Firstbeat Podcasts
-
Misstag. Misslyckande. Det låter inte så roligt - men de lär oss massor. Jonas Dahl från Handelshögskolan ger oss några nycklar till att skapa den öppenhet och trygghet som krävs.
De flesta av oss får en jobbig känsla i bröstet när vi hör talas om misstag. Vår första basala instinkt är ofta att dölja misstag eller att fundera på om det egentligen inte var någon annans fel.
När andra berättar vågar vi Fast om en kollega berättar om ett misstag är den första instinkten istället ofta att hjälpa. Och om chefen avslöjar sina tabbar blir vi själva mer benägna att berätta om våra egna klavertramp. I de här mekanismerna finns en massa kraft som organisationer och grupper kan använda för att bli bättre, mer kreativa och göra mer rätt över tid.
Men hur lyckas man med det?
Jonas Dahl delar sin tid mellan att forska på just misstag på Handelshögskolan i Stockholm och som organisationskonsult i Gaia Leadership med fokus på chef och ledarskap, och grupputveckling.
Hög självmedkänsla - ser misslyckande som lärande Jonas började jobba inom marknad och försäljning men blev nyfiken på människorna i verksamheten och började forska. När han studerade misstag såg han att olika människor hanterar dem på väldigt olika sätt. Den som har större självmedkänsla har en större förmåga att lära sig av sina misstag och använda lärdomarna på ett konstruktivt sätt. Den som har låg självmedkänsla är mer benägen att dra sig tillbaka och tänka "nu har jag nått min gräns, jag ska inte ta på mig större uppgifter eller mer ansvar".
- Men, säger han, det är en dålig väg att slå in på både för individen och organisationen. Fokuserar man bara på det man lyckas med stagnerar man. Misslyckanden behövs.
Den med status behöver börja Några faktorer som avgör om man lyckas eller inte är - som vi nämnde tidigare - självmedkänsla men även status. Den som redan har hög status i andras ögon är inte lika sårbar. Så för att förändra en organisation till att bli mer tillåtande mot misstag behöver de som har ledarroller - formella eller informella - vara de som börjar dela med sig och berättar om när de har gått på minor.
Som individer överväger vi ofta risker och nytta med en handlingsväg.
- Jag behöver veta hur det tas emot om jag delar med mig av misstag, säger Jonas.
Börja i små trygga grupper En optimal miljö för att börja dela med sig av sina misstag är en liten grupp med två, tre kollegor där man känner sig trygg. Kan vi skapa sådana miljöer bygger det tillit och stärker relationerna. Det i sig ger ännu större positiva effekter utöver lärandet i stunden. Tillit och starka relationer bygger starkare grupper som också presterar bättre.
Så i en grupp med hög psykologisk trygghet kan vi lägga våra misslyckanden på bordet, ärligt och naket. Då väcks empatin att hjälpa, samt modet att själv dela nästa gång. Men inte om jag tror någon i gruppen vill använda det mot mig. Den tryggheten som är förutsättningen bygger vi tillsammans, inte över en natt.
Vår samarbetspartner Firstbeat har ett verktyg som hjälper oss förstå vår nivå av och behov för återhämtning. De kallar det för Livsstilsanalys. Genom att mäta hjärtfrekvensen under tre dygn får varje individ en bättre förståelse för hur just hon eller han har det med sin stress och sin återhämtning. Firstbeats coacher hjälper till med att lägga upp en realistisk plan för att få mer energi och mer återhämtning och stärker på det sättet både varje enskild medarbetare och hela organisationen. Läs mer här.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Om färre känner skam och skuld kring utmattning så söker fler hjälp i tid. Då räddar vi också fler. Det säger Maria Ergül, grundare till organisationen Vägra väggen.
HR-proffset Maria Ergül blev nyligen framröstad till Årets vardagshjälte i Västerås för sitt arbete med att sprida kunskap och bryta tabun kring stressrelaterad ohälsa.
- Utmattning är på många sätt en fördomens sjukdom, säger hon.
- Många tror att de som blir sjuka är svaga människor som inte pallat trycket. Men faktum är - och det här är forskningsbaserat - att de som drabbas är högpresterande personer med starkt engagemang, mycket empati och starka inre resurser. Så nej, latmaskar är det sista de är.
Äldre män mest fördomsfulla Män över 55 har flest fördomar, anser Maria. När hon är ute och föreläser och utbildar om utmattning är det många äldre män som tycker att "det där med utmattning är en tjejsjukdom" eller "något som den yngre generationen hittat på."
När Maria Ergül började skriva inlägg och krönikor om utmattning blev hon överraskad över den starka responsen.
- Många är ensamma med sina känslor och känner igen sig i det jag skriver. Det är vanligt att känna skam för att man är sjuk "när alla andra verkar orka". Men faktum är att vi vet ju inte hur andra mår. Vi jämför ofta våra egna liv med bilden av andras liv så som vi ser dem i sociala medier. Och den bilden är ju inte på riktigt.
Vanligast hos kvinnor och yngre De äldre, fördomsfulla männen har rätt i en sak: fler kvinnor drabbas av utmattning. Maria säger att det är cirka 70% kvinnor som blir sjuka men att hon själv tror att mörkertalet döljer många män. I statistiken hittar vi flest män med utmattning i åldersgruppen 40 år eller yngre.
Bland kvinnor är det vanligast i åldrarna 35-45. Många tror att det hänger ihop med att kvinnor fortfarande tar ett större ansvar för hemarbete och barn - men jobbar lika mycket och hårt som männen.
Den psykiska ohälsan ökar också bland riktigt unga tjejer mellan 14 och 18 år.
- Unga människor återhämtar sig inte på samma sätt som äldre. De växer upp i en gränslös och kravfylld värld med hög konsumtion av sociala medier. Det finns en stark vilja att vilja vara "som alla andra" och många jagar en illusion av perfektion, säger Maria.
