Georgien Podcasts
-
Andra avsnittet av våra inför eurovisionpoddar kommer här! I detta avsnitt pratar vi om dessa åtta länder och bidrag: Estland, Finland, Frankrike, Georgien, Grekland, Irland, Island och Israel.
-
Häng med ut i världen med Folksagopodden! Fram till jul ger vi oss ut på en resa genom världens sagor. Varje dag innehåller en bokstav, ett land och såklart en saga!
Idag är bokstaven G, landet är Georgien och sagan är de två tjuvarna, hittad av mig i Georgian folktales (sammanställd av Marjory Wardrop), där anges att den är insmlad av en Mr. Aghniashvili
Världsdel: Europa och/eller Asien
Huvudstad: Tiblisi
Befolkning: 3,7 miljoner
-
Dansar utrikesminister Tobias Billström efter Erdoans pipa? Vi pratar med fd. stats- och utrikesminister Carl Bildt om Sveriges Natoansökan, kriget i Ukraina och om han ångrar sitt agerande under Rysslands invasion av Georgien 2008 och Krim 2014. Dessutom berättar Carl Bildt om sina möten med Erdoan och om diplomatin, behind the scenes. Vi pratar om Bildts roll i Lundin Oil, hur han ser på sin regerings godkännande av Nordstream 1 idag och att ducka utrikesministerposten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: David Druid, Kodjo Akolor och Linnea Wikblad
-
I det första avsnittet av Malmö 180 träffar vi Ekaterine Bakhtadze som berättar om bla Georgisk dryckeskultur, vad en Tamada gör, och snackar om utbrytarstater, vad det nu är? Missa inte detta fullspekade avsnitt!
-
Det ryska mobiliseringsbeskedet har utlöst både protester och en flyktvåg ur landet. Blir trycket för stort för Kreml, eller kan det här vara draget som vänder Putins krigslycka i Ukraina?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Tre gånger har Ryssland kallat in sin befolkning för att gå ut i krig: 1914, 1941 och så nu 2022. I Konflikt undersöker vi reaktionerna på Vladimir Putins beslut att mobilisera. Ett beslut som lett till både protester och att hundratusentals har flytt Ryssland.
Anja Sahlberg pratar med 24-årige Mikhail från St. Petersburg som inte ser Putin som sin president. Genom att låtsas vara turist lyckades han fly in i Finland för att sedan ta sig vidare till Georgien. Där bor numera också 34-årige Oleg, som även han flydde mobiliseringen. Han fick hjälp av ett ukrainskt par att ta sig över gränsen.
Men mobiliseringsbeskedet har inte bara lett till flykt utan också till protester, inte minst i delrepubliken Dagestan i södra Ryssland. Lotten Collin ringer upp 24-årige Rustam som greps under dramatiska former i samband med en demonstration och som därefter omedelbart kallades in till armén. Med hjälp av förklädnader håller han sig nu undan myndigheterna.
Just protesterna i Dagestan och i angränsande Tjetjenien har en särskild politisk sprängkraft. I de här delarna av Ryssland har man sedan tidigare en konfliktfylld relation till Moskva, med en historia av separatistiska uppror och krav på självstyre. Grigorij Sjvedov, chefredaktör på tidningen Caucasian Knot intervjuas av Johanna Melén.
Men trots missnöjet och de uppenbara politiska riskerna så valde Putin alltså trots allt att mobilisera. David Rasmusson pratar med den Kremltrogne politiske analytikern Alexsej Muchin, som jublar över mobiliseringsbeslutet. Protesterna ser han som mer eller mindre oproblematiska, den enda oron han har är att mobiliseringen kan ha kommit för sent.
Oscar Jonsson, doktor i rysk krigsvetenskap på försvarshögskolan i Stockholm tror att det kan ta tid innan mobiliseringen ger effekt på slagfältet. Men han varnar samtidigt för att skratta för mycket åt videoklipp på berusade ryska rekryter med ålderdomlig utrustning. I Ryssland har man sedan Stalins dagar sagt att kvantitet också är en kvalitet.
I Ukraina är det många som ser mobiliseringen som ett tecken på desperation från Putins sida. Men i byn Lukasjivka när gränsen till Belarus träffar Maria Persson Löfgren ukrainare som är rädda för att den ryska armén ska försöka ockupera området på nytt.
