Gdansk Podcasts
-
I detta avsnitt kollar vi hur det går för våra nya podd-kompisar Robban och Jeanette på deras resa ner i Europa och Micke lär oss om vikter vi måste ha koll på med våra rullande sommarstugor. Vi svarar på fråga om fordonsskatt och hur man har koll på betalning efter på och avställning. Kommafram-mat och husbilsnyheter om Nya Zeeland hinner vi också med.
I restipset tipsar Robban & Jeanette om Polen:
Kanske inte det första landet man tänker på när man åker ut från Sverige med husbil men vi har fastnat för Polen och varit på flera vackra fina platser. Trygga och välorganiserade campingar till bra priser. Rivierakänsla!
Sopot (Camping and Sailing Sopot 34) https://sopot34.pl/
Ett par steg ifrån den kritvita fina sanden som finns längs Sopots beach. Lång fin strandpromenad, lite lyxigare ort. Vi tog taxi in till Gdansk och gjorde en heldag där medan bilen stod tryggt på Campingen. Det går även att ta buss så klart.
Malbork (Norra Polen 66 Km från Gdansk). Camping Over the Pond http://www.malbork-kemping.eu/
En fin camping som ligger 10 min gångväg till Europas största medeltida slott/borg. Malbork Castle Museum, Helt fantastiskt ställe där man kan spendera många timmar. Har aldrig sett något liknande. Vi vill rekommendera att man tar en personlig guide då det är otroligt prisvärt och man får så mycket mer än bara ta hörlurar.
Mielno en semesterort i nordvästra Polen. Camping NA Granicy nr 125. http://www.nagranicy.pl/
Campingen ligger precis vid en sjö och promenadavstånd till havet och en underbar strand med många trevliga ställen längs strandpromenaden. Vägarna i Polen tror vi många är rädda för men de bygger och bygger, så många vägar är nya och fina.
Obs! Polen har ett nytt betalningssystem på polska motorvägar som heter ETOLL. Det finns en hemsida där man kan få mer information som heter www.etoll.gov.pl
Bra restauranger som är moderna och med bra service.
Tips på ett suuupertrevligt ölbryggeri i Sopot som heter Browar Mieski Sopot (www.browarmiejskisopot.pl
Följ gärna Stora Husbilspodden på Facebook, där hittar du också länkarna till bland annat restipsen. Våra Husbilsresor kan du också följa på Youtube https://www.youtube.com/@VaraHusbilsresor , Facebook och Instagram https://www.instagram.com/varahusbilsresor/ . Våra NYA podkompisar Jeanette & Robban đ Jeanette och Robban har instagramkontot https://www.instagram.com/glampingexplorer och Youtube https://www.youtube.com/@Glampingexplore. Har du en fråga, fundering eller vill tipsa oss om något, maila: [email protected] -
Relationen mellan Marguerite Duras och den nÀstan fyrtio Är yngre Yann Andréa var knappast okomplicerad. Men den var stark. Elisabeth Hjorth skildrar ett möte som sammanfogade livet med litteraturen.
Lyssna pÄ alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSĂ: Detta Ă€r en text dĂ€r skribenten reflekterar över ett Ă€mne eller ett verk. Ă sikter som uttrycks Ă€r skribentens egna. EssĂ€n sĂ€ndes för första gĂ„ngen den 4 maj 2017.
En bar. Ganska elegant, trevlig. En man och en kvinna sitter vid ett av borden. Han Àr vacker, olycksbÄdande. Kvinnan har Äldrats, hon mÄste fortfarande Àlskas. NÄgon betraktar paret, det finns alltid en betraktare. Betraktaren Àr jag.
NĂ€r Marguerite Duras och hennes följeslagare Yann AndrĂ©a möts första gĂ„ngen Ă€r hon en erfaren författare och han en bedrövad ung man. Det Ă€r i alla fall sĂ„ mötet gestaltas i hennes sena roman âYann AndrĂ©a Steinerâ, som nu finns pĂ„ svenska i översĂ€ttning av Kennet Klemets.