Underbemanning ofta en orsak Utmattning, stress och psykisk ohälsa är alltid individuellt och det går inte att hitta en enda lösning som fungerar för alla. Men det som ofta händer är att organisationer är underbemannade. Allt fler förväntas leverera mer. Det är ofta lättare att lägga på mer uppgifter på den som redan springer snabbt och får mycket gjort.
Maria tycker att organisationer borde jobba mer med cykeln utveckling-avveckling. Utveckling pratar vi om men inte avveckling, trots att det är parallella processer som enligt henne borde gå hand i hand.
Avveckling kan innebära att vissa personer skulle komma mer till sin rätt på en annan arbetsplats, men det kan också handla om att personen ifråga skulle passa bättre på en annan roll eller i en annan del av organisationen.
Individen har största ansvaret Chefer och ledare har ett stort ansvar för att agera när medarbetare mår dåligt, innan de dukar under av stress. Men mest ansvar, säger hon, ligger trots allt hos individen själv. Chefer kan inte läsa folks tankar. Man behöver säga ifrån när man har för mycket att göra.
Det är inte alltid det lättaste, förstås. Det kräver både självkännedom och trygghet.
10 steg till bättre arbetsplatser Så vad krävs för att bygga en riktigt bra arbetsplats där människor inte drivs in i stress och sjukdom? Så här skulle Maria önska att det såg ut:
Hälsa står på agendan på ledningsnivå. Cheferna mäts inte bara på siffror utan även på hur bra medarbetarna mår. Cheferna har rätt förutsättningar för att vara bra ledare och slipper vara 100% operativa OCH 100% chefer. Chefer förmedlar tydlighet och struktur. Medarbetare vet vad de ska göra och vilka resurser som krävs. Chefer och ledare bryter ner företagsmålen på individnivå så att medarbetarna ser hur de bidrar. HR kommer med i affären så att hela organisationen förstår deras roll. Fackliga representanter vågar ställa krav på arbetsgivare. Det finns utrymme för flexibilitet och individuella lösningar. Medarbetare har möjlighet att utvecklas.Följ gärna Maria Ergül och Vägra väggen på LinkedIn, Facebook och Instagram eller på organisationens hemsida.
Vår partner Firstbeat hjälper företag att förebygga just utmattning. Det gör de genom att uppmärksamma hur vår livsstil - hur vi sover och rör oss men även hur vi upplever det vi gör - påverkar vår hälsa och vår förmåga att återhämta oss. Läs mer om Firstbeats livsstilsanalys här.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Digitaliseringen till trots ökar administrationen. Många upplever att de ska göra sitt jobb två gånger: först på riktigt och sen för att dokumentera att jobbet är gjort. När ska man mäta saker och när ska man låta bli?
Det här dubbelarbetet, först i verkligheten och sen i administrativa system, skapar stress och ohälsa. I vissa fall har administrationen ökat enormt. Vi läser ur boken Det omätbaras renässans - en uppgörelse med pedanternas världsherravälde av filosofen Jonna Bornemark där vi hittar det här exemplet:
“På en ortopedklinik i Linköping krävdes 1993 4 sidors dokumentation för 10 vårddagar, det vill säga 0,4 sidor per dag, tio år senare, 2003, krävdes 30 sidors dokumentation för 4 vårddagar, det vill säga 7,5 sidor per dag.”
Varför har det blivit så här? Mycket administrativt stöd har försvunnit och istället fördelats på kärnpersonalen. Vi räknade nog med att de digitala lösningarna skulle sköta mycket åt oss nästan automatiskt, men så har det inte blivit. Dessutom kan vi mäta nästan vad som helst hela tiden med diverse digitala lösningar, och då gör vi gärna det. Utan att tänka efter och ställa oss frågan vad det stjäl tid och fokus ifrån.
Ett filosofiskt öga på vår tidVi resonerar kring frågan om vi har drabbats av en mäthysteri. Till vår hjälp tar vi ovanstående bok av Jonna Bornemark där hon tittar på vår samtid med hjälp av ett antal filosofer ur historien. Det vi kan se är att vår samtid är väldigt fokuserad på det som är påtagligt, fysiskt och mätbart. Men vad går vi miste om när vi stirrar oss blinda på siffror? Kanske går vi miste om det som betyder mest: det svårmätta men livsviktiga i de relationer och sammanhang vi bygger och behöver i våra liv, såväl i yrkeslivet som privat.
När människor inom till exempel vården känner sig fjärrstyrda av dokumentation och krav kan det vara nedbrytande att inte få frihet att agera självständigt och omdömesgillt i sitt yrke. Det orsakar stress hos den enskilde och försämrar människors möjlighet att göra sitt jobb bra. I förlängningen leder det till att den vård som skulle kvalitetssäkras blir sämre.
Mät med eftertanke - och berätta varför Med andra ord: mäta kan vara bra, i vissa fall men inte i alla. Det är avgörande att vi funderar på varför vi ska mäta något och att vi kommunicerar det.
Det börjar bli allt mer populärt att göra så kallade pulsmätningar av till exempel hur medarbetare mår. Istället för årligt återkommande mätningar som liknar varandra ställer man lite färre frågor av varierande karaktär lite oftare. Här är några saker att tänka på om det är något du vill jobba med.
Tips om du vill pulsmäta
1. Involvera chefer och ledare tidigt
De behöver vara trygga och införstådda med vilka frågor som kommer att ställas och vad de ska göra med resultatet. De kan också ha önskemål på vad som ska mätas.
2. Ersätt inte daglig dialog
Vi behöver kunna prata med varandra om hur vi har det i vardagen. Undersökningar av olika slag ska vara till för att stötta sådana samtal - inte ersätta dem!
3. Mät både styrkor och svagheter
Det är lika viktigt att fånga upp sånt som fungerar bra - så att man kan stärka och behålla det - som att sätta fingret på svagheterna.
