Försvarshögskolan Podcasts
-
Ett flertal män har dömts mot sitt nekande för att ha samlat information om försvarets hemliga anläggningar. Hör mer i podden Gräns.
I dolda forum på internet har de kartlagt militära skyddsobjekt och diskuterat uppgifter om anläggningarna.Informationen som männen ska ha samlat in kallas av den militära underrättelsetjänsten för en guldgruva för främmande makt.- Vi har ju saker som allmänheten inte ska veta om. Vissa hemligheter är ju hemligheter av en anledning. Exakt hur försvaret ska göra i händelse av krig, det ska inte gemene man veta, säger David Bergman, doktor i psykologi och major och forskare på Försvarshögskolan.Förstå hur Sverige försvarar sig mot hoten som finns här och nu. Lyssna på Gräns, en podd om säkerhetspolitik och maktspelen som sker i det dolda. -
Hör om männen som fängslats för att på dolda forum ha samlat information som riskerar Sveriges säkerhet.
Den senaste tiden har ett flertal män dömts mot sitt nekande för att ha samlat information om försvarets hemliga anläggningar.I dolda forum på internet har männen kartlagt militära skyddsobjekt och diskuterat uppgifter om anläggningarna.Kartlade försvarets hemligheterInformationen som männen ska ha samlat in kallas av den militära underrättelsetjänsten för en guldgruva för främmande makt.- Vi har ju saker som allmänheten inte ska veta om. Vissa hemligheter är ju hemligheter av en anledning. Exakt hur försvaret ska göra i händelse av krig, det ska inte gemene man veta, säger David Bergman, doktor i psykologi och major och forskare på Försvarshögskolan.Medverkande: Mats Ljungqvist, Åklagare riksenheten för säkerhetsmål David Bergman, Doktor i psykologi, major och forskare på Försvarshögskolan Kim Hakkarainen, Säkerhetsskyddsstrateg på Militära underrättelse- och säkerhetstjänstenEtt program av:Programledare: Bo Torbjörn EkReporter: Ulrika BergqvistProducent: Carl-Johan UlvenäsTekniker: Mats JonssonAnsvarig Utgivare: Nils Eklund -
När gör autonoma drönare piloterna överflödiga? Efter valet: har man talmansrundor i Tyskland? Dessutom livemusik! Daniel Alling och kollegor ur Radiokören bjuder på en bit ur Mozarts requiem.
Varför ser den nya eurodrönaren så konstig ut? Och vilka är riskerna med framtidens obemannade, autonoma, drönare? Per Hård af Segerstad, överstelöjtnant och lärare i luftstrid på Försvarshögskolan, tror piloterna blir kvar ännu en lång tid. Daniel Alling är sugen på att komma till studion redan nu. Han tar med sig tre kollegor ur Radiokören och sjunger Lacrimosa ur Mozarts requiem, som kören premiärspelar torsdag kväll, i Berwaldhallen. Efter valet till Förbundsdagen pågår nu samtal och överläggningar. Har den tyska bundestagen talmansrundor? Vad gör ministerpräsidenten? Thomas Sommerer, professor i statsvetenskap vid Potsdam universitet förklarar turerna. Och gör Youtube rätt som tar i med hårdhandskarna och plockar bort alla inlägg och kanaler som är kritiska till alla typer av godkända vaccin?Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Olle Björkman -
Dessutom i Godmorgon världen krönika av Göran Rosenberg, kåseri av Helena von Zweigbergk, panelen och Public Service.
Timme 1* Tyskland går till val. Direktsamtal med Daniela Marquart och Angela Wiese Edeler.* Tysk energiomställning tappar fart. Reportage av Marie-Louise Kristola.* Ostermeier på Dramaten. Inslag av Jesper Lindau.* Böcker som bryter mot lagen. Utrikesreportage av Filip Kotsambouikidis.* Varför minnas Förintelsen? Krönika av Göran Rosenberg.* Paneldebatt med PM Nilsson (Dagens Industri), Heidi Avellan (Sydsvenskan/HD) och Anders Lindberg (Aftonbladet)Timme 2* Stort tapp för parasporten under pandemin hur ska man komma tillbaka? Reportage av Jenny Hellström.* Pandemin ger skjuts till kvarterskontor. Inrikesreportage av Anna Pandolfi.* Satir med Public Service.* AUKUS och den nya världsordningen. Samtal med Kjell Englbrekt från Försvarshögskolan.* Zambia politiskt undantag eller spjutspets för demokratisk våg? Utrikesreportage av Richard Myrenberg.* Inför biljettkontrollanten är vi alla lika. Kåseri av Helena von Zweigbergk, -
6 september. Vad gör vi för att förhindra att de IS-anhängare som återvänder till Sverige fortsätter att bedriva verksamhet här? Jesper Sandström diskuterar förebyggande och bekämpande åtgärder med Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan.