1980 börjar jĂ€rnridĂ„n ska i sina grundvalar av de strejkande arbetarna i Gdansk. Duras placerar mötet med Yann i denna politiska kontext, i ett Europa sargat av minnen och förtryck. Hon har Ă€nnu inte skrivit âĂlskarenâ som ska ge henne lĂ€sare över hela vĂ€rlden och som hon sjĂ€lv kallar en flygplatsroman hon skrev nĂ€r hon var full. Hon har haft framgĂ„ngar med sina filmer men skrivandet har gĂ„tt i stĂ„. Ensamheten i det stora huset vid Atlanten Ă€r stor som Europas ensamhet. Det Ă€r nu som hon möter en 38 Ă„r yngre man och de inleder ett beroende av varandra lika starkt som beroendet av alkoholen och skrivandet.
Marguerite Duras film âIndia Songâ visas pĂ„ en liten biograf i staden dĂ€r Yann bor. EfterĂ„t gĂ„r de till en bar. Det Ă€r Yann, hans filosofistuderande kompisar och sĂ„ Marguerite. Hon dricker tvĂ„ whisky och han följer henne till parkeringen dĂ€r hennes Renault 16 stĂ„r. Han frĂ„gar om hon har nĂ„gra Ă€lskare. Hon sĂ€ger: âInte nu lĂ€ngreâ. Han frĂ„gar hur snabbt hon kör. Hon svarar: âI 140, liksom alla som har en R16â.
Yann börjar skriva till Marguerite. Han Àlskar henne redan, sÄ som man Àlskar en författare för böckerna hon skrivit, för att de handlar om en sjÀlv. Det Àr korta brev, smÄ biljetter nÀstan. Marguerite svarar inte, men hon sparar Yanns rader. Sedan ska hon sÀga att de Àr det bÀsta han har Ästadkommit i textvÀg. Sedan ska hon sÀga att hon tyckte om rösten i breven, den som skulle bli rösten i hennes liv.
NĂ€r breven slutar komma blir Marguerite nervös. Hon Ă€r redan beroende av dem. Varför har han tystnat? Hon kan inte tro att han förlorat intresset, kanske har han dött? Hon skriver tillbaka och kontakten Ă„terupptas. En dag ringer Yann för att tala om att han kommer pĂ„ besök. âNĂ€r kommer ni?â, frĂ„gar hon. âImorgon klockan elvaâ, svarar han.
Det Àr sÄ det gÄr till nÀr Duras gör Yann till litteratur. Det Àr inte första gÄngen, och han Àr inte den ende. I Duras böcker rör sig mÀnniskorna i hennes liv stÀndigt. De blir mytiska och frÀmmande, antar nya former, byter namn och historier med varandra.
En ny bar, den liknar den första. Bara en annan stad, de har kört hela dagen. Mest av allt Àlskar mannen och kvinnan att Äka i bilen tillsammans. Att stanna pÄ en bar eller ett café och hitta pÄ historier om mÀnniskorna de ser.
NÀr Yann vÀl anlÀnt med bussen den dÀr dagen stannade han kvar till Marguerite Duras död sexton Är senare. Han blev hennes musa, hennes assistent, hennes beskyddare. Han renskrev hennes bilder av deras gemensamma tillvaro, han rÀddade kanske hennes liv. Hon var ensam, hon drack. Hon behövde en vÀn, men hÀvdar envist att Yann var hennes Àlskare.
Den kĂ€rlek till Yann som gĂ„r att spĂ„ra i Duras böcker, starkast i âEmily Lâ, inverterad i âĂlskarenâ, nĂ€rvarande i bok efter bok, blir en litterĂ€r gĂ„ta. En kvinna som har levt med krig och förlorat ett barn, som Ă€r besatt av att skriva och vars författarskap dignar under nittonhundratalets blodiga historia. Hur ska hon Ă€lska en man som Ă€r sĂ„ ung? En pojke vars begĂ€r driver honom till barerna pĂ„ nĂ€tterna, i jakt pĂ„ vackra mĂ€n frĂ„n Buenos Aires och Santiago. Detta Ă€r inte den tonĂ„riga Marguerite Duras kĂ€rlek till en kinesisk miljardĂ€r, inte heller den uppoffrande smĂ€rtsamma kĂ€rleken till maken Robert L, som Ă„tervĂ€nde frĂ„n koncentrationslĂ€ger och tillfrisknade under hennes vĂ„rd. KĂ€rleken mellan Marguerite och Yann Ă€r mĂ€rkt av litteratur, av den förödande och fruktbara sammanblandningen av liv och skrivande.