4. Bestäm vad ni ska göra med resultaten
Det gäller för hela organisationen och för att medarbetare ska känna sig motiverade att svara på frågorna. Alla ska veta varför undersökningen görs och vad som sker med resultaten.
Det digitala kan vara ett stöd
En digital mätning i ett möte eller under en sammankomst kan visa på likheter och olikheter eller skapa underlag för en dialog kring ett ämne. Pulserande frågor kan också användas för att stötta i reflektion.
Sammanfattningsvis: ha ett tydligt syfte med mätningen, en tydligt kommunicerad plan för hur resultaten ska hanteras och gör det tydligt att en digital mätning aldrig får ersätta dialog ansikte mot ansikte. Helen Salmonsson, revisor och ledare, har kloka tankar om det här i ett inlägg med titeln Du får det beteende du mäter .
Vår partner Twitch Health har hjälpt större företag som Länsförsäkringar och If Skadeförsäkringar med att driva och utveckla hälsocenter i nästan 20 år. Gör man rätt kan man skapa en plats för både hälsa och sociala möten som utnyttjas av så många som 80% av medarbetarna. Men det hänger på hur det genomförs.
När det lyckas får det positiva effekter: vi orkar mer, vi mår bättre och stressar mindre om vi är fysiskt aktiva. Ett gym på jobbet gör det också lättare att få ihop livspusslet och organisationen blir mer attraktiv för sina medarbetare.
Läs om hur du lyckas med företagsgymmet här.
Vår samarbetspartner Firstbeat är måna om att vi återhämtar oss när vi är lediga! Forskning baserad på analyser i deras databas har visat att lördagen är den mest stressfyllda veckodagen i Norden.
Firstbeats tips:
Undvik att hela helgen är helt förprogrammerad av aktiviteter. Behöver du göra saker, gör dem koncentrerat och skapa sen utrymme för att bara vara, utan att kolla klockan och mobilen. Stäng av jobbmobil och jobbmejl under helgen. Gör ditt bästa för att släppa jobbet. Gör tid för umgänge men inte bara party och alkohol.Vi tackar dig som lyssnar på oss för ännu en härlig säsong och önskar en skön sommar! Vi pausar nysläppet av avsnitt fram till 15 augusti när vi är igång igen.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Hur blir man Årets vd? Det frågade vi Sofi Franzén från Eventyr. Tydlighet, tillit och en lärande, transparent kultur är några av hennes byggstenar.
Sofi Franzén är vd för Eventyr och fick 2018 utmärkelsen Årets vd av ledarskapssajten Motivation.se. Men att bli chef var inte målet från början. Det blev bara naturligt så när Sofis verksamhet, att driva eventbyrå, växte.
Motiveringen till priset Årets vd beskriver Sofis ledarskap som att ha en ovanlig förmåga se individen, bygga tillit och skapa gemenskap. Hon är tillgänglig, visar tydliga förväntningar och har ett coachande förhållningssätt.
- Jag vill ju bygga den arbetsplats där jag själv vill arbeta, säger Sofi.
Tydlighet, tillit och lärandeEtt sätt att bygga tillit och lärande är genom Eventyr Academy, en internutbildning där företagets kommande treårs- och ettårs-mål sätter riktningen. Ett ämne kan vara att prata om misstag man gjort och lärdomar man dragit. Man lär av varandra, och övar på att presentera för varandra. Det är viktigt att vd och cheferna går före och berättar om egna misstag, berättar Sofi, och lägger till: Misstag är okej om man berättar om dem.
Bygga grupper - och byta dem Medarbetarna på Eventyr får träna på att jobba tillsammans. De låter inte grupperna stelna i samma konstellationer utan ser till att man byter team och sammanhang för att skapa samhörighet över hela företaget.
Lärdomar på vägen En av de största lärdomarna under den snart 25-åriga resa Sofi och Eventyr gjort var när de var så upptagna med att leverera en massa coola, storslagna event under IT-boomen ... så att de missade att dra in nya jobb.
Rätt vad det var insåg de att lågkonjunkturen hade hänt. Flera av kunderna gick omkull och medarbetarna fick snabbkonverteras till säljare. Lärdomen var att fokusera på att ta hand om kunderna i både med- och motvind och att se till att ha kunder i fler än bara en bransch.
Tre tips till nya chefer
Var nyfiken på mottagaren av ditt budskap - du är ansvarig för att det går fram. Om det inte gör det, byt kanal, det funkar inte att höja volymen. Mät - men mät relevanta saker. Hos Eventyr är det väldigt öppna siffror och bonus kopplat till de månadsmål man har. Det kan också ge en tydlig bild av skillnaden mellan att ha mycket att göra och att göra rätt saker. Återkoppling - både positiv och konstruktiv. Chefer underskattar ofta hur mycket tid de lägger på feedback och även vilka som behöver det. Det är lätt missa de som man tror redan vet att de gör ett bra jobb.Till slut säger Sofi att saker tar tid. Man behöver vara uthållig!
Vår samarbetspartner Firstbeat vill hjälpa oss att hitta motivationen att ta hand om vår hälsa. De har mätt 2 miljoner timmar av hjärtaktivitet på totalt 30 000 personer och har sett att hög konditionsnivå korrelerar väl med upplevt välmående. Mätningen gjordes fysiologiskt men också genom självskattning. Man såg även att de med hög konditionsnivå upplevde lägre stressnivåer och högre nivåer av återhämtning.
Viktigt att poängtera är att all aktivitet räknas och man kan hämta inspiration från Världshälsoorganisationens, WHOs, rekommendationer för fysisk aktivitet. Läs mer på Firstbeats hemsida.