-
I november förra året bröt en väpnad konflikt ut i norra Etiopien – mellan rebellerna i regionen Tigray och den etiopiska staten. Och nu sprider sig kriget till andra delar av landet. Båda sidor anklagas för bedrövliga krigsbrott mot civilbefolkningen. Hundratusentals är på flykt, tusentals har dödats.
Men hur blev det så här? Vad är det för bakomliggande faktorer som gör att det gått från fredspris till krigsbrott i den här regionen? Och vad kommer att hända härnäst? Håller Etiopien på att falla sönder, eller kommer rebellerna från Tigray att kuvas?
Medverkande:
David Larsson Gebre-Medhin, doktor i freds och konfliktforskning, verksam vid Försvarshögskolan, och associerad till Institutionen för freds och konfliktforskning vid Uppsala universitet.
Görrel Espelund, journalist och tidigare Afrika-korrespondent.
Medverkande i inslag:
Donatella Rovera, Amnesty International
Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg
Läs Amnesys rapport om Tigray här.
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
-
Omvärldens panikartade sorti från Afghanistan symboliseras av afghaner som klänger sig fast vid ett amerikanskt militärflygplan. Men vilka misstag ledde fram till de senaste dagarnas kaos? Konflikt ser tillbaka på 20 års försök att kriga fram demokrati.
Medverkande: Najwa Alimi, journalist i Kabul och 2019 års Per Anger-pristagare, Osama Bin Javaid, reporter på Al Jazeera i Doha, Magnus Degerlund, styrkechef i Afghanistan under 2020 under FS39, Helene Lackenbauer, Afghanistananalytiker på Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI, Björn von Sydow, tidigare försvarsminister, Tone Tingsgård, socialdemokratisk riksdagspolitiker och Afghanistanutredare, Caroline Holmqvist, universitetslektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan och Stephen Biddle vid Columbia University, tidigare Afghanistanrådgivare till Pentagon.Reportar: Massood Qiam, Ivar Ekman, Anja SahlbergProgramledare: Robin Olin robin.olin@sr.seProducent: Lotten Collin lotten.collin@sr.seTekniker: Ben Mc Hugh -
Enorma regnmängder som fallit över västra Europa har orsakat omfattande översvämningar som slukat hus, bilar och människor. Värst drabbat är Tyskland och Belgien.
Kan det här hända i Sverige? Hur beredda är vi på stora översvämningar? Går det ens att vara rustad för en katastrof av den här magnituden?
Gäst i dagens avsnitt är Lars Hedström, Försvarshögskolan, som jobbat inom räddningstjänsten och har erfarenhet från katastrofområden.
Programledare: Amanda Hemberg Lind.
-
Statsminister Stefan Löfven klarade dagens omröstning men nu kvarstår det stora problemet att få igenom en budgeten i höst. Vem går vinnande ur den striden?
Katarina von Arndt, programledareJenny Madestam. statsvetare vid Försvarshögskolan i StockholmAnnika Fredén, docent i statsvetenskap vid Karlstads universitetFredrik Furtenbach, politisk kommentator på Ekot -
För första gången fick vi digitala Almedalstal, först ut var Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar och därefter KD:s Ebba Busch. Nostalgi och landsbygd förenade årets första talare.
Medverkande: Katarina Helmerson, politisk reporter på Ekot och Jenny Madestam, statsvetare vid Försvarshögskolan.Programledare: Katarina von ArndtProducent: Lena BejerotTekniker: Joakim Persson -
I december 2010 spränger sig en man mitt i julhandeln i centrala Stockholm. Det blir det första självmordsattentatet på svensk mark. Efteråt följer en terrorutredning som ska pågå i nästan fyra år.