Så hur ska vi i Europa då hantera frågan kring ryska män som flyr för att slippa ta till vapen? Det är något som EU just nu diskuterar. Samtidigt är det redan flera som har tagit sig hit. Robin Olin träffar 18-årige Andrej på ett kafé i Stockholm, som hoppas få stanna här i Sverige.
Programledare: Robin Olin
[email protected]Reportrar: Anja Sahlberg, Lotten Collin, Johanna Melén, Maria Persson Löfgren
Tekniker: Stina Fagerberg
Producent: David Rasmusson
[email protected] -
I det första avsnittet av Malmö 180 träffar vi Ekaterine Bakhtadze som berättar om bla Georgisk dryckeskultur, vad en Tamada gör, och snackar om utbrytarstater, vad det nu är? Missa inte detta fullspekade avsnitt! Släpps på Spotify den första oktober. Smyglyssna på trailern redan nu!
-
Putin har kallat Sovjetunionens upplösning för det förra århundradets största geopolitiska katastrof och förlusten av ett tusenårigt rike. Plötsligt skulle 15 länder styra och sköta sig själva, förhålla sig till varandra utan ledning från Moskva, och klara av den smärtsamma omställningen till nya politiska och ekonomiska system. Så hur gick det egentligen? Och hur står det till idag? Vad innebär det att vara en postsovjetisk stat i Rysslands skugga?
Medverkande:
Jakob Hedenskog, analytiker vid UI:s Centrum för Östeuropastudier
Stefan Ingvarsson, analytiker vid UI:s Centrum för Östeuropastudier
Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Bildningsresan tar dig till kulturens huvudstäder. Här får du en guide till de klassiska besöksmålen som är värda en omväg. Följ med till Fredrik Wadströms Tbilisi.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det här programmet är en vandring mellan uråldriga kyrkor och fort, den historiska stadskärnan och den dramatiska utsikten från kullarna ovanför denna metropol i södra Kaukasus. Vår guide är Lika Chapidze, litterär översättare från svenska. Hon har bland annat översatt August Strindberg, Astrid Lindgren och Tove Jansson till georgiska.
Vi börjar i Metekhi och den berömda kyrkan på klippan ovanför floden. Sedan de varma källbaden i Abanotubani och klättringen upp till fortet Narikala ovanför gamla stan. Efter att ha tittat närmare på den 20 meter höga statyn av Moder Georgien tar vi oss hela vägen upp till svalkan i Mtasminda på berget ovanför Tbilisi. Och så avslutar vi med Niko Pirosmanis målningar på Nationalgalleriet på Rustaveli-avenyn mitt i staden.
Musik:
"Tbiliso" med sångerskan Nani Bregvadze
"Arkhalalo" med manskören Iberi
Programledare och producent: Fredrik Wadström
-
Dags att lyssna på(och ha åsikter om) bidragen i Sveriges semifinal! Detta gör vi tillsammans med ett av Melodifestivalens största genombrott i år; QX-galans nyutnämnda Årets HBTQ 2022-vinnare Tone Sekelius! Och vem kunde passa bättre? Det serveras nämligen mycket HBTQ när vi tycker till om bidragen från Finland, Israel, Serbien, Azerbajdzjan, Georgien, Malta, San Marino, Australien & Cypern!
-
I veckans redaktions snack diskuterar Martin Schibbye och Brit Stakston med Rasmus Canbäck om tankar fem år efter Drottninggatan och om utvecklingen i Georgien i krigets skugga. Det var nyligen val i Sydossetien och landets president har gjort utspel om annektering.
-
Häng med i detta andra avsnitt där vi har fokus på Eurovision Song Contest 2022. I detta avsnitt snackar Fido, Peppe, Jakob och Johannes om dessa länders bidrag:
Cypern
Danmark
Estland
Finland
Frankrike
Georgien
Grekland -
Det har gått en dryg månad sedan Ryssland påbörjade sin fullskaliga invasion av Ukraina. I det här avsnittet ger två av våra analytiker sin bild av läget just nu. Jakob Hedenskog berättar om hur kriget påverkar situationen i Georgien och Moldavien. Andreas Umland berättar (på engelska) om hur Tyskland förhåller sig till sanktionerna av gas och olja, om flyktingströmmar och om problemen med att strider förekommer runt aktiva kärnkraftverk.