Wellbefy som också är vår samarbetspartner har utvecklat ett test som baseras på KASAM-modellen, som hjälper oss att hitta det som håller oss friska. Testet kan vara ett steg på vägen för din organisation och dig som medarbetare att identifiera styrkor och utvecklingsområden. Wellbefy har skapat två webbaserade gratistest för att reflektera över din situation både privat och på jobbet. Testa här.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Ibland är det extra viktigt att lyckas med kommunikationen. När du skapar något nytt, vill påverka någon eller helt enkelt beskriva vad din organisation pysslar med. Här är tipsen som hjälper dig att bli skarpare - och mer lyssnad på.
Kommunikation handlar egentligen om allt vi säger, skriver och gör hela dagarna. Från gigantiska reklamkampanjer till små vardagshandlingar.
De viktiga detaljerna
En typisk detalj där vi alla kommunicerar dagligen är när vi skickar mejl till varandra. Om vi gör det till en vana att ge våra mejl bra och relevanta rubriker gör vi livet lättare för varandra och tränar samtidigt på riktigt bra kommunikation.
Tänk själv när du ska leta upp ett viktigt mejl som du fick för någon vecka sen för att du behöver informationen där. Då söker du gissningsvis på namnet på personen som har skickat det eller på ett ord som beskriver vad meddelandet handlade om.
Ifall mejlet innehöll viktiga datum att hålla koll på hade det hjälpt dig mycket om det stod "Viktiga datum" i ämnesraden. Istället kanske informationen dök upp i en mastig mejltråd med någon helt annan rubrik som "Fel version av dokumentet". Då blir det förstås mycket svårare att hitta det du letar efter.
Väck känslor, ställ frågor
Många gör misstaget att prata väldigt mycket om sig själva. Se dig omkring så hittar du fullt av hemsidor från företag som basunerar ut hur duktiga och bra de är på det de gör. Typisk envägskommunikation (monolog alltså). Ska du inleda en dialog behöver du vara nyfiken, ställa frågor och väcka känslor.
Utgå istället från dem du vill kommunicera med. Vad har de för behov och problem och hur kan du hjälpa dem?
Ett exempel är när det dyker upp ett mejl från din bank med rubriken "Kundundersökning". Varför skulle du klicka på det när du kanske får 50 mejl varje dag som du knappt hinner med att läsa, än mindre besvara?
Om banken istället skrev "Vad tycker du om din bank?" är nog chansen större att du öppnar och läser meddelandet. Frågan kommunicerar direkt med dig som läser och sätter igång din hjärna på ett annat sätt än den torra raden "kundundersökning" där du först måste klura på vems kund som egentligen åsyftas innan du (eventuellt) landar i slutsatsen att kunden i det här fallet, det är du själv.
Din inre diamant
För att ett budskap ska bli starkt och genuint och dessutom skilja sig från vad alla andra säger behöver vi förmedla inte bara vad vi gör och för vem men också varför. Nästan alla organisationer har en unik kärna och egen historia och där är det bra att börja leta. Gå på jakt efter er egen inre diamant och lägg lite tid på att slipa fram den i ord och bilder.
Kan alla vara unika?
Alla företag kämpar för att upplevas som unika idag men i själva verket blir allt fler produkter och tjänster utbytbara. Då är det till sist bara priset som skiljer den ena varan från den andra. Som företagare innebär det att man till slut tar så lite betalt att man går omkull.
Men det finns sätt att vara unik ändå. Man kan till exempel bygga väldigt starka personliga relationer om man säljer tjänster. Säljer man massproducerade varor kan man lägga mycket krut på att själva kundbemötandet ska vara unikt hjälpsamt och trevligt.
Budskapet kan vara HUR vi gör något
Till exempel onlinebutiken Zappos som har bestämt sig för att ha syftet ”delivering wow”. Skorna går att handla någon annanstans, men bemötandet är unikt hos Zappos. De har lyckats kommunicera ett väldigt starkt budskap både internt i organisationen och mot kunderna och det är dessutom ett och samma budskap från början till slut.
OBS - ett sånt här arbetssätt måste vara genuint och det måste levas i hela organisationen, annars faller hela greppet.
Bygg en berättelse
Känns din kommunikation torr och ointressant kan du testa att förmedla det du vill ha sagt som en berättelse, det som ofta kallas "storytelling". Alla sagor, dramer och tv-serier börjar i en konflikt eller ett problem.
Där finns en hjälte förstås, men det vi glömmer är att hjälten inte alls jämt är stor, stark och orädd. Ofta är det precis tvärtom. Tänk till exempel på Frodo i Sagan om ringen eller Skorpan i Bröderna Lejonhjärta. De är både rädda och osäkra inför de stora och viktiga uppdrag de står inför.
Hjälten är inte du själv
Hjälten får ofta hjälp av en guide av något slag, som Gandalf i Sagan om ringen. Vill du knyta an till dem du kommunicerar med ska du inte göra misstaget att beskriva dig själv som hjälten, utan istället ta rollen som guide. Hjälten är förstås din kund, din medlem eller dina medarbetare - de du vill kommunicera med.
7 viktiga verktyg för din kommunikation
Slipa diamanten - välj bort allt utom det allra viktigaste. Försök inte säga allt på en gång för då kommer ingen att lyssna. Tänk utifrån-in: vad är dina kunders eller medarbetares problem och behov? Skapa bilder som riktigt bra taglines gör: Just do it, Barn är oslagbara ... osv. Använd berättelser: hitta konflikten och låt den du kommunicerar med vara hjälte. Väck känslor: ställ frågor, skapa igenkänning, använd humor, beskriv en konflikt, utmana människors världsbild. Repetera, repetera, repetera. Är något viktigt ska du säga det på många sätt, i många sammanhang, om och om igen under en lång tid. Det du gör kommunicerar. Börja själv.Lycka till med kommunikationen och berätta gärna för oss vad du tampas med, om du lyckas eller om du kör i diket. Vi vill veta!
