Hastings Podcasts

  • Slutet för vikingarnas herravälde - Stamford Bridge och Hastings 1066

    Slutet för vikingarnas herravälde - Stamford Bridge och Hastings 1066

    · Militärhistoriepodden

    I september år 1066 avreste den normandiske hertigen och vikingaättlingen Vilhelm Bastarden, eller som han senare kom att kallas Vilhelm ”erövraren”, från den normandiska nordkusten i närheten av Calais. Hans fälttåg mot England skulle bli en av de mest mytomspunna historiska händelserna i Europas historia. Vilhelms trupper landsteg ett par kilometer väster om Hastings i sydöstra England, som också kom att bli platsen för det stora slaget.


    Kungen av England hade nyligen dött och lämnat efter sig en komplicerad arvstvist. Vilhelm Bastarden sökte den engelska kronan, som han tyckte sig blivit lovad. Problemet var bara att på andra sidan kanalen fanns jarlen Harald Godwinsson, även han vikingaättling, och enligt honom själv också lovad den engelska kronan. Och inte nog med det, så var Harald Hårdråde, kung av Norge, också påväg mot England för att besätta tronen.


    I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden pratar Idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i Historia Martin Hårdstedt om de mytomspunna slagen vid Stamford bridge och vid Hastings.


    Slaget vid Hastings år 1066 eller bara ”ten-sixtysix” som det ofta heter är antagligen ett av Europas mest kända militärhistoriska händelser. Även om själva slaget i sig är dramatiskt nog för att ha föranlett mängder av historiska studier och böcker, så är slagets kontext lika intressant.


    Slaget sker mitt i ett skede i Europas historia där den kristna kyrkan har konsoliderat sin makt, och där kungadömen kämpar för att centralisera och kontrollera allt större områden. Ur ett nordeuropeiskt perspektiv är slaget på många sätt slutpunkten för vikingarnas herravälde över vattnet och i krigföringen, i och med att kavalleriet och bågskyttarna nu får allt större roll i kriget. Men det handlar också om vilket inflytande kungen ska ha över ett land, och hur de ska förhålla sig till sina jarlar och hertigar, men även till påven i Rom.


    Harald Godwinssons förlust mot Vilhelm Bastarden måste också ses i kontext mot de tidigare konflikter som han hade att hantera. Redan innan Harald valdes till kung i England hade han genom intriger och regelrätta inbördeskrig kämpat för att kontrollera kronan genom den sittande kung Edward. Haralds främsta motståndare var hans egen bror Tostig som Harald avsatt som jarl av Northumbria. Tostig gick i exil och sökte stöd hos både den danske kungen Sweig och den norske kungen Harald Hårdråde för att störta sin bror från makten i England, samtidigt som Vilhelm Bastard förberedde sin invasion. Tostig fick med sig den norske kungen och bara någon vecka innan Harald Godwinsson skulle möta Vilhelm vid Hastings, hade han att hantera sin bror och norges krigarkonung Hårdråde som samlat sig strax norr om York, vid Stamford Bridge.


    Ur den striden gick Harald segerviss, men vilka konsekvenser fick kampen mot Hårdråde för Godwinssons fortsatta konflikt med Vilhelm Bastarden? Mycket har spekulerats om Godwinssons tillstånd under dessa avgörande veckor i Englands historia. Gjorde han rätt, hur stor armé hade han med sig, och varför beslutade han att anfalla som han gjorde vid Hastings. Diskussionen om Godwinssons död vid Hastings säger också mycket om situationen i efterhand. Dog han verkligen av en pil i ögat som legenden säger, eller finns något annat bakom denna ofta återkommande berättelse?


    Bild: Bayeux gobelängen - Scen 57: Kung Harolds död i slaget vid Hastings. Latin: HIC HAROLD REX INTERFECTUS EST (Här dödas kung Harold), Wikipedia, Public Domain.


    Lyssna också på Vikingarnas invasion av England


    Klippare: Emanuel Lehtonen


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Palmsöndagen

    Palmsöndagen

    · Gudstjänsten

    Från Immanuelskyrkan Örebro med Johan Arenius och Elin Gert.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    "Frid och fred är samma begrepp i bibeln. Det är ju särskilt intressant när våld och oro tornar upp sig i och över oss. Den rastlösa oro vi har inom oss är sammanknuten med den kampfyllda oro världen lider av. Och vice versa.
    Den räddning som du och jag, och hela världen, desperat behöver finns att få del av i Jesu död och uppståndelse. Exakt hur det sker kan vi nog inte helt reda ut teologiskt. Men det kan trots det bli din och min personliga erfarenhet att Guds kärlek ingjuts i våra hjärtan, att livet kan bli nytt och helt. Att vi blir fria, får frid och kan skapa fred."
    (Rikard Edefors, ur predikan)

    Medverkande:

    Elin Gert, gudstjänstledning
    Johan Arenius och Rikard Edefors, predikan

    Stella Arenius, Nathalie Lekardal, sång
    Joakim Arenius, piano
    Julia Eidevald, bas
    Martin Winell, trummor

    Texter:

    Psaltaren 118:22-29
    Lukas 19: 28-38
    Romarbrevet 5: 1-8

    Musik:

    Kristus kommer Davids son (S Larson/tysk 1700-tal)
    Bereden väg för Herran (mel okänd)
    Vi tror (M Crocker, B Fielding)
    Hosianna (R Morgan, B Johansson)
    O prisa högt (B Hastings, D Ussher, M Sampson)
    Jag står (J Houston)
    Dig vi lovsjunger, ärar (A Frostenson/C-B Agnestig)

    Producent Katarina Josephsson
    Tekniker Björn Söderholm, May-Britt Rylander
    [email protected]