Det är bara några veckor kvar till jul och fullt med folk på stan när 28-åriga Taimour Abdulwahab från Tranås vandrar fram och tillbaka på Drottninggatan i Stockholm. På sig har han flera kilo sprängmedel.Först exploderar hans bil som står parkerad på Olof Palmes gata. Bara minuter senare smäller det igen på Bryggargatan, ett fåtal meter från julklappsshopparna på Drottninggatan.Snart står det klart att en självmordsbombare slagit till i Sverige för första gången någonsin. Attentatet blir en stor nyhet i Sverige och internationellt. Efteråt följer en terrorutredning som ska pågå i nästan fyra år. Den stora frågan: var Taimour Abdulwahab en ensam gärningsman eller en organiserad terrorist?Medverkande: Hanna Svanström - vittne. Agnetha Hilding Qvarnström - vice chefsåklagare i fallet. Magnus Ranstorp - terrorexpert och forskningsledare vid Försvarshögskolan. Peter Wixtröm - fotograf Aftonbladet. Viktor - första polis på plats. Ann Lund - vittne på Bryggargatan. Per-Anders Palmér - Taimour Abdulwahabs lärare. Eddie Davidsson - Taimour Abdulwahabs kollega och vän. Gurwinder Bhogal - journalist som studerat islamistiska grupper i Luton. Farasat Latif - sekreterare i moskén Luton Islamic Centre.Ett program av: Sara Olsson.Producent: Roger Dackegård / Produktionsbolaget Filt.Exekutiv producent: Jon Jordås.Ansvarig utgivare: Caroline Lagergren.Dokumentären gjordes 2019. -
Statsvetare, terrorexpert, 54 år. Född i Hästveda, bosatt i Stockholm, Skyrup och Köpenhamn. Debuterar som Sommarvärd.
Det är som att milstolparna i mitt privata liv vävs samman med milstolparna i terrorismens utveckling, konstaterar Magnus Ranstorp i sitt Sommar i P1.Statsvetaren och terrorexperten tar oss från uppväxten på skånska landsbygden till Belfast, Gaza och CIA-högkvarteret i Langley. Han berättar om sin väg till en idag mycket framskjuten position i den internationella forskningen och nyhetsbevakningen men hur han samtidigt själv hamnat på USA:s svarta lista och hudflängts i svensk debatt. Ranstorp skildrar hur han som ung och lätt naiv lockades till farorna, men med tiden fått mer fokus på terrorismens offer, de större mekanismerna och oror för den egna familjen:Terrorismen blir alltmer globaliserad, urskillningslös och dödlig. Den är en spegelbild av vår globaliserade och teknikutvecklade värld. Idag är det lättare för terrorister att kopplas samman virtuellt, gömma sig för säkerhetstjänster och sprida sin hatiska ideologi, säger Magnus Ranstorp i sitt program som också ger en lätt dyster bild av framtiden: Jag tror inte längre att terrorismen går att eliminera. Det går bara att leva med den. Det viktigaste är ändå att vi som samhälle står samman och inte låter hatet splittra oss.Om Magnus RanstorpMagnus Ranstorp är internationell terrorexpert och forskningsledare vid Försvarshögskolan.Doktorerade vid St. Andrews universitet i Skottland med avhandling om shiamuslimska Hizbollah och har under en period agerat hemlig budbärare mellan Israel och Hizbollah. Ledde Köpenhamn Stads handlingsplan mot våldsbejakande extremism och ansvarar för förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism inom EU-kommissionen.Skrivit ett flertal böcker. Arbetat som CNN:s Mellanösternexpert och på Dagens Nyheters ledarsida.Ledamot av Krigsvetenskapsakademien.Producent: Amanda Glans -
Hur ser hotbilden från jihadistiska terrorister ut i Sverige? Vilka kopplingar finns till utländska terrordåd. Och hur ska vi hantera alla IS-återvändare? Filip Ahlin från Försvarshögskolan berättar.
Programledare: Fritte Fritzson
Producent: Ida Wahlström
Klippning: Gustav Wulff
Signaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel Aldermark
Facebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/
Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzson
Twitter: @frittefritzson
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
-
Med utvecklingen av konstgjorda intelligenser uppstår nya etiska dilemman. Journalisten Eva-Lotta Hulténs funderar över utvecklingen. Om robotarna tar över våra arbeten, vad ska vi då ta oss till?
