grÀnsen under andra vÀrldskriget. Med hjÀlp av förhörsprotokoll, minnesberÀttelser, memoarer och intervjuer har han kunnat se att de som tog sig över till Sverige oftast fick hjÀlp av hjÀltemodiga mÀnniskor i grÀnstrakterna. Men han har ocksÄ sett att fÄngar blev tillbakaskickade under en kort tid av nitiska tjÀnstemÀn.
Programmet Àr gjort av
Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström
[email protected] - Näytä enemmän