Medverkande:
Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier.
Andreas Umland, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier.
Redaktör och reporter: Jonas Löfvenberg
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vi pratar med två tidigare Rysslandsambassadörer som båda var placerade i landet under Putins tid vid makten. Hur rapporterade de om Ryssland då och hur mycket varnade man för Putin? Programledare: Daniel Alling. Bisittare: Louise Epstein.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kommer det bli en folkomröstning om Nato i Sverige?Daniel Alling tror att Natofrågan kommer bli Sveriges motsvarighet till britternas Brexit. Hur stor är sannolikheten på att vi får se en folkomröstning om Nato inom en snart framtid? Redan innan valet? Har synen på folkomröstningar förändrats efter Brexit? Vi ringer upp Folke Johansson, professor emeritus i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Hur ser svenska Rysslandsambassadörer på Putin?Sveriges tidigare Rysslandsambassadör Sven Hirdman har figurerat i många mediala sammanhang på sistone och pratat om den Ryska diplomatin. Men hur ser andra svenska Rysslandsambassadörer på Putin och hur rapporterade de under invasionen av Georgien och annekteringen av Krim? Johan Molander, Sveriges ambassadör i Ryssland 2004-2008 och Veronica Bard, ambassadör 2012-2014 medverkar i studion.
Livemusik i studion med Stråkorkestern Kyiv SoloistsDet blir också livemusik i programmet! Stråkorkestern Kyiv Soloists gav sig ut på turné strax innan Ryssland invaderade Ukraina. Nu är de i Sverige och spelade igår i konserthuset i Stockholm. Pianisten Natalya Pasichnyk spelar i orkestern och gästar programmet. Hur är det att vara på turné samtidigt som kriget pågår i hemlandet? Vi får även höra ett stycke direkt från Uppsala.
Programledare: Daniel Alling
Bisittare: Louise Epstein
Producent: Jennie Sjöström
-
Den 24 februari 2022 kommer leva kvar som det datum så efterkrigstidens Europa övergick i något annat. Vi lever i en ny epok, en ny världsordning. Vi är just nu inne i krigets dimma och kan inte förutsäga vad som komma skall, men att det inte finns någon väg tillbaka är tydligt.
På en säkerhetskonferens i München 2007 lade Vladimir Putin fram sina ambitioner, vilket han sedan satte kraft bakom i kriget i Georgien 2008 och annekteringen av Krimhalvön 2014. Det gick alltså att förutse delar av skeendet, om än inte exakt när och var. Men kan man spåra dagens krig längre bakåt än så? Vilka krafter släpptes loss av Sovjetunionens upplösning?
I en ny bok – Det fallna imperiet – Ryssland och väst under Vladimir Putin (Fri tanke) – beskriver Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier (SCEEUS) och seniorforskare vid UI, vägen fram till det ödesdigra datumet för några veckor sedan. Han vänder sig mot att det skulle ha varit ödesbestämt att Ryssland och västvärlden återigen blev fiender. Det fanns möjlighetsfönster, men dessa har genom åren stängts ett efter ett:
Utvecklingen har varit kumulativ. Nya ärrbildningar och förlorad ömsesidig tillit har följt i spåren på varje enskild kris. Människor har en förmåga att välja sina tragedier och stora segrar. Båda utgör bärande element i formeringen av länders nationella identitet. Putin har gjort det sovjetiska imperiets fall till sitt lands stora tragedi. Andra världskriget till sin stora seger. I detta hänseende finns det inget överraskande med hans förda politik. Enligt en rysk opinionsmätning i mars 2021 önskade 67 procent av respondenterna att Sovjetunionen aldrig upphört att existera. En absolut majoritet av befolkningen delar uppfattningen om segern 1945 som sitt lands noblaste ögonblick. Det ryska ensamhetssyndromet – känslan av att vara utsatt av hot inifrån och utifrån – har inte saknat inslag av såväl stolthet som sentimentalitet och tragedi. Å ena sidan en formidabel stormakt med ansvar för den globala säkerhetsarkitekturen. Å andra sidan ett land som är hotat och nödgas vidta åtgärder för att skydda sina legitima intressen.
Den som vill kan förhandsbeställa Martin Kraghs bok här (den släpps 31 mars). Jag rekommenderar den varmt för alla som vill få en djupare förståelse av Putins Ryssland, och beslutet att invadera Ukraina.