Vår samarbetspartner Firstbeat vill gärna lyfta kopplingen mellan fysisk aktivitet och produktivitet. Motion av måttlig intensitet på runt 120 minuter per vecka i olika doser, har visat sig kunna stimulera områden i hjärnan som stöttar och förbättrar minnet.
Men det finns även fler effekter som:
bättre sömn bättre stresshantering bättre koncentration ökad kreativitet mental uthållighetHur det står till med aktivitetsnivåerna i din organisation är något som FirstBeat kan mäta med verkyget Bodyguard. Men det räcker med att läsa det här blogginlägget för att förstå fördelarna med att röra på sig.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Om maskiner tar över våra sysslor kanske vi inte behöver arbeta i framtiden. Hur försörjer vi oss då - och vad gör vi med fritiden?
Medborgarlön, eller basinkomst, är ett av få konkreta förslag som skulle kunna besvara den frågan. Vi bjöd in välfärdsforskaren Andreas Bergh, som hör hemma på Lunds universitets nationalekonomiska institution och Institutet för Näringslivsforskning och frågade honom hur det skulle kunna fungera.
Robotarna tar över - har vi sagt länge Vi står inför en våg av teknologisk arbetslöshet - datorer och algoritmer tar över våra jobb efter en våg av automatisering och digitalisering. Det har vi sagt länge och i viss mån stämmer det. Samtidigt har den omställningen pågått i 150 år. Automatiseringen av jordbruket gjorde industrialiseringen möjlig en gång i tiden. Under vår livstid har industrijobben automatiserats medan tjänstesektorn har växt.
Färre dör på jobbet idag Så vad har hänt? Arbetslivet har blivit säkrare. Färre människor skadas och dör i arbetsplatsolyckor eftersom tekniken har tagit över många farliga moment.
Vissa jobb finns kvar men har ändrat karaktär. Andra jobb har försvunnit och nya har skapats. På senare tid med digitaliseringen har inte andelen nya jobb som webb- och app-utvecklare täckt det gap som uppstått när yrkesgrupper som typografer och sekreterare har försvunnit. Men hela poängen, säger Andreas, är ju att vi ska kunna göra mindre och få tid över till annat.
Har vi missat att ta vara på fritiden? Frågan är om vi har organiserat det så smart egentligen? Några har hamnat utanför arbetsmarknaden medan andra jobbar mer än någonsin och stressar sig sjuka. Har vi missat det där med att ta vara på den ökade fritiden bättre?
"Vilken fritid?" kanske du undrar. Då påminner Andreas oss att vi har lagt den största delen av vår ökade (betalda) frihet i slutet av våra liv: pensionen. Det är inte mer än 60 år sen den infördes och innebär statistiskt sett att vi alla har sisådär 20 lediga år i slutet av våra liv.
- Är det rimligt att stressa jättemycket under ett långt arbetsliv för att sen vara ledig de sista 20 åren? undrar Andreas.
Arbetspauser då och då istället för pension? Han tror inte att det är så vi skulle ha byggt systemet om vi hade fått frågan för hundra år sen. Han tycker också att det är dumt när den teknologiska utvecklingen går så fort. Den utmanar vårt system där vi utbildar oss en gång för alla tidigt i livet, för att sedan jobba på i samma yrkesfack tills vi pensionerar oss. Vi vet redan att den nya tiden kräver ett mer livslångt lärande. Kanske skulle vi istället varva jobb och ledighet och lägga in längre pauser både tidigare och vid fler tillfällen i livet.
Medborgarlön liknar välfärdssystemet När det gäller medborgarlön - eller basinkomst - har vi redan mycket på plats som påminner om det. Pensionssparandet är en del där pengar sätts av i relation till hur mycket vi arbetar och tjänar. Och vi har redan ett välfärdssystem som ska hantera att jobb försvinner och att människor inte hittar egen försörjning.
Skillnaden är att det idag krävs en motprestation. Principen är i alla fall sådan att du inte ska kunna få stöd om du inte försöker hitta jobb eller deltar i vissa åtgärder.
- Systemet i dag är hycklande, tycker Andreas. Den som vägrar söka jobb lämnas faktiskt inte vind för våg utan man får hjälp. Men det sker inte helt objektivt, rättssäkert och transparent - här kan vi bli bättre.
Grundtanken med en medborgarlön/basinkomst är att alla medborgare eller invånare, beroende på hur man bygger systemet, ska få en lika stor ekonomisk grundplåt utan krav på motprestation och utan att ta hänsyn till vad man äger eller tjänar.
Fördelar med det är att vi slipper all den granskning, utvärdering och administration som är förknippad med ersättningssystemen idag. Det kan också vara ett sätt att möta robotisering och ökad arbetslöshet. Vi behöver inte heller dra in ersättningarna så fort den som är arbetslös börjar deltidsjobba, vilket i sig sänker viljan att ta vilket tillfälligt eller deltidsjobb som helst.
Nackdelar är framför allt att det blir väldigt dyrt om nivåerna ska kunna vara rimliga att överleva på. Eller inte. Ekonomiskt bistånd (det som förut kallades socialbidrag) för den som inte har arbetat och inte har ett försäkringsskydd är inte någon stor summa idag: 3090 kr i månaden plus hjälp med hyran. Men frågan är om en ersättning på den nivån skulle göra så stor skillnad? Debatten faller ofta här, menar Andreas, i en diskussion om nivåer.
Vi jobbar bara 8% av livet Hur mycket lönearbetar vi? Det är faktiskt inte mer än ungefär 8% av livet menar Andreas. Vi jobbar en tredjedel av dygnet fem dagar i veckan minus semestrar, föräldraledighet och sjukfrånvaro mitt i livet. Cirka 20 år i början och 20 år i slutet av livet är vi lediga. Ändå hänger vi upp vår identitet så mycket på jobbet.
Vi ser redan att gränsen mellan arbete och fritid luckras upp allt mer. Andreas tror att den trenden fortsätter och att det gör att fler av oss kan ägna oss åt sånt vi tycker är roligt och inte bara vad som ger en inkomst.