Yann Àlskar Marguerites böcker. Hon Àlskar honom för hans röst, hans kropp, hans tankar. Denna Äldrade kvinnas kÀrlek Àr luttrad och hjÀrtskÀrande, pÄ en gÄng illusionsfri och pÄstridig. Det Àr en skyddslös kÀrlek, galen, den vet för mycket, den vet allt, men den förstÄr inte. à ldern, erfarenheten, visdomen kan inte hjÀlpa hjÀrtat.
Och han? Mannen Àr för ung. Han Àr för intelligent. Han Àr för upptagen med att undersöka om livet Àr vÀrt att leva.
NĂ€r Yann kommer till Marguerite Ă€r hans pengar slut. Hon betalar för vinet och maten. De talar i timmar, om att skriva, om att lĂ€sa. Marguerite sĂ€ger att hon lĂ€tt skulle byta alla Roland Barthes böcker mot platserna i Indokina dĂ€r hon vĂ€xte upp. Barthes rĂ„dde henne en gĂ„ng att Ă„tervĂ€nda till stilen i hennes första âsĂ„ enkla och sĂ„ förtjusandeâ romaner. Hon förlĂ„ter honom aldrig för hans nedlĂ„tenhet. Hon vĂ€grar vara nyanserad och tolerant. SĂ„ lĂ€nge hon levde och efter sin död karaktĂ€riseras detta raseri som pinsamt, ovĂ€rdigt, kvinnligt. Hon ger generationer kvinnor hopp genom att vara sĂ„ genant som ingen kvinna fĂ„r vara.
Ăr det pinsamheten som fĂ„r Yann att vĂ€nda sig bort? Som fĂ„r honom att sĂ€ga: âNi kommer att överges av alla, för ni Ă€r galen, omöjlig att stĂ„ ut medâ. Ăr det galenskapen som fĂ„r honom att Ă„tervĂ€nda, stĂ€ndigt? Som fĂ„r honom att gĂ„ tillbaka till henne nĂ€r gryningen reser sig ur havet, lĂ€mna sina Ă€lskare och Ă„tervĂ€nda till huset och kontrollera att manuskriptet hon arbetar med ligger kvar pĂ„ bordet?
Yann Andréa Àlskar Marguerite Duras böcker, men böckerna Àr hon. Hans liv blir hennes. Han lÄter sig förvandlas till en litterÀr karaktÀr, och beskriver det sjÀlv sÄ. NÀr hon Àr död fortsÀtter han författa brev till henne.
Hon för sin del kan inte motstÄ nÄgon som Àr sÄ barnslig, som vill ha allt och allt pÄ en gÄng. Hon vill ha denna nya kropp, lÄng och mager. Hon vill höra denna otroligt mjuka röst som Àr kunglig och ÄterhÄllen. För att behÄlla honom mÄste hon hota med att kasta manuskriptet i havet.
Marguerite Duras vet att kĂ€rleken till Yann AndreĂĄ blir acceptabel om hon utelĂ€mnar det pinsamma, om hon lĂ„ter det vara en historia om tvĂ„ intellektuella som Ă€r besatta av litteratur. Hon vĂ€grar. Yann Ă€r hennes Ă€lskare. Hon tvekar att skriva ner det, men gör det Ă€ndĂ„: âEfterĂ„t sa ni att jag hade en osannolikt ung kroppâ Yann kommer att förneka att han nĂ„gonsin sagt nĂ„got sĂ„ löjligt, att det nĂ„gonsin funnits en sĂ„dan historia.