PS. Några rader angående de närmaste två veckorna här på Rak höger. Jag är just nu igång med ett kortvarigt projekt som tar mycket tid av mig. Mer tid än jag trodde när jag började med det. Därför kommer jag skriva lite mindre här under två veckor, om jag utgår ifrån att arbetsbördan under projektets första vecka kommer vara relativt oförändrad under de två kvarvarande veckorna. Däremot blir det två poddavsnitt den här veckan. Och snart är jag igång som vanligt igen. DS.
Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.
Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)
This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe -
Dagen då Ryssland inledde invasionen av Ukraina, den 24:e februari 2022, förändrades världen i grunden. Över en natt, som man brukar säga. Den säkerhetsordning vi haft i Europa byggde på en överenskommelse om att varje land har rätt att välja sin egen väg i utrikespolitiken och att inget annat land har rätt att med våld flytta gränser för en suverän stat. Nu har Ryssland frångått det. Hur hamnade vi här och vad ska vi göra åt det?
Om man inte talar ryska så kan man inte förstå Ryssland, åtminstone inte fullt ut. Därför är experter som behärskar språket och kulturen värda sin vikt i guld, särskilt nu. Dagens gäst är en av dem. Fredrik Löjdquist är chef över Centrum för Östeuropastudier (Stockholm Center for Eastern European Studies, SCEEUS) som är ett fristående kunskapscentrum inrättat och finansierat av regeringen. Han har en lång bakgrund som diplomat med fokus på Östeuropa, Ryssland och hybridkrigföring. Ryska lärde han sig i lumpen, ett par år innan muren föll.
Inom hans eget skrå, och bland säkerhetspolitiska experter, var det många som såg vad som höll på att hända med Ryssland. Men västvärlden i stort reagerade inte i tid, enligt honom.
– Det fanns en fördröjning i det västerländska i västs förståelse av vad som höll på att ske, och man hade kanske lite svårt att ta till sig alla signaler och dra slutsatsen av dem, men åtminstone efter den ryska aggressionen mot Ukraina 2014 blev det uppenbart. Men kanske trodde man att det skulle stanna där på något sätt. Att man hade ett jämlikt läge som förvisso var olyckligt och besvärligt, men som ändå kunde hanteras på något sätt. Och det vi har sett byggas upp under de senaste året är det ju att Ryssland absolut inte är nöjt med status quo, utan man vill flytta fram positionerna.
– Det är viktigt att komma ihåg att det här inte bara handlar om Ukraina, utan det handlar om om vår säkerhet, om allas säkerhet. Både på europeisk nivå och på den globala nivån.
Kan man säga, som exempelvis John Mearsheimer, att det är USA, Nato och EU som provocerat Ryssland till detta? Han menar att man i stället borde ha gjort Ukraina och Georgien till buffertstater mellan stormakterna.
– Det bygger på en massa felaktiga antaganden, skulle jag hävda. För det första strider det mot idén att alla stater är lika suveräna. Denna tanke innebär att man skulle till mäta vissa stater mer inflytande, att ett stort land som Ryssland skulle ha veto över ett annat lands utrikes- och säkerhetspolitik, men kanske också i inrikespolitiken.
– Då är man ute på ett väldigt farligt sluttande plan. Om du börjar göra avkall på de här principerna, var kommer det sluta någonstans? Vilka länder ska utgöra den här bufferten? Om vi i Sverige eller Finland inte kan lita på att principen om territoriell integritet eller suveränitet gäller för ett land som Ukraina? Hur ska vi då veta att det gäller för våra egna länder?
– Det här bygger på en underliggande kålsuparteori, nämligen att Ryssland har sin inflytandesfär och USA och Nato har sin. Men så är det inte. Vad det handlar om är inte att USA eller Nato har en egen sfär. Nato är en demokratisk sammanslutning av länder där länderna frivilligt och självmant har gått med. Det gäller även EU. Det är inte så att det sker på något diktat uppifrån, till skillnad från när Putin vill kunna bestämma andra länders politik från Moskva.
(Ovanstående är bara ett kort utdrag från samtalet.)
Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.
* Länk till Fredrik Löjdquists senaste memo om Ukrainakriget: här
* Intervju med John Mearsheimer: här
Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)
This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe - Näytä enemmän