När vi får mer fritid och drar ned på tvånget - kommer vi att drivas mer av lust? Eller blir vi snarare vilsna? Och kan vi hålla ihop ett samhällssystem när några jobbar för lön och andra väljer att låta bli?
Andreas tror det och påpekar att det är en mänsklig utmaning vi har haft att ta ställning till länge. I takt med att valmöjligheterna ökar kommer olikheterna också att öka. Vi behöver lära oss hantera det och kanske kan en sådan mångfald i grund och botten vara bra.
De här frågorna är intressanta och utmanar vårt sätt att tänka idag. Apropå mentala utmaningar har vår samarbetspartner Twitch Health uppmärksammat att 1 miljon svenskar äter antidepressiva läkemedel, 84% är oengagerade på sitt jobb och 39% har sömnbesvär. Många företag anordnar gärna en stressföreläsning men missar att stötta medarbetarna med förebyggande hälsa i allmänhet.
Därför lanserar de Twitch Energy Challenge - en mental stegtävling. Den stöttar beteenden som återhämtning, goda relationer, sömn och rörelse och rätt näringsintag och kan hjälpa medarbetare att avgränsa och säga nej, minska multitasking och prioritera bättre för att skapa mer kontroll i tillvaron.
Vår samarbetspartner Firstbeat har satt ihop en lista på tips som vi alla kan använda för att må bättre och undvika utmattning. Det handlar om att pausa oftare, röra på oss mer, bli bättre på att delegera, lyssna på vår kropp och slutligen: ta hand om vår sömn.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Har vi tid över till annat än jobbet i livet? Framför allt: har vi energi till både och?
Definitionen av work-life balance enligt OECD bygger på hur många av dygnets timmar tid människor lägger på jobb respektive vila och familj, vänner och intressen. Men att ha balans i livet handlar ju också om att ha energi kvar till annat när man kommer från jobbet!
De flesta stora organisationer har work-life balance som, om inte ett kärnvärde så iallafall ett område man fokuserar på och påstår är viktigt. Trots det vittnar många som vittnar om att de inte får ihop sin vardag vare sig vad det gäller tid eller energi.
Hjärnan kan inte bara mata på Dessutom vet vi idag mer än någonsin om hur hjärnan funkar och den klarar inte att bara mata på i det oändliga. Det kan vara svårt att visa vad vi faktiskt gjort när jobbet vi gör är abstrakt till sin natur. Då blir tiden vi tillbringar uppkopplade vid en dator eller en telefon ett sätt att visa oss produktiva och flitiga inför omvärlden och oss själva.
Hur som helst är en sak säker: det måste gå att skapa balans trots att vi har ett jobb som engagerar och/eller utmanar oss!
Lagmässigt och strukturellt har vi mycket på plats i samhället med stark föräldraförsäkring, OSA 2015:4 och annan arbetsmiljölagstiftning. Utmaningarna sitter mer i kultur, processer och beteenden. Och som tur är är det sånt som vi kan påverka både tillsammans och för oss själva på jobbet.
Så fungerar "upptagensjukan"Författaren och journalisten Brigid Schulte skriver i Harvard Business Review om "the busyness paradox" eller på svenska "upptagensjukan". Många av oss rusar genom arbetsdagen med stirrig blick och en känsla av stress i magen, betar av epost och springer mellan möten samtidigt som vi känner att vi aldrig riktigt får tid att jobba på riktigt. Det leder till att vi tar hem jobb och sitter på kvällar och helger för att bli klara med det där allra viktigaste.
När vi fokuserar på det som ger kortsiktig tillfredsställelse (beta av e-post och möten) tar tid från strategiskt planerande och leder till ett ständigt tillstånd av upptagenhet.
Så kan vi motverka den Vår "upptagensjuka" är svår lösa på individnivå. Den behöver vi jobba med att tillsammans motverka på hela arbetsplatsen. Det här är några saker varje organisation och dess medarbetare kan göra:
Visualisera din lediga tid
Speciellt om vi är mer seniora kan det ha ett stort värde att vi visar vår lediga tid i vår synliga kalender. Det motverkar uppfattningen att "alla andra verkar jobba hela tiden."
Bokad tid för att förbereda, tänka och göra klart
Om vi fyller kalendern med möten och kortsiktiga insatser hinner vi aldrig reflektera, planera, utvärdera och leverera. Boka tid för det som inte har en deadline men som kanske är allra viktigast.
Visualisera abstrakt arbetsbörda
Kan vara svårt men den kompetensen ska finnas i organisationen. Vissa uppgifter kanske inte ser så stora ut för omvärlden men väger tungt på de personer som ansvarar för dem.
God möteshygien
Tänk efter du kallar till möte och var tydlig med syftet, vilka som ska komma och varför. Det spar tid, energi och gör att vi jobbar mot rätt mål.
Gör realistiska to-dolistor.
Skriv ned vad som ska göras. Prioritera dem. Var realistisk när du beräknar hur mycket tid och energi de kommer att ta.Hitta dina egna mentala strategier: i avsnittet pratar vi om att "dra ned rullgardiner" och "peka finger åt saker" - det handlar om att skapa perspektiv i livet och se vad som är verkligt viktigt.
Vår samarbetspartner Firstbeat vill lyfta hur dyrt det är med sjuknärvaro - presenteeism. Det drabbar förstås individen hårdast men det kostar även arbetsplatsen mycket pengar.