Den Ă€r en hĂ„rd historia. Marguerite skriver: âIbland Ă€r jag rĂ€dd frĂ„n det att ni vaknat. Liksom alla mĂ€n förvandlas ni till kvinnomördare varje dag, om sĂ„ bara för nĂ„gra sekunderâ. Yann fĂ„r vredesutbrott och de skrattar tillsammans nĂ€r det Ă€r över. Hon skriver: âDet hĂ€nder att jag grips av ömhet för den sortens mĂ€nniskor som vi Ă€râ.
Lika centralt som raseriet Ă€r för Duras författarskap Ă€r förmĂ„gan till ömhet. I hennes sista bok âDet Ă€r alltâ, delvis en dialog med Yann, ligger denna ömhet i öppen dager tillsammans med hotet av den nĂ€ra förestĂ„ende separationen.
Det Ă€r ingen bar lĂ€ngre, det Ă€r en dödsbĂ€dd. Den vackre mannen frĂ„gar: âHur skulle ni beskriva mig? Den döende kvinnan svarar: âOutgrundlig. Den mest förtrollande mĂ€nniska jag mött. Ett gammalt svin.â Hon svarar: âJag Ă€lskar er. Adjö.â
Elisabeth Hjorth, författare och doktor i etik
Litteratur
Marguerite Duras:
Yann AndrĂ©a Steiner. ĂversĂ€ttning Kennet Klemets, Ellerströmsförlag, 2017.
Horan pĂ„ den normandiska kusten. ĂversĂ€ttning Kennet Klemets, Ellerströms 2015.
Det Ă€r allt. ĂversĂ€ttning Kennet Klemets, Ellerströms, 2013.
Emily L. ĂversĂ€ttning Britt Arenander, Modernista, 2011.
Dödssjukdomen. ĂversĂ€ttning Marie Werup, Modernista, 2007
BlĂ„ ögon svart hĂ„r. ĂversĂ€ttning Kerstin HallĂ©n, Albert Bonniers förlag, 1988.
Fakta
Marguerite Duras föddes 1914 och vĂ€xte upp franska Indokina. Hon betraktas som en av 1900-talets framtrĂ€dande och sĂ€regna författare och filmare. Bland hennes rika produktion kan nĂ€mnas âĂlskarenâ, âSmĂ€rtanâ, âEn fördĂ€mning mot stilla havetâ, âHiroshima, mon amourâ och âAtt skrivaâ. Under 2000-talet har svenska översĂ€ttningar av hennes böcker utgivits pĂ„ hela sex olika förlag. Duras dog 1996.
Yann Andréa (1952-2014) hette egentligen Yann Lemée
-
Hybris i Göteborg. Vilse i Ărebro. Magsjuk i Gdansk. Ă ngest i Peking. Ăngeln, djĂ€vulen och hatmötet i Helsingborg. Rekord i VĂ€rnamo? VĂ€lsignelsen i Degerfors och jinxen i BorĂ„s!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Premier League är slut och vi snackar ner både ligan och sista matchen mot Wolves. Oväntat bra insats. Elanga, hur bra kan han bli? Amad, hur bra kan han bli? Donny gör sin bästa insats i United, som sittande mittfältare!? Adams DVD. Vi pratar mittbackar. Emils ilska kring offensiva värvningar. Mikael och glidtacklingar i division 6. Tuanzebes potential och Baillys märkliga förlängning. Europafinal på ingång! Vi går igenom vägen till finalen och det väl genomförda arbetet. Vad betyder en vinst mot Villarreal? Dessutom pratar vi sköna gamla lirare. Mot Gdansk!
-
P1 torsdag 16 oktober kl 14.03 samt 20/10 kl 18.15
Lodz Àr den smÄtt glÄmiga textilstaden i mellersta Polen, dÀr Roman Polanski gick pÄ filmskola och dÀr David Lynch spelade in delar av Inland Empire. HÀr finns nu Europas största upplevelse-kultur-shoppingcenter i textilfabriken . Warszawa springer sÄ fort nu, förÀndrar sig oavbrutet. Vilka finns pÄ riktigt? Och vad kommer det att bli av i Gdansk? Hur mÄnga monument kan det finnas pÄ samma torg? Katarina Wikars ser , besöker och och hör författaren Krzysztof Vargas utsaga om Polen femtio Är framÄt i tiden.