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Jag har precis köpt min första robot. I sommar kommer den att glida fram i trädgården och klippa gräset. Många timmars tråkigt, bullrigt och illaluktande arbete kommer kunna ersättas med läsande i hängmattan eller besök på stranden. Mitt förhållande till den här maskinen är helt oneurotiskt men i många andra sammanhang fyller ordet robot mig med obehag. Bilder av spindelliknande monster som tar över världen dyker upp på näthinnan. En produkt av science fiction, ja visst, men kanske också verklighet under detta århundrade. Linda Johansson är lärare och forskare vid Försvarshögskolan och specialinriktad på filosofiska och etiska dilemman kopplade till autonoma robotar i krig. I den boken Äkta robotar beskriver hon utvecklingen och resonerar kring hur vi kan och bör förhålla oss till den. Ordet robot kommer från "robota" som betyder slavgöra på tjeckiska. Det användes första gången i Karel apeks pjäs Rossums universalrobotar, från 1920. Sedan dess har det skrivits massvis av böcker och gjorts filmer om dem, men jag anar en uppåtgående trend. Svenska serien Äkta människor, om en vardag med hubotar, har sålts till länder över hela världen och inte mindre än tre filmer om människoliknande så kallade humanoider har gått upp på bio: Big Hero 6, Chappie och Ex Machina. I disneyfilmen Big Hero 6, ger sig vårdroboten Baymax och hans ägare Hiro ut på jakt efter dem som mördade Hiros bror och Baymax skapare. Baymax är god och hjälpsam och refererar till alla människor som "patienten". Ända tills Hiro bestämmer sig för att göra om Baymax till en mördarmaskin och ersätter hans vårdprogrammering med en stridsprogrammering. Nu är detta en barnfilm, så självklart blir Baymax god igen, men Big Hero 6 ger, precis som de båda andra filmerna, ändå en inblick i både hur gränsen mellan teknik och varelse med medvetande kan vara på väg att lösas upp, och hur riskfyllt det kan vara att förlita sig på intelligenta robotar. Mycket av den tekniska utvecklingen av artificiell intelligens drivs fram av den mänskliga strävan att döda. Linda Johansson ställer den högst relevanta frågan: vem har ansvaret när roboten gör fel? Den som konstruerade den, den som senast mixtrade med programmeringen eller den som sände i väg den på uppdraget? Och om vi så småningom ser robotar som konstruerats och instruerats av andra robotar, var ligger ansvaret då? Frågan om deras medverkan i krig är också av teknisk art. Hur hanterar vi risken för att motståndarsidan hackar robotarna så att de byter sida? Ju mer autonoma de blir, desto säkrare blir de för hackerattacker, men det gör dem också svårare att kontrollera av människor över huvud taget. Obemannade drönare som själva fattar beslut om att döda låter kanske intuitivt som ett skräckscenario men robotar kan vara bättre än människor på att följa krigets lagar och uppföra sig på ett sätt som vi skulle beteckna som etiskt, menar Linda Johansson. Vi människor är känslosamma, blir aggressiva av rädsla, gör felbedömningar när vi är stressade och kan drabbas av hämndbegär. Vi tappar lätt all vår empati och moral. Men ansvarsfulla robotar kräver förstås ansvarsfulla programmerare Läsningen av den här boken har knappast bidragit till att göra ordet robot mindre oroande för mig. Inte bara för att Johansson bekräftar att de i framtiden kan komma att börja konstruera sig själva och konkurrera ut människor, utan också på grund av oklarheterna kring vad det kommer göra med människors behov av varandra i en mer nära framtid. Vi ser de intelligenta maskinernas frammarsch på många områden. Senila människor kan komma att tas omhand av vårdhumanoider som likt Baymax har oändligt tålamod och möjlighet att ständigt övervaka sin patient. I affärerna kan vi betjänas av försäljarrobotar som är programmerade att kunna vartenda forskningsunderstött säljknep och även mycket kontorsarbete kan skötas helt med artificiell intelligens. En fortsättning på dagens hårda arbetslinje kommer framstå som allt mer omöjlig i takt med att jobb som idag kräver människor i stället tas över av intelligenta maskiner. Och även om nya yrken, som exempelvis robotservicetekniker, kan uppstå så är en framtid där mindre än hälften av oss behöver arbeta kanske inte så långt borta. Hur ställer vi om oss till en sådan tillvaro? Kommer klasskillnaderna att öka? Är medborgarlön en lösning på den omvandling av samhället som blir oundviklig? Eller kommer vi att operera in chip i våra hjärnor för att klara konkurrensen med de intelligenta robotarna? Var går då gränsen mellan maskin och människa? I en drömvärld befriar robotarna oss från tungt och tråkigt arbete och frigör kreativitet och tid för vila, umgänge och gemenskap. Vi människor hittar andra sätt att ge mening åt våra liv än med lönearbete. Smarta sätt att fördela välstånd ersätter dagens lönefixerade. Och allt sker på ett miljövänligt och energibesparande sätt. Jag hoppas det är ditåt vi är på väg, för en framtid utan robotar lär vi hur som helst inte se. Eva-Lotta Hultén, frilansjournalist Denna essä sändes första gången 27 april 2015. Litteratur:"Äkta robotar" Linda Johansson (2015). Fri tanke förlag. - Tomas Ries, lektor vid Försvarshögskolan förklarar vad säkerhetspolitik handlar om. Vilka hot riktas mot oss idag och vilka kan vi vänta oss i framtiden?
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