Motarbeta en hjältekultur där man kommer till jobbet trots att man är uppenbart sjuk. En sjukledighet på ett par dagar blir dyrare för företaget än en förlängd period av nedsatt produktivitet, för att inte tala om en influensa som sprids bland personalen. Att hålla sig hemma om man är sjuk är att respektera sina kollegor. Bekämpa stress! Uppmuntra till distansarbete och flexibel arbetstid. Trötthet och en ständig känsla av stress försämrar koncentrationsförmågan och gör att man går på övervarv på jobbet och är som i koma hemma. Några distansdagar eller ändamålsenligt kortare arbetsdagar ger extra energi och bidrar till att man kommer in i en normal rytm. Uppmuntra dina anställda och kollegor att röra på sig. Motion är en av de viktigaste faktorerna för att orka på jobbet. Brist på fysisk aktivitet är en av de största riskfaktorerna för presenteeism och sänkt av arbetsförmåga. Pengar som satsas på motion i form av exempelvis motionssedlar, pausgympa och gemensam träning betalar sig tillbaka flera gånger om. Håll ögonen öppna. Ingrip hellre för tidigt än för sent i misstänkta situationer. Fråga dina anställda och kollegor hur de verkligen mår och var genuint närvarande när de svarar.Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vi har bara 24 h per dygn och lever i en värld full av distraktioner. Här är tre rutiner som kan hjälpa dig att må bra och hålla i längden.
1. Planera och prioritera
Det känns sällan som att det finns tillräckligt med tid till allt man ska och vill göra. Då hänger det på oss själva att planera och ge utrymme för det som är allra mest betydelsefullt. Förutom jobb och plikter behöver vi också skapa utrymme för återhämtning, motion och de relationer vi värdesätter.
På jobbet missar många av oss att göra tillräckligt med plats i kalendern runt viktiga möten och leveranser. Ofta kräver de planering i förväg och reflektion och åtgärder i efterhand. Gör plats för det.
Att hela tiden släcka bränder håller inte i längden. Ta hjälp av Eisenhowermetoden eller prioriteringmatrisen. Försök se till att det som är långsiktigt viktigt för dig hamnar i fokus. Delegera gärna sånt som är bråttom men inte viktigt och gör vad du kan för att inte jobba i bråttom-viktigt-hörnet oftare än nödvändigt.
Prioriteringsmatrisen / Eisenhowermetoden
Inte viktigt Viktigt Bråttom Delegera om du kan. Brandsläckning. Fastna inte här. Kan vänta Rensa bort sånt som hamnar här. Jobba här så mycket du kan.Att ofta stanna upp och fråga vad syftet är med det du gör kan vara en stor hjälp. Ställ dig frågorna: Vart ska jag? Vad för mig dit? Vad behöver jag prioritera då? Vad är viktigast den här veckan för att nästa vecka ska bli bra? Och nästa? Och nästa år?
2. Tajming och arbetsmiljö
När och var vi gör saker påverkar hur bra de blir gjorda. Att svara på mail kanske går bra i en bullrig miljö men att fokusera på något mer avancerat kräver troligen mer lugn och ro. Att ta hänsyn till det här kan spara tid och hjärnkraft och påverka både vad vi får gjort och hur vi mår.
Ett tips är att försöka hitta tre olika arbetsmiljöer som passar för olika uppgifter: en för att fokusera ostört, en för att samverka och ett läge för att göra enklare arbetsuppgifter. Du kanske behöver ta en dialog med dina kollegor så att ni kan hjälpas åt att skapa rätt förutsättningar.
3. Släpp aktivt jobbet
Det handlar om det som kallas psykologisk frånkoppling. Vi kan behöva skapa en rutin för att aktivt släppa jobbet både fysiskt och mentalt.
Tre frågor du kan ställa dig:
Vad har jag fått gjort idag? Vad ska jag göra imorgon? Vad var riktigt bra idag?En avslutande fråga är att reflektera över när du bara är närvarande i nuet utan tankar på det som varit och det som ska komma. Kanske kan fler sådana stunder i din arbetsvecka vara något att sträva efter?
Vår samarbetsparter Firstbeat är måna om vår återhämtning. Något som negativt påverkar vår möjlighet att återhämta oss är alkohol och det går inte heller så bra ihop med träning. Att dricka ett glas vin efter kvällsträningen kan minska återhämtningen under sömnen med upp till halva sovtiden. Läs mer om vad du ska se upp med angående alkohol och träning i det här inlägget från Firstbeats blogg.
Vår samarbetspartner Twitch Health har i över 18 år hjälpt hundratals organisationer till bättre hälsa. De är en erfaren och betrodd hälsopartner till företag som Spotify och Länsförsäkringar och har även hjälpt Karolinska Institutet i ett forskningsprojekt. Twitch Health jobbar med en helhetssyn på hälsa som ett mentalt, fysiskt och socialt begrepp. Med engagerande hälsoprogram som utförs fysiskt på plats hos kunderna och med smarta digitala verktyg skapar de hög effekt i hela organisationen. Läs mer om vad Twitch Health gör här.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Att prata inför folk är för många det värsta som finns. Men det finns hjälp att få och enkla medel att ta till. Du har också rätt att göra din röst hörd!
I det här avsnittet ber vi Jenny Jernberg Ralphsson om tips på hur vi alla kan få fram våra budskap bättre i vardagen. Jenny driver företaget Speaking Flow där hon hjälper människor att våga tala inför publik men också att få fram sitt budskap i andra sammanhang som vanliga jobbmöten. Hon är skådespelare, mimare, certifierad coach och har även studerat retorik.
Rätt kroppsspråk gör dig hörd Det vanligaste Jenny hjälper människor med är kroppsspråket. Det har en stor betydelse för hur det vi säger tas emot eftersom det förstärker våra budskap. Att ställa sig framför en grupp människor med uppdragna axlar, kutande rygg och blicken i marken väcker helt enkelt inte förtroende. Tyvärr är det precis så vi ofta reagerar med kroppen om vi känner oss obekväma.
Men det fiffiga är att man kan vända på steken. Intar du rätt kroppsposition med rak rygg och sänkta axlar och vågar möta människors blick har du vunnit mycket förtroende redan där. Som när det gäller så mycket handlar det om att träna och våga prova i mindre format och sen träna mer. Med övning kommer tryggheten.
Förbered dina framträdanden En annan sak som Jenny hjälper många med är att förbereda sina framträdanden. Av någon anledning tänker vi oss ofta att det där med att vara en bra talare skulle vara något man föds med. Så är det absolut inte. Förberedelser och träning betyder jättemycket här precis som när det gäller det mesta.
Jennys tips kring hur du skriver manus:
Skriv ner det viktigaste du vill ha sagt. OBS i punktform, inte långa meningar. Skriv ut det på ett papper med stor stil och stort radavstånd, så att det syns tydligt när du är i talarsituationen. Markera de allra viktigaste orden med färg så att du lätt hittar tråden om du tappar bort den.Ta hjälp av andningen Träna också på att använda andningen som ett verktyg för att skapa lugn i stunden när nerverna skenar. Att ta ett djupt andetag och våga pausa några sekunder hjälper dig att hitta både lugnet och tankeförmågan.
Skala ner och hitta det viktigaste Skala gärna ner orden i ditt manus. Fundera igenom vad som är allra viktigast att få fram och vad du vill säga först och sist i ditt anförande. Vad är det egentligen du vill att människor ska ta med sig efter att ha lyssnat på dig? När du har besvarat de frågorna är faktiskt en stor del av dina förberedelser klara.
Våga börja i det lilla Jenny vill gärna uppmana dig som känner att du har ofta har något att säga men inte vågar att börja i liten skala. Du kan börja med att bara sitta som publik och tänka på vad du skulle säga om du vågade och hur du i så fall skulle formulera det. Våga sedan räcka upp handen då och då. Och får du ett tillfälle att prata framför andra, ta den. Träna - det gör dig bättre. Du kan trösta dig med att nästan alla tycker att det är pirrigt att tala framför publik men att träning och erfarenhet kan göra alla till riktigt bra talare.
Flera av Jennys tips hittar du här på Youtube.
Ett tips från vår samarbetspartner Firstbeat är att just du som tycker att det där med fysisk aktivitet är ett tråkigt måste och som har svårt att komma igång faktiskt är den som har mest att vinna på att börja röra på dig bara litegrann. Om du under bara tre månader fokuserar på att öka konditionen kan du få så mycket som 20 % bättre syreupptagningsförmåga. Med hjälp av Firstbeats livsstilsanalys kan du få en mätning av din kondition. Du hittar mer inspiration för att komma igång med motionen i inlägget Dålig form - goda nyheter.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vi lever allt längre men många orkar inte ens med sitt arbetsliv. Nästan hälften av svenskarna har hälsofarligt låg kondition. Hur ska vi göra för att hålla?
- Det är för lätt att göra dåliga val, säger fysioterapeut Louise Gottlind och fortsätter:
- När maten kan komma till dörren och vi kan sitta oss till och från jobbet, hur ska vi då få till den rörelse vår kropp behöver?
Louise Gottlind är fysioterapeut med en examen från Karolinska Institutet och en master i idrottsvetenskap från Gymnastik- och Idrottshögskolan. Hon har jobbat länge med att hjälpa människor med smärta och andra fysiska problem.
Vardagsrörelse - inte gym Den hållfasthet vi behöver kan vi inte träna upp på ett gym, den behöver vi ta hand om hela tiden. Kan vi få in mer vardagsrörelse och använda kroppen som ett redskap så stärker vi inte bara konditionen utan också våra leder och vår balans.
Arbetsplatsen har en viktig roll i att få till en förändring eftersom många av oss tillbringar så mycket som en tredjedel av vårt dygn på jobbet. Nästan hälften av svenskarna har hälsofarligt låg kondition. Kan vi hitta strategier för att hålla hela yrkeslivet så hjälper det oss även hemma och på fritiden.
Så får du in rörelse i arbetsdagen
Stående möten (när mötena är kortare och/eller rent informativa) Du som är ledare: visa att du tar trapporna, visa att det går bra att ha kläder som man kan röra sig i. Bjud in till promenadmöte när ni ska diskutera i mindre grupper. Uppmuntra den som rör sig i vardagen och förstärk det beteende ni vill se på jobbet. Bjud in kollegor och medarbetare att brainstorma runt hur ni kan få till mer rörelse i er vardag, skriv ner idéerna och börja bocka av en ny vana i taget.Alla har möjligheter att röra sig men att att bygga vanan kräver fokus och ihärdighet.
Louise tips är att hålla syftet tydligt: att få mer energi, vara smärtfri och hålla hela yrkeslivet - och hela övriga livet också för den delen.
Vår samarbetspartner Firstbeat vet att stress är en del av livet. Men det blir lätt lite för mycket stress. Genom sina livsstilsmätningar med verktyget Bodyguard som mäter hjärtvariabilitet har de data från tusen och åter tusen mätningar som visar våra stressnivåer under dygnet. De vill dela med sig av fyra tips för att hantera negativa stressnivåer:
1. Motionera! Motion gör dig mer resistent mot negativa effekter av stress. Träningen i sig är stress men kroppen blir alltså bättre på att hantera stresshormoner om vi regelbundet motionerar.
2. Undvika alkohol! Trots att många upplever att de somnar bättre med ett glas vin i kroppen så påverkas djupsömnen negativt.
3. Andas! Djup och långsam magandning utlöser en avslappningsreaktion. En signal till kroppen att "det är lugnt" helt enkelt.
4. Kramas! Beröring ger oss lägre blodtryck, långsammare puls och minskade nivåer av stresshormoner. Så om du känner dig utmattad efter en stressig arbetsdag kan det vara en bra idé att krama om en kompis eller din partner. Det är också bra att få massage som är en av de mest effektiva formerna av beröring.
Läs hela blogginlägget Fyra enkla sätt att minska stressen här eller ta reda på mer om Firstbeats livsstilsanalys här.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